POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS
Luleå kommun Rådstugatan 11 0920-45 3000 070-529 44 54 barbro.muller@sbk.lulea.se
Stadsbyggnadskontoret
Strategisk planering DIREKT TELEFAX BANKGIRO www.lulea.se
971 85 LULEÅ 0920-45 44 54 0920-45 48 17
Barbro Müller Folkhälsostrateg
Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse – arbete under 2013
Sammanställning av inkomna svar från respektive ansvarig
Arbete enligt Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse under 2013
Ansvariga för de olika angreppssätten enligt handlingsplanen är Påverka – barn- och utbildningsförvaltningen
Beivra – polisen
Sanera och försvåra – tekniska förvaltningen, fastighetsägare Möjliggöra graffiti – kultur- och fritidsförvaltningarna Samordna och följa upp – stadsbyggnadskontoret De ansvariga har lämnat uppgifter om arbete under 2013.
Påverka
Svar från Barn- och utbildningsförvaltningen. Som utgått från sina mål.
1. Informativa och dialoginriktade insatser bland barn och unga om samhällets grundläggande värderingar och om att ingen får ta sig rätten att förstöra annans egendom eller livsmiljö
Ständigt aktuellt och en del av skolans värdegrundsuppdrag men också en del av undervisningen i SO-ämnen, framför allt samhällskunskap.
2. Arbeta med attityder kring klotter, skadegörelse och etikbegrepp.
Se 1) 3) och 4).
3. Till föräldrar med barn i skolår 4, 7 och år 1 på gymnasiet genomföra en riktad informationsinsats.
Foldern ”Klotter ett dyrt nöje” har distribuerats/delats ut till vårdnadshavare/hem under tidig höst 2013.
4. I samarbete med kulturförvaltningen och under hösten 2013 arrangera en bildaktivitet/utställning bland Luleås elever i skolår 4.
Utställningens syfte är att uppmärksamma en trevlig och klotterfri livsmiljö med utgångspunkten från foton som eleverna tar i det egna bostadsområdet (klottriga eller fula/tråkiga miljöer). Alla åk 4 har fått inbjudan till Vårt schyssta Luleå. Tiden har förlängts och utställningen sker våren 2014. Valet av åk 4 gjordes utifrån att studier visar att det i åldrarna runt 10 år finns barn som okynnesklottrar och för att stävja detta.
Övrigt: Rutiner för polisanmälan gällande klotter har distribuerats till samtliga rektorer/skolor.
Beivra
Polisen svarar att de har målsättningen att driva klotterärenden fullt ut med samtliga användbara tvångsmedel som till exempel husrannsakan och beslag när en person misstänks för klotter.
Polisen arbetar med att kartlägga och uppdatera taggar och personer som klottrar olagligt. Polisen kontrollerar platser ”hot spots” där olagligt klotter frekvent förekommer. Genom att visa polisiär närvaro på dessa platser kan polisen förebygga klotter samt öka möjligheten att gripa klottrare på bar gärning.
Polisen i Luleå har under 2013 gripit en person ur crew ”G4S” som har varit mycket aktiv med att klottra i Luleå kommun. Den personen misstänkts i åtta stycken ärenden som är redovisade till åklagare.
Polisen har fått information av kommunen vilka platser som har sanerats från klotter och dessa har sedan kontrollerats när polisen har haft tid och resurser.
Polisen är av uppfattningen att klottret i Luleå ligger på en konstant hög nivå i jämförelse med grannkommuner som Boden och Piteå.
Polisens möjligheter att lagföra klottrare för förberedelse till grov
skadegörelse har i praktiken omöjliggjorts genom Luleå Kommuns beslut att ha flera lagliga klotterplank och inte ha öppettider på dessa.
Sanera
Lulebo uppger att de som vanligt fotograferar och polisanmäler alla klotterskador på sina fastigheter.
Tekniska förvaltningen svarar att de polisanmäler klotter och ställer skadeståndsanspråk. När det gäller kommunala fastigheter får de poliser som jobbar med klotter kopior på felanmälningar rörande klotter, samt rapporter efter sanering, inklusive bilder, för att veta när ytan är rengjord.
Ambitionen är att sanera klotter i centrum och i andra prioriterade
centrumnära områden inom 48 timmar i de fall årstid/temperatur medger detta. I de fall klottret är av grov och stötande karaktär prioriteras särskilt snabb sanering oavsett område.
Under sommaren har feriearbetande ungdomar målat över klotter på busskurar och bullerplank. Vägskyltar har också bytts ut och gångtunnlar har sanerats. I den långa gångtunneln under Svartövägen, vid
Kronbacksvägen, har allt klotter målats över med vit färg. I samband med detta gjordes en enkel före- och efterstudie som visade att åtgärden ökade
upplevelsen av trygghet. I samband med DIOR-projektet har även två gångtunnlar på Hertsön målats/utsmyckats av elever från gymnasiet.
När det gäller parker och grönområden så har personal utrustats med färgburkar i vanligt förekommande färger (grön, svart, grå…) för att omedelbart kunna måla över klotter på papperskorgar, elstolpar etcetera.
Utrustning som blivit skadad byts ut så fort som möjligt.
Genom t ex medverkan i olika evenemang/arrangemang som skapar innehåll och aktivitet i det offentliga rummet arbetar förvaltningen för att fler
mäniskor rör sig i det offentliga rummet. Detta leder indirekt, tror vi, till minskad lust till klotter och skadegörelse och även till minskade möjligheter att klottra.
Inom transportverksamheten har förvaltningen ett antal personalvagnar som ständigt blir nedklottrade. De vagnar som hyrs ut årsvis målas om en gång per år, de övriga löpande vid behov, när de kommer in efter en uthyrning.
När det gäller kostnader för klottersanering så har de ungefär halverats under den senaste femårsperioden. Minskningen på kommunala fastigheter är signifikant, och kan nog härledas till det systematiska arbetet med snabb sanering. Minskningen på allmän platsmark är mindre, och det verkar därför som om klottrandet till viss del har flyttat från kommunala fastigheter till allmän platsmark och även privata fastigheter.
Att dra säkra slutsatser kring minskad eller ökad klotterfrekvens utifrån saneringskostnader är dock inte alldeles enkelt, eftersom lägre grad av sanering ett enskilt år inte nödvändigtvis beror på lägre grad av klotter.
I förvaltningens roll som fastighetsägare och byggherre är det viktigt att tänka på hur vi arkitektoniskt utformar våra nya byggnader. I det ingår att materialval, färgsättning etc som ska ge en attraktiv upplevelse och samtidigt inte inbjuda till klotter. Exempelvis är stora enfärgade ytor utan linjespel, form/färg/strukturförändringar i högre grad utsatta för klotter, vilket man måste ta hänsyn till vid projektering och granskning.
Tekniska förvaltningen ser just nu över sin organisation kring
klottersanering med målet att effektivisera sanering och resursanvändning.
Detta nya arbetssätt kommer sannolikt att implementeras under 2014.
Fastighetsbolaget Diös svarar att de omgående har sanerat klotter och reparerat skadegörelse så fort det varit möjligt, lite beroende på kostnader.
Samverkan med Polisen har i stort sett varit obefintlig. Ofta består arbetet i att en underrättelse om anmälan kommer från Polisen. Ett problem är olika direktiv när det gäller själva anmälningsblankettet och förfarandet gällande anmälningarna av klotter.
Kostnader och åtgärder för klotter hittills i år 2013 ligger på ungefär samma nivå som år 2012 men kan öka pga ett kostsamt objekt som återstår.
Diös tycker att det finns ett behov av att området finns med i kommande överenskommelse. Främst på grund av att se över hur anmälningar och samarbeten skall ske på effektivast och enklast sätt. Det kanske behövs ytterligare genomgångar, träffar eller/och utbildningar.
Möjliggöra graffiti
Fritidsförvaltningen uppger att de har ett projekt för att öka ungdomars delaktighet och inflytande i det offentliga rummet, D.I.O.R Luleå
(Delaktighet och Inflytande i det Offentliga Rummet.) Det handlar om att ge möjligheter för unga att uttrycka sig i bild, form och färg. I projektet har vi arbetat med begreppet Gatukonst istället för Graffiti. För att vidga ungas syn på vad man kan göra i det offentliga rummet. Målgruppen för D.I.O.R är 13- 19 år.
Projektet har under sommaren haft ett bra sammarbete med tekniska förvaltningen. Unga har genom feriearbete målat om två gångtunnlar på Hertsön samt en busskur. Vi arbetar för att detta ska få fortsätta och att unga även kan göra detta på sin fritid. Genom att presentera en idé till tekniska förvaltningen, få tillstånd till att utföra en utsmyckning och material till att göra den. Projektet har även fortsatt sitt samarbete med LLT under
sommaren och utsmyckat fler av de ledbussar som finns.
Under hösten har projektet arbetat tillsammans med en några av de fritidsgårdar som finns inom kommunen. Vi har tillsammans gjort mindre utflykter till befintliga graffitiplank eller om det varit för lång resväg gjort ett provisoriskt plank för stunden. Under dessa event har vi pratat med de unga om graffiti, konst och gatukonst samt även om skillnaden mellan graffiti och klotter.
D.I.O.R har även samtalat med kulturförvaltningen om samarbete med ett graffitiplank i Råneå. Vi har under arbetets gång märkt av efterfrågan av fler graffitiplank i Luleå kommun.
Samordna och följa upp
Stadsbyggnadskontoret har i uppgift att samordna och följa upp arbetet. Ett eller två möten hålls årligen med de inblandade. Trots bred inbjudan deltog inte så många på möte i maj. Syftet med detta och liknande möten som hållit under åren är att alla inblandade kan presentera sina aktiviteter, inspirera till samverkan och lyfta det som är problem i samverkan. Detta är en
samordning i stort sedan finns det behov av konkret samverkan exempelvis mellan kultur-, fritid- och tekniska förvaltningen kring graffitiplank och andra aktiviteter riktat till ungdomar. Denna samverkan är ett led i det ansvar som finns för fritids- och kulturförvaltningen och där deltar inte stadsbyggnadskontoret.
En annons i dagstidningarna om konsekvenser av klotter dels för den som klottrar men även konsekvenser för fastighetsägare och hyresgäster infördes under hösten, en aktivitet som lyftes under mötet med olika representanter.
Stadsbyggnadskontoret har även bekostat biokampanj under juni – september 2013 där konsekvenser för den som klottrar lyfts fram. Under perioden har det varit drygt 46 000 biobesökare.
Sammanställning av kostnader och anmälda brott
År År År År År År År
2007 2008 2009 2010 2011 2012
2013 prel.
Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal
Luleå kommun
Skadegörelse totalt (inkl
klotter) 1105 1117 1315 778 847 827 705
Klotter 280 272 397 137 186 201 133
BRÅ
Det är färre anmälda klotterbrott 2013 jämfört med tidigare år.
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommunala förv/bolag
Tekniska förvaltningen, TF 1 650 800 1 849 254 914 079 802 000 563 000 673 000 982 000
Kulturförvaltningen 8 000 0 0 0
Fritidsförvaltningen 20 000 35 000 75 000 32 000 47 719 24 000 16 000
Lulebo 500 000 501 999 774 979 526 366 377 041 408 062 378 093
Luleå Energi 26 090 45 000
LLT
Totalt 2 170 800 2 386 253 1 764 058 1 360 366 987 760 1 131 152 1 421 093
Privata fastighetsägare Norrporten och
Norrvidden 185 058
Diös 122 669
Norrporten 178 938
Totalt privata 185 058 301 607
Redovisade kostnader för sanering av klotter
Inga privata fastighetsägare har rapporterat in sina kostnader för klottersanering under 2013.
Tekniska förvaltningen har haft betydligt högre kostnader för klottersanering under 2013 jämfört med tidigare år. Även LLT har haft ökade kostander men Fritidsförvaltningen och Lulebo har haft något lägre kostander 2013 än under 2012.
Kostnaderna totalt för klottersanering har ökat 2013 trots att antal anmälda brott har minskat.
