• No results found

Höga ljudnivåer Tillsyn av barns miljöer 2008

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Höga ljudnivåer Tillsyn av barns miljöer 2008"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Höga ljudnivåer

Tillsyn av barns miljöer 2008

Hälsoskydd

Christina Hermansson

(2)

Sid

1. Inledning 1

2. Lagstiftning 1

3. Målsättning 1

4. Genomförande 1

5. Resultat 2

5.1 Fritidsgårdar 2

5.1.1 Höga ljudnivåer 2

5.1.2 Inomhusmiljö och hygienrutiner 2

5.1.3 Åtgärder 3

5.2 Dans-, sport- och träningsverksamheter 3

5.2.1 Höga ljudnivåer 3

5.2.2 Inomhusmiljö och hygienrutiner 3

5.2.3 Åtgärder 3

6. Diskussion 3

(3)

1

1. Inledning

Under hösten 2008 har Miljö- och hälsoskydd/Samhällsbyggnadskontoret utfört tillsyn i olika lokaler där det kan förekomma höga ljudnivåer från musik. Tillsyns- besöken har utförts på fritidsgårdar inom Umeå kommun samt olika dans-, sport och träningsverksamheter där barn och ungdomar under 18 år vistas.

Tillsynen har inriktats på kontroll av verksamheternas kunskap om risker med höga ljudnivåer och egenkontroll. Verksamhetens rutiner för hygien, städning och ventilation har också kontrollerats.

När Socialstyrelsen uppdaterade sina allmänna råd för höga ljudnivåer 2005 sattes ett lägre riktvärde för barn under 13 år. Det finns forskning som visar att barn har en större känslighet mot höga ljud. Barn är vanligtvis inte lika medvetna om risker med höga ljudnivåer, och har därför inte samma förutsättningar att skydda sig.

2. Lagstiftning

Inspektionerna har gjorts med utgångspunkt från miljöbalken (1998:808) och So- cialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 2005:7).

I miljöbalken 26 kap 19 § framgår att alla som bedriver en verksamhet ska planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Verksamhetsutövaren har enligt 2 kap 2 § också en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs för att kunna skydda omgivning- en från skada eller olägenhet.

I Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer anges riktvärden för olägenhet till 97 dBA ekvivalent ljud och 110 dBA maximalt ljud för lokaler och platser där både barn och vuxna har tillträde. I råden anges att särskild hänsyn bör tas i verk- samheter som är särskilt riktade till barn, t.ex. knattedisco. Där bör den ekvivalenta ljudnivån inte överstiga 90 dBA.

3. Målsättning

Verksamheterna ska genom kunskap och egenkontroll kunna säkerställa att barn och ungdomar vistas i hälsosamma miljöer samt kunna kontrollera att ljudnivåerna inte är så höga så att barn utsätts för skadliga ljudnivåer.

4. Genomförande

Inspektionerna förbokades med verksamheterna. En checklista togs fram och an- vändes som stöd vid inspektionerna. Informationsmaterial om höga ljudnivåer och egenkontroll lämnades i samband med tillsynsbesöken. Alla verksamheter har fått en inspektionsrapport med påpekande om eventuella brister som uppmärksammats.

I de fall där brister kunde noteras eller där oklarheter förekommit har Miljö- och hälsoskydd efterfrågat vilka åtgärder som verksamhetsutövaren tänker vidta.

(4)

5. Resultat

Totalt besöktes tretton fritidsgårdar, tre anläggningar med gym och gruppträning, en danskursverksamhet och en anläggning med annan sportverksamhet.

5.1 Fritidsgårdar 5.1.1 Höga ljudnivåer

Nio av fritidsgårdarna har egna arrangemang med musik (livespel- ningar och/eller discon) där det kan bli höga ljudnivåer. Dessutom ordnar flera av fritidsgårdarna livespelningar och discon gemensamt, antingen på någon av gårdarna eller på annan plats. Replokaler fanns på tio av tretton fritidsgårdar. Ljuddämpande åtgärder har gjorts i alla replokaler utom en.

Flera fritidsgårdar uppgav att gårdsbesökarnas intresse för discon är mindre nu är det var förut. Ett ökat intresse finns för TV-spel, och merparten av fritidsgårdarna har olika ”sociala” TV-spel där man kan spela tillsammans. Vid inspektionerna uppgavs att volymen från spelen inte är särskilt hög, men att den sammantagna ljudbilden från olika aktiviteter kan göra att det upplevs som ”stimmigt”.

Vid inspektionerna framkom att ljudnivåerna sällan eller aldrig kontrolleras vid de olika musikarrangemangen. En verksamhet har en egen ljudmätare, men den har sällan använts. Två verksamheter uppgav att externa ljudtekniker har kontrollerat ljudnivåerna med egen mätutrustning.

Hos merparten av fritidsgårdarna fanns öronproppar att tillgå vid musikarrange- mang och för de som använder replokal. På flera av fritidsgårdarna ska ungdomar som vill använda replokalerna genomgå en ”bandskola” som hålls av extern ledare med god kunskap inom musikområdet. Där ska de bland annat lära sig att hantera instrument och utrustning rätt. Vid inspektionerna kunde inte svar ges om i vilken utsträckning frågor tas upp om risker med höga ljudnivåer och hur hörseln kan skyddas.

5.1.2 Inomhusmiljö och hygienrutiner

En del brister iakttogs på en del av fritidsgårdarna gällande inomhusmiljö och hygien. Nedan följer exempel på noterade brister:

 Underhållsbehov – skadad golvmatta, slitna och svårrengörbara ytor

 Otillräcklig ventilation – i vissa utrymmen saknades ventilation eller var inte igång

 För låg städfrekvens av lokaler och toaletter

 Mikrobiell lukt i källarutrymme som används till fritidsgårdsverksamhet

 Tvål och papper saknades på toalett

 Tyghandduk till att torka händer fanns på toalett

 Otillräckligt antal toaletter

 Brister i livsmedelshantering

(5)

3

 Brister i avfallshantering

Oklarheter har också funnits kring en del frågor, bland annat om det är tillräcklig ventilation och städfrekvens för verksamheterna.

5.1.3 Åtgärder

Med anledning av brister som har uppmärksammats och oklarheter som behöver redas ut har åtgärdsredovisningar samt kompletterande uppgifter efterfrågats från elva av tretton fritidsgårdar. Åtta av verksamheterna har efterfrågats om vad som kommer att göras för att ha kontroll över höga ljudnivåer från musik. Åtgärdsredo- visning eller kompletterande uppgifter om inomhusmiljö och hygienrutiner har efterfrågats från nio verksamheter.

5.2 Dans- sport- och träningsverksamheter 5.2.1 Höga ljudnivåer

Vid de fem verksamheterna som inspekterades förekommer musik vid olika akti- viteter. Enligt verksamheterna är musiken mer eller mindre hög beroende på typ av verksamhet. T.ex. i gym är volymen lägre än vid gruppträning. Ljudnivån från musik skiljer sig även mellan olika typer av gruppaktiviteter. Aerobics, spinning och streetdance kan nämnas som exempel på aktiviteter där volymen kan vara hög.

Av dessa verksamheter har ljudmätningar utförts i en verksamhet. Ingen dokumen- tation fanns dock från mätningar och det uppgavs att mätinstrumentet inte var ka- librerat. Två verksamheter använder ett elektroniskt ”öra” eller liknande instru- ment som varnar om ljudnivån överskrider vissa förinställda värden. I en av verk- samheterna har ljudanläggningarna låsts så att det inte går att spela för högt. Hög- talare var också upphängda nära taket i fyra av de fem verksamheterna, vilket gör att besökare inte kan stå alltför nära.

5.2.2 Inomhusmiljö och hygienrutiner

Några iakttagelser gjordes gällande hygienrutiner, bland annat:

 Smutsigt i städutrymme

 Städvatten hanterades i diskrum hos livsmedelsverksamhet

 Ingen eller bristfällig rengöring av träningsmattor

 Otillräcklig rengöring av spinningcyklar och vissa träningsredskap 5.2.3 Åtgärder

Vid tre av de fem besökta verksamheterna har åtgärder efterfrågats gällande hygie- niska brister.

6. Diskussion

Vid tillsynen av fritidsgårdarna visade det sig att det ordnas en hel del arrange- mang och verksamhet med musik, bland annat livekonserter och discon. Trots det har kontrollen av ljudnivåer varit begränsad. Det är angeläget att fritidsgårdarna skaffar ett bra underlag för att kunna bedöma riskerna med höga ljud i verksam- heterna. Det görs lämpligen i form av mätningar av ljudnivåer. Även andra fak- torer bör ses över, exempelvis högtalarnas placering i förhållande till besökare och ljuddämpningen i lokalerna. Det är positivt att fritidsgårdar har ”bandskolor” inför

(6)

att gårdsbesökare ska börja använda replokal, och att sådan vägledning hålls av personer med kunskap om musik. Viktigt är att fritidsgårdarna ser till att infor- mationen också innefattar risker med höga ljudnivåer och hur hörseln kan skyddas.

En viktig del i verksamheternas fortsatta arbete är att öka kunskapen och med- vetenheten om vilken påverkan höga ljudnivåer har på barn och ungdomar. Det finns redan en medvetenhet om frågor som berör höga ljudnivåer. På flera fritids- gårdar har personal framfört att ljudmiljön kan vara besvärande och att det är vanligt med hörselnedsättningar hos de som har arbetat länge. Många tycker att det är viktigt att ljudvolymen från musik och övrig verksamhet inte är för hög för be- sökare.

Det kommer att finnas behov av att ha en återkommande tillsyn på fritidsgårdar och andra fritidsverksamheter som riktar sig till barn och ungdomar. Förändringar kan ske i verksamheterna till följd av minskningar eller ökningar i besöksantal och ekonomiska anslag. Sådana förändringar kan påverka resurser som läggs på städ- ning, förebyggande och löpande underhåll m.m.

För dans-, sport- och träningsanläggningarna är frågor om höga ljudnivåer centralt, då musik används i den huvudsakliga verksamheten. Det kan vara en förklaring till att fler åtgärder har utförts där för att ha kontroll över ljudnivåerna jämfört med på fritidsgårdarna. Brister som har uppmärksammats vid inspektionerna har främst gällt hygienrutiner, även om egenkontrollen gällande höga ljudnivåer kan förbätt- ras och utvecklas.

Det är svårt att dra slutsatser som är generella för olika dans-, sport- och tränings- verksamheter. De fem verksamheter som har besökts är endast ett urval av ett stort antal som finns i Umeå. Projektet har dock visat att behov finns av tillsyn, och att besök behöver göras på fler verksamheter med liknande inriktningar.

En viktig del som kvarstår i projektet är att granska de svar som har efterfrågats från fritidsgårdar och dans-, sport- och träningsverksamheterna, samt att följa upp åtgärderna.

References

Related documents

Du ska känna till skillnaderna mellan ryggradslösa och ryggradsdjur Kunna några abiotiska (icke-levande) faktorer som påverkar livet i ett ekosystem.. Kunna namnge några

[r]

Då två (lika) system med olika inre energier sätts i kontakt, fås ett mycket skarpt maximum för jämvikt då entropin är maximal, inre energin är samma i systemen och

Den totala entropiändringen under en cykel (eller tidsenhet för kontinuerliga maskiner) är entropiändringen i de båda värmereservoarerna. Du ska kunna redogöra för hur en bensin-

Dessa formler ger en möjlighet att utifrån kvantsystemets egenskaper beräkna makroskopiska storheter, som t ex den inre energin

The aim of this study was to examine noise levels during the showing of children’s films in the movie theatre and if the levels were appropriate according to the guideline

I lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor