• No results found

- underlag till socialchefsnätverket för information och ställningstagande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "- underlag till socialchefsnätverket för information och ställningstagande"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Projekt AllAgeHub

- underlag till socialchefsnätverket för information 2019-04-12 och ställningstagande 2019-06-14

1. Sammanfattning

Kommunerna står inför stora utmaningar och det finns behov av mer kunskap, stöd i förändringsarbete och i strategiska vägval för arbetet med välfärdsteknik och

digitalisering. Frågan om digitalisering står högt upp på kommunernas agenda och det är även ett av GR:s prioriterade områden. De främsta skälen till frågans aktualitet handlar om att lösa välfärdens uppdrag. Brist på personal, resurser och kompetens samt en ökande andel äldre i kombination med att den tekniska utvecklingen kan erbjuda alltmer avancerade lösningar och produkter har medfört en intensifiering av frågorna. Detta var också några av skälen till att

socialchefsnätverket vid GR initierade projektet AllAgeHub (AAH).

AAH startade 2017 och är finansierat av GR-kommunerna tillsammans med Västra Götalandsregionen (VGR) och Vinnova.

Visionen har varit att AAH ska bli en samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdsteknik så att människor oavsett funktionsvariation och ålder kan leva självständiga och trygga liv.

I projektet har 23 västsvenska aktörer från offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle deltagit. Projektet har handlat om att bygga upp en infrastruktur mellan de fyra perspektiven i ett så kallat quadrupel helix-samarbete. I projektet har verksamhet bedrivits i en interaktiv miljö och det har genomförts lokala

idéutvecklingsprojekt.

Det kan konstateras att projektet uppnått flera av målsättningarna i projektplanen.

Den interaktiva miljön och de lokala ideutvecklingsprojekten har erbjudit

kommunerna en ökad kunskap om möjligheter med tillgänglig teknik. Projektet har också bidragit till att starta dialogen med personal, brukare, företag och

forskningsaktörer om vilka förändringar ny teknik kan medföra.

Redan inför projektstarten angavs att projektperioden skulle ses som en

uppbyggnadsfas, då det ansågs alltför utmanande att implementera verksamheten i ordinarie strukturer redan 2020.

Projektperioden avslutas i december 2019. Två alternativ beskrivs i underlaget:

1. Fortsatt arbete enligt nedanstående förslag. Detta alternativ rekommenderas av ägarstyrgruppen och presenteras längre fram i skrivelsen.

2. AAH avvecklas efter projekttidens slut 2019-12-31.

(2)

Beskrivning av förslag 1

• Fortsatt utveckling av den etablerade samverkansplattformen vilken utgör en infrastruktur och lärandemiljö för de fyra perspektiven.

• En rad olika projekt/aktiviteter som drivs mer fristående men med koppling till samverkansplattformen.

• Den nuvarande interaktiva miljön avvecklas 2019-12-31

Nedan följer en beskrivning av projektets arbete, organisering och resultat hittills samt lite utförligare beskrivning av en eventuell fortsättning från 2020. Frågan om

finansiering hanteras senare i skrivelsen.

2. Beskrivning av AAH:s verksamhet 2017 - 2019

Under projektperioden har ambitionen varit att AAH ska fungera som ett nav mellan de fyra aktörerna offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle. Det har funnits en efterfrågan och förväntan på projektet utifrån respektive perspektivs utgångspunkt och uppdrag. AAH har verkat som en arena för att sammanföra de olika perspektiven och bland vissa aktörer blivit det självklara alternativet som kan matcha ihop företags innovationer med kommunala behov.

Organisering av arbetet och grupperingar

Inom AAH har det sedan start funnits ett projektteam bestående av ca fyra tjänster samt AAH-ombud i varje kommun. AAH har även bestått av ett antal grupperingar som löpande stöttat projektets verksamhet:

Ägarstyrgruppen har haft i uppdrag att leda projektet i enlighet med projektplanen och utifrån kommunernas behov. Fyra personer, utsedda av socialchefsnätverket, har representerat GR:s medlemskommuner.

Utvecklingsgruppen har bestått av representanter från näringsliv, civilsamhälle och akademi. Gruppens syfte har varit att lyfta in sina respektive perspektiv i projektets arbete.

Innovationsgruppen (f.d. bedömningskommittén) har bestått av representanter från de fyra sektorerna och har haft fokus på att utveckla och stötta innovationsprocessen inom idéprojekten.

AllAgeHub-ombuden i kommunerna är centrala för projektet och har fungerat som länk mellan AAH och det lokala arbetet. AAH-ombuden har även arbetat med

(3)

informationsöverföring och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. AAH-ombuden och e-hälsosamordnarna är i vissa kommuner samma personer och därför har en utökad samverkan mellan nätverken för AllAgeHub-ombuden och e-hälsosamordnarna utvecklats.

Under projektperioden har löpande information lämnats om AAH:s verksamhet till GR:s ordinarie grupperingar såsom den politiska styrgruppen för social välfärd, socialchefsnätverket, äldreomsorgschefsnätverket och funktionshinderchefsnätverket.

Idéutvecklingsprojekt och innovation

I projektet har en process för utmaningsdriven innovation utvecklats utifrån parternas behov, forskning inom tjänstedesign, innovation, implementering och affärsutveckling.

Innovationsfaserna har syftat till att identifiera utmaningar, undersöka behov, utveckla och testa idéer samt implementering och spridning.

Under hösten 2017 genomfördes workshops för att identifiera vilka utmaningar kommunerna och brukarorganisationer står inför. Arbetet resulterade i sju samhällsutmaningar:

1. Tillgänglig information - Hur kan vi underlätta för invånare att efterfråga tjänster så att olika individers behov av att hitta, förstå och agera på information säkerställs?

2. Tillgänglig kommunikation - Hur kan utanförskap, rädsla och missförstånd minskas för att skapa trygghet och delaktighet för personer med kommunikationssvårigheter?

3. Tillgängliga samhällsfunktioner - Hur kan samhällsfunktioner bli tillgängliga och användbara för alla för att uppnå jämlika livsvillkor, delaktighet, självständighet och oberoende för individen?

4. Delaktighet i samhället - Hur kan social trygghet öka för att uppnå delaktighet i samhället för personer som av kognitiva, fysiska och sociala skäl är ensamma och isolerade?

5. Behovsanpassade lösningar - Hur kan vi möta behov på den enskildes villkor så att människor som inte kan tillgodose sina behov får tillgång till ett självständigt liv?

6. Behovsanpassade lösningar i hemmet - Hur kan boendemiljöer utformas utifrån individens behov och önskemål för att uppnå ökad självständighet och trygghet i hemmet?

7. Digital tillgänglighet - Hur kan den digitala tillgängligheten öka för att minska utanförskap och säkerställa att alla invånare får sina behov tillgodosedda?

Utifrån de identifierade samhällsutmaningarna initierades 11 lokala

idéutvecklingsprojekt. AAH har arbetat med att bistå kommunerna genom att processleda och matcha olika samarbetsparter, som tillsammans vill arbeta med att utveckla och testa idéer. Ambitionen är att inkludera de fyra perspektiven så att respektive projekt genomförs i samverkan mellan offentlig sektor, brukare, akademi och näringsliv. Idéutvecklingsprojekten, som befinner sig i olika faser, beskrivs nedan.

(4)

Projekt Deltagande parter 1 Hur kan personer som bor på

landsbygden och har inköp som insats, bli mer självständiga och delaktiga i sina inköp?

Alingsås kommun Lilla Edets kommun Stenungsunds kommun Chalmers innovationskontor

2 Hur kan befintliga beprövade kommunikationsmetoder tillämpas så att personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter kan uttrycka sina behov och ha inflytande i sina liv?

Härryda kommun Lerums kommun Göteborgs Stad, Dart vid Sahlgrenska

Universitetssjukhuset/VGR Tobii Dynavox

3 Hur kan personer som bor på särskilt boende, enkelt och digitalt få tillgång till, och dela

information som de behöver i sin vardag?

Lerums kontor

4 Hur kan tryggheten öka för äldre att använda digital teknik i sin vardag?

Härryda kommun Mölndals stad PRO, SPF och Rise

5 + 6

Hur kan välbefinnandet öka för hyresgäster på Åkerhus

äldreboende genom införandet av digital och trygghetsskapande teknik?

Hur kan välbefinnandet öka för hyresgästerna på Kaggeleds äldreboende genom förändringar i inom- och utomhusmiljön?

Göteborgs Stad (SDF Västra Göteborg och Örgryte-Härlanda) Göteborgs universitet

7 Hur kan tryggheten i

gemensamhetsytor öka på daglig verksamhet och gruppbostäder?

Tjörns kommun

8 Hur kan individer som vistats på korttidsboende, med hjälp av välfärdsteknik bli mer självständiga i sin vardag?

Ale kommun

9 Hur kan delaktigheten i den sociala dokumentationen öka?

Kungälvs kommun

(5)

10 Hur kan delaktighet och dialog kring genomförda insatser stärkas?

Partille kommun

11 Hur kan interaktiva skärmar öka självständighet och delaktighet för personer i bostad med särskild service

Göteborgs Stad (SDF Örgryte- Härlanda)

Interaktiv miljö

Den interaktiva miljön har visat produkter och tjänster inom välfärdstekniksområdet som inte är förskrivningsbara. Besöken i miljön har genomförts i grupper om ca 10-15 personer. Under besöken har en dialog kunnat ske kring implementering och etiska aspekter vid införandet av välfärdsteknik. Under projektperioden är det framförallt personal från GR-kommunernas vård- och omsorgsverksamheter som besökt visningsmiljön.

En stor del av produkterna i miljön övertogs från Göteborgs Stads tidigare verksamhet

”Vision Bo Äldre”. 11 produkter har tillkommit under projektperioden och dessa har lånats ut till miljön av olika företag. En del produkter finns även presenterade via film eller andra presentationer från företagen. Ett exempel på produkt är en duschrobot.

AAH har vidare producerat en film om GPS-larm som finns tillgänglig på AAH:s hemsida.

Drygt 700 personer har hittills besökt den interaktiva miljön. En utvärdering av miljön utförd av studenter vid arbetsterapeututbildningen visade bl.a. att personal efter besök i miljön upplevde sig ha fått mer kunskaper kring välfärdsteknik och kände större motivation att arbeta med dessa frågar. Utvärderingen visade på brister i uppföljning på hemmaplan. Det har också varit utmaningar att upprätthålla en aktuell interaktiv miljö med nya produkter. Flera kommuner har också påtalat svårigheter i att låta personalgrupper besöka miljön på grund av tid, personalbrist och geografiskt avstånd.

Expo Välfärdsteknik

Under projektperioden har det genomförts två Expo-mässor. Konceptet är hämtat från CareWare i Danmark och innebär att företag vid en Expo ställer ut och visar sina produkter och tjänster. Personal från verksamheterna inom vård och omsorg ges möjlighet att genom ett strukturerat upplägg cirkulera i grupper och ta del av korta presentationer från företagen. Vid arrangemangen har närmare 40 företag och 600 anställda från kommunerna deltagit. De anställda har främst varit undersköterskor, arbetsterapeuter, IT-strateger, verksamhetsutvecklare, studenter och chefer. I

utvärderingarna av Expo har upplägget fått positiv respons då besökarna fått en snabb överblick av aktuella produkter och tjänster.

(6)

Samarbete mellan offentlig sektor, civilsamhället, akademi och näringsliv

I takt med att AAH blivit känt och etablerat sig som ett nav för samverkan mellan olika aktörer har projektet fått ett allt större nätverk. Många företag kontaktar AAH och önskar samarbete med kommuner kring produkter eller vill visa upp sina tjänster eller produkter.

Exempel på aktörer som finns i AAH:s nätverk är Chalmers innovationskontor, Forsknings- och innovationskontoret GU (FIK), Institutionen för tillämpad IT, VGR innovationsplattform, GoCo Valley, Chalmers Challenge Lab, BRG Innovations lab, idéslussarna iCare4Fyrbodal och Skaraborgs innovationssluss och PRO.

www.allagehub.se – projektets webbsida

Projektet har en egen webbsida där information samlats om AAH:s verksamhet och de lokala projekten. Ambitionen har varit att webbsidan ska fyllas med tillgängligt stödmaterial och nyheter om välfärdsteknik. Det är också via webbsidan som besök i den interaktiva miljön bokas. Hittills har hemsidan 18 096 ”unika sidvisningar”. Inom ramen för webbsidan finns även ”Samarbete sökes”, vilket är en digital anslagstavla där akademi, näringsliv och offentlig sektor kan söka samarbetsparter i syfte att gemensamt utveckla välfärdsteknikslösningar. Ett av pilotprojekten som initierats via

”Samarbete sökes” syftar till att öka självständigheten för personer i särskilt boende med hjälp av Medido, en medicinpåminnare. Sidan ”Samarbete sökes” och de specifika samarbetsannonserna har hittills haft 661 unika besök.

Bedömning och förslag till fortsatt arbete, ett AllAgeHub 2.0

Dialog om AAH:s framtid har förts vid flertal tillfällen under senaste året. Bland annat har det genomförts två halvtidsdialoger för att inhämta kommunernas synpunkter.

Vidare har frågan processats i de involverade grupperingarna.

Under tiden som AAH:s verksamhet pågått har frågan kring välfärdsteknik blivit än mer aktualiserad. Det pågår flera initiativ inom området som tangerar AAH:s verksamhet. Inom Göteborgs Stad diskuteras Social science park, på länsnivå (Västkom) finns planer på ett center för system och implementeringsstöd för välfärdsteknik (SIV) och inom VGR finns en innovationsplattform. Flera av kommunerna arbetar också för att utveckla testarenor för ny teknik. ESF-projektet Modig inleds 2019 i sju GR-kommuner, i syfte att öka baspersonals och chefers kompetens om digitalisering och i Göteborgs Stad startar ett motsvarande ESF- finansierat projekt under våren 2019, GoDigIT.

Inget av dessa nämnda initiativ konkurrerar med AAH - tvärtom kompletterar de varandra och stärker förutsättningarna för innovation, implementering av välfärdsteknik och digitalisering.

(7)

I en bedömning av en eventuell fortsatt verksamhet för AAH är det centralt att lyssna in kommunernas behov och intresse för en fortsättning, och därefter sondera de övriga parternas intresse. Dock kan det redan nu konstateras att parterna i

utvecklingsgruppen, dvs representanter från akademin, näringslivet och civilsamhället, gärna ser en fortsättning på den samverkan som byggts upp inom AAH. Redan i dagsläget tas vissa initiativ av dessa för att få extern finansiering inför fortsatta aktiviteter.

En samverkansplattform

Förslaget är att fortsatt utveckla plattformen för de fyra perspektiven offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle.

AAH föreslås ha en funktion som “mäklare” och mötesplats för utveckling. Genom att koppla samman möjliga testmiljöer och produktutvecklare kan kommunerna

säkerställas ett gemensamt och systematiserat lärande för innovation och

implementering av välfärdsteknik. Fokus ska vara på att vara möjliggörare, bygga nätverk och systematisera lärande och kunskap. Plattformen kan vara ”en dörr in” och ett nav för de företag och initiativ som vill pröva sina innovationer i reell miljö. Till plattformen kan det kopplas ett nätverk av AAH-ombud och e-hälsoombud. Vidare kan plattformen fortsätta att utvecklas och ansvara för funktionen ”Samarbete sökes” med mera på hemsidan.

AAH-plattformen ska inte ansvara för operativ verksamhet. Istället kan olika projekt kopplas tillplattformen. Projekten ska ha en egen logik, styrning, finansiering och medverkande parter. Syftet med att knyta projekten till plattformen handlar om att erbjuda dem kontakt med AAH-nätverk och att projektens lärdomar systematiskt kan spridas till alla parter som deltar i plattformen.

Den beskrivna plattformen skulle därmed kunna fungera som ett paraply för att öka kunskapen om och stötta verksamheter/projekt inom välfärdsteknik men också för att systematiskt samla kunskap som genereras lokalt och ge det en större spridning.

Genom sin praktiknära förankring skulle också idéer till ny och tvärvetenskaplig forskning kunna genereras.

I syfte att skapa balans mellan de fyra perspektiven föreslås ett gemensamt

ansvarstagande. Skulle till exempel de ingående aktörerna kunna bidra med var sin resurs för att stärka samverkansplattformen och dess drift?

Projekt som kan kopplas till AAH plattformen, exempel

• Stöd till kommunernas arbete med idéutvecklingsprojekt och innovationsprocess

• Kompetensutvecklingsinsatser, t ex EXPO-mässor, kunskap om funktionsvariationer, insiktsövningar

• Kunskapsnod för aktuell och ny välfärdsteknik

(8)

• Olika projekt inom digitalisering och välfärdsteknik, t ex ESF projektet Modig

• Olika testmiljöer/testbäddar

• Bostadsbolag skulle kunna skapa Living lab miljö i befintlig bostad

Ny arbetsform

En mobil verksamhet föreslås för att kunna möta lokala behov på plats. Denna modell skulle kunna omfatta insiktsövningar, workshops och kunskap om olika

funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, digitalisering och välfärdsteknik samt erbjuda stöd i det lokala innovationsarbetet, dvs kunna komplettera med det arbete som sker i de lokala ideutvecklingsprojekten.

Ett närmare samarbete kan utvecklas med civilsamhället då denna arbetsform även skulle kunna erbjuda arbetstillfälle för personer med egen erfarenhet av att ha en funktionsnedsättning.

Finansiering

Under projektperioden har kommunerna delfinansierat projektet med både arbetstid och kontanta medel. I den föreslagna fortsättningen av AAH kommer GR att ansöka om fortsatta projektmedel från t ex Vinnova och VGR. Ambitionen är att medverkande parters (bl.a. kommunerna) medfinansiering ska bestå av arbetstid och inte kontanta medel.

Förslag till beslut

Att vid GR:s socialchefsnätverk den 14 juni 2019 fatta beslut om något av de två alternativen som föreslås på sidan 1. Ägarstyrgruppen för AAH förordar alternativ 1 vilket innebär en fortsättning av AllAgeHub.

Ägarstyrgruppen önskar också ett tydliggörande avseende AAH:s eventuella fortsatta uppdrag. Skall uppdraget kring tillgängliga boendemiljöer fortsatt vara en del inom ramen för AAH?

Lena Holmlund Avdelningschef

GR, Arbetsmarknad och social välfärd

References

Related documents

• För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av.. • Bistå

Prestationer över det i Krav- och kvalitetsboken ger inte ersättning vilket tyder på en handlingsstyrning i resultatstyrningen, det vill säga ansvarstagande för handlingar..

Genom att enligt vår föreslagna modell för analys, omforma arbetssättet något samt åstadkomma viss förbättring av de förutsättningar vi ovan angivit, tror vi att VGR i

Figur 35: Personalkostnader inom service och regiongemensamt inklusive bemanningsföretag (källa: Cognos Controller).

Ledningsarbetets kostnader har sedan 2013 ökat med ca 380 mnkr till drygt 1,6 mdkr, medan kostanden för handläggare och administratörer ökat med ca 620 mnkr till ca 2,5 Mdkr.. För

På denna fråga, markerad med (R) Är svaren stämmer mycket dåligt och stämmer ganska dåligt redovisade som positiva – i grönt. För varje dimension redovisas fördelningen

sjukvårdsnämnderna. Basersättningen är högre för Privata vårdgivare för att kompensera moms. Se länk till Tandvårdsenhetens information angående Barn – och ungdomstandvård

En tänkbar konsekvens, som nämns under intervjuerna, av att man inte differentierar ersättningen, utan lämnar lika ersättning till alla vårdgivare är att det skulle kunna få