| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
Myndigheten för radio och tv Tel: 08-606 90 80 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.radioochtv.se
BESLUT
2012-06-11 Dnr: 11/03760
SAKEN
ABC, SVT1, 2011-11-16, kl. 7.10, 7.40, 8.10, 8.40, 9.10 och 19.15, inslag om ett hjälpmedel för konståkningsträning; fråga om opartiskhet och saklighet och beriktigande och bestämmelsen om respekt för privatlivet
BESLUT
Inslagen fälls. Granskningsnämnden anser att de strider mot kravet på opartiskhet. Inslaget kl. 19.15 strider också mot kravet på saklighet. SVT har även brutit mot bestämmelsen om beriktigande.
FÖRELÄGGANDE
Sveriges Televison ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.
____________________
INSLAGEN
Samma version av inslaget visades kl. 7.10, 7.40, 8.10, 8.40 och 9.10. Inslaget påannonserades av nyhetsuppläsaren enligt följande.
En tjänsteman vid Nacka kommun har i samarbete med ett företag uppfunnit ett hjälpredskap för konståkning, 700 000 kronor har den kostat kommunen som nu släpper rättigheterna till företaget där ägaren är särbo med kommunalrådet A.
Medan påannonseringen lästes upp visades det i nedre vänstra hörnet en elektronisk skylt med texten ”Nacka: Uppfinning ges bort”. Reportern sa därefter följande.
I en fullsatt Älta ishall […] invigde Nacka kommun den världsunika hoppselen för konståkning den 14 maj tidigare i år.
Inslaget fortsatte med att en berättarröst förklarade hur hoppselen fungerade och hur den kunde användas. Reportern sa sedan:
Hoppselen är nu installerad i två ishallar i Nacka, som här i Saltsjöbadens ishall. Men om det blir en försäljningsframgång, det har ingen större betydelse för Nackas skattebetalare eftersom kommunen har tackat nej till rättigheterna som nu ägs av företaget.
Andre vice ordförande i fritidsnämnden, B, medverkade i inslaget och sa följande.
Jag tycker att vi har gjort en fantastiskt fin produkt för de som ska åka konståkning men det märkliga, och det anmärkningsvärda i det här är ju att man ger bort rättigheterna till ett företag utan något egentligen krav på motprestation.
Direktören för park, idrott och fritid i Nacka kommun sa därefter:
Det ingår inte i kommunens ansvar att förvalta patenträttigheter och kommersiella försäljningar.
I sändningen kl. 19.15 tillkom nya uppgifter och inslaget påannonserades av nyhetsuppläsaren enligt följande.
Nacka kommun lät en tjänsteman på kommunen tillsammans med ett företag ta fram ett redskap för konståkning, en hoppsele. Kommunen satsade 700 000 kronor på projektet, nu visar det sig att kvinnan som driver företaget är särbo med
kommunalrådet A.
Medan påannonseringen lästes ut visades det i nedre vänstra hörnet en elektronisk skylt med texten ”Nacka satsar: 700 000 kronor för sele”.
Reportern sa därefter följande.
I en fullsatt Älta ishall invigde Nacka kommun den världsunika hoppselen, men ska man ligga i konståkningsvärldens topp, då kostar det. För den tjänsteman på kommunen som i samarbete med ett företag utvecklat hoppselen har fakturerat kommunen på över 700 000 kronor. Tjänstemannen som kom på idén startade företaget No Fall AB tillsammans med kommunstyrelsens ordförandes särbo.
Andre vice ordförande i fritidsnämnden, B, medverkade i inslaget och sa följande.
När det finns situationer där man kan misstänka jäv eller där det ändå liksom
någonstans i maggropen känns så bör man vara extra uppmärksam, och det här tycker vi är ett typiskt sådant exempel.
Direktören för park, idrott och fritid i Nacka kommun sa därefter:
Kommunstyrelsens ordförande har inte deltagit i beslutet om att vi ska inrätta en hoppsele.
Därefter visades uppgifter som förekommit i de tidigare sända inslagen.
Reportern sa sedan avslutningsvis:
Så kommunen sa alltså nej till rättigheterna för en produkt som de lagt ner 700 000 kronor på att utveckla.
ANMÄLAN
Inslagen är anmälda av tjänstemannen på Nacka kommun som i huvudsak är kritisk mot att det i inslagen påstods att han skulle ha fakturerat kommunen 700 000 kronor för sitt arbete med att utveckla hoppselen samtidigt som han hade en månadslön från kommunen. Anmälaren anser att han i och med detta framställdes som klandervärd och att det uppkom ett intrång i hans personliga integritet då han med hjälp av de uppgifter som förekom i inslagen kunde identifieras. Anmälaren är också kritisk till att det i inslagen påstods att kommunen gett bort rättigheterna för hoppselen till honom när arbetsgivaren enligt lag inte har rätt till mer än en enkel licens. Anmälaren anser också att Sveriges Television (SVT) inte beriktigat de felaktiga uppgifterna.
PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE
SVT anser att inslagen överensstämmer med kravet på saklighet och bestäm- melsen om respekt för privatlivet och anför i huvudsak följande.
Som grund för faktauppgifterna i inslaget ligger till stor del den externa granskningsrapport som en revisionsbyrå fått i uppdrag att göra. Rapporten beskriver bland annat hur utvecklingen av hoppselen och rättigheterna till denna uppfinning hanterats och SVT vill åberopa hela denna rapport som stöd för de formuleringar och slutsatser som framkommer i inslaget. I sin sammanfattning skriver revisionsbyrån bland annat följande.
Förutom att ta fram en innovationspolicy bör kommunen utveckla anställningsavtalen till att även inkludera arbetsgivarens och den anställdes rättigheter i immaterialrättsliga frågor. Genom att tidredovisning inte tillämpas har Nacka kommun inte möjlighet att bedöma kostnader för hoppselen som är hänförliga till den egna personalens arbete.
[...] Brister i upphandlingen av invigning och marknadsföring av hoppselen har iakttagits. Handläggningen av Överenskommelse om nyttjanderätt innehåller ett antal brister. Vår uppfattning är att Nacka kommun vid tidpunkten för undertecknande av överenskommelsen inte hade ett tillräckligt och kvalitetssäkrat underlag för att ingå överenskommelsen. [...] Utredningen visar kommunens behov av en innovationspolicy.
En sådan policy bör tydliggöra kommunens ambitionsnivå när det gäller anställdas idéer och hur de idéerna tas tillvara. [...] Frågan om jäv synliggör behovet av att kommunen kan visa att både faktiskt och av andra uppfattat oberoende föreligger.
Vid en genomgång av de faktauppgifter som lämnades i inslagen har redaktionen inte kunnat finna att något skulle vara felaktigt. Det framgår av rapporten att det råder delade meningar mellan anmälaren och kommunens fritidsdirektör om vad som låg i uppdraget att ta fram en sele.
Anmälaren hävdar att inslaget är felaktigt i den del som handlar om att komm- unen skulle ha gett bort rättigheterna till selen och att han själv därmed skulle bli
utpekad som ohederlig eller myglande. Det framgår av rapporten att kommunen saknat tillräckligt underlag och även policy för hur situationen skulle hanteras. I rapporten går det att läsa: ”Vår uppfattning är att handläggningen av överens- kommelse om nyttjanderätt innehåller ett antal brister” bland annat med
hänvisning till de oklarheter som rådde om uppdraget och den sammanfattande uppfattningen är att Nacka kommun inte hade ett tillräckligt och kvalitetssäkrat underlag för att ingå avtalet. Att detta skulle falla tillbaka på anmälaren påstås inte av någon i ABC:s inslag. Det är kommunen som bär ansvaret och det är kommunen som ställs till svars i inslagen.
Anmälaren skriver ”kommunen har alltså inte gett bort rättigheter, då arbets- givaren enligt lagen inte har rätt till mer än en enkel licens” och menar att inslagens formuleringar skulle vara felaktiga i denna del. SVT vill åter hänvisa till rapporten och konstaterar att det enligt denna inte alls står klart vad Nacka kommun respektive anmälaren skulle ha rätt till. Tvärtom framstår det som en av de stora frågorna som kommunen, enligt rapporten, underlåtit att klara ut. I rapporten skriver man bland annat ”Både stadsjuristen och personaldirektören har vid intervjuer framfört att de inte haft för avsikt att bedöma eller ge råd angående rätten till patent och om det var korrekt att avstå rätten till uppfinn- ingen”. Det är svårt att tolka rapporten på annat sätt än att kommunen brustit i analys och tydlighet kring just ägandefrågan. I den sammanfattande inledningen står ”Nacka kommun har skrivit ett avtal som gör att rättigheterna till
uppfinningen tillkommer den anställde”. Mot bakgrund av den formuleringen och de slutsatser som framgår av rapporten kan SVT inte finna att inslagen varit felaktiga på den punkten.
Anmälaren skriver vidare att ”Påståendet att kommunen lagt 700 000 kronor på att utveckla hoppselen är alltså felaktigt, och även detta är lätt att verifiera”. SVT vill understryka att det är granskningsrapporten som ligger till grund även för formuleringarna i inslaget beträffande kommunens kostnader för att utveckla selen. De kostnader som anmälaren använder som argument mot SVT:s
formulering återfinns bland de kostnader som revisionsbyrån i sin rapport anger under rubriken ”Nedlagda kostnader för utveckling av hoppselen”. SVT kan mot denna bakgrund inte finna att formuleringen i inslagen skulle vara felaktiga.
Anmälaren namnges inte i något av inslagen och det lämnas inga uppgifter om honom som inte redan var kända för den krets av kollegor och andra som redan kände till historien som uppmärksammats bland annat i lokaltidningen. Att granska kommuners agerande och hur skattemedel används är en självklar del av SVT:s uppdrag. Att en enskild tjänsteman känner sig utpekad trots att
vederbörande varken är namngiven eller anklagad för några oegentligheter kan inte hindra publicering av relevanta uppgifter om kommunens agerande.
ANMÄLARENS KOMMENTAR
Anmälaren har utförligt kommenterat SVT:s yttrande och anmälarens kommentarer – i den mån dessa inte redan framgår av anmälan – kan sammanfattas enligt följande.
Det som SVT citerar om nyttjanderätt och innovationspolicy
berördes överhuvudtaget inte i inslaget, inte heller nämns att Nacka kommun inte omfattas av uppfinnaravtalet, varför det är lagen om anställdas uppfinningar (LAU) som reglerar förhållandena. Lagen är tvingande och lämnar
inget utrymme för en ”innovationspolicy” som står i strid med lagen.
I granskningsrapporten nämns det inledningsvis att ”Nacka kommun har skrivit ett avtal som gör att rättigheterna till uppfinningen tillkommer den anställde.
”För det första så betyder inte ”att rättigheterna till uppfinningen tillkommer den anställde” detsamma som ”gett bort rättigheter.” För det andra konstaterar granskningsrapporten något motsägelsefullt att man inte haft för avsikt att ta ställning till de immaterialrättsliga frågeställningarna. För den som faktiskt läser granskningsrapporten står det klart att (a) revisionen inte avser ta ställning i de immaterialrättsliga frågorna, (b) presenterar ett par olika ställningstaganden samt (c) konstaterar att rätten till uppfinningar faller tillbaka på hur nära samband uppfinningens tillblivelse har till tjänsten samt (d) att det råder olika meningar om just detta samband.
Påståendet att ”kommunen lagt 700 000 kronor på att utveckla hoppselen” är felaktigt. De kostnader för utveckling som kommunen haft är ringa, däremot har kommunen haft kostnader om cirka 700 000 kronor för utförandet det vill säga projektering, stålförstärkningsarbeten, montage av skena, rep/selar och annan utrustning samt för film och invigning. I granskningsrapporten noteras att det är olika leverantörer för skena, stålförstärkningar samt att det fanns tre olika potentiella stålleverantörer. Det noteras även att det är en extern leverantör som stått för invigning och film. I det fall anmälaren haft intresse i något av företagen hade detta redovisats i granskningsrapporten, eftersom det i så fall hade varit fråga om jäv och lagbrott.
Påståendet att anmälaren skulle ha fakturerat 700 000 kronor samtidigt som anmälaren arbetade med att utveckla hoppselen kom som en total överraskning för alla, såväl de som kände till detaljerna kring ärendet som de som ”bara”
visste vem anmälaren var. Anmälaren är i allra högsta grad identifierad av alla arbetskamrater, hyresgästerna i anmälarens förvaltningsområde, de som läst på kommunens hemsida eller i Nacka- och Värmdöposten (NVP), sett inslaget på Youtube eller de som varit på invigningen.
PROGRAMFÖRETAGETS TILLÄGGSYTTRANDE
SVT har i ett tilläggsyttrande kommenterat anmälarens kommentarer men också
getts tillfälle att yttra sig över om inslagen överensstämmer med kravet på opartiskhet samt om en begäran om beriktigande handlagts enligt bestämmelsen i radio- och tv-lagen. SVT anser att inslagen på följande grunder inte strider mot kravet på opartiskhet eller bestämmelsen om beriktigande.
Som anförts i SVT:s tidigare yttrande, så har avsikten inte varit att granska tidigare bakomliggande konflikter kring hoppselen. Eftersom det vid sändnings- tillfället förelåg en färdig oberoende granskningsrapport gjordes reportaget utifrån denna grund när den politiska debatten skildrades. Oppositionsrådet fick framföra sin kritik av kommunledningen och dess sätt att hantera frågan,
kommunledningen fick bemöta kritiken genom direktören för park, idrott och fritid i Nacka kommun. Härigenom anser SVT att inslagen inte bryter mot kravet på opartiskhet. Redaktionen gjorde bedömningen att den kommunale tjänstemannen inte i inslagen var föremål för sådan kritik att det krävdes ett bemötande.
Anmälaren ifrågasätter varför SVT i sitt yttrande exemplifierat hur bevakningen av frågan sett ut i lokala medier. Syftet var att visa att tidigare rapportering i andra medier haft annat fokus där tjänstemannen, det vill säga anmälaren, möjligen haft en mera framträdande roll. Det måste råda stor frihet för
programföretaget att välja nyhetsvinkel och i det nu aktuella fallet valde ABC att fokusera på det man fann principiellt intressant, nämligen att skildra den
politiska oppositionens kritik av kommunledningen – inte av tjänstemannens agerande – med anledning av att den oberoende utredningen kommit till ett antal slutsatser.
SVT konstaterar att anmälaren underkänner granskningsrapporten som källa för sakuppgifter och SVT vill än en gång understryka att syftet med ABC:s reportage var att granska kommunens agerande utifrån den rapport som var gjord. Syftet var inte att detaljgranska de underliggande överväganden som gjorts och det saknades skäl för SVT att anta att denna rapport skulle innehålla några felaktigheter.
Bakgrunden till att kommunen beställt en utredning var att partiet Nackalistan hade anmält hela ärendet till kommunens revisorer efter att lokaltidningen, NVP, vid upprepade tillfällen skrivit om turerna kring hoppselen. Bland annat hade NVP i flera artiklar berättat att Nacka kommun dels hade ”anlitat
kommunalrådet A:s särbo som konsult utan korrekt upphandling, dels har bekostat en hoppsele för konståkning som en anställd i kommunen har
uppfunnit och sedan fått privat patent på.” Och ”En anställd på Nacka kommun har utvecklat en hoppsele för konståkning. Produkten betraktas som unik och en sensation i konståkningsvärlden. Kommunen har bekostat selen i form av dels material och lön till tjänstemannen, dels konsultarvode för att dokumentera och installera selen i Älta och Tattby ishallar. Det senare har kostat fritidsnämnden cirka en halv miljon kronor och firman som gjorde jobben ägs av
kommunalrådet A:s särbo”
Lokaltidningen hade alltså följt ärendet under lång tid och när rapporten var klar, uppmärksammades den av ABC.
Kommunen fick i inslaget bemöta denna kritik genom att direktören för park, idrott och fritid i Nacka kommun, konstaterade att ”Kommunstyrelsens ordförande har inte deltagit i beslutet om att vi ska inrätta en hoppsele”.
Det kan diskuteras om det inte borde ha framgått tydligare vilka slags utveck- lingskostnader de 700 000 kronorna omfattade och vem som fakturerat kommunen. Reportern hade före sändningen begärt ut de relevanta fakturorna för att kontrollera siffrorna. Vid en kontroll i efterhand, sedan anmälarens kommentar till SVT:s yttrande kommit in, kan ABC-redaktionen konstatera att företaget Teknisk Fantasi AB, alltså kommunalrådets särbos bolag, har
registrerat varumärket No fall. På en del fakturor stod det ”Teknisk fantasi AB No Fall”, på en del enbart ”Teknisk fantasi AB”. Det innebär sannolikt att alla fakturor inte kommer från den tid då tjänstemannen samarbetade med Teknisk fantasi. Således var formuleringen i inslaget om fakturering otydlig och delvis felaktig. Det framgick dock tydligt av sammanhanget, genom påannonsen och kopplingen till den efterföljande intervjun med oppositionspolitikern, att kritiken riktades mot förhållandet att det var kommunalrådets särbos bolag som skickat fakturorna, inte att den kommunale tjänstemannen, det vill säga anmälaren, skulle ha gjort något felaktigt. I sammanhanget bedömdes alltså denna otydlighet om de 700 000 kronorna inte vara en uppgift som lades anmälaren till last.
När det gäller frågan om beriktigande svarade redaktionschefen för ABC anmälaren skriftligt via mejl den 25 november 2011, alltså två dagar efter det att anmälaren hört av sig med en rad synpunkter på inslagen. I sitt svar redogjorde redaktionschefen för motiven att inte sända något beriktigande och informerade också om möjligheten att göra en anmälan till granskningsnämnden.
ANMÄLARENS KOMMENTAR PÅ TILLÄGGSYTTRANDET
Anmälaren har i en kommentar till SVT:s yttrande vidhållit sin kritik enligt ovan och därtill sammanfattningsvis anfört följande.
Ingenstans i kommentaren underkänner anmälaren granskningsrapporten som källa för sakuppgifter. Däremot underkänner anmälaren SVT:s osakliga och partiska gallring av de sakuppgifter som finns i rapporten - vilken SVT åberopat i sin helhet – liksom de rena felaktigheter som förts fram, felaktigheter vilka fullständigt saknar stöd i rapporten.
Anmälaren konstaterar att oavsett om SVT saknade skäl att anta att gransknings- rapporten skulle innehålla felaktigheter, så är det anmärkningsvärt att SVT såväl före, under och efter menar att man inte har haft skäl att inta ett kritiskt
förhållningssätt när det i den åberopade rapporten klart och tydligt redovisas att det finns olika meningar om sakförhållanden.
Enligt anmälaren är det oklart vad SVT vill bevisa genom att citera valda delar av NVP:s artiklar. Påståendet att anmälaren skulle fått ”privat patent” saknar grund och är för övrigt ett begrepp som inte existerar. Påståendena i det andra citatet är inte heller de helt korrekta, vilket man ser om man läser NVP på nätet. Efter artikeln finns elva kommentarer, där såväl fritidsdirektören och ett par andra skribenter påpekar felaktigheter om kostnader och vem som monterat vad och var. Den sista kommentaren skrevs av anmälaren och där texten innehöll en länk till anmälarens blogg med en redogörelse för de faktafel som fanns i NVP:s artikel. Anmälaren konstaterar att SVT därmed visat att anmälan är korrekt och att SVT inte gjort ens en rudimentär faktagranskning när de hänvisar till källor vilka innehåller klargöranden av de felaktigheter SVT fört fram.
Anmälaren invänder inte ”mot formuleringen om faktureringen”. Detta handlar inte om tolkningar av formuleringar – där finns inget tolkningsutrymme, oavsett vad SVT skulle önska. Reportern behövde för övrigt inte begära ut fakturorna före sändningen – i den av SVT i sin helhet åberopade granskningsrapporten står det klart och tydligt vem som fakturerat vad och för vilket arbete. Om reportern verkligen kontrollerat fakturorna hade han rimligtvis noterat att påståendet att anmälaren skulle ha fakturerat kommunen på 700 000 kronor var ren lögn och därmed förtal.
Granskningsrapporten behandlar hoppselen i Älta Ishall, dess tillblivelse och invigning. De fakturor som Teknisk Fantasi ställt ut för Älta Ishalls tillblivelse och invigning, dokumentation och invigning, ställdes dryga halvåret
innan Teknisk Fantasi registrerade varumärket No Fall. De fakturor som SVT hänvisar till, de som märkts No Fall, är alltså betydligt yngre och berör över huvud taget inte Älta Ishalls tillblivelse och invigning.
AKTUELLA BESTÄMMELSER
SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (6 § i sändningstillståndet).
Kravet på opartiskhet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Bestämmelsen innebär bland annat att en programledare eller reporter inte får göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor.
Om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag.
Att en part vägrar att medverka hindrar inte att ett program eller inslag sänds.
Om möjligt bör i sådana fall den kritiserades uppfattning redovisas på något annat sätt.
Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SVT ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska
myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (9 § i sändningstillståndet).
Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas.
SVT ska respektera den enskildes privatliv i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat. Bestämmelsen är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten. Den tillämpas även i fall med namnpublicering vid brott eller misstanke om brott (6 § i sändningstillståndet).
SVT ska beriktiga uppgifter som förekommit i ett tv-program när det är befogat (5 kap. 4 § radio- och tv-lagen).
Granskningsnämnden får besluta att ett programföretag som brutit mot villkor i sitt sändningstillstånd på lämpligt sätt ska offentliggöra nämndens beslut (17 kap. 10 § radio- och tv-lagen).
GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Opartiskhet
Det förhållandet att inslagen hade en kritisk infallsvinkel innebär inte i sig, med hänvisning till SVT:s skyldigheter enligt 9 § i sändningstillståndet, att inslagen strider mot kravet på opartiskhet. Granskningsnämnden konstaterar att inslagen handlade om Nacka kommuns hantering och utveckling av ett redskap för konståkningsträning och att den kritik som förekom i inslagen i huvudsak riktades mot Nacka kommun. Inslagen innehöll emellertid även kritik mot den utpekade tjänstemannen av sådant slag som borde fått bemötas. Nämnden konstaterar att tjänstemannen inte getts möjlighet till detta och att inslagen därmed strider mot kravet på opartiskhet.
Saklighet
Granskningsnämnden anser inte att SVT, genom det material som program- företaget presenterat i ärendet, har visat grund för uppgiften i inslaget kl. 19.15 att tjänstemannen fakturerat Nacka kommun på över 700 000 kronor för utvecklingen av hoppselen. Enligt nämnden strider inslaget mot kravet på saklighet i denna del.
Vad gäller övriga uppgifter som lämnades i inslagen får eventuella brister i sakligheten tillskrivas den påtalade partiskheten.
Beriktigande
Av denna utgång följer att anmälarens begäran om beriktigande borde ha bifallits. Då så inte skedde finner nämnden att SVT har handlat i strid med bestämmelsen i 6 kap. 3 § radio- och tv-lagen.
Respekt för privatlivet
Enligt nämndens uppfattning förekom det inga uppgifter om anmälaren i inslagen som var av intrångskaraktär. Nämnden anser att inslagen inte strider mot bestämmelsen om respekt för privatlivet i SVT:s sändningstillstånd.
När det gäller anmälarens invändningar mot inslagen i övrigt kan nämnden inte finna att någon överträdelse skett av gällande bestämmelser.
Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, Maria Edström, Nina Wormbs, Annika Åhnberg, Leif Hedman och Helena Jäderblom efter föredragning av Rasmus Gedda.
På granskningsnämndens vägnar
Henrik Jermsten
Rasmus Gedda
Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.
