Ungdomsarbetslöshet (16-24)
- ungdomars övergång från skola till arbetsliv
Dyster bild
z Sedan 1990-talet allt svårare att etablera sig
z Finanskrisen - fler unga arbetslösa i Sverige än i övriga Skandinavien
z Andelen fattiga fördubblats 1980-talets andra hälft - 2006, 20 till över 40 %
z 25 % av en ungdomskull fullföljer inte
gymnasieutbildningen inom fyra år, andelen utan allmän högskolebehörighet är högre
z Arbetslösheten dubbelt så hög för ung. utan gymnasiekompetens jämfört med gymnasieutb.
z 75 % av socialbidragstagarna i åldrarna 20-24 år
saknar gymnasiekompetens
z I gruppen ungdomar utan slutbetyg är de som är födda utomlands eller kommer från hem med låg utbildningsnivå och låga inkomster
överrepresenterade
z Etableringsåldern har ökat: 1987-1990 cirka 21 år, 2007 cirka 27 år
z Arbetslöshet: inaktivitet, låga inkomster, svag självkänsla, social marginalisering. Effekter:
psykisk & fysisk ohälsa
z Insatserna i övergången mellan skola och arbetsliv
av stort intresse
Politiska intentioner
y Gymnasial yrkesutbildning
Från yrkesförberedande till yrkesprogram (ökad status)
Två examina
z en yrkesexamen-yrkesutgång, ej fullärd i yrket z en högskoleförberedande examen
z 18 varav 12 yrkesprogram: som skolförlagd yrkesutbildning eller lärlingsutbildning
y Gymnasial yrkesutbildning
z Önskemål: högre lärartäthet, engagerade & kunniga lärare, flera vuxenkontakter, undervisningsformer som utgår ifrån elevens förutsättningar & önskemål
z Motsägelsefull bild - pedagogiken väldigt viktigt dock en del elever misslyckas per definition
Positiva aspekter:
z möjlighet/alternativ för vissa elever
z praktikperioden - provanställningar, ”guld värt”
Lokal nivå
y Gymnasial yrkesutbildning
Negativa aspekter:
z resurssvaga, skoltrötta, icke motiverade, lågpoängare
z erbjuda skoltrötta mera av utbildning (mer av praktik eller förvärvsarbete) z skolan kan inte lösa alla problem
z samarbetssvårigheter mellan kärn- och karaktärslärare
Kritik på strukturell nivå:
z för stora krav på kärnämnena. Nyttan med kärnämnesstudier?
z betygssystemet - fyrkantiga bedömningar utan hänsyn till elevens förutsättningar, önskemål, behov
& utveckling
z varför allmän högskolebehörighet?
Politiska intentioner
Gymnasial lärlingsutbildning
z bör leda till lägre ungdomsarbetslöshet
z tillgodose arbetskraftsförsörjningen till yrken där det råder brist på arbetskraft z en möjlighet för elever som inte klarar av en skolförlagd yrkesutbildning
z en kvalificerad & attraktiv utbildningsform både för eleven & arbetsgivaren
Gymnasial lärlingsutbildning
Positiva aspekter:
z socialisering i en yrkesroll, kontakt med arbetsgivare z ett alternativ till IV
z arbetsförmedlingen, socialtjänsten: mycket bra lösning!
z ”perfekt insats”, ”skolan är för långt från verkligheten”
z arbetslivsperspektiv - utbildningen följer arbetsmarknadens behov
Lokal nivå
Gymnasial lärlingsutbildning
Negativa aspekter (oftast skolans representanter):
z näringslivet ställer inte upp med praktikplatser z dränera skolan på kompetens
z långsiktigt: bristande utbildning
z olika föreställningar om lärlingsutbildning: generellt låg status inriktad på lågkvalificerade arbetsuppgifter
z samverkan viktig men kostar – vem betalar?
y Gymnasial lärlingsutbildning
z sällan lärlingsavtal & lärlingslön, ingen handledare/handledare utan ersättning
z likvärdighet? Nej. Olika erfarenheter, mångfald av lösningar – experimenterande stadium
z Beredskap inför 2011? Förtroendeklyfta mellan nationella intentioner & synsättet på lokal nivå
Jobbgarantin: jobbsökeri & matchning 16-24
AF: äntligen arbeta med jobbsökeri, unga i högre grad på arbetsmarknaden, ej i mindre meningsfulla verksamheter
De första 3 månaderna: reguljär matchning
De kommande 3 månaderna: intensifierad matchning – praktik eller utbildning
Kritik:
jobbgaranti - missuppfattningar
Samverkan?
AF ↔ Kommun
ej nära arbetsmarknaden ↔ anställningsbara
Kritik från kommunala verksamheter:
z stopp för praktikåtgärder under de första 3 månaderna
z jobbgaranti 16-19? (kommunens uppföljningsansvar, föräldrarna, försörjningsstöd). AF vill inte gärna arbeta med unga under 20, ej färdiga för arbetsmarknaden
z inga utbildningsmoment
z staten tar inte sitt ansvar, kommunen får rycka in
”Det känns ganska hopplöst att ha samarbete med AF då de ändå inte har ngt att erbjuda”
Uppföljningsansvaret
Kommunen skall hålla sig informerad om hur ungdomar är sysselsatta för att erbjuda lämpliga individuella åtgärder
Unga utanför (16-20 ej ngn känd sysselsättning):
individuellt anpassat stöd i eller utanför skolans värld
Svårigheter:
z Inflyttade elever utan skolgång i den nya kommunen
z Folkbokförda med avbruten skolgång i annan kommun
z Vilka är unga utanför? Hur många finns i er kommun? Vet ej
Uppföljningsansvaret
Brist på likvärdig behandling av unga utanför:
z Skilda uppfattningar om de nationella direktiven. Uppföljningsansvaret: hålla sig
informerad (intagningsenheterna) + uppsökande verksamhet (IV eller särskild org. utanför skolans sfär) + erbjudande av insatser (coachning)
z brev, telefon, hembesök, internetsökning
