Primär kompetens och samverkan inom livsmedelsproduktionen. En förstudie om kompetensförsörjning inom primärproduktionen i Stockholms län

(1)

Primär kompetens och samverkan inom livsmedelsproduktionen

En förstudie om kompetensförsörjning inom

primärproduktionen i Stockholms län

(2)

Utgivningsår: 2022 ISBN: 978-91-7937-145-6

Du hittar rapporten på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/stockholm

(3)

Förord

En fungerande kompetensförsörjning inom livsmedelssektorn är avgörande för att nå den nationella livsmedelsstrategins mål om en ökad svensk livsmedelsproduktion och en fungerande livsmedelsförsörjning. Att trygga befolkningens livsmedelsförsörjning, bland annat med koppling till kris och beredskap, är särskilt relevant i ett storstadslän som Stockholm som har en stor befolkning och en förhållandevis liten regional livsmedelsproduktion.

En av målsättningarna i Stockholms läns regionala livsmedelsstrategi är också att öka livsmedelsbranschens attraktivitet och tillgången på arbetskraft med rätt kompetens.

Förstudien Primär kompetens och samverkan har genomförts för att bidra med fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen inom primär-

produktionen av livsmedel i Stockholms län. Förstudien har genomförts i fyra delar; en statistisk sammanställning, en enkät till primärproducenter i länet, en intressentanalys samt en problem- och behovsanalys.

Länsstyrelsens regionala kartläggning av behoven inom primärproduktionen visar att företagen vill anställa, men att de anser att det är svårt att få tag på arbetskraft med rätt kompetens. Analysen visar att det finns flera faktorer som påverkar möjligheterna för personer att utbildas och företagens möjligheter att anställa personal. Det handlar exempelvis om att företagen behöver resurser och stöd för att kunna anställa samt att samverkan mellan individer, företag, organisationer och myndigheter behöver öka. Resultaten visar att det finns möjligheter till arbete inom primärproduktionen av livsmedel i länet, men att insatser behövs för att stärka branschens

attraktivitet och förmedla information om de yrken och möjligheter som kan erbjudas för arbetssökande i hela strukturen för kompetensutveckling.

Rapportens slutsatser innebär att det finns anledning till fortsatt arbete och samverkan mellan regionens aktörer i frågor kopplat till kompetens-

försörjning inom primärproduktionen. Vår förhoppning är att förstudien ska fungera som underlag för fortsatt dialog och utvecklingsarbete för att stärka och förbättra kompetensförsörjningen, till nytta för såväl företagen som de individer som vill utbilda sig och arbeta i branschen.

Stockholm februari 2022

Ulrika Lundberg Landsbygdsdirektör

(4)

Innehåll

Sammanfattning ... 6

Begreppsförklaring ... 7

1 Inledning ... 8

Förstudiens koppling till den regionala livsmedelsstrategin ... 8

Nationella perspektiv på livsmedelssektorns arbetsmarknads- och kompetensmässiga villkor ... 8

Förstudiens syfte – Stockholms län ... 9

2 Studiens genomförande och metod ... 10

Statistiskt underlag ... 10

Enkät ... 11

Urval av intressenter och intervjuer ... 12

Genomförande av problem- och behovsanalys ... 12

3 Förutsättningar för primärproduktionens arbetsmarknad i Stockholms län ... 14

Länets arbetsmarknadsvillkor ... 14

Primärproduktionens utbildningsvillkor i länet ... 14

Företagsvillkor i länets primärproduktion ... 16

Sysselsättningsvillkor i länets primärproduktion ... 21

Fördelning av sysselsatta enligt kön i länets primärproduktion ... 23

Fördelning av sysselsatta enligt bakgrund i länets primärproduktion ... 24

Fördelning av sysselsatta enligt ålder i länets primärproduktion ... 26

Utbildningsnivå hos de sysselsatta i länets primärproduktion ... 28

4 Kompetensförsörjningsvillkor bland företagare enligt enkätsvar ... 30

Allmänt om företagen som besvarat enkätundersökningen ... 30

Företagsetablering och planerat generations- eller ägarskifte ... 32

Andel tillsvidareanställda bland företagen ... 33

Företagens avsikt att växa ... 35

Företagens rekryteringsbehov ... 36

Företagens kompetensförsörjningsmöjligheter ... 38

Företagens förväntan på arbetstagares kompetens ... 39

Företagens behov av hjälp och stöd för att hitta arbetskraft ... 41

Företagens kompetensutvecklingsbehov ... 42

Företagens relation till personer långt ifrån arbetsmarknaden ... 44

5 Intressentanalys ... 46

6 Problemanalys ... 49

Problem 1: Brister i stödjande funktioner och strukturer ... 49

Problem 2: Låg lönsamhet och tidsbrist ... 50

(5)

Problem 3: Trösklar för att anställa den första medarbetaren ... 51

Problem 4: Svårigheter med att hitta rätt kompetens ... 52

Problem 5: Splittrad bild av behov och utmaningar ... 54

Problem 6: Utmaningar för aktörer att nå varandra ... 54

Sammanställning av analys på individ-, organisation- och strukturnivå ... 55

Problem 1: Brister i stödjande funktioner och strukturer ... 56

Problem 2. Låg lönsamhet och tidsbrist ... 56

Problem 3: Trösklar för att anställa den första medarbetaren ... 57

Problem 4. Svårigheter med att hitta rätt arbetskraft ... 57

Problem 5: Splittrad bild av behov och utmaningar ... 58

Problem 6. Utmaningar för aktörer att nå varandra ... 58

7 Behovsanalys ... 59

Behovsområden ... 59

Behov av samverkansplattform ... 60

Utgångspunkt i befintliga samarbeten ... 61

Organisatorisk förankring och gemensam problemformulering ... 61

Områden för samverkan ... 62

Behovsanalys på individ-, organisations- och strukturnivå ... 63

8 Slutsatser ... 64

Bilaga 1 ... 66

Källor till statistik ... 66

Bilaga 2 ... 68

Nationella och regionala initiativ som berör förstudien ... 68

(6)

Sammanfattning

En förutsättning för att primärproduktionen ska öka och att sårbarheten i Stockholms läns livsmedelssystem minska är att lönsamheten förbättras i primärproduktionen. Andra förutsättningar är att tillgången på arbetskraft och kompetens förbättras och företagens kompetensutvecklingsbehov tillgodoses. Frågan om hur kompetensförsörjningen tillgodoses är viktig både för att stärka attraktionskraften bland arbetstagare att söka sig till branschen och arbetsgivares möjligheter att nå arbetstagare och prioritera kompetensutveckling i sin verksamhet – vilket påverkar näringens utveckling generellt.

Förstudiens syfte är att stärka kunskaperna om hur behoven av kompetens- försörjning inom länets primärproduktion ser ut och kan tillgodoses.

Samtidigt undersöks förutsättningarna för en regional samverkansplattform för primärproduktionen i Stockholms län. Särskild uppmärksamhet riktas mot företagarnas villkor och behov, möjligheten för vissa samhällsgrupper (unga, kvinnor, personer med utländsk bakgrund och arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden) att få jobb i primärproduktionen och hur intressenter i näringen gemensamt kan utveckla sektorns

kompetensförsörjning.

Studiens resultat bygger delvis på nationellt och regionalt statistiskt underlag om primärproduktionsföretag och sysselsatta i branschen. En enkätundersök- ning har också genomförts för att få bred kunskap om företagarnas behov av arbetskraft och kompetensutveckling. Därtill har 18 intressenter intervjuats om huvudsakliga problem som påverkar kompetensförsörjningen i länets primärproduktion och hur de kan bemötas. Tillsammans med statistiken och enkätsvaren ligger intervjuerna till grund för förstudiens analys.

Sex huvudsakliga problem uppmärksammas som påverkar kompetens- försörjningen i länets primärproduktion: 1. Brister i stödjande funktioner och strukturer för att arbetsgivare och arbetstagare med rätt kompetens ska hitta varandra. 2. Låg lönsamhet och tidsbrist hos företagarna vilket påverkar deras förmåga att anställa personal och strategiskt utveckla verksamheten.

3. Trösklar för att anställa den första medarbetaren som leder till att färre företag vågar anställa. 4. Svårigheter för primärproducenterna att hitta personal med rätt kompetens. 5. Splittrad bild av behov och utmaningar som leder till en avsaknad av sammanhängande information om kompetens- behovet i länets primärproduktion. 6. Utmaningar för aktörer som påverkar och påverkas av kompetensförsörjning att nå varandra effektivt.

De områden som bedöms vara angelägna för aktörer med påverkan på primärproduktionens kompetensförsörjning att samverka kring är: löpande sammanställning av information om faktorer som påverkar branschens kompetensförsörjning; utformning och utveckling av anpassade utbildningar;

(7)

villkor som ger företagen möjligheter att utvecklas, öka lönsamheten och skapa förutsättningar för att anställa och kompetensutveckla befintlig personal; kontaktvägar och riktade insatser i relationen mellan arbetsgivare, arbetstagare och deras företrädare; fler vägar och stöd för individer att ta sig in på arbetsmarknaden samt synliggörande av primärproduktionen av livsmedel i hela strukturen för kompetensutveckling och kompetensförsörjning.

Begreppsförklaring

Aktör – organisation som inte ingår i studien men finns i systemet för kompetensutveckling.

Företag/are – företag med verksamhet inom primärproduktion och som har ingått i studien genom enkätundersökning eller statistik.

Intressent – organisation som har intervjuats och medverkat i framtagandet av problemanalysen.

Livsmedelssektorn – ett begrepp som omfattar alla de branscher och del- branscher som hanterar livsmedel på något sätt. Sektorn inkluderar

primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel samt restaurang och catering.

Primärproducent – företagare som exempelvis ägnar sig åt odling och skörd av vegetabilier, mjölkproduktion, äggproduktion och/eller uppfödning och produktion av livsmedelsproducerande djur för slakt. Andra inriktningar en primärproducent kan ha är jakt, fiske och annan insamling av icke odlade livsmedel såsom bär, svamp, musslor och kräftor.¹

Respondent – företrädare för företag som har svarat på frågor i studien.

Utländsk bakgrund – person som är född i ett annat land än Sverige eller har två utrikes födda föräldrar.²

1 Enligt Livsmedelsverkets definition av primärproducent livsmedel.

2 Enligt SCB:s definition av utländsk bakgrund.

(8)

1 Inledning

Förstudiens koppling till den regionala livsmedelsstrategin

Under 2019 lanserade Länsstyrelsen tillsammans med Region Stockholm och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Mälardalen en regional

livsmedelsstrategi. Den regionala strategin kopplar an till den nationella livsmedelsstrategin som har syftet att skapa tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling i hela landet. Samtidigt är den anpassad efter länets förutsättningar. Denna förstudie utgör en del i Länsstyrelsen Stockholms samverkan med regionala aktörer för att värna om länets primärproduktion.

Det övergripande målet i Stockholms läns livsmedelsstrategi är ett

långsiktigt hållbart livsmedelssystem, vilket bland annat innebär att skapa en marknad med goda villkor för hela landets livsmedelsproducenter. Visionen är Stockholm – hela Sveriges matmarknad. Bakgrunden till målen och visionen är att Stockholms län har cirka 23 procent av Sveriges befolkning och 3 procent av landets jordbruksmark. Därmed är länets befolkning beroende av livsmedel från hela Sverige och omvärlden. Det är många faktorer som påverkar tillgången av råvaror för länets befolkning. I denna förstudie behandlas primärt aspekter kopplade till kompetensförsörjning.

Stockholms läns livsmedelsstrategi har tre insatsområden: Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation. I insatsområde Regler och villkor finns bland annat målet att livsmedelsbranschens och de gröna och blå näringarnas attraktivitet ökar, liksom tillgången på kompetent arbetskraft. Ytterligare ett relevant mål för denna förstudie som återfinns i insatsområde Kunskap och innovation är att ge förutsättningar för utveckling av livsmedelssystemet genom ny kunskap, innovationer och

kompetensutveckling.

Om livsmedelsstrategiernas mål ska nås behöver förutsättningar finnas för att driva lönsamma företag inom primärproduktion och de gröna och blå näringarnas arbetsmarknad vara attraktiv. Primärproducenternas efterfrågan på arbetskraft behöver matchas med tillgång på rätt arbetskraft. I det sammanhanget blir frågan viktig om branschens tillgång på kompetens och behov av kompetensförsörjning.

Nationella perspektiv på livsmedelssektorns arbetsmarknads- och kompetensmässiga villkor

Många företag efterfrågar stöd och hjälp för att hitta arbetskraft anpassad till sin verksamhet inom livsmedelssektorn. Projektet Mer mat fler jobb har i sin studie kommit fram till att 59 000 arbetstillfällen kommer att behövas inom

(9)

livsmedelssektorn fram till 2023.³ Samtidigt upplever åtta av tio företag svårigheter med att hitta arbetskraft och att det begränsar deras verksamhet.

I en rapport av Tillväxtverket⁴ konstateras att livsmedelssektorn utgör en jämförelsevis stor del av det svenska näringslivet. Livsmedelssektorns fyra delsektorer – primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel och restaurang – är relativt olika vad gäller företagsstruktur och förhållande mellan omsättning och förädlingsvärde. Andelen småföretag är större än inom övriga näringslivet och förädlingsvärdet mindre än vad som kan förväntas utifrån sektorns storlek. Samtidigt är tillväxtviljan relativt hög inom livsmedelssektorn, även om den är lägre inom primärproduktionen än hos livsmedelssektorns övriga delsektorer. Att rekrytera rätt personal anses vara en viktig åtgärd för att växa. Rapporten kommer fram till att fler åtgärder behövs än att bara öka antalet utbildningsplatser.

Tillväxtverkets rapport visar också att den genomsnittliga utbildningsnivån inom samtliga primärproduktionens delsektorer är låg jämfört med resten av arbetsmarknaden. Enligt rapporten är den relativt låga utbildningsnivån hos de sysselsatta i livsmedelsbranschen en av flera faktorer som bland annat kan leda till att innovationsnivån blir eftersatt.

För närvarande är könsfördelningen ojämn bland de som är sysselsatta inom lantbrukssektorn. Enligt LRF:s jämställdhetsakademi står kvinnor för 31 procent och män för 69 procent av den arbetade tiden i lantbruket.⁵ Bland landets 63 000 enskilda jordbruksföretag drivs endast 17 procent av kvinnor.

Förstudiens syfte – Stockholms län

Förstudiens syfte är att stärka kunskaperna om hur behoven av kompetens- försörjning inom Stockholm läns primärproduktion ser ut och kan

tillgodoses. Samtidigt undersöks förutsättningarna för en regional samverkansplattform för primärproduktionen i länet.

I rapporten läggs särskild vikt vid företagarnas villkor och behov, men också möjligheter för unga, kvinnor, personer med utländsk bakgrund och

arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden att få sysselsättning inom länets primärproduktion.

Uppmärksamhet riktas även mot hur kontaktvägar och utbyten kan

underlättas mellan företag, potentiella arbetstagare och andra aktörer för att utveckla primärproduktionens kompetensförsörjning på regional nivå i form av en samverkansplattform. Plattformen är tänkt att kunna utgöra en struktur för hur regionala aktörer kan lösa kompetensförsörjningsproblem i sektorn.

3 LRF, Arbetsförmedlingen och Livsmedelsföretagen. 2018. Arbetskrafts- och kompetensbehov i livsmedelssektorn 2018.

4 Tillväxtverket. 2021. Statistik om kompetensförsörjningen i livsmedelssektorn. Rapport 0361.

5 LRFs Jämställdhetsakademi. 2019. Jämställdhet i det gröna näringslivet.

(10)

2 Studiens genomförande och metod

Här presenteras hur förstudien har genomförts. Förstudien baseras på statistik om sysselsättning, utbildning och företagsvillkor inom primär- produktionen, en enkätundersökning med företag inom länets primär- produktion samt en intressentanalys. I analysen har ett urval intressenter identifierat problem och behov relaterat till kompetensförsörjningen inom länets primärproduktion.

Statistiskt underlag

Det statistiska underlaget till denna förstudie är hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB) och registren Företagsdatabasen (FDR) samt

Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Viss statistisk information om antal företag och sysselsatta i primärproduktionen kommer också från Jordbruksverkets Lantbruksregiser (LBR).

Statistiken är uppdelad enligt näringskoder, så kallade SNI-koder (Svensk Näringsgrensindelning), som anger företagens verksamhet.

Enligt kategorisering i FDR innefattar livsmedelskedjans primärproduktion grupperna trädgård, växtodling, djurhållning och viss förädling av råvaror. I denna studie inkluderas även fiske och vattenbruk som del av länets

primärproduktion.

Data över företag och sysselsatta är hämtade från SNI-koderna SNI 01 jordbruk och jakt samt tillhörande serviceverksamhet och SNI 03 fiske och vattenbruk. Varje huvudgrupp är indelad i grupper, undergrupper och detaljgrupper. I förstudien har undergrupper med företag inriktade på hästuppfödning och sällskapsdjur uteslutits. En sammanställning av de SNI- koder som har använts i förstudien kan ses i Bilaga 1.

All statistik i studien baseras på åren 2012, 2016 och 2019 med syfte att följa hur branschen har utvecklats över tid. Antal anställda och övrig population som nämns omfattar personer i åldern 16–64 år. De nyckeltal som har använts för urval är:

• Antal företag fördelade på storleksklasser avseende antal anställda

• Antal anställda fördelade på kön, ålder och bakgrund

• Utbildningsnivå hos de anställda

Det statistiska materialet för primärproduktionen i Stockholms län har jämförts med hur primärproduktionen ser ut nationellt samt näringslivet i länet generellt.

(11)

Foto: Ulrika Lundberg

Enkät

Underlaget till förstudiens undersökning om primärproduktionens regionala kompetensbehov kommer från en enkätundersökning som genomfördes under våren och sommaren 2021. Genom enkätstudien har en fördjupad förståelse sökts för företagarnas behov av arbetskraft och kompetensutveckling i länet.

Företag inom länets primärproduktion ombads att besvara en webbenkät med ett 30-tal frågor. Företagen valdes ut genom Länsstyrelsens register med företag som har sökt jordbrukarstöd (SAM), sökt företagsstöd eller stöd till miljöinvesteringar i landsbygdsprogrammet och/eller finns registrerade som primärproducenter i Stockholms län.

Enkätundersökningen skickades till de företag som registrerat e-postadress och/eller mobiltelefonnummer i samband med ansökan/registrering. Totalt skickades enkäten till 1 786 e-postadresser och 2 098 mobiltelefonnummer.⁶ Totalt inkom 170 svar på enkätundersökningen. Efter en första bearbetning konstaterades att 28 av de svarande företagen inte tillhör undersökningens målgrupp. Efter justeringen bygger enkätundersökningens resultat därmed på svar från 142 respondenter.

6 Skälet till att antalet e-postadresser inte överensstämmer med antalet mobilnummer är att vissa respondenter endast har registrerat mobiltelefonnummer eller e-postadress.

(12)

Urval av intressenter och intervjuer

Förutom enkätundersökningen genomfördes en intressentanalys för att kartlägga relevanta intressenter för studien som kunde bidra med kunskap om kompetensförsörjningsbehov i länets primärproduktion och påverka hur behoven kan tillgodoses. Intressentanalysen gjordes enligt The Logical Framework Approach (LFA-metoden) (se Figur 1).

Genom en urvalsprocess i flera steg valdes 20 intressenter ut till intressentanalysen utifrån kategorierna offentlig företrädare, branschorganisation, utbildningsorgan, nätverk och plattform, övrig aktör samt pågående projekt och satsningar. På inrådan från en av intressenterna tillkom tre intressenter.

Bland de 26 kommuner som finns i Stockholms län söktes deltagare från kommuner som har en relativt stor andel primärproduktion av livsmedel eller stor andel av befolkningen. Vad gäller utbildning valdes en representant för länets lärosäten inom sakområdet: Berga Naturbruksgymnasium – den intressent med koppling till primärproduktionen och flest elever inom ämnesområdet i länet.

De intressenter som valts ut för intressentanalysen bjöds in till möten. Totalt deltog 18 intressenter vid något av mötena, varav 15 tillhörde de

identifierade intressenterna i intressentanalysen.⁷ Under mötena (som hölls vid fyra tillfällen under juni 2021) diskuterades förstudiens utgångspunkter och gavs exempel på vad samverkan inom primärproduktionen kan handla om och hur det kan organiseras. Därefter genomfördes intervjuer med 13 av intressenterna som gav perspektiv på kompetensförsörjningsrelaterade problem och behov.

Nästa steg var att göra ett nytt urval för att fördjupa förståelsen av de problem och behov som hade framkommit i de enskilda intervjuerna. Fem intressenter valdes för att utveckla resonemang om de problem- och behovsområden som framkommit i tidigare intervjuer. Fördjupningen med de fem aktörerna genomfördes i september samma år.

Genomförande av problem- och behovsanalys

LFA-metoden genomsyras av bred delaktighet med fokus på vad som är bäst för målgruppen. De identifierade intressenterna deltar i en kontinuerlig analys av problem och behov under en strukturerad process som ska leda fram till relevanta, genomförbara och uthålliga projekt eller verksamheter.

Ett sätt att göra en problemanalys med hänsyn till LFA-metoden är att låta intressenterna skapa ett problemträd. De problem och dess orsaker och effekter som utreds i problemträdet möjliggör att senare formulera relevanta mål och aktiviteter för projektet.

I Figur 1 illustreras hur ett problemträd är uppbyggt.

7 De andra tre deltog efter önskemål av en av de utvalda aktörerna.

(13)

Figur 1. Problemträd enligt LFA-metoden

Figuren visar ett problemträd enligt LFA-metoden. Problemträdet består av tre delar: ett huvudproblem som ska lösas inom projekttiden; orsakerna som är de underliggande skäl som finns till huvudproblemet och effekter vilka är de konsekvenser huvudproblemet får på i det här fallet individ, organisation och samhälle. Källa: Örtengren, K. 2012. Projektplanering enligt LFA-metoden. Mål- och resultatstyrning av projekt inom Socialfonden.

Ett problemträd konstruerades från det material som hade samlats i

intervjuerna med intressenterna. Problemträdets delar diskuterades därefter med de fem utvalda intressenter för att verifiera de identifierade problemen, orsakssambanden och effekterna samt komplettera bilden och diskutera vilka behov som fanns i relation till problemen.

Problemträdets innehåll har analyserats tillsammans med svaren från studiens enkätundersökning, statistik om primärproduktionen i Stockholms län och resultat från tidigare relevanta studier. Underlaget har resulterat i den problemanalys som presenteras i kapitel 6. Baserat på problemanalysen har behov av insatser och samverkan formulerats. Dessa behov presenteras i kapitel 7.

(14)

3 Förutsättningar för primärproduktionens

arbetsmarknad i Stockholms län

Nedan presenteras regional arbetsmarknads- och företagsstatistik som ramar in primärproduktionens utbildnings- och sysselsättningsvillkor i länet.

Länets arbetsmarknadsvillkor

I Stockholms län finns samtidigt en stor grupp individer som står utanför arbetsmarknaden. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) var arbetslösheten i Stockholms län 9,4 procent under andra kvartalet 2021 (vilket är en halv procentenhet lägre än i hela landet under motsvarande period).⁸

Ungefär 24 procent av de registrerat arbetslösa i Sverige är folkbokförda i Stockholms län, vilket kan ses i relation till att drygt 20 procent av landets befolkning bor i länet. Tabell 1 visar arbetslösheten för olika perioder (inklusive under coronapandemin) i Stockholms län.

Tabell 1. Statistik över arbetslösa i Stockholms län

Period Procent av personer 15-74 år Antal personer

Kvartal 2 2021 9,4 Cirka 132 000

Kvartal 2 2020 8,2 Cirka 113 000

Årsmedeltal 2020 7,7 Cirka 105 000

Kvartal 2 2019 6,1 Cirka 83 000

Årsmedeltal 2019 6,1 Cirka 82 000

Källa: SCB.

Primärproduktionens utbildningsvillkor i länet

En utbildningsmässig ingång till sysselsättning inom primärproduktion är naturbruksgymnasium. Från 2022 erbjuds gymnasiala naturbruks-

utbildningar av 12 aktörer på 15 platser i Stockholms län enligt

gymnsium.se.⁹ Utbildningsplatserna är Vackstanäsgymnasiet i Södertälje, Järna Naturbruksgymnasium i Järna, Berga Naturbruksgymnasium i Västerhaninge, Realgymnasiet i Stockholm, Djurgymnasiet Stockholm i

8 Procentsatsen motsvarar omkring 132 000 personer, varav cirka 62 000 kvinnor.

9 Gymnasium.se är en webbplats som riktar sig till den som söker gymnasieprogram genom att samla information om Sveriges gymnasieskolor och deras program.

(15)

Stockholm, Marina Läroverket i Stocksund, Spånga gymnasium i Spånga, Jensen gymnasium Wenngarn i Sigtuna, Vallentuna gymnasium i

Vallentuna, Mälardalens Ridgymnasium i Värmdö, Praktiska Gymnasiet i Nykvarn, Södertälje och Täby samt Skärgårdsgymnasiet i Norrtälje och Åkersberga.

Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2020/2021 läste 1 413 personer i länet gymnasieutbildningar med naturbruksinriktning (inriktning skog har

exkluderats). Se fördelningen mellan olika inriktningar i Tabell 2.

Inriktningen djur har en bred variation av fördjupningar som exempelvis djursjukvård, djurparksdjur, sällskapsdjur och hästar. Sett över en tioårs- period har antalet elever i länet som läst gymnasial naturbruksutbildning mer än tredubblats.

Tabell 2. Statistik över fördelning av elever inom gymnasiala naturbruksutbildningar i Stockholms län

Elever läsår 2011/2012

Elever läsår 2016/2017

Elever läsår 2020/2021

Totalt 410 1220 1413

Varav inriktning djur 239 787 946

Varav introduktionsprogrammet

naturbruk 10 79 113

Varav inriktning lantbruk 15 107 91

Varav inriktning trädgård 8 24 31

Varav naturbruksprogrammet – ej

specificerad inriktning 138 223 232

Källa: Skolverket.

I länet finns yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar) på sex lärosäten och yrkesvuxutbildning på två platser med inriktningen naturbruk.

Majoriteten av utbildningarna har trädgårdsinriktning:

• Trädgårdsutbildning Yrkesvux YH Skillebyholm

• Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH Skillebyholm &

Campus Telge

• Trädgårdsmästare – skötsel och underhåll av utemiljö YH Nynäshamn

• Trädgårdsanläggare arbetsplatsförlagt lärande (APL)/Lärling Yrkesvux Värmdö

• Trädgårdsmästare inriktning park och tätort YH Hermods Solna

• Trädgårdsmästare – förvaltning och utveckling av park och tätortsnära natur YH Hermods Ekerö

• Akvaponiingenjör YH Väddö Folkhögskola

(16)

Företagsvillkor i länets primärproduktion

I Stockholms län fanns 2019 drygt 3 600 företag registrerade i FDR inom näringsgrenarna växtodling, trädgårdsföretagande, djurhållning, jakt samt fiske och vattenbruk (se Diagram 1). Antalet motsvarar cirka 4 procent av de totalt 92 114 registrerade företag som bedriver verksamhet inom

primärproduktion i Sverige.

Diagram 1. Antal företag inom primärproduktionen i Stockholms län

Källa: SCB.

Mellan 2012 och 2019 minskade antalet företag i länets primärproduktion med cirka 6,7 procent. Det är mindre än de 11,8 procent som antalet företag i sektorn nationellt sett minskade med under motsvarande tidsperiod. Den kraftigaste minskningen av antalet företag i länet inom primärproduktion har skett inom näringsgrenarna odling av ett- och tvååriga växter (SNI 011) och odling av plantskoleväxter (SNI 013). I båda näringsgrenarna har antalet företag minskat med 13 procent under 2012–2019.

Den största näringsgrenen inom länets primärproduktion är blandat jordbruk (SNI 015) (se Tabell 3). I näringsgrenen blandat jordbruk ingår företag med en kombination av växtodling och husdjursskötsel där ingen inriktning utgör mer än två tredjedelar av verksamheten.¹⁰ Faktumet att en stor del av länets jordbruksföretag registreras i kategorin blandat jordbruk innebär att

statistiken över mer renodlade växtodlings- eller husdjursföretag bara delvis återspeglar hur länets produktion ser ut.

Efter kategorin blandat jordbruk har Stockholms län flest primär- produktionsföretag inom växtodling (SNI 011 + 012 + 013) och

husdjursskötsel (SNI 014), som omfattar uppfödning (skötsel) av alla djur utom vattenlevande djur. Bland de näringsgrenar inom husdjursskötsel som

10 SCB. 2007. SNI 2007 Standard för svensk näringsgrensindelning 2007. MIS 2007:2.

(17)

utgör underlag för den här studien finns majoriteten av länets företag inom mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur av mjölkras (SNI 0141), uppfödning av andra nötkreatur och bufflar (SNI 0142) och uppfödning av får och getter (SNI 0145).

I flera av näringsgrenarna inom husdjursskötsel har antalet företag minskat från 2012 till 2019. Näringsinriktningen mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur av mjölkras har haft den största minskningen av antalet företag under perioden med 13,8 procent. Antalet företag inom uppfödning av andra nötkreatur och bufflar har minskat med 8,3 procent under samma period.

Tabell 3. Antal företag i primärproduktionen i Stockholms län, uppdelat på näringsgrenar

Källa: SCB.

Statistik över landets lantbruksföretag finns också i LBR som sammanställs av Jordbruksverket. Antalet registrerade jordbruksföretag i Stockholms län som är registrerade i LBR visas i Diagram 2.

Diagram 2. Antal företag registrerade i Lantbruksregistret i Stockholms län

Källa: Jordbruksverket.

(18)

Det finns skillnader mellan antalet registrerade företag i FDR och LBR.

Enligt LBR fanns det 1 936 jordbruksföretag i Stockholms län under 2016, vilket kan jämföras med de 3 660 företag som samma år var registrerade FDB inom näringsgrenarna växtodling, husdjursskötsel och blandat jordbruk. Skillnaden mellan databaserna beror på vilka delar av

primärproduktionen som inkluderas. En annan skillnad kan vara att en del företag som inkluderas i FDB bedriver verksamhet i mindre omfattning än jordbruksföretag enligt LBR:s definition.

I Diagram 3 visas den procentuella fördelningen av vilka näringsgrenar som finns registrerade i FDR hos Stockholms läns företag inom

primärproduktionen. Diagrammet visar att näringsgrenen blandat jordbruk utgör majoriteten, 68 procent, av antalet företag inom länets

primärproduktion. Utöver blandat jordbruk har en stor del av länets företag verksamhet inom växtodling. 2019 fanns 786 företag registrerade inom växtodling, de flesta i näringsgrenen odling av ett- och tvååriga grödor.

Inom husdjursskötsel fanns totalt 278 företag i länet under 2019.

Diagram 3. Företag inom primärproduktionen i Stockholms län fördelat på näringsgrenar under 2019

Källa. SCB. *Inom näringsgrenen SNI 014 ingår endast utvalda näringsgrenar, se Bilaga 1.

Fördelningen av andelen primärproduktionsföretag mellan olika närings- grenar i Stockholms län skiljer sig från hur det ser ut nationellt (se Figur 2). I förhållande till det totala antalet företag inom sektorn finns cirka 7,6 procent av länets företag inom näringsgrenen husdjursskötsel (SNI 014), jämfört med 19 procent nationellt.

(19)

Figur 2. Procentuell fördelning av företag mellan olika näringsgrenar i Sverige och i Stockholms län

Källa: SCB. *Inom näringsgrenen SNI 014 ingår endast utvalda näringsgrenar, se Bilaga 1.

Företagen som är verksamma i länets primärproduktion är geografiskt belägna utanför Stockholms tätortskommuner. Kartan nedan visar hur många procent av företagen inom primärproduktionen som är geografiskt

lokaliserade i respektive kommun. Flest företag inom länets primär- produktion finns i Norrtälje kommun (se Figur 3). Produktionsförutsätt- ningarna för länets primärproducenter beror delvis på deras geografiska placering, såsom om de befinner sig i regionens södra eller norra delar.

(20)

Figur 3. Procentuell fördelning av antal företag inom primärproduktionen mellan kommuner i Stockholms och Uppsala län

Statistik från FDB visar att länets primärproduktion domineras av mikro- och småföretag¹¹ (se Tabell 4). Drygt 99 procent av länets företag inom sektorn har färre än tio anställda. 2019 hade cirka 92 procent av företagen ingen anställd.

11 Mikro- och små företag innebär företag med 0-49 anställda enligt Tillväxtverkets definition.

(21)

Tabell 4. Antal företag inom primärproduktionen i Stockholms län, fördelat på antal anställda

Källa: SCB.

Sysselsättningsvillkor i länets primärproduktion

Statistik från RAMS visar att företagen inom länets primärproduktion sysselsatte totalt 1 547 individer under 2019 (se Diagram 4). Antalet sysselsatta har varit på en jämn nivå mellan 2012 och 2019 trots att antalet företag minskade med 7,6 procent under perioden.

Diagram 4. Antal sysselsatta inom primärproduktionen i Stockholms län enligt statistik från RAMS

Källa: SCB.

Även statistiken från LBR visar en relativt stabil utveckling av antalet sysselsatta inom näringen under en sjuårsperiod (se Diagram 5). Hur många som anses vara sysselsatta inom länets primärproduktion är dock märkbart högre i LBR än vad RAMS visar. Skillnaden har delvis att göra med hur primärproduktionsföretag definieras, men också vem som anses vara sysselsatt. För att klassificeras som sysselsatt i RAMS ska personen ha

(22)

arbetat minst fyra timmar i november¹² det aktuella året och vara mellan 16- 74 år. Egenföretagare behöver också deklarera aktiv näringsverksamhet för att klassificeras som sysselsatt.

I LBR bedöms alla personer som har utfört arbete i företaget vara sysselsatta, oavsett om de är familjemedlemmar, stadigvarande sysselsatta eller arbetar tillfälligt. För att ingå i LBR behöver den sysselsatta personen ha arbetat minst en timme inom sektorn under ett år samt vara över 15 år.

Diagram 5. Antal sysselsatta inom primärproduktionen i Stockholms län enligt statistik från LBR

Enligt statistik från RAMS återfinns majoriteten av antalet sysselsatta individer i länets primärproduktion inom växtodling (se Diagram 6). I näringsgrenen blandat jordbruk, som utgör cirka 56 procent av antalet företag inom länets primärproduktion, arbetar endast 31 procent av det totala antalet sysselsatta i sektorn.

12 November utgör referensmånad i RAMS.

(23)

Diagram 6. Fördelning av sysselsatta mellan olika näringsgrenar i Stockholms län under 2019

Fördelning av sysselsatta enligt kön i länets primärproduktion

Bland de 1 547 individer som enligt företagsdatabasen 2019 var sysselsatta inom länets primärproduktion var 59 procent män (se Diagram 7). År 2019 var dock andelen kvinnor som arbetade inom primärproduktionen 7 procent högre jämfört med 2012. De flesta av de 638 kvinnor som 2019 var

sysselsatta inom näringen arbetade inom växtodling (drygt 380 individer).

Diagram 7. Antal sysselsatta i primärproduktionen i Stockholms län, fördelat på kvinnor och män (angett i procent och antal)

Källa: SCB.

(24)

Andelen av de sysselsatta som är kvinnor skiljer sig mellan olika

näringsgrenar (se Diagram 8). Under 2019 var 49 procent av de sysselsatta inom näringsgrenen växtodling kvinnor, medan motsvarande andel i näringsgrenen fiske och vattenbruk var 27 procent.

Diagram 8. Antal sysselsatta kvinnor och män inom olika näringsgrenar i primärproduktionen i Stockholms län under 2019 (angett i antal och procent)

Fördelning av sysselsatta enligt bakgrund i länets primärproduktion

Andelen sysselsatta personer med utländsk bakgrund i länets primär- produktion har ökat från 18 procent till 23 procent mellan 2012 och 2019 (se Diagram 9).

Diagram 9. Antal sysselsatta i primärproduktionen i Stockholms län, fördelat på bakgrund (angett i procent och antal)

Källa: SCB.

(25)

Flest sysselsatta personer med utländsk bakgrund i näringen finns inom kategorin växtodling samt fiske och vattenbruk (se Diagram 10).

Diagram 10. Andel av sysselsatta med utländsk bakgrund i primärproduktionen i Stockholms län fördelat på näringsgrenar, 2019

Bland de 638 kvinnor som var sysselsatta i näringen under 2019 hade 163 utländsk bakgrund, vilket motsvarar 25,5 procent – en andel som har ökat något över tid (se Diagram 11).

Diagram 11. Andel av sysselsatta kvinnor med utländsk bakgrund i primärproduktionen i Stockholms län (angett i procent och antal)

Källa: SCB.

(26)

Under samma år var 909 män sysselsatta i branschen av vilka 195 hade utländsk bakgrund, vilket motsvarar 21,4 procent av männen (se Diagram 12). Även den andelen har ökat något under en sjuårsperiod.

Diagram 12. Andel av sysselsatta män i primärproduktionen i Stockholms län som har utländsk bakgrund

Källa: SCB.

Fördelning av sysselsatta enligt ålder i länets primärproduktion

Enligt statistik från Jordbruksverket¹³ var 2020 över 70 procent av primär- producenterna med enskild firma i Stockholms län minst 55 år gamla. Den höga medelåldern bland företagarna kan bidra till att rekryteringsbehovet ökar under de kommande åren, särskilt inför kommande

generationsväxlingar.

2019 var samtidigt 29 procent av de sysselsatta i länets primärproduktion under 34 år (se Diagram 13). Trots att antalet sysselsatta inom sektorn har minskat mellan 2012 och 2019 har andelen som är 34 år och yngre fortsatt utgöra omkring 30 procent.

13 Jordbruksverket. 2020. Jordbruksföretag och företagare 2020. Tabell 13. Antal företag efter jordbruksföretagarens kön och ålder, 2020.

(27)

Diagram 13. Andel sysselsatta i primärproduktionen i Stockholms län fördelat på ålder

Källa: SCB.

Andelen av de sysselsatta som är 16–34 år varierar beroende på näringsgren:

2019 var 38 procent av de sysselsatta inom husdjursskötsel under 34 år, medan motsvarande siffra i blandat jordbruk bara var 20 procent (se Diagram 14).

Diagram 14. Åldersfördelning bland sysselsatta i primärproduktionen i Stockholms län inom olika näringsgrenar

(28)

Utbildningsnivå hos de sysselsatta i länets primärproduktion

Majoriteten av de som arbetar inom länets primärproduktion har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Mellan 2012 och 2019 har andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökat från 25 procent till 30 procent (se Diagram 15). Samtidigt som andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökat under tidsperioden har andelen med endast gymnasial utbildning minskat från 53 procent till 48 procent.

Diagram 15. Utbildningsnivå bland sysselsatta i primärproduktionen i Stockholms län

Källa: SCB

Sysselsatta kvinnor har en högre utbildningsnivå än män (se Diagram 16).

Bland de sysselsatta kvinnorna hade 37 procent eftergymnasial utbildning 2019. Andelen sysselsatta kvinnor med enbart förgymnasial utbildning är låg jämfört med andra utbildningsnivåer, men har samtidigt ökat från 16 procent 2012 till 19 procent 2019.

Diagram 16. Utbildningsnivå bland sysselsatta kvinnor i primärproduktionen i Stockholms län

Källa: SCB

(29)

Bland de sysselsatta personerna med utländsk bakgrund är andelen som enbart har förgymnasial utbildning högre än bland det totala antalet sysselsatta (se Diagram 17). Inom denna grupp hade 35 procent av de sysselsatta endast förgymnasial utbildning 2019, vilket kan jämföras med 22 procent av de anställda totalt sett. Samtidigt som andelen i denna grupp med enbart förgymnasial utbildning ökade något mellan 2012 och 2019,

minskade andelen med gymnasial utbildning från 37 procent till 34 procent under samma period.

Diagram 17. Utbildningsnivå hos sysselsatta med utländsk bakgrund i primärproduktionen i Stockholms län.

Källa: SCB.

(30)

4 Kompetensförsörjningsvillkor bland företagare enligt enkätsvar

I enkäten som ligger till grund för förstudiens resultat fick företagare verksamma inom länets primärproduktion ett antal frågor om sin verksamhet. Frågorna och svaren återspeglar vilka anställningsformer företagen tillämpar, avsikt att växa; rekryteringsbehov; tillgång på

arbetskraft; kompetens och arbetslivserfarenhet bland personalen; behov av stöd för att tillgodose kompetensförsörjningen; kompetensutvecklingsbehov inom verksamheten och benägenhet att ta emot och rekrytera individer från vissa samhällsgrupper.

Allmänt om företagen som besvarat enkätundersökningen

Nedan presenteras en sammanställning över de kategorier av företag som har besvarat enkätundersökningen. Drygt en tredjedel, 35 procent, av företagen har växtodling som sin huvudsakliga verksamhet (se Tabell 5). 20 procent av svaren kommer från företag inriktade på uppfödning av får och getter. 14 procent av respondenterna är inriktade på uppfödning av andra nötkreatur än för mjölkproduktion och bufflar.

Tabell 5. Respondenternas huvudsakliga verksamhetsinriktning i procent

Verksamhet Andel i procent

Växtodling 35%

Odling av grönsaker på friland 5%

Bärodling 1%

Fruktodling 0%

Odling i växthus (tomat, gurka och örtkryddor) 2%

Mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur av mjölkras 8%

Uppfödning av andra nötkreatur och bufflar 14%

Uppfödning av får och getter 20%

Uppfödning av svin 0%

Uppfödning av andra djur 1%

Äggproduktion 5%

Uppfödning av fjäderfä 0%

Biodling 2%

Fiske 2%

Vattenbruk 1%

Viltkött 1%

(31)

Diagram 18 visar åldern på de personer som har besvarat

enkätundersökningen. Bland de svarande är 68 procent mellan 35–64 år, 27 procent 65 år eller äldre och 5 procent yngre än 34 år, medan 1 procent inte har uppgett ålder.

Diagram 18. Respondenterna uppdelat på ålder

Bland de som har besvarat enkäten är 38 procent kvinnor och 61 procent män (se Diagram 19). En procent har valt att inte ange könstillhörighet.

Diagram 19. Respondenterna uppdelat på kvinnor och män

Majoriteten (91 procent) av de svarande har svensk bakgrund, medan 8 procent har angett utländsk bakgrund (det vill säga att personen eller

personens båda föräldrar är födda i ett annat land). En procent har inte angett bakgrund (se Diagram 20).

(32)

Diagram 19. Respondenterna uppdelat på bakgrund

Företagsetablering och planerat generations- eller ägarskifte

Majoriteten, 52 procent, av företagarna i enkätstudien etablerade sin verksamhet för mer än 20 år sedan. 82 procent av de svarande har drivit sitt företag i mer än fem år. I Diagram 21 ges en överblick av hur länge de företag som ingår i enkätstudien har funnits.

Diagram 20. Svar på frågan När etablerades ditt företag?

Som framgår i föregående kapitel är medelåldern hög bland de

primärproducenter som har besvarat enkäten. Enkätsvaren visar också att 33 procent av företagarna förväntas genomföra ett generationsskifte inom de närmaste tio åren (se Diagram 22). En sådan förändring i företaget kan innebära nya behov av kompetenser och rekryteringar. Arbetskrafts- och kompetensutvecklingsbehov vid generationsskiften kan uppstå både när en familjemedlem, anställd eller utomstående person tar över verksamheten.

(33)

Diagram 21. Svar på frågan Planerar du för ett generations- eller ägarskifte inom de närmaste 10 åren?

Andel tillsvidareanställda bland företagen

Hos de företagare som besvarat enkäten har 67 procent inte någon

tillsvidareanställd personal (se Figur 4). Samtidigt har andelen företag med en eller flera tillsvidareanställda medarbetare ökat under det senaste året. En relativt hög andel av företagarna bedömer att de kommer att öka antalet tillsvidareanställda i verksamheten under det kommande året. Bland företagarna i enkäten bedömer 42 procent att de kommer att ha minst en tillsvidareanställd om ett år. Kort sagt finns generellt ett ökat behov av arbetskraft hos företagarna i enkätundersökningen.

(34)

Figur 4. Svar på frågor om antal tillsvidareanställda i företaget

Utöver heltidsanställda sysselsätter en stor del av företagen inhyrd

arbetskraft, säsongs- eller deltidsanställda samt familjemedlemmar och andra anhöriga (se Diagram 23). Hos 77 procent av företagen har minst en

familjemedlem eller anhörig arbetat under det senaste året. Knappt hälften av företagen har haft inhyrd arbetskraft under motsvarande period.

Diagram 22. Antal sysselsatta utöver heltidsanställda under det senaste året

(35)

Företagens avsikt att växa

Det finns en avsikt att växa bland företagen i enkätundersökningen.

Resultaten visar att 31 procent avser att låta sin primärproduktion växa under de kommande fem åren (se Diagram 24). Samtidigt uppger 25 procent att de inte vet om företaget kommer att växa under de närmsta fem åren. Vid en jämförelse mellan olika respondenter uttrycker företagare med utländsk bakgrund en något högre avsikt att växa under de närmaste åren än övriga respondenter.

Diagram 23. Företagens avsikt att deras primärproduktion ska växa under de kommande fem åren (uppdelat på samtliga respondenter samt företag drivna av kvinnor respektive personer med utländsk bakgrund)

Diagram 25 visar bland annat att 63 procent av de företagare som angett avsikt att växa under de närmaste fem åren har behov av att rekrytera personal för att kunna öka produktionen med mer än 10 procent.

(36)

Diagram 24. Svar på frågan Hur mycket kan produktionen och/eller försäljningen av varor och/eller tjänster öka utan utökning av personal?

Företagens rekryteringsbehov

Det finns ett rekryteringsbehov bland de företag som har besvarat enkätundersökningen. 32 procent av företagarna anger att de behöver rekrytera medarbetare inom de kommande fem åren (se Diagram 26).

Diagram 25. Företagens behov av att rekrytera nya medarbetare under de närmaste fem åren

De företagare som svarat att de behöver rekrytera personal har fått frågan vilken verksamhetsinriktning de behöver anställa medarbetare till. 42 procent av företagarna som är i behov av arbetskraft efterfrågar medarbetare inom växtodling (se Diagram 27). 27 procent av gruppen har behov av fler medarbetare för odling av grönsaker på friland och 18 procent till

uppfödning av nötkreatur.

(37)

Diagram 26. Verksamheter som företagen i behov av rekrytering efterfrågar fler medarbetare inom

De företag som angett att de behöver rekrytera medarbetare under de kommande åren har även besvarat hur många personer de behöver anställa på kort och längre sikt.

I Figur 5 framgår att företagarnas behov av att anställa personal är större på längre sikt än under de närmaste tolv månaderna. 44 procent av de svarande ser inte rekryteringsbehov under det kommande året. Samtidigt uppger endast 2 procent att de inte har rekryteringsbehov inom fem år. För kommande fem år anger 33 procent att de behöver rekrytera en person, medan 40 procent har behov av två nya medarbetare.

(38)

Figur 5. Företagens rekryteringsbehov de kommande tolv månaderna och fem åren

Företagens kompetensförsörjningsmöjligheter

Endast 1 procent av de företagare som har besvarat enkäten anser att det är lätt att få tag på arbetskraft med rätt kompetens och 46 procent upplever att det är svårt (se Diagram 28). Drygt en tredjedel svarar att de inte vet om det är lätt eller svårt för dem att få tag på arbetskraft, vilket kan bero på att de inte har rekryterat eller vill rekrytera personal.

I en studie genomförd av LRF, Arbetsförmedlingen och

Livsmedelsföretagen¹⁴ rapporteras att många företag inom primär-

produktionen har svårt att hitta rätt arbetskraft. Den här förstudiens resultat indikerar att så också är fallet i Stockholms län.

14 LRF, Arbetsförmedlingen och Livsmedelsföretagen. 2018. Arbetskrafts- och kompetensbehov i livsmedelssektorn 2018.

(39)

Diagram 27. Svar på frågan Anser du att det är lätt eller svårt att få tag på arbetskraft med rätt kompetens?

Diagram 29 redovisar de främsta hindren företagarna ser för att rekrytera personal. Framför allt uppger företagarna att de inte har råd att anställa personal. Andra vanligt förekommande hinder handlar om svårigheter att hitta personal som vill arbeta inom näringen, har rätt yrkeskompetens, utbildning eller kompetens alternativt rätt attityd och ambition.

I svaren nämns också sådant som svårigheter med att få ansökningar i samband med platsannonsering, komplexa regelverk kring anställnings- villkor och brist på boende i anslutning till arbetsplatsen.

Diagram 28. Svar på frågan Vilka ser du som de främsta hindren för rekrytering?

Företagens förväntan på arbetstagares kompetens

En stor andel (46 procent) av företagarna i enkäten anger att det inte krävs någon formell utbildning för personer att arbeta i deras verksamhet (se Diagram 30). Närmare en tredjedel förväntar sig dock att medarbetare har genomgått kurser som ger vissa färdigheter. Svaren ger en bild av att annan

(40)

utbildnings- och kompetensmässig bakgrund värdesätts än nödvändigtvis gymnasial och eftergymnasial utbildning.

Diagram 29. Utbildningsnivå som krävs för företagets verksamhet

31 procent av företagarna anser inte att någon specifik yrkeskompetens eller typ av arbetslivserfarenhet krävs för att arbeta i företaget. 44 procent uppger dock att minst ett års relevant arbetslivserfarenhet behövs för att kunna arbeta i företaget (se Diagram 31). Endast 24 procent anger att flera års arbetslivserfarenhet eller specialistkunskap är nödvändigt för att arbeta i verksamheten.

Diagram 30. Yrkeskompetens/arbetslivserfarenhet som arbetskraften behöver för att kunna arbeta i företaget

Den kompetens som flest företagare (56 procent) efterfrågar hos personer de rekryterar är branscherfarenhet/yrkeskunskap (se Diagram 32). Andra färdigheter som framhålls är djurhållning, maskinförarkompetens, specialist- kunskaper inom växt- och trädgårdsodling samt teknisk färdighet.

(41)

Diagram 31. Kompetenser som företagen efterfrågar hos personer de rekryterar

Företagens behov av hjälp och stöd för att hitta arbetskraft

15 procent av företagarna önskar mer stöd och hjälp för att hitta arbetskraft med rätt kompetens (se Diagram 33). Huvudsakligen är det yngre företagare som efterfrågar stöd och hjälp vid rekrytering.

Diagram 32. Svar på frågan Skulle du vilja ha mer stöd och hjälp med att hitta arbetskraft med rätt kompetens?

Bland de företagare som vill ha mer stöd och hjälp med att hitta arbetskraft efterfrågas bland annat stöd för matchning, ekonomiskt stöd och förmåga att

(42)

erbjuda (tidigare) medarbetare respektive nyanställda kompetensutveckling (se Diagram 34). Som exempel på ekonomiskt stöd nämns subventionerad lön under utbildning, möjlighet att erbjuda högre lön och lönebidrag.

Diagram 33. Typ av stöd och hjälp som företagen bedömer skulle underlätta för dem att hitta arbetskraft med rätt kompetens

Företagens kompetensutvecklingsbehov

Bland företagarna som deltagit i enkätundersökningen uppger 64 procent att de har behov av kompetensutveckling i sin verksamhet (se Diagram 35).

Diagram 34. Svar på frågan Bedömer du att det finns behov av kompetensutveckling i företaget?

De tre områden som flest företagare anser att de anställda behöver

kompetensutveckling inom är branscherfarenhet/yrkeskunskap, växtodling och djurhållning (se Diagram 36).

(43)

Diagram 35. Svar på frågan Inom vilket område bedömer du att företagets anställda och ledning har behov av kompetensutveckling?

Samtidigt som kompetensutvecklingsbehovet är relativt stort svarar en majoritet av företagarna att de saknar eller har små möjligheter att erbjuda kompetensutveckling till sin personal (se Diagram 37).

Diagram 36. Företagens möjligheter att erbjuda kompetensutveckling till ledning och anställda

De former av kompetensutveckling företagarna anser vara mest intressanta för dem är kurser och utbildningar, enskild rådgivning och studiebesök (se Diagram 38).

(44)

Diagram 37. Former av kompetensutveckling som är mest intressant för företagen.

Företagens relation till personer långt ifrån arbetsmarknaden

Nedanstående diagram berör primärproducenternas relation till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, däribland nyligen invandrade och

långtidsarbetslösa personer. I Diagram 39 redovisas exempel på vad som skulle få företagarna att sysselsätta personer från sådana grupper i sin verksamhet. Som svar lyfter företagarna särskilt ekonomiskt stöd, ersättning för utökad handledning och hjälp med matchning. Knappt en fjärdedel svarar samtidigt att de inte vill ta emot personer från sådana grupper.

Diagram 38. Svar på frågan Vad skulle få ditt företag att ta emot personer som står långt ifrån arbetsmarknaden?

Hinder för företagarna att ta emot personer som står långt ifrån

arbetsmarknaden handlar enligt Diagram 40 dels om ovilja generellt, men också sådant som bristfällig hjälp med matchning av arbetskraft, avsaknad av ersättning för utökad handledning, svårigheter att validera personens

(45)

utbildningsbakgrund, otillräckliga resurser för att omskola personen så att den kan verka i företaget och brist på ekonomiskt stöd som kan motivera anställningskostnader.

Diagram 39. Hinder i företaget för att ta emot personer som står långt ifrån arbetsmarknaden

I fritextsvar uppger företagarna ytterligare förutsättningar för att ta emot personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. De nämner att praktikantens handledare behöver få relevant information om hans eller hennes eventuella utmaningar och hinder och se till att kommunikationen mellan parterna fungerar. Ytterligare begränsningar som uppges är faktumet att företaget är för litet för att sysselsätta och lära upp personal, tidsbrist för att ta emot praktikanter och geografisk placering som skapar distans till potentiell arbetskraft.

(46)

5 Intressentanalys

I Tabell 6 återges vilka aktörer som utifrån intressentanalysen valdes ut och bjöds in för att medverka i förstudien. För mer information om nationella och regionala initiativ inom förstudiens område, se Bilaga 2.

Tabell 6. Presentation av utvalda intressenter samt deras deltagande i studien Utvalda

intressenter

Grund för urval Deltagit på

introduktions- möte

Deltagit på intervju 1

Deltagit på fördjupnings- intervju Storsthlm Förbund som ägs och styrs av de 26

kommunerna i Stockholms län.

Främjar samverkan och utveckling så att kommunerna bättre kan nå sina mål om välfärd och service. Arbetar bland annat med utbildning och arbetsmarknad i flera forum.

Ja Ja

Stockholms stad

Kommunen med flest invånare i länet.

I och med det stora invånarantalet har Stockholms stad stort inflytande över länets matförsörjning och näringslivs- utvecklingen inom primär-

produktionen av livsmedel.

Kommunen ansvarar för gymnasium och vuxenutbildningar.

Ja Ja

Södertälje kommun

Tillhör en av länets största

landsbygdskommuner med en relativt stor andel primärproducenter. Arbetar aktivt med matförsörjning och näringslivsutvecklingen kopplat till primärproduktionen av livsmedel.

Driver MatLust – en utvecklingsnod för utveckling av ett hållbart och innovativt livsmedelssystem i Stockholmsregionen. Kommunen ansvarar för gymnasium och vuxenutbildningar.

Ja Ja

Norrtälje kommun

landsbygdskommuner med en relativt stor andel primärproducenter och stor andel jordbruksmark. Har därigenom betydande inflytande över länets matförsörjning och näringslivs- utvecklingen inom de gröna näringarna. Kommunen ansvarar för gymnasium och vuxenutbildningar.

Ja Ja

(47)

Utvalda intressenter

Grund för urval Deltagit på

introduktions- möte

Deltagit på intervju 1

Deltagit på fördjupnings- intervju Vallentuna

kommun

landsbygdskommuner med en relativt stor andel primärproducenter och stor andel jordbruksmark. Har därigenom stort inflytande över länets

matförsörjning och näringslivs- utvecklingen inom de gröna näringarna. Kommunen ansvarar för gymnasium och vuxenutbildningar.

Ekerö kommun

Nynäshamn kommun

Driver projektet Hållbar utveckling Nynäshamn (se nedan).

Ja

Naturbruks- skolornas förening

Ideell förening vars syfte är att stärka Sveriges naturbruksskolor.

Tillhandahåller kompetensförsörjning till primärproducenter.

Berga Naturbruks- gymnasium

Den naturbruksskola i Stockholms län med flest antal elever. Tillhandahåller kompetensförsörjning till

primärproducenter.

Ja Ja Ja

Region Stockholm

Offentlig organisation som ansvarar för regional tillväxt och utveckling i Stockholms län. Driver

Kompetensarena Stockholm för att främja hållbar kompetensförsörjning i länet. Står tillsammans med LRF Mälardalen och Länsstyrelsen Stockholm bakom Stockholms läns livsmedelsstrategi.

Ja Ja

LRF Mälardalen

Intresse- och företagarorganisation för gröna näringar.

Ja Ja Ja

HS Konsult Föreningen Hushållnings-sällskapets rådgivningsbolag med kunskap om lantbrukares förutsättningar och behov. Erbjuder kompetensutveckling till företagare inom primärproduktion av livsmedel.

Ja Ja

Leader Stockholms- bygd

Organisation som driver och beviljar stöd till projekt för lokal utveckling enligt leadermetoden.

Ja

Leader Sörmlands- kusten

Organisation som driver och beviljar stöd till projekt för lokal utveckling enligt leadermetoden.