• No results found

DAGVATTENUTREDNING FÖR DEL AV FASTIGHET LUSTIGKNOPP 1

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "DAGVATTENUTREDNING FÖR DEL AV FASTIGHET LUSTIGKNOPP 1"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2021-05-28

LEXATOR FASTIGHETER I SANDVIKEN AB

DAGVATTENUTREDNING FÖR DEL AV FASTIGHET LUSTIGKNOPP 1

SANDVIKEN KOMMUN

(2)

DAGVATTENUTREDNING FÖR DEL AV FASTIGHET LUSTIGKNOPP 1

Sandviken kommun

Lexator Fastigheter i Sandviken AB

KONSULT

WSP Samhällsbyggnad Norra Kungsgatan 1 80320 Gävle

Besök: Norra Kungsgatan 1 Tel: +4 61-722 50 00 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 wsp.com

KONTAKTPERSONER

Lars Persson, lasse@lexator.se.

Caroline Gärdsback, caroline.gardsback@wsp.com.

Michaela Alsmyr, michaela.alsmyr@wsp.com

PROJEKT

UPPDRAGSNAMN Lustigknopp 1, Sandviken

UPPDRAGSNUMMER 10321175

FÖRFATTARE Caroline Gärdsback

DATUM 2021-05-28 ÄNDRINGSDATUM

GRANSKAD AV Michaela Alsmyr GODKÄND AV Michaela Alsmyr

(3)

INNEHÅLL

1 INLEDNING OCH BAKGRUND 4

1.1 AVGRÄNSNINGAR 5

2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING 5

2.1 SANDVIKENS KOMMUNS DAGVATTENPOLICY 5

2.2 MINIMIKRAV FÖR DIMENSIONERING 5

2.3 SKYFALL OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR 5

2.4 MILJÖKVALITETSNORMER 6

3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 6

3.1 GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN OCH MARKMILJÖ 6 3.2 TOPOGRAFI, AVRINNING OCH SKYFALL 7

3.3 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING 7

3.4 RECIPENTER OCH MILJÖKVALITETSNORMER 8

4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 9

4.1 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR 9

5 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 9

5.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER 9

5.2 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING 10

5.3 DAGVATTENHANTERING VID SKYFALL 12

6 BERÄKNINGAR 12

6.1 DIMENSIONERANDE FLÖDEN 12

6.2 FÖRDRÖJNINGSVOLYM 13

7 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER 13

8 SLUTSATSER 14

9 REFERENSER 14

(4)

1 INLEDNING OCH BAKGRUND

WSP har fått i uppdrag av Lexator Fastigheter i Sandviken AB att ta fram en dagvattenutredning i samband med framtagande av ny detaljplan för fastighet Lustigknopp 1 som ligger i de centrala delarna av Sandviken. Planområdet är drygt 0,15 ha och utgör en del av fastighet Lustigknopp 1. Norr om planområdet går Gävlevägen som är en av de större vägarna i staden. Väster om planområdet går Hyttgatan och söder om går Baldersgatan. Parallellt med Hyttgatan och Baldersgatan går cykel- och gångbanor som angränsar till planområdet. Öster om planområdet, inom samma fastighet, finns en Pizzeria i markplan och en verksamhet för bilvård i källarplan. Bakom pizzerian ligger ett flerfamiljshus i flera våningar. Lokalisering av planområdet och fastigheten framgår av Figur 1.

Figur 1. Lokalisering av fastighet Lustigknopp 1 är markerad med grön linje medan ungefärligt planområdet är markerat med gult.

Fastigheten är ansluten till kommunalt vatten och avlopp samt till kommunens ledningsnät för dagvatten.

Syftet med dagvattenutredningen är att utifrån planerad markanvändning beräkna dagvattenflöden och föroreningsmängder samt att föreslå en lämplig dagvattenhantering. Enligt överenskommelse med beställare och Sandviken kommun ska dagvattenutredningen omfatta:

• Beskrivning av befintlig avrinning och dagvattensystem.

• Beräkningar av flöde före och efter genomförande av planändringen.

• Situation vid skyfall före och efter planens genomförande.

• Översiktliga förslag på dagvattenhantering med syfte att i den mån det är möjligt att förbättra dagvattenhanteringen inom planområdet.

• Översiktlig beskrivning av konsekvens avseende skyfall och föroreningsbelastning.

(5)

1.1 AVGRÄNSNINGAR

Dagvattenutredningen omfattar den del av fastighet Lustigknopp 1 som planområdet utgör, Figur 1.

2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING

2.1 SANDVIKENS KOMMUNS DAGVATTENPOLICY

Sandviken kommun har ingen framtagen dagvattenstrategi men i kommunens VA-plan finns belysningspunkter för en framtida dagvattenpolicy. Dessa belysningspunkter sammanfattas nedan:

• Klimatförändringar

• Ansvarsfördelning och samordning

• Förutsättningar i planprocessen

• Kostnadsfördelning

Dagvattnet inom bebyggelse och anläggningar ska hanteras på ett sådant sätt att påverkan på yt- och grundvatten minimeras.

2.2 MINIMIKRAV FÖR DIMENSIONERING

Inga specifika flödesbegräsningar är förmedlade till WSP gällande nedströms utredningsområdet.

Därför har den generella rekommendationen enligt svensk branschstandard använts d.v.s. minimikrav på återkomsttid för regn enligt tabell 2.1 i publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Planområde ligger inom ett centrum- och affärsområde vilket innebär att området ska klara ett regn med 30 års

återkomsttid som minimikrav för trycklinje i marknivå.

Utgångspunkten för fördröjning av dagvattenflöden från området baseras på att flödet inte bör öka från området efter exploatering jämfört med befintliga förhållanden och med hänsyn taget till framtida klimatförändringar.

2.3 SKYFALL OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Genomförande av detaljplanen får inte medföra att avvattningssituationen för befintlig bebyggelse försämras.

Vid hantering av regn, överstigande dimensionerande återkomsttid, är det viktigt att det finns säkra ytliga flödesvägar för dagvatten som inte orsakar vattensamlingar till kritiska nivåer där dagvattnet kan skada byggnader och anläggningar.

2018 publicerade Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland en vägledning för hur

översvämning till följd av skyfall kan hanteras i planprocessen (Länsstyrelsen Stockholm och Västra Götaland, 2018). Hantering av skyfall syftar till att skydda både befintlig och planerad bebyggelse, inom och utanför planområdet. Länsstyrelsen rekommenderar att klimatfaktor inkluderas för att bedöma hur översvämningsrisken kan se ut på grund av klimatförändringar. Utifrån rådande

kunskapsläge rekommenderas en klimatfaktor mellan 1,2 - 1,4. I den här utredningen har en faktor på 1,25 använts.

Enligt Svenskt Vattens P110 har kommunen ansvar att skapa förutsättningar för att avleda dagvatten säkert för att undvika marköversvämning med skador på byggnader för regn med återkomsttid på minst 100 år. Ansvaret gäller inom och även utanför planområdet (Svenskt Vatten, 2016).

(6)

Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat risken för översvämning (2 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900, PBL)).

2.4 MILJÖKVALITETSNORMER

Miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten är styrande. Dagvattenhanteringen får inte ske på ett sådant sätt att det försämrar yt- och grundvattenrecipienternas status eller förhindrar att

miljökvalitetsnormen kan uppnås.

3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN

3.1 GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN OCH MARKMILJÖ

Inom planområdet bedrevs en detaljisthandel av bensin mellan 1969 och 1994. Därav utfördes en markmiljöundersökning inom planområdet av Golder 2009 (Golder, 2009) på uppdrag av SPIMFAB. I de sju borrpunkter som utfördes vid undersökningen återfann man fyllnadsmassor ner till ca 2,5 m.

Under fyllnadsmassorna återfanns stenigt grus. Djupet på fyllnadsmassor kan vara mindre i andra delar av planområdet eftersom borrpunkterna vid undersökningen var förlagda vid området där cisterner och pumpar var placerade när bensinstationen bedrev verksamhet inom planområdet.

Vid markmiljöundersökningen påträffades inga petroliumföroreningar i de sju borrpunkter som utfördes. Undersökningen utfördes i huvudsak med PID-analysator på uttagna prover från markytan ner till ca 2,5 m. I en borrpunkt vid djupet av 2-2,5 m togs prover ut för laboratorieanalys men inte heller då återfanns rester av petroliumföroreningar.

Enligt SGU:s jordartskarta utgörs marken i området av postglacial sand, se Figur 2. Eftersom planområdet ligger i ett centrumområde är sannolikt hela fastigheten utfylld med fyllnadsmassor.

Marken är sannolikt genomsläpplig och lämpar sig för infiltration.

Figur 2. SGU:s jordartskarta (SGU, 2021).

(7)

3.2 TOPOGRAFI, AVRINNING OCH SKYFALL

Verktyget Scalgo Live har använts för att översiktligt utreda ytliga flödesvägar och lågpunkter inom och utanför planområdet (Scalgo, 2021). Med Scalgo modelleras rinnvägar för dagvatten vid givna regnmängder. Scalgo använder topografin som bas för modelleringen och i simuleringen rinner dagvattnet efter topografin till nästa lågpunkt. När lågpunkten fylls med vatten rinner vattnet vidare till nästa lågpunkt. På så sätt ger programmet både information om rinnvägar och lågpunkter. Vid simulering av intensiva regn kommer fler lågpunkter att fyllas upp. Simuleringen tar inte hänsyn till infiltration i mark, flödeshastighet eller avvattning av dagvatten i ledningsnät. Den utförs för att få en uppfattning om rinnvägar i samband med skyfall när ledningar är fyllda och när marken är mättad.

I simuleringen som illustreras i Figur 3 valdes en nederbördsmängd på 56 mm vilket motsvarar ett klimatanpassat 100 års regn med varaktighet 30 minuter. Ytlig avrinning vid skyfall går via

Gävlevägen, enligt Scalgo Live, och vidare till parkeringen väster om Ica Maxi som utgör en lågpunkt.

Resultat från simuleringen stämmer med uppfattningen av topografin som erhölls vid platsbesöket.

Figur 3. Illustration av rinnvägar i samband med skyfall. Simuleringen är utförd med Scalgo Live (Scalgo, 2021).

3.3 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING

Fastighet Lustigknopp 1 är kopplat till det kommunala dagvattennätet. Inom planområdet finns en brunn på parkeringen framför pizzerian. I övrigt lutar fastigheten så att dagvatten avrinner mot brunnar tillhörande det kommunala dagvattennätet utanför fastigheten. Ledningsnätet är kopplat till kanalen som leder vattnet vidare till Fiskängstjärn norr om tätorten (Sandviken kommun, 2019). Syftet med Fiskängstjärn är att genom sedimentering rena dagvattnet innan det når recipienten som är Jädraån, se Figur 4.

(8)

Figur 4. Kanalen är recipient för dagvattnet. Därifrån rinner vattnet till Fiskängstjärn och vidare till Jädraån (VISS, 2021).

Planområdets placering är inom den gröna cirkeln.

3.4 RECIPENTER OCH MILJÖKVALITETSNORMER

Varken kanalen eller Fiskängstjärn omfattas av miljökvalitetsnormer men det gör däremot Jädraån (VISS, 2021).

Enligt förvaltningscykel 3 är bedömningen av den ekologiska statusen för Jädraån (Gavleån

SE672995-154602) måttlig och Jädraån uppnår inte heller god kemisk status. Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status till 2039 och god kemisk ytvattenstatus med vissa undantag, tidsfrister nämnda nedan (VISS, 2021a).

Bedömningen av den ekologiska statusen för vattenförekomsten bedöms till måttlig eftersom

morfologiska förändringar och kontinuitet har sämre status än god status. Kemiska statusen uppnår ej god status eftersom flertalet parametrar överskrider gällande bedömningsgrunder. Dessa parametrar är Endosulfan, Fluoranten, Klorfenvinfos och Kloralkaner C10-C13. För dessa föroreningar finns tidsfrist till 2027. Därutöver uppnås inte god kemisk status p.g.a. de överallt överskridande ämnena Bromerade Difenyler och Kvicksilver samt kvicksilverföreningar. Dessa föroreningar orsakas främst av atmosfärisk deposition.

Planområdet ligger inom den sedimentära bergförekomsten Gävle-Sandviken SE673104-157612. Den har god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Planområdet ligger också inom Sand- och grusförekomsten SE672145-597161. Även den har god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status (VISS, 2021b och c). Området är också inom ett skyddat område enligt

vattenförvaltningsförordningen eftersom det ligger inom en dricksvattenförekomst för grundvatten (SE673371-154319).

(9)

4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN

4.1 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR

Två nya flerfamiljshus planeras att byggas inom planområdet enligt Figur 5. Byggnaden som går parallellt med Hyttgatan planeras att förses med sadeltak och utvändiga stuprör. Det mindre huset planeras att förses med ett tak som sluttar norrut och avvattnas via stuprör mot grönytan som angränsar mot Gävlevägen. En parkering planeras framför husen enligt Figur 5. För att gynna dagvattenhanteringen planeras grönytor i västra och norra delarna om planområdet samt väster om parkeringen. Nedfarten till bilgaraget kommer att utformas så att den inte är böjd utan går rakt ner.

Garagenedfarten ligger utanför angivet planområde.

Figur 5. Planerad utformning av planområdet.

5 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING

5.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER

Grundprincipen för att säkerställa en långsiktig hållbar dagvattenhantering är att:

1. Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråken.

2. Dagvattenflöden ska begränsas i första hand genom att undvika onödiga hårdgjorda ytor, och i andra hand genom infiltration och fördröjning.

3. Dagvattnets föroreningsbelastning ska begränsas genom naturlig rening på väg till recipient.

Planområdet ligger inom Sandviken kommuns verksamhetsområde för dagvatten och kan därför anslutas till kommunalt ledningsnät som Sandviken Energi AB ansvarar för. Förändringen av detaljplan innebär inga ökade flöden från fastigheten enligt beräkningar men med klimatförändringar kan flödet komma att öka 25 %, se avsnitt 7 för beräkningar. För att minimera flödesökning på nätet i samband med klimatförändringar, bör flödena fördröjas innan de kopplas på ledningsnätet.

(10)

Föreslagna dagvattenlösningar föreslås anläggas inom planområdet, och föreslås ägas och förvaltas av markägaren till fastighet Lustigknopp 1.

5.2 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING

Förslag på dagvattenhantering illustreras i Figur 6.

Figur 6. Förslag på dagvattenhantering.

Byggnaden som går parallellt med Hyttgatan, byggnad A i Figur 6, kommer att förses med ett

sadeltak. Stuprör planeras mot västra och östra sidan av byggnaden. Mot östra sidan föreslås vattnet från taket och loftgången att ledas ner i ett infiltrationsstråk som går parallellt med parkeringsytan.

Infiltrationsstråket kan utgöras av ett dike med underliggande kross. Till infiltrationsstråket föreslås även parkeringens dagvatten att ledas genom att parkeringen får skeva mot stråket. Ett

infiltrationsstråk med underliggande kross bedöms tillräckligt som rening för parkeringen som utgörs av färre än 20 plaster. Övrig asfaltsyta föreslås skeva mot infiltrationsstråket i den mån det är möjligt.

Infiltrationsstråket med underliggande kross behöver minst kunna fördröja 3 m3 för att inte öka utflödet vid ett 30-årsregn. Dikets föreslagna dimensioner är givna i Tabell 1. Diket som beskrivs i Tabell 1 ger en erforderlig utjämningsvolym på 8 m3 vilket är mer än vad som krävs. Det beror på att dikets längd behöver gå längs parkeringen och bredden av diket styrs av släntlutningen. Ett smalare dike ger en brantare släntlutning än vad som rekommenderas enligt standard.

(11)

Tabell 1. Dikets ungefärliga dimensioner enligt beräkningar.

Längd 37 m (styrs av

parkeringens längd)

Bredd Ca 1,5 m

Kᵩ Ca10 %

Yta Ca 60 m2

Utflöde 24 l/s

Avstånd inlopp bräddbrunn till den övre bäddens yta

100 mm

Släntlutning 1:3

Exempel på infiltrationsstråk med underliggande kross och upphöjd inloppsbrunn illustreras i Figur 7 och 8.

Figur 7. Exempel A på infiltrationsstråk med underliggande kross. Bild från WRS (Water Revival System).

Figur 8. Exempel B på infiltrationsstråk med underliggande kross. Bild från WRS (Water Revival System).

(12)

Från byggnad A föreslås vattnet från sadeltakets västra sida att ledas mot grönytan väster om byggnaden. Den grönytan utgörs av en slänt och därför föreslås inte fördröjning i ett dike utan

fördröjning kan utgöras av att vattnet tillåts infiltrera slänten eller ledas till växtbäddar. För att förhindra att vatten rinner ut mot gatan kan exempelvis ett stenkrosstråk anläggas för uppsamling och infiltration av vattnet.

Byggnad B i Figur 6 kommer att förses med ett sluttande tak med lutning mot norr och avvattnas med stuprör till en grönyta i sluttning. Fördröjning kan utgöras på samma sätt som beskrivits för byggnad A ovan d.v.s. att vattnet tillåts infiltrera slänten eller ledas till växtbäddar och för att förhindra att vatten rinner ut mot gatan kan exempelvis ett krosstråk anläggas för uppsamling och infiltration av vattnet.

Genom växtbäddar erhålls även rening av takvattnet.

Föroreningshalterna i utgående dagvatten bedöms minska utifrån resonemanget att planområdet, som vid befintlig utformning inte har någon dagvattenrening inom planområdet, kommer att förses med ett infiltrationsstråk för rening av dagvatten från parkering och asfaltsytor.

5.3 DAGVATTENHANTERING VID SKYFALL

Vid skyfall kan dagvattnet fortsättningsvis rinna till lågpunkten väster om Ica Maxi som illustreras i Figur 3. Höjdsättningen inom planområdet bör ske så att vatten vid skyfall leds ut mot gatan likt idag.

Uppbyggnaden av asfaltsytan inom planområdet får inte byggas upp så att gräsytan öster om planområdet inte kan avvattnas ytligt vid skyfall. Nuvarande ytliga flödesväg för den grönytan går via planområdet. Hänsyn till garagenedfarten behöver tas vid höjdsättningen av planområdet så att inte ytliga flödesvägar skapas som kan orsaka översvämning i garaget.

6 BERÄKNINGAR

6.1 DIMENSIONERANDE FLÖDEN

Dagvattenflöden beräknades med rationella metoden 𝑄 = 𝐴 ∙ 𝜑 ∙ 𝑖(𝑡𝑟) ∙ 𝑘

där 𝑄 är flödet [l/s], 𝐴 är avrinningsområdets area [ha], 𝜑 är avrinningskoefficienten, 𝑖(𝑡𝑟) är dimensionerande nederbördsintensitet [l/s,ha] där 𝑡𝑟 är regnets varaktighet och 𝑘 är klimatfaktor.

Dimensionerande nederbördintensitet beräknades enligt Dahlströms formel. Klimatfaktor 1,25 har använts enligt rekommendation från Svenskt Vatten P110 (Svenskt Vatten, 2016).

Avrinningskoefficienter från Svenskt Vatten P110 har använts.

Nedan redovisas flödesberäkningar för befintlig och framtida markanvändning för regn med återkomsttider på 30 och 100 år.

Dimensionerande regnvaraktighet bedöms vara 10 minuter. Regnintensiteten, med varaktighet på 10 minuter, är avläst i Svenskt Vatten P110 (Svenskt Vatten, 2016) till 327,8 l/s/ha för ett 30-års regn och till 488,8 l/s/ha för ett 100-års regn.

Flödesberäkningarna kan redovisas i Tabell 2 och i Tabell 3 nedan. Flödena inom planområdet kommer inte att öka av exploateringen. Det är enbart klimatfaktorn som orsakar flödesökningen.

(13)

Tabell 2. Flöden för befintlig markanvändning

Markanvändning Yta (ha) φ Ared (ha)

Flöde 30 år (l/s)

Flöde 100 år (l/s)

Bef dike/stenrabatt 0,009 0,3 0,003 1 1

Asfalterad yta (Parkering) 0,145 0,8 0,12 38 57

Summa 0,15 0,77 0,12 39 58

Tabell 3. Flöden för kommande markanvändning inkl. klimatfaktor 1,25.

Markanvändning Area (ha) φ Ared (ha)

Flöde 30 år (l/s)

Flöde 100 år (l/s)

Asfalterad yta (Parkering) 0,05 0,8 0,037 15 22

Uteplats 0,003 0,8 0,003 1 2

Takyta 0,07 0,9 0,066 27 40

Grönyta 0,03 0,1 0,003 1 2

Summa 0,15 0,71 0,11 45 66

6.2 FÖRDRÖJNINGSVOLYM

För att bibehålla befintligt flöde på 39 l/s vid ett klimatanpassat 30-års regn behövs en total

fördröjningsvolym på ca 5 m3. För beräkning av den volymen har en tömningsfaktor på 0,67 använts och en klimatfaktor på 1,25. Exploateringen bidrar inte till ökade flöden som kräver

fördröjningslösningar för dagvattnet eftersom andelen hårdgjord yta inom fastigheten inte ökar. Det är enbart framtida klimatförändringar som bidrar till ökade dagvattenflöden enligt beräkningar.

7 KONSEKVENSER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER

Flödet ut från planområdet kommer inte att öka efter exploatering. Föreslagen dagvattenhantering kommer snarare reducera dagvattenflödena från fastigheten.

Om ett dike vid planerad parkering anläggs, bedöms föroreningsinnehållet i dagvattnet från

fastigheten att minska. Belastningen på ytvattenrecipienten bedöms därmed att minska vilket innebär att ytvattenförekomsten inte kommer påverkas negativt och planen förhindrar därmed inte heller att miljökvalitetsnormen kan uppnås.

Exploateringen bedöms inte innebära någon försämring för nedströms liggande områden vid skyfall.

(14)

8 SLUTSATSER

För att utflödet från fastigheten inte ska öka för ett klimatanpassat 30-års regn, behövs en sammanlagd fördröjning av dagvattnet på ca 5 m3 uppdelat på tre ytor. Utan hänsyn till framtida klimatförändringar behövs ingen fördröjningsvolym.

Ett infiltrationsstråk med underliggande stenkross föreslås vid parkeringen för fördröjning och rening.

Därutöver föreslås fördröjning och uppsamling av takvatten i exempelvis växtbäddar och krosstråk på norra och västra sidan av planområdet.

Detaljerad utformning av dagvattenhanteringen tas fram vid projektering.

9 REFERENSER

Golder, 2009. Miljöteknisk markundersökning av fastighet Lustigknopp 1, rapportnummer 09512460311

Länsstyrelsen Stockholm och Västra Götaland, 2018. Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall: Stöd i fysisk planering. Löpnummer: Fakta 2018:5.

Sandviken kommun, 2019. Vatten och Avloppsplan Sandviken kommun

MSB, 2017. Vägledning för skyfallskartering - Tips för genomförande och exempel på användning.

Scalgo, 2021. ScalgoLive.

https://scalgo.com/live/sweden?res=0.5&ll=17.178723%2C60.673739&lrs=lantmateriet_topow ebb_nedtonad&tool=zoom

StormTac,2021. Webbapplikation: StormTac Web. Hämtat från http://app.stormtac.com/

Svenskt Vatten, 2016. Avledning av dag-, drän- och spillvatten, publikation P110.

SGU, 2021.

scalgo.com/live/sweden?res=1&ll=16.775807%2C60.624322&lrs=lantmateriet_topowebb_ned tonad%2Csweden%2Fsweden%3A3006%3Arain%3Aflash-flood-

flow%3Ase2017%2Csweden%2Fsweden%3A3006%3Arain%3Aflash-flood- depression%3Ase2017&tool=zoom&Rain=0.056&FlowDetail=0&WaterDepth=0

VISS, 2021. ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=1589fd5a099a4e309035beb900d12399 VISS, 2021a. viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA35993300, hämtad 210519 VISS, 2021b. viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA81382160, hämtad 210519 VISS, 2021c. viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA23522536, hämtad 210519

(15)

VI ÄR WSP

WSP Sverige AB Norra Kungsgatan 1 80320 Gävle

Besök: Norra Kungsgatan 1

T: +4 61-722 50 00 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com

WSP är en av världens ledande rådgivare och konsultbolag inom samhällsutveckling. Med cirka 50 000 medarbetare i över 40 länder samlar vi experter inom analys och teknik, för att framtidssäkra världen.

Tillsammans med våra kunder tar vi fram innovativa lösningar för en mänsklig, trygg och välfungerande morgondag. Så tar vi ansvar för framtiden.

wsp.com

References

Related documents

Dagvatten inom planområdet avrinner i sydlig riktning mot den grusväg som ligger i södra delen av området.. Det finns ett antal äldre dagvattenbrunnar i södra delen

I de fall Rosenhills detaljplan omfattar hela området uppkommer prognostiserade kostnader för kommunen på cirka 200 miljoner, samt kostnad för hantering av sulfidhaltigt

Området bör fortsätta vara naturmark med varsam och försiktig skötsel.. Viss urgallring kan göras för att friställa

Avsikten är att Brannebol och angränsande Lappetorp vid Havet tillsammans ska kunna bilda en sammanhängande skärgårdsmiljö med fina möjligheter till boende, rekreation i form

Planen ger stöd för fastighetsreglering och vilket initialt bör innebära att all mark inom planområdet förs till en fastighet, till exempel Töcksmarks-Bön 6:19 som idag ägs

Det planerade planområdet utgör endast ca 2% av det totala avrinningsområdet till lågpunkten och exploatering av detta område bedöms inte kunna förvärra situationen signifikant

För att grönområdet och de bevarandevärda träden i väster ska fortsätta tjäna som spridningskorridor för djur– och växtliv planläggs området som park där

För tillkommande markområde (del av Älvsbyn 22:1) betalar fastighetsägarna till Pumparen 1 köpeskilling enligt upprättat köpekontrakt till Älvsbyns kommun som äger Älvsbyn