Götheborgs Grädde
Hur sur blev den?
Hans Kruber
C-uppsats i historia HT 2021(V1.1)
Handledare: Jan Christensen
Innehåll
Inledning 4
Uppsatsens problemställning och syfte 4
Bakgrund 5
Sverige under 1800-talet 5
Göteborg under 1800-talet 6
Litteratur och läskunninghet under 1800-talet 7
Forskningsläge 7
Skönlitteratur som historisk källa 7
Göteborgs historia 10
Källor och metod 11
Källor 11
Metod 12
Resultatredovisning 12
Boken 12
Götheborgs Grädde - förr och nu - Mysterier af en Gräddling 13
Utan namn, Novell af en Gräddling 17
Die Feine Welt von Gothenburg - Ein roman der Verganenheit und Gegenwart 19
Författaren 20
Historiska bakgrund 21
Tidskrifter 23
1850-tal 23
1860-tal 24
1870-tal 25
1880-tal 25
1890-tal 27
1900-tal 27
Oscar Ekmans privata arkiv 28
Slutdiskussion 29
Sammanfattning 31
Appendix/Bilgor 33
Käll- och litteraturförteckning 33
Otryckta 33
Tryckta 33
Litteratur 33
Inledning
På auktionssajten Auctionet.com kan man läsa följande beskrivning av en bok i tre band utgiven i mitten av 1800-talet, Die feine Welt von Gothenburg: ein Roman der Vergangenheit und Gegenwart:
Skandalösa historier om personer i Göteborg, hvilka framträda under mycket genomskinliga signaturer. Häftena, som ej kunde tryckas i Sverige, äro mycket sällsynta, enär de energiskt uppköptes och brändes.1
På svenska har boken titeln Götheborgs Grädde - förr och nu - Mysterier af en Gräddling, och utan tvekan väcker denna beskrivning ens nyfikenhet och man ställer sig frågan vad som döljer sig mellan pärmarna. Vad kan ha varit så skandalöst i Göteborg att det skulle intressera en tysktalande publik? När man bläddrar igenom bilderna på auktionssajten så framgår det inte vem som har skrivit boken, bara att boken är översatt till tyska av A Kretzschmar. Ligger det någon sanning i att någon har gjort sig omaket att köpa upp upplagan och bränna den?
Sedan inställer sig förstås frågan om en skönlitterär bok kan vara utgångspunkt för ett akade- miskt historiskt arbete? Under senare år har dock skönlitteratur kommit att bli ett mer intressant område för yrkeshistoriker och som Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds uni- versitet, skriver i en artikel i Historisk Tidskrift 2013, ”historisk fiktion är en intressant genre även för yrkeshistoriker då den vecklar upp annorlunda grepp och perspektiv”.2 Han menar att skönlitteraturen kan bredda perspektivet och att man som historiker genom att undersöka dessa berättelser kan öppna upp nya infallsvinklar, perspektiv och meningskapande sammanhang.
Uppsatsens problemställning och syfte
Uppsatsens syfte är att undersöka vad som skildras i boken och som uppfattades som så skan- dalöst i 1800-talets Göteborg. Gav dessa historier upphov till någon efterföljande debatt eller andra spår i opinionen som går att följa i samtida dagspress?
Uppsatsens syfte är att besvara följande tre frågor:
• Vad handlar boken om?
• Gjorde boken avtryck i samtida debatt som går att spåra i svensk dagspress?
1 Auctionet, 1200297 - Die feine Welt von Gothenburg, https://auctionet.com/sv/1200297 (hämtad 2021-03-19)
2 Kim Salomon, ”Fiktionens utmaningar”, Historisk tidskrift 133:3 (2013), s. 438.
• Ligger det någon sanning i påståendet att vissa personer, som ansågs sig utpekade, hade intresse av att förhindra spridningen av boken?
Bakgrund
Sverige under 1800-talet
1800-talet är en omvälvande period i svensk historia, en period som leder från ett land präglat av en stark kungamakt till ett samhälle med en begynnande representativ demokrati. Det mo- derna Sverige tar form. Den nya regeringsformen som antogs 1809 betonade maktdelnings- principen i vilken man försökte komma tillrätta med tidigare misstag i form av en allt för stark kungamakt men även de missförhållande som rådde under frihetstiden med an allt för otyglad riksdagsmakt, de olika institutionerna skulle balansera och kontrollera varandra.3 En annan vik- tig förändring i riktning mot ett mer öppet samhälle var återställandet av den tidigare Tryckfri- hetsförordningen från 1766 som hade inskränkts under Gustaf III styre och som reglerades ge- nom den nya Tryckfrihetsförordningen från år 1810. Denna, internationellt sett tidiga, öppenhet varade dock bara i lite drygt två år då en ny tryckfrihetsförordning infördes som innehöll den s.k. indragningsmakten som inskränkte tryckfriheten. Denna innebar att kungen kunde dra in tillståndet för oppositionella skrifter. Indragningsmakten kom sen succesivt att förlora bety- delse eftersom man kringgick bestämmelsen genom att byta namn och ansvarig utgivare och den avskaffades 1844. Ett exempel är Lars Johan Hierta och Aftonbladet (AB), som drabbades inte mindre än 14 gånger under perioden 1835 till 1838 av indragningsmakten.
Den politiska representationen under första halvan av 1800-talet var inte representativ för be- folkningens sammansättning och tidningar som Aftonbladet och senare Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) spelar en viktig roll för den politiska opionsbildningen och demo- kratiseringen i Sverige. En allt mer självmedveten medelklass som i stora stycken saknar poli- tiskt inflytande fångades av de liberala strömningarna och krävde politiska förändringar och politiskt inflytande. Dagspressen var en viktigt kanal för dessa liberala krafter.
Perioden är en omvälvande tid men samtidigt en fredlig period och Sveriges befolkning ökar kraftigt från strax över 2 miljoner år 1800 till något över 5 miljoner ett århundrade senare.
3 Susanna Hedenborg & Lars Kvarnström, Det Svenska Samhället 1720-2018: Böndernas Och Arbetarnas Tid, Sjätte Upplagan, Lund 2019, s. 165.
Övervägande delen av befolkningen bor fortfarande kvar på landsbygden, vid mitten av peri- oden ungefär 90%.4 En viss förskjutning sker av denna tillväxt från Mälarområdet till övriga Sverige och Göteborg har en snabbare befolkningstillväxt än Stockholm under denna period.
Göteborg under 1800-talet
Göteborg är vid början på 1800-talet, om inte en ”fin värld” så en liten värld och förutom för- städerna Haga, Masthugget och Majorna så ryms den helt innanför vallgraven. Staden är byggd som en befäst handelsplats men den utrikespolitiska utvecklingen sedan mitten av 1600-talet har lett till att befästningsverket har fått förfalla. År 1806 ger staten Göteborg tillstånd att riva försvarsanläggningarna och ta marken i anspråk för att utvidga staden utanför vallgraven. Riv- ningen tar dock sin tid och först vid mitten av 1860-talet hade man kommit så långt att man också kunde ta beslut om en ny stadsplan. Förändringen av stadsrummet drivs till stor del av den ökande befolkningen. Vid sekelskiftet 1800 är befolkningen 12 5005 personer för att vid mitten av seklet ha lite mer än fördubblats. Under andra halvan av 1800-talet sker sen en mycket snabb befolkningsökning för att vid 1900 uppgå till 130 500 personer.6
Under den inledande delen av 1800-talet så är Göteborg en utpräglad handelsstad som lever gott på de speciella omständigheter som Napoleonkrigen och kontinentalsystemet innebär, en period som brukar benämnas ”den briljanta tiden”. Denna upphör dock tvärt efter krigens slut och konjukturen återhämtar sig först vid 1840-talet då världshandeln åter tar fart och också förskjuts västerut vilket gynnar Göteborg.7 Förutom en stor ekonomisk makt innehar också handelsmännen den politiska makten i staden. Rösträtten var graderad och baserad på skatte- kraft vilket innebär att ca. 80% av stadens befokning stod utanför politiskt inflytande.8 Detta sammantaget innebär att Göteborg under 1800-talet är en stad som präglas av väldigt stora
4 Tore Frängsmyr, Svensk Idéhistoria: Bildning Och Vetenskap under Tusen år. Del 2 1809-2000, Stockholm 2000, s. 10.
5 Bertil Andersson, Martin Fritz och Kent Olsson Göteborgs Historia: Näringsliv Och Sam-hällsutveckling, Gö- teborg 1996, s. 129 I
6 Jan Christensen, Liberalernas Stad: Fattigvård Och Kulturdonationer i Artonhundratalets Göteborg, Göteborg 2009, s. 23
7 Andersson, 1996, s. 58 II
8 Christensen, 2009, s. 41
klassklyftor, en stad där ”en stormrik överklass [som] förutom ekonomin också kontrollerar stadens politiska liv”.9
Litteratur och läskunninghet under 1800-talet
Den snabba befolkningstillväxten ger utrymme för en ökad privat konsumtion, en ”konsumt- ionsrevolution”, vilket också ger utrymme för en expanderande bok- och tidningsmarknad.10 Den snabba tekniska utvecklingen inom tryckerierna, från hantverk till industriell produktion, skapar också förutsättningar att möta den ökade efterfrågan på det tryckta ordet. Detta påverkar både den svenska dagspressen och bokmarknaden. Den nya tryckfrihetsförordningen innebär också att privilegier som rör särskilda utgivningsrättigheter avskaffas, vilket öppnar upp för en mer marknadsanpassad utgivning av böcker.
En ytterligare viktig aspekt i sammanhanget är frågan om utbildning och läskunnighet. Utbild- nings- och skolfrågor var viktiga för en växande och mer självmedveten medelklass. Redan innan folkskolan infördes 1842 var var läskunningheten relativ hög i Sverige. Prästen skötte kristendomskunskapen och klockaren var ansvarig för läsundervisningen. Uppskattningar gör gällande att drygt 80% av befolkningen redan under slutet av 1700-talet kunde uppvisa en ele- mentär läskunnighet.11 Den tyske författaren Theodor Mügge (1802-1861) ger följande bild av svenskens läsvanor och förhållande till böcker på 1840-talet: ”I Sverige läser man mycket, bokafsättningen är betydlig [---] man går i bokhandel, väljer, köper, och detta bruk understödes deraf, att man i Sverige lemnar böcker för så billigt pris, som möjligt.”12
Forskningsläge
Skönlitteratur som historisk källa
Eftersom det här arbetet har tagit skönlitteraturen som sin utgångspunkt så börjar vi där. Under senare år har svensk historisk forskning intresserat sig för skönlitteratur för att belysa och be- skriva historiska problem. Ett tydligt exempel på detta är konferensen ”Skönlitteratur som
9 Jan Christensen, Rikedom förpliktigar – Kulturdonationernas Göteborg 1850 – 1920, Göteborg 2020, s. 43.
10 Gunnel Furuland, Romanen Som Vardagsvara: Förläggare, Författare Och Skönlitterära Häftesserier i Sverige 1833-1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier, Uppsala 2007, s. 44.
11 Furuland, 2007, s. 49
12 Furuland, 2007, s. 49
historisk källa, 1800–2000” som hölls vid Historiska institutionen i Göteborg 2008. Syftet med konferensen var att kartlägga och dokumentera forskningen inom området samt peka på hur den skulle kunna utvecklas och hur skönlitteratur skulle kunna ge upphov till nya perspektiv inom historieämnet. I den antologi som publicerades efter konferensen skriver Christer Ahlber- ger och Tomas Nilson att; ”litteratur uppfattas idag som en pålitlig källa av historiker, använd- bar på många olika sätt” och fortsätter: ”Det gemensamma draget hos samtliga [bidrag] är att skönlitteratur ses som en tämligen okontroversiell källa”.13
Hur har då synen på skönlitteratur förändrats fram till idag? Den ”weibullska riktningen” och dess tunga källkritik påverkade under lång tid historiker vilket ledde till en avvisande hållning till att använda skönlitterärt material som källa. Skönlitteratur och historiskt vetenskapliga ar- beten befann sig i två skilda världar som man gjorde bäst i att hålla åtskilda.
Men redan 1957 publicerar Ingvar Andersson i Nordisk Tidskrift en artikel med titeln Svensk dikt som källa till svensk socialhistoria i vilken han diskuterar om skönlitterära skildringar av det svenska samhället kan användas som illustrationsmaterial till svensk socialhistoria.14 An- dersson var en av bröderna Weibulls tidiga efterföljare och var som docent i historia verksam i Lund. Att han tillhörde den ”weibullska riktningen” framgår tydligt i det att han betonar klas- siska källkritiska kriterier som samtidighet och att framställningen bygger på egna erfarenheter för att bedöma den litterära källans trovärdighet. Det är dock tydligt att Andersson inom den ram som han skisserar ser skönlitteratur som ett viktigt om än kompletterande material som kan inspirera den historiska forskningen. Som han sammanfattningsvis själv skriver:
Den kan tvinga honom till intensiv analys av sin verklighetsbild; den kan ge honom överraskande, ibland chock- erande sidobelysningar på det rent historiska materialet; och ibland kan geniala diktares klarsyn ge historikern ett oskattbart, omistligt material.15
Andersson skriver sin artikel innan den ”kulturhistoriska svängningen”16 har fått fullt genom- slag inom den historiska forskningen och han betraktar skönlitteratur enbart som en berättande källa. Den funktionella källkritiken och möjligheten som den öppnar upp att förändra perspek- tivet och betrakta skönlitteraturen som en kvarleva eller lämning berör han inte i sin artikel.
13 Christer Ahlberger & Tomas Nilson, ”Historikerns historier – Om den sköna litteraturen som källa till historien”, i Christer Ahlberger et al. (red.), Historier: arton- och nittonhundratalens skönlitteratur som historisk källa, Gö- teborg 2009, s. 15.
14 Ingvar Andersson, ”Svensk dikt som källa till svensk socialhistoria”, Nordisk tidskrift 1957:1–2, s. 29.
15 Andersson 1957, s. 40.
16 Artéus & Åmark (red.), Historieskrivningen i Sverige, 1. uppl., Lund 2012, s. 190.
Inom senare forskning framstår dock denna aspekt som en minsta gemensam nämnare som det råder full enighet kring. Som exempel skriver Torbjörn Nilsson, professor vid Samtidshisto- riska institutionen vid Södertörns högskola, angående de isländska sagorna som den ”wei- bullska riktningen” mönstrade ut att: ”Däremot kunde sagorna användas som kvarlevor, som uttryck för maktförhållanden och tänkesätt från den tid då Snorre verkade som författare”.17 En liknande syn ger Salomon uttryck för i essän Fiktionens utmaningar. Han skriver där vad gäller skönlitteratur som källa att:
Skönlitteraturen är uttryck för ideologiska, kulturella och politiska strömningar och utgör därmed en källa till tidsandan eller det kulturella och sociala tidsrummet. Perspektivet är relativt okontroversiellt. Litteraturen fun- gerar i sammanhanget som en kvarleva från den tid då den producerades.18
Salomon lyfter också betydelsen av skönlitteraturen som en viktig inspirationskälla på samma sätt som också Andersson gör. Den kan hjälpa till att identifiera nya infallsvinklar, generera idéer och ställa intressanta frågor. Denna förmåga att inspirera förefaller också vara en aspekt som är okontroversiell och denna förmåga finns det också en stor enighet kring. KG Hammar- lund, biträdande professor i historia vid Strömstad akademi och tidigare verksam vid högskolan i Halmstad, har i en text i den tidigare nämnda antologin, uppmanat till att ta till vara skönlitte- raturen utifrån samma aspekt, utnyttja dess förmåga att väcka relevanta frågor. Han uttrycker det på följande vis: ”När vi i romanen möter en övertygande och trovärdig skildring kan vi, istället för att avfärda den som påhitt, ställa oss frågan: Är detta möjligt?”19 På detta sätt kan skönlitteraturen öppna upp fler möjliga infallsvinklar och tolkningsramar och hjälpa oss att för- stå och förklara vår historia.
För att få en inblick i och bättre förståelse för villkoren för skönlitterärt författande under 1800- talet har Gunnel Furulands doktorsavhandling Romanen som vardagsvara från 2007 varit väl- digt värdefull. Hennes avhandling fokuserar på skönlitterära häftesserier under perioden 1833 – 1851 men ger också en generell beskrivning av villkoren för skönlitterärt författarskap under perioden. Hur författande utvecklas från att vara ett privilegium för ett fåtal akademiker till att utgöra ett anständigt yrke för en bildad medelklass. Den allmänt förbättrade levnadstandarden lämnar utrymme också för skönlitteratur att bli en handels- och konsumtionsvara. I hennes
17 Torbjörn Nilsson, ”Skönlitteratur som tidsanda och historieteori”, i Christer Ahlberger et al. (red.), Historier:
arton- och nittonhundratalens skönlitteratur som historisk källa, Göteborg 2009, s. 221.
18 Salomon 2013, s. 442.
19 KG Hammarlund, ”Om skönlitteratur som historia och historia som skönlitteratur”, i Christer Ahlberger et al.
(red.), Historier: arton- och nittonhundratalens skönlitteratur som historisk källa, Göteborg 2009, s. 101.
uppföljande arbete Från Banditen till Rosa och Blenda från 2010 beskriver hon framväxten av en gemensam europeisk bokmarknad. Tyskland och Leipzig utgjorde, vid sidan av London och Paris, Leipzig en viktig knutpunkt för utbytet av europeiska romaner.20
Göteborgs historia
För att teckna en bild av Göteborg då boken utspelas finns en mängd litteratur att tillgå. En omfattande skildring ges av journalisten och lokalhistorikern C. R. A. Fredberg och hans om- fångsrika verk Det gamla Göteborg utgivet 1919-1923 i tre band. Han låter verkligen staden utgöra utgånspunkt i det att han startar sin översikt vid älvmynningen och sen vandrar igenom staden, kvarter för kvarter och berättar om dess historia. En annan samtida lokalhistoriker med inriktning på person- och kulturhistoria var Hugo Fröding. I hans Berättelser ur Göteborgs historia Vol. 1-5 utgiven mellan åren 1908 och 1924 omnämns boken Götheborgs Grädde men inte som en tillförlitlig källa. Det till trots lägger han till; ”vilket visserligen ej hindrar, att han ju inte i många fall kan hava satt fingret på sjuka punkter.”21 Här finns också uppgiften att boken till stor del köpts upp av de utpekade och ”bränts å båle”. Ett nyare men inte mindre omfångsrikt arbete utgör Göteborgs Historia – Näringsliv och Samhällsutveckling från 1996 skriven av ekonomhistorikerna vid Göteborgs Universitet Bertil Andersson, Martin Fritz och Kent Olsson. Det är en brett upplagd framställning som beskriver Göteborgs samhällsutveckl- ing ur ett ekonomiskt perspektiv där företag och personer som har spelat en betydande roll beskrivs. Dessa böcker tar samtliga upp den hallska konkursen men översiktligt. Den utan tve- kan mest ingående beskrivningen av detta händelseförlopp hittar man i Artur Attmans mono- grafi D. Carnegie & Co från 1953 samt den uppföljande uppsatsen John Hall & Co:s konkurs från 1955. Attman var också ekonomhistoriker och professor vid Göteborgs Universitet under perioden 1954 till 1977. Det finns dock skäl att inta viss försiktighet till hur pass objektiv Att- man har varit i den förstnämnda boken eftersom firma D. Carnegie & Co står som medförfat- tare. Det är också något som litteraturvetaren Göran Hägg framhåller i sin bok Svenska Förmö- genheter från 2013 där han uttryckligen beskriver Attmans bok som ett försök att skydda senare tids ägare av varumärket.22 Häggs egen bok är en populärvetenskaplig bok som baksidestexten
20 Gunnel Furuland, Från Banditen till Rosa Och Blenda: Den Gemensamma Litterära Marknaden Och Fem över- satta Författare i 1800-talets Sverige, Uppsala 2010, s. 9
21 Hugo Fröding, Berättelser Ur Göteborgs Historia I-V. Göteborg 1908, s. 372
22 Göran Hägg, Svenska Förmögenheter: Gamla klipp och nya pengar: Människorna, Intrigerna, Sveken, Stock- holm 2013, s. 357
beskriver som ”en ekonomisk historia med människan i centrum”. Han har för många av per- sonporträtten utgått från Carl Fredrik Lindahls Svenska Millionärer I-X, utgiven 1897-1905, men höjer samtidigt ett varnande finger för dess tillförlitlighet: ”Anekdoterna måste läsas med stor skepsis”.23 Något som han på några ställen också skulle ha tagit större fasta på själv.
Källor och metod
Källor
Valet av källor går tillbaka till frågan hurvida skandalboken, förutom skandal, också gav upp- hov till någon debatt eller andra spårbara reaktioner. Som redovisats ovan så utgör dagspressen under 1800-talet ett viktigt medel för opinionsbildning och en kanal för medelklassen och dess politiska strävanden. Vid sidan av den liberala och konservativa pressen så uppträder från mit- ten av 1800-talet också s.k. skandaltidningar, mer radikala och kontroversiella tidningar. Sam- mantaget skulle dagpressen utgöra ett bra källmaterial för att undersöka vilka reaktioner som boken gav upphov till, något som också historikern John Tosh framhåller.24 Kartlägga åsikter eller opinioner kan annars vara problematisk inom historisk forskning, hur väl representerade är åsikterna som framförs i dagspressen bland befolkningen i stort?25 I detta arbete är det dock mer en fråga om att utröna om boken gav upphov till någon debatt över huvud taget snarare än att beskriva opinionsläget.
Kungliga biblioteket tillhandahåller den digitala tjänsten Svenska dagstidningar som omfattar större delen av svensk tidningsutgivning från 1645. Den består av tre fjärdedelar av den svenska tidningsutgivningen fram till och med 1906, hela den svenska tidningsutgivningen från 2014 och framåt, samt ett mindre urval tidningar däremellan.
För att få en kompletterande och mer individuell bild av reaktioner på boken och om möjligt besvara den tredje frågan har också Oscar Ekmans privata arkiv använts. Arkivet är omfattande och består av 14 volymer och innehåller korrespondens, juridiska och ekonomiska handlingar m.m. För denna undersökning har delar av volym fyra använts vilken innehåller korrespondens till och från David Carnegie d.y. under perioden 1851 till 1853. Materialet innehåller i huvudsak
23 Hägg, 2013, s. 356
24 John Tosh, Historisk teori och metod, Lund 2011, s. 109
25 Sture M. Waller, ”Opinionsbegreppet vid studiet av svensk utrikespolitisk debatt under 1860- och 1870-talet”, Studier i Historisk Metodik III, Uppsala 1968, s. 58
brev från Carnegie vilket innebär att meningsutbytet dem emellan blir ofullständig och ibland svårt att tyda. Men både privata och affärsmässiga ämnen behandlas, dock med tonvikt på de affärsmässiga som driften och planer för firmans nya ägarstruktur.
Metod
Det tillvägagångssätt som har används i analysen av dagspressen har varit kvantitativt och ut- gått från ett antal sökbegrepp direkt relaterat till böckerna. KB’s digitalierade tjänst Svenska dagstidningar gör att man snabbt kan få en överblick över hur träffbilden ser ut och att man på ett enkelt sätt kan borra sig ner i materialet och läsa vidare. På grund av upphovsrätt så medges endast fri tillgång till material äldre än 115 år varför kompletterande sökningar har gjort på plats på Universitetsbiblioteket. Inget av sökbegreppen har gett någon träff innan augusti 1851 och samtliga sökträffar redovisas i bilaga I där det också anges om sökträffen inte är relevant.
Folkets Röst har dessutom genomsökts manuellt fram till 1851-12-31 för att se om någon yt- terligare avsnitt ur boken publicerades. I något fall har det funnits referenser till tidskrifter som inte ingått i det digitaliserade materialet och då har sökning via mikrofilm används. Det gäller Nyaste Förposten och ifall någon publicering skedde där under åren 1880-1881.
När det gäller det privata arkivet har en mer kvalitativ ansats används men under en begränsat tidsperiod, från augusti 1851 till mars 1852. Likväl är materialet omfattande och har bara med- gett en översiktlig genomläsning, förutom i ett fall då en mer fullständig diplomatariskt tran- skribering gjorts.
Resultatredovisning
Boken
Boken, eller som det skulle visa sig efter lite mer efterforskningar, böckerna som gav upphov till skandalen på sin tid är egentligen tre alster: Götheborgs Grädde - förr och nu - Mysterier af en Gräddling, sen kommer Utan Namn - Novell av en Gräddling samt avslutningsvis den tyska utgåvan Die Feine Welt von Gothenburg - Ein roman der Verganenheit und Gegenwart, den bok som fanns till försäljning på auktionssajten. Gemensamt för de tre böckerna är att de trycks i Tyskland vilket troligen har att göra med att innehållet ansågs för kontroversiellt. I Svenskt Boklexikon 1830 – 1865 kan man om de svenska utgåvorna läsa ”Båda dessa skrifter ha icke
kunnat tryckas inom Sverige, såsom innehållande enskildheter af skarpaste slag”.26 Författaren heter Edvard Beckman och skildrar händelser och personer i Göteborg från slutet av 1700-talet fram till mitten av 1800-talet där personernas namn är nödtorftigt förvanskade. Det råder ingen tvekan om vem som avses och det som berättas är för det mesta inte så fördelaktigt för de personer som skildras, i många fall kan man nog prata om karaktärsmord. Författaren har från början tänkt sig en trilogi vilket framgår av omslagstexten på den första boken. ”Som fortsätt- ning af ofvanstående arbete, utkommer ofördröjligen ”Trettio år af en Gräddlings lefnad”, samt derefter: ”Mormor, Mor och Dotter”, hvarmed trilogien kommer att slutas.”27 Trilogin blir dock inte avslutad som tänkt utan de ovanstående tre böckerna, de två svenska och den tyska över- sättningen, är det som är känt av Beckmans författarskap.
Götheborgs Grädde - förr och nu - Mysterier af en Gräddling
Den första boken gavs ut 1851 på eget förlag och trycktes i Hamburg hos G. F. Thiele och består av två delar; Förr och Nu. I bokens inledning presenteras bokens 24 huvudpersoner i form av ett antal porträtt, daguerreotyper.28 Eftersom bara begynnelsebokstaven i efternamnet har blivit utbytt så behövs inte mycket till fantasi för att förstå vilka personer i den göteborgska handelssocieteten som döljer sig bakom porträtten.
26 Hjalmar Linnström, Svenskt Boklexikon: åren 1830-1865. Förra Delen A-L, Stockholm 1883, s. 67
27 Edvard Beckman, Götheborgs Grädde, Förr Och Nu: Mysterier Första och Andra Delen, Hamburg 1851, pär- men
28 Daguerreotyper - En tidig fotoprocess uppfunnen i Frankrike i slutet av 1830-talet.
Figur 1 – Exempel på ”daguerreotyper” från bokens inledning.
De för detta arbete centrala karaktärerna/personerna är:
Karaktär Beskrivning Person som åsyftas
John Bahl sen. Respektabelt utseende. Vacker gubbe. John Hall d.ä. affärsman John Bahl jun. Ett eremit porträtt. John Hall d.y. son till ovan D. Tarnegi sen. Stor, tjock och fet. Mycket rak i ryggen.
Bär lockperuk
David Carnegie d.ä.
Fagge sen. Liten och puckelryggig. Obegriplig näsa.
Carl Johan Bagge (1754-1818) D. Tarnegi jun. Mycket korpulent. Brukar ej glasögon
och går aldrig i frack. Blond. Lite låg- halt. Riddare af Nordstjernan.
David Carnegie d.y. (1813-1890) född i Skott- land och invandrad till Göteborg 1830 och bör- jade arbeta för sin farbror David Carnegie d.ä.
(1772-1837). Tog redan 1836 över konkurs- boet efter Lorentska brukens rörelse vilket blev till det Carnegieska socker- och porterbruket.
F. Lång. Blondin med ljusblå ögon och fin hvit hy. Har, som man ser, ett eldmärke un- der venstra ögat.
Conrad Friedrich Lang fosterfar till Oscar Ek- man.
J. Tickson sen. Stor vacker karl, med ett långt svart och lockigt hår. Väl växt och håller målet.
General-Consul och riddare af Vasa or- den.
James Dickson d.ä. (1784-1855) invandrade från Skottland 1809. Han grundade firman Ja- mes Dickson & Co år 1816 och tillsammans med sin bror Robert bedrev de en väldigt fram- gångsrik verksamhet inom handel och trävaror.
R. Tickson. Stora svärtade mustascher. Uppnäsig.
Tandlös. Haltar på högra benet. För öfrigt allmogen lik
Robert Dickson d.ä. (1782-1858) äldre bror till James ovan. Bosatte sig i Göteborg 1802 och efter den egna firmans konkurs 1816 anslöt han till broderns firma som delägare.
Tabell 1 – Urval av de porträtterade personerna i Götheborgs Grädde.29
Vid sidan av dessa lätt igenkännbara personer finns den fiktive Docktor F*** som figurerar i båda delarna, en deus ex machina. Han presenteras som ”ende hjelten i vår berättelse”30 och fungerar som både källa och stöd till författaren.
Den första delen skildrar tiden fram till 1830 och kretsar kring familjen Bahl och den Bahlska firmans konkurs. Göteborg är då en liten stad som saknar förfining och kultur och där det enda som räknas är hur mycket guld man är god för. På vilket sätt man har förvärvat rikedomen är det ingen som bryr sig om. Staden befolkas av köpmän, ”råa och obildade personer, äfventyrare och millionärer, arbetare eller fattige”. En välmående medelklass saknas, vilket ”de rike sörje derför”.31 Stadens främste är köpmannen John Bahl senior som har förvärvat en ofantlig rike- dom genom handel med järn. Han är en av få i boken som beskrivs på ett positivt sätt, han besitter en viss förfining, har ett kulturellt intresse samt värnar om de fattiga i staden. För sonen
29 Beckman, 1851, s. II - IV
30 Beckman, 1851, s. 20 - Deus ex machina - en oväntad, onaturlig eller osannolik gestalt
31 Beckman, 1851, s. 10
John Bahl junior innebär detta att han kan ägna sig åt sitt största intresse de fria konsterna, musik, litteratur och teckning. Flera scener i boken beskriver den mycket fria uppfostran som sonen fick vilket innebar att han senare var dåligt förberedd på att en dag ta över firman.
Då gubbens andra vänner sade honom, att unga hr John borde lära sig bokhålleriet, handel o.d., så svarade gubben: ”Se! Min son behöfver intet lära, ty min son är rik.”32
Efter det att gamle Bahl går bort så hinner det inte gå så många år innan firman får ställa in betalningarna och försätts i konkurs. En lång och utdragen process tar då sin början där framför allt David Tarnegi senior, som varit en nyckelmedarbetare i firman, beskylls för att ha agerat bedrägligt och berikat sig själv på Bahl juniors bekostnad. Även herr Lång är en av de som misstänkliggörs i beskrivningen av den efterföljande processen. Kulmen på rättsprocessen, som har utgjorts av rättegångar och överklagande i flera instanser under en period av 20 år, är att Bahl kort innan utslaget i hofrätten ingår en förlikning. Detta trots att det förkommer rykten som säger att utslaget från högsta rätten kommer att vara till John Bahls fördel. Del ett slutar med att en utblottad och sjuklig John Bahl dör som en trashank i en tvättstuga på Norrmalm i Stockholm.
Den andra delen, Nu, saknar den röda tråd som berättelsen om John Bahl utgör i första delen och består av fristående scener från den göteborgska överklassen, grädden. Men här finns också scener som utspelar sig utomlands, i Frankrike och trakterna kring Bodensjön. I en kort scen från Paris revolutionsåret 1848 skildras ett framträdande av Louis Blanc, politikern och förfat- taren vars skrifter bidrog till att framkalla februarirevolutionen. I boken citeras ett referat i tid- ningen Le Constitutionnel i april 1848: ”Ja, blifven alla som bröder och J skolen varda alla rika;
blifven alla som bröder och J skolen varda alla lycklige i uppfyllandet af edra pligter.”33 Denna scen leder vidare till avsnitt med resonemang kring hur man förhåller sig till andra människor och rent meta-fysiska frågeställningar, vad är rätt och orätt, lycka och olycka.
Även i den andra delen är familjen Tarnegi föremål för den vassaste kritiken men nu riktad mot David Tarnegi junior och hans svärmor för deras ovilja att hjälpa släkt och vänner som har hamnat i ekonomiska svårigheter. Familjen Tarnegi påstås också ha varit involverade i mycket lukrativ opium-smuggling till Kina. Bröderna Tickson blir också hårt åtgångna, framför allt James som beskylls för att med fula metoder ”purra bönder”, dvs lura till sig skogsegendomar
32 Beckman, 1851, s. 13
33 Beckman, 1851, s. 150
från små skogsägare i Värmland.34 Detta på ett sätt som väcker sådan avsky lokalt att man tvingas anlita agenter för att säkerheten för bolagets egen personal inte kunde garanteras i trak- ten. J Tickson anklagas också för att ha avverkat skog på kronans mark och blivit bötfälld 30 tusen rdr. för det tilltaget.
I det avslutande kapitlet så resonerar författaren kring den kritik och det obehag han kommer att utsättas för på grund av bokens innehåll. Doktor F*** kommer dock till undsättning med moraliskt stöd. ”Att ni talar sanningen, om ock denna skulle såra den eller dem, som veta sina handlingar öfverensstämma med era berättelser; att ni görer sådant är icke orätt, det är tvertom hvarje mans pligt och ingens vanära.”35
Boken avslutas med den lakoniska förutsägelsen; ”Och Grädden surnade.”36
Utan namn, Novell af en Gräddling
Även denna bok trycktes hos G. F. Thiele i Hamburg och gavs ut 1852 och är betydligt kortare än Götheborgs Grädde, den är bara 55 sidor lång. Den yttre handlingen skildrar två bröder som befinner sig i Tyskland och som utan egen förskyllan har hamnat i en utsatt situation. I inled- ningen av boken så har bröderna mottagit ett positivt brev från sin styvmor, som också hon lever under knappa omständigheter, att hon har lyckats övertalat dottern till den äldsta brodern och dennes man, att låna ut en summa pengar för att hjälpa sin far och farbror. Detta, som de uppfattar som ett löfte, leder till att den äldre brodern avböjer ett erbjudande om anställning för att i stället med hjälp av det kommande lånet kunna starta en egen verksamhet. De utlovade pengarna dyker förstås inte upp och situationen blir allt mer desperat. Under tiden man väntar på svar från Sverige så ägnar sig den äldre brodern åt att skriva ner vad han betecknar som ”små memoaren ur sin lefnad, eller små antekningar af sina minnen” utan en tanke på att dessa skulle publiceras.37 Hjälpen kommer till slut i form av en bekant, en rik köpman i staden, som efter att ha läst manuskriptet är villig att låna ut en summa pengar räntefritt och bekosta utgivningen.
Köpmannens familj har också den drabbats ekonomiskt av en tidigare konkurs orsakad av släk- tingar till bröderna.
34 Beckman, 1851, s. 129
35 Beckman, 1851, s. 178
36 Beckman, 1851, s. 180
37 Edvard Beckman, Utan Namn: Novell af en gräddling, Hamburg 1852, s. 26
På samma sätt som i Götheborgs Grädde så görs det tidigt klart för läsaren vilka som kommer att skildras i boken. Redan på titelbladet så räknar författaren upp sina fyra ”köttsliga” kusiner lätt förtäckta och som inte lämnar någon tvivel om vilka det rör sig om:
Figur 2 - De köttsliga kusinerna på titelbladet
I Utan Namn använder inte Edvard Beckman lätt förvanskade namn som i den tidigare boken utan genom släktförhållande och titlar så görs det klart vem som avses:
Karaktär Person som åsyftas
fru kommerserådinnan Eleonore D…..n, född B…e Eleonore Margareta Dickson (1795-1857), född Bagge och gift med kommersrådet James Dickson fru brukspatronessan Susan C……e, född C……e Susan Mary Ann Carnegie (1818-1859), född
Carnegie och gift med sin kusin David Carnegie d.y.
fru konsulinnan Caroline W……..g, född B…e Caroline Elizabeth Willerding (1791-1863), född Bagge och gift med den preussiske konsuln Christian Fredrik Wilhelm Willerding (1781-1869). Deras dot- ter Eleonore (1821-1900) gifte sig 1843 med sin kusin James Dickson d.y., son till Eleonore och James ovan.
fru kammererskan Christine S……g, född T….s Christine Eleonora Smedberg (1796-1863), född Tarras och gift med Axel Adolf Smedberg (1784- 1870).
Tabell 2 – Kusinerna och släktförhållande.38
Edvards dotter, Eda Hanna Mariana (1829-1906) och hennes man underlöjtnant Johan Wilhelm Lallerstedt, är de som i bokens inledning beskrivs som känslokalla och hjärtlösa då det man uppfattar som ett löfte om ett lån inte uppfylls. Till skillnad mot kusinerna så nämns hon inte på titelbladet och hennes identitet utlämnas inte på riktigt samma sätt men eftersom hon är enda
38 Beckman, 1852, försättsbladet
dottern så är det inte så svårt att ta reda på vem författaren avser. De övriga barnen, de yngre bröderna, kritiseras inte på samma hårda sätt.
I berättelsen är det ingen av kusinernas familjer som räcker ut en hjälpande hand, antingen får man inget svar alls eller så avvisas vädjan om hjälp. De grövsta anklagelserna riktas dock mot Susan Carnegie och hennes familj. I boken beskylls Susans far, David Carnegie d.ä. för att han
”plundrade, bedrog och röfvade din brors svärfar [John Hall d.y.], såg honom dö af hunger, sjukdom och köld, i en tvättstuga”. Vidare beskylls Susans mor, Anna Christina Beckman (1778-1840) för att ha varit ofantligt snål, för att grovt ha misshandlat en tjänsteflicka och för att ha drivit sin bror Olof Beckman (1767–1837), Edvards far, mot ruinens brant.39
Die Feine Welt von Gothenburg - Ein roman der Verganenheit und Gegenwart
Den tyska utgåvan ges ut under perioden 1852 till 1853 på nytt förlag och tryckeri, Grimma und Leipzig – Druck und Verlag des Verlags-Comptoirs. Utgivningen ingår i en serie av euro- peisk skönlitteratur, Europäische Bibliothek der neuen belletristischen Literatur, som innehåller mer än tolvhundra band och som gavs ut mellan åren 1844 och 1867. Flera andra svenska för- fattare ingår i serien bland annat August Blanche, Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén.
Den tyska utgåvan består av tio delar där del ett motsvarar boken Götheborgs Grädde. Till skillnad mot den svenska utgåvan så saknas inledningen med personporträtten samt det avslu- tande 18:e kapitlet ’En Gräddling’. De övriga nio delarna är skönlitterära och utspelar sig i huvudsak i europeisk överklassmiljö med vissa kopplingar till Sverige men då inte bara till Göteborg. Att den övergripande titeln är missvisande kommenteras också av författaren i slutor- det till det tionde bandet.40 Avslutningsvis så verkar dock Edvard Beckman ha förlikat sig med sin situation och sätter punkt på följande vis.
Under tiden är han [författaren] glad över att ha hittat en så underbar asyl, och nu oroar han sig varken för Tarnegi, greve Posen, Pillerding, Bahl och Deckmann eller om hela Göteborgs fina värld.41
39 Beckman, 1852, s. 15
40 Edvard Beckman, Die feine Welt von Gothenburg: ein Roman der Vergangenheit und Gegenwart Teil 1 - 10, Leipzig 1852-1853, s. 169
41 Beckman, 1852-1853, s. 170
Författaren
Edvard (Eduard) Beckman föddes 1805 och tillhörde en framträdande göteborgssläkt, som han själv benämner det, en del av Göteborgs Grädde. Hans farfar, Hans Jacob Beckman (1735 – 1805), en av stadens ledande köpmän under andra hälften av 1700-talet, ägde gårdarna Överås och Underås och drev ett större sillsalteri på norra älvstranden.42 Hans Jacobs äldsta son, Olof Beckman var preussisk generalkonsul och pappa till Edvard. Edvard hade flera yngre syskon, två systrar och fyra bröder, där den yngsta hette Charles Emile och föddes 1820.43 Edvard valde en militär karriär och i Svenskt boklexikon finns uppgift att han nådde kaptens grad vid Werm- lands regemente innan han lämnar landet.44 År 1828 gifter han sig i Göteborg med Christina Charlotta Mariana (Marianne) Hall (1807–), dotter till John Hall d.y. och hans fru Constance, född Koskull (1788–1840). J Hall d.y. är alltså svärfar till Edvard Beckman. Samma år som de gifter sig får de köpa lösöret på Gunnebo slott, vilket de i sin tur säljer vidare.45
För att förtydliga Edvards relation till personerna i böckerna får vi gå tillbaka till hans pappa Olof och några av hans syskon. Den äldsta systern gifte sig 1784 med Carl Bagge (1754–1818), kommersråd och en tongivande person i 1700-talets Göteborg, ägare till Vikens varv, eller som det också kallades Baggens varv.46 Deras dotter Margareta Eleonora (1795–1857) gifter sig 1814 med James Dickson d.ä. Den andra av Olofs systrar som finns skäl till att ta upp här är Anna Cristina, kallad Stina, som är gift med David Carnegie d.ä. Deras dotter Susan gifter sig 1845 i Paris med sin kusin David Carnegie d.y. Med andra ord är Edvard kusin till fruarna till de två personer som utsätts för den mesta och hårdaste kritiken i böckerna, James Dickson d.ä.
och David Carnegie d.y.
42 Carl Rudolf A:son Fredberg, Det Gamla Göteborg: Lokalhistoriska Skildringar, Personalia Och Kulturdrag.
Del 1 – 3, Lund 1977, s. 610 III
43 Göteborgs Gustavi kyrkoarkiv, Personalförteckningar, SE/GLA/13180/A I a/1 (1818-1883), sida 28
44 Linnström, 1883, s. 67
45 Artur Attman, , ”John Hall & Co:s Konkurs”, Särtryck ur Personhistorisk tidskrift årgång 53, Stockholm 1955, s. 13
46 Fredberg, 1977, s. 287 I
Historiska bakgrund
Som tidigare fastslagits är inte syftet med den här studien att utreda huruvida det som beskrivs i böckerna är sant eller inte. Men för att en skandalbok av det här slaget skall uppnå sitt syfte så måste det finnas en kärna av sanning. Viss konstnärlig frihet kan man tillåta sig men det kan inte helt och hållet baseras på fria fantasier, då skulle det falla platt till marken. Vad säger då källorna och annan litteratur om delar av det som berättas.
Firman John Hall & Co var vid slutet av 1700-talet Göteborgs största handelshus för export av järn och trävaror från Sverige.47 Dessutom ägde och drev firman flera järnbruk i Värmland och Dalsland, sågar vid Lilla Edet och sillsalterier och trankokerier. Till detta kommer den Hallska fastigheten på Östra Hamngatan, hamnen i Masthugget och sommarslottet Gunnebo. När John Hall d.ä. dör 1802 lämnar han efter sig en förmögenhet på 700 000 rdr banco. Motsvarande 200 miljoner kronor i dagens penningvärde.48 Redan fem år senare så ställer firman in betalning- arna, till viss del beroende på den försämrade konjunkturen, men både Attman och Andersson är eniga i att John Halls d.y. oförmåga och ointresse för affärer bär en mycket stor skuld till det olyckliga förloppet. Vad som sen följer är en lång och komplicerad rättsprocess med domar och överklaganden som slutar i att Högsta domstolen 1826 avskriver målet efter att en hemlig för- likning har uppnåtts. Intressant att notera i detta sammanhang är att en av konkursboets fyra förvaltare är David Carnegie d.ä. och att i de båda lägre rättsinstanserna, Göteborgs särskilda rådhusrätt år 1820 och Göta hovrätt år 1824, underkänns förvaltningen och konkursboets för- valtare döms till stora ersättningsbelopp vilka inte betalas ut på grund av att domarna överklagas till högre instans. Då John Hall d.y. dog i Stockholm i december 1830 är han utblottad även om han då fortfarande står som ägare till Gunnebo, men det är intecknat till långt större belopp än det var värderat till. Av den stora förmögenheten fanns ingenting kvar.49
Den Hallska konkursen är en av 1800-talets mest diskuterade och kommenterade rättsprocesser och har sysselsatt flertal författare. Den äldre litteraturen är genomgående väldigt kritisk till Hall och framställer honom som ett varnande exempel.50 Som exempel kan nämnas F Ceder- borgh´s (1784-1835) båda skrifter som gav ut 1831 och 1857 där han beskrivs som en slarvig
47 Attman, 1955, s. 2
48 Rodney Edvinsson och Johan Söderberg, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292.
49 Attman, 1955, s. 13
50 Fredberg, 1977, s. 598 II
och svagsint figur. En annan bild ger A F Skjöldebrand (1757-1834) i sina memoarer där för- valtarna, däribland D Carnegie d.ä., beskylls för att ha misskött förvaltningen och plundrat kon- kursboet.51 Avslutningsvis kan ju också nämnas Sofie Elkans historiska roman John Hall – en historia från det gamla Göteborg från 1899 som ger en mer sammansatt bild av en vilsen person som hamnar i händerna på skrupelfria affärsmän.
Andra detaljer som kan ha upprört kretsen kring familjen Carnegie är dels en scen som utspelar sig hemma hos D Carnegie d.ä. där hans båda unga söner förolyckas och avlider. Den ena råkar ramla ut från ett fönster och den andra får av misstag i sig ”fluggift”. Dr F*** som har vårdat pojkarna under dagen skriver i sin dagbok senare på kvällen: ”Barnen skola straffas för föräld- rarnas missgerningar, till och med i tredje och fjerde led.”52 I kyrkböckerna kan man läsa att D Carnegie d.ä. haft två söner som avlidit i unga år, den ena sonen George dog fem år gammal 1808 i som det står ”Wådelig Händ:”53 och den andra sonen David dog 1812, knappt två år gammal, i ”Tandplågor”.54
En annan uppgift som kan ha gett upphov till irritation var presentationen av huvudpersonerna i del två. Där beskrivs F Lång som; ”För rik ansedd.. Sonen (Svag.) Firman ansedd.”55 F Lång är den ryske generalkonsuln Conrad Friedrich Lang och sonen, hans styvson Oscar Ekman.
Oscar var ungdomsvän till D Carnegie d.y. och sedan 1845 disponent på det Carnegieska porter- och sockerbruket. Under slutet av 1846 och början på 1847 hade Oscar varit allvarligt sjuk.56 Denna information kan ha kommit olägligt eftersom det Carnegieska bruket under hösten 1851 genomgick en förändrad bolagsform där bl.a. Oscar Ekman erbjöds delägarskap.57
De beskyllningar som riktas mot James Dickson är väl belagda och affärsmetoderna från Värm- land upprepas senare i Västerbotten.58 År 1841 har firman J. Dickson & Co förvärvat sågverket i Baggböle med en kapacitet som vida översteg firmans tillåtna avverkningsrättigheter. Under
51 Fredberg, 1977, s. 598 II
52 Beckman, 1851, s. 46
53 Göteborgs Gustavi kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13180/C/4 (1807-1815), s. 301 - Wådelig Händelse - olyckshändelse
54 Göteborgs Gustavi kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13180/C/4 (1807-1815), s. 325
55 Beckman, 1851, s. 107
56 Oscar Mannström, Oscar Ekman 1812-1907 - En levnadsteckning, Stockholm 1927, s. 58
57 Artur Attman, D. Carnegie & Co. 1803-1953: En Hundrafemtioårig Merkantil Och Industriell Verksamhet, Göteborg 1953, s. 151
58 Gunnar Balgård, ”Ödemarken, som ensam bevittnat dåden, är stum” Västerbotten: Väster-bottens läns hem- bygdsförenings årsbok 1-80, Umeå 1980, s.22
resten av 1840-talet utspelades sen en rättsprocess rörande olovlig skogsavverkning på kronans mark som avgjordes först 1850 i två rättegångar där bolagets chef, James Dickson d.ä.’s brorson James Robertsson Dickson (1810-1873) går eden, så kallad värjemålsed. Detta innebär att den som utpekas som skyldig kan värja sig från anklagelsen genom att lägga sin hand på bibeln svära på sin oskuld. På detta sätt frikändes J R Dickson och den dicksonska firman.
Denna olovliga verksamheten fortsätter och leder under sena 1860-talet till en mer uppmärk- sammad rättsprocess i samtida press och begreppet ”baggböleri” blev ett etablerat uttryck för just olovlig avverkan av statens skog. Processerna ledde i samtliga fall till att Baggböle sågverk frikändes, i ett fall åter igen genom värjemålsed. Juridskt hade man frikänts men allmänhetens dom var hård och familjens Dicksons moral och heder hade blivit ifrågasatt, framför allt Oscar Dickson (1823-1897) som under denna tid var chef för firman. Författaren Gunnar Balgård uttrycker det väl: ”Det är svårt att tänka sig ett mer klassiskt exempel på ett kolonialt, ekono- miskt mönster än familjen Dicksons tidiga timmerutdrivning efter Umeälven.”59
Tidskrifter
Av innehållet i böckerna kan man mycket väl förstå att de som blir utpekade tar illa vid sig, det är som tidigare nämnt, väldigt ont om positiva omdömen. Men är det intressant för en vidare krets, ger böckerna upphov till en debatt eller ett bredare intresse som går att följa? Genom att söka i Kungliga bibliotekets digitaliserade svenska dagstidningar framträder följande historia:
1850-tal
Den 25 augusti 1851 dyker Götheborgs Grädde upp i spalterna för första gången. Samma an- nons finns införd i både Aftonbladet (AB) och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT):
Af trycket har i Hamburg utkommit, komplett i två delar: GÖTHEBORGS GRÄDDE – förr och nu, Mysterier af en Gräddling. – Pris, elegant häftadt, med daguerreotyger: 1 2/3 Riksd. Banko.
Av annonsen framgår också att distributionen kommer att starta i början av september från Hamburg och lägger man order innan dess så erbjuds man 50% rabatt. Betalning sker kontant.
Lite senare samma år, i slutet av september och sen även i slutet på oktober, kan man i Folkets Röst läsa det närmaste man kommer en recension.
Från Hamburg ha vi i går fått emottaga ett hos herr C.F. Thiele derstädes på Svenska språket utgifvet afbete i tvenne mindre oktavhäften, benämndt - Götheborgs Grädde förr och nu, Mysterier af en Gräddling; och hvari man får en högst pikant teckning rörande ställningen och förhållanden bland den Götheborgska börsadelen. Då
59 Balgård, 1980, s.40
arbetet är allt för intressant att dess innehåll icke skulle bli bekant, äfven för en större publik än den, som är i tillfälle att förskaffa sig den i Hamburg tryckta boken, torde vi vid tillfälle komma att derutur göra ett eller annat utdrag.60
En månad senare har man ”tvenne gånger med uppmärksamhet” läst igenom boken men man är uppenbart osäker på hur man skall hantera den. Man karakteriserar författaren som ”paskil- lant”61 och har bett en person som är väl insatt i ”interiören af den ”Götheborgska gräddans”
förhållanden sedan många år tillbaka” ge synpunkter på innehållet. I avvaktan på dessa kom- mentarer så håller man inne med sin kritik och publicerar ett avsnitt som man menar inte kan förlämpa någon. Man är också säker på att den som har stått modell för den fiktive doktor F***
är den mycket välkände göteborgsläkaren Pehr Dubb (1750-1834).62
Tidningen Folkets Röst var en politisk och satirisk halvveckotidning som gavs ut mellan åren 1849 - 1861. Den vände sig framför allt till arbetare och hantverkare och nådde en upplaga på ca 5 000 ex. Den var kontroversiell och radikal, närmast socialistisk och kritiserade den liberala företagsamheten och sålunda en tidning som skulle kunna ha intresse av ett arbete som Göthe- borgs Grädde.63 Detta till trots så blir det inga fler publiceringar av utdrag ur boken i Folkets Röst.
Under resten av 1850-talet så förekommer ett tiotal annonser för Götheborgs Grädde och upp- följaren Utan Titel, de flesta i Hallands-Posten. Intresset verkar dock ha svalnat något i Halm- stad då två annonser förs in under 1854 då man säljer ut de svenska utgåvorna tillsammans med annan litteratur till något nedsatta priser.64 Sen i början på 1855 så kommer den första annonsen där Götheborgs Grädde bjuds ut på auktion under rubriken ”.. en mängd sällsynta strö- och stridskrifter...”.65 En typ av annons som kommer att bli ganska vanlig under de kommande årtionden.
1860-tal
Under 1860-talet så kan man hitta flera exempel på artiklar som direkt refererar till någon av böckerna men också att man refererar till begreppet som en beskrivning av Göteborgs
60 Folket Röst, 1851-09-27
61 Paskillant - person som skriver paskiller och på så sätt skandaliserar någon
62 Folket Röst, 1851-10-25
63 Nationalencyklopedin, Höganäs 1989, s. 467 VI
64 Hallandsposten, 1854-03-06/1854-04-03
65 Stockholms Dagblad, 1855-02-23
välbärgade grosshandlare. Tidningen Fäderneslandet publicerar fem artiklar som direkt refere- rar till boken Götheborgs Grädde. Fädernslandet gavs ut från 1852 till 1927, först i Lund sedan i Stockholm, och hade en radikal profil och blev ökänd som skandaltidning.66 I den första arti- keln som införs 1860 beskrivs i positiva ordalag den stora omvandling som Göteborgs stadsplan genomgår. Sämre ställt är det dock på det kulturella planet och man får leta länge efter prov på intresse för konst och litteratur. Ett exempel erinrar sig skribenten dock vad gäller litteraturen och det är det stora intresse som utgivningen av Götheborgs Grädde resulterade i tio år tidigare.
Här nämns också för första gången att ”boken försvann emedlertid hastigt och lustigt”67, detta utan att precisera exakt hur den försvann. I Örebro kommer det under denna tid ut ett alster som heter Förr och nu, eller en småstads mysterier och som jämförs med Götheborgs Grädde som på sin tid ”gjorde ett stort uppseende, och wisar hwilka förfärliga följder den oförnuftiga, swind- lande vigilansen kan medföra”.68
Under 1860-talet så börjar det också dyka upp privata annonser, både köp- och säljannonser, intresserade av Götheborgs Grädde. I ett fall kan säljaren också tänka sig att hyra ut boken i 6 till 8 dagar för 5 rdr om man tycker att det begärda priset 50 rdr är för mycket.69
Boken dyker också upp på ett antal auktioner och vid en sådan auktion har boken inropats för 12 rdr av en lokal grosshandlare, ”förstås genom ombud”.70
1870-tal
Spåren under 1870-talet är något färre än under det föregående decenniet men liknar de till innehållet. Götheborgs Grädde används som referens till den göteborgska eliten, annonseras privat och förekommer på antal bokauktioner.
1880-tal
Under detta årtionde så dyker det upp betydligt fler spår av böckerna än tidigare, framför allt vad gäller privata annonser och att böckerna förkommer på ett flertal auktioner. Det pånyttfödda intresset kan ha att göra med det som tillkännages den 19 juni 1880 i tidningen Nya Allehanda:
66 Nationalencyklopedin, 1989, s. 148 VII
67 Fäderneslandet, 1860-09-19
68 Norrköpings Tidningar, 1868-11-14 – Vigilans - företagsamhet
69 GHT, 1865-08-24
70 Mariestads Weckoblad, 1864-03-26
Göteborgs Mysterier – I nästa nummer kommer i denna tidning att intagas en högst intressant skildring af några
”mysterier”, timade här för ett trettiotal år sedan stående i sammanhang med bestående förhållanden i samhället.
Spåren af dessa ”mysterier” och intriger äro ännu märkbara, samma jägtande och fikande efter penningar råder ännu. Oaktadt vi icke tillmäta dessa romantiserade skildringar, som äro väl bekanta för den äldre Göteorgs ge- nerationen, alltför stor tillförlitlighet, tro vi dock att de ega ett ej obetydligt kulturhistoriskt intresse.71
Några dagar senare, den 25:e juni har man också infört en annons i GHT där man tillkännager att den omtalande berättelsen börjar i dagens nummer.72 Men något nummer av Nya Allehanda kommer inte ut den 25:e! Tydligen räckte det inte med att locka med en skandalskrift som Götheborgs Grädde för att rädda utgivningen utan tidningen lades ner och det sista numret som gavs ut var den 19:e. Nya Allehanda var en lokal veckotidning som gavs ut under åren 1879 och 1880 av postkontrollören Lars Cederborg i Göteborg.73 Tidningen trycktes hos Nyaste För- postens tryckeri, som under denna tid gav ut veckotidningen Nyaste Förposten, men inte heller där verkar man ha publicerat något utdrag ur boken. Detta hindrar inte signaturen ”Julle” att i Norra Hallands Tidning två veckor senare konstatera:
”Hvad är meningen!” – Att personer, som äro lata och sakna bröd, söka på detta sätt sin bergning är både ömkligt och löjligt; men att en statens tjensteman med tre tusen kronors lön, för inbillad vinnings skull, kastar sig in på det sluttande planet och dertill börjar röra i ”Göteborgs”, numera sura ”grädda”, ystad af harm under de felslagna förhoppningarnes tid af en ”gräddling”, är åtminstone ingen merit till vidare befordran i tjensten.74
Trots att det inte blev någon publicering så rycker även Fäderneslandet ut till anständighetens försvar. En vecka senare skriver man:
På tal om delikata anrättningar så har vårt ”Nya Allehanda” trott sig uppduka en sådan, i det att bladet nära nog sin födelsestund bjuder på en så delikat anrättning som ”Göteborgs Grädda” i följetongsform. Den lösa maten är emellertid numera så gammal, att den är både sur och osmaklig. Kampen för tillvaron är aktningsvärd; men så hurtig kämpen än må vara, lärer han dock näppeligen betrygga sin existens, genom att han bjuder på en så gam- mal surdeg som den ifrågavarande.75
Med tanke på vad som kommer att publiceras i september 1901 i tidningen är denna notis minst sagt ironiskt. Vid den här tiden är Fäderneslandet en av Sveriges största tidningar med en upp- laga kring 15 000 exemplar men tiderna förändras och kring sekelskiftet så går det betydligt sämre vilket vi återkommer till.
71 Nya Allehanda, 1880-06-19
72 GHT, 1880-06-25
73 Bernhard Lundstedts, Sveriges periodiska litteratur (1895-1902), Del 3 post 307
74 Norra Hallands Tidning, 1880-07-10
75 Fäderneslandet, 1880-07-31
I april 1889 så berättas om ett celebert besök i Stockholm, samma artikel finns införd i inte mindre än sju landsortstidningar:
En gammal svensk, - som på många år ej lär ha besökt sitt fädernesland, har i dessa dagar gästat Stockholm och härvarande fränder, nämligen Charles-Emile Beckman, författaren till den för snart 40 år sedan från tryckeri i Hamburg utgångna boken ”Göteborgs grädde”, hvilken af ett par börsmatadorer i Sveriges andra stad uppköptes och numera är en af svenska bokauktionernas mest eftersökta ock högst betalda rariteter. För vår tid, hvilken ej kan rätt förstå de personliga närgångenheter, detta arbete möjligen, då det först framkom, innehöll, är detsamma ett af de intressantare bidrag, vår litteratur har i kulturhistoriskt afseende. Arbetet har på tyska fortsatts i flere delar, hvilka emellertid aldrig blifvit till svenska öfversatta. Hr Ch.-E Beckman är sedan många år tillbaka såsom köpman bosatt i Tyskland.76
Helt rätt blev ju inte detta så ett par dagar senare så inkommer en rättelse där det framgår att författaren är den numera avlidne ”kapten E. Beckman Olofsson” halvbror till Charles-Emile Beckman.77
1890-tal
Under 1890-talet mattas intresset av igen och man kan spåra färre referenser och annonser.
Intressant är dock att i veckotidskriften Gamla Breflådan, som ges ut under perioden 1890 till 1892, så publicerar man boken Nöteborgs Mysterier som följetong under 1891. Denna bok på- minner starkt om Götheborgs Grädde, både till form och innehåll. Likheterna är så stora att när planerna på att man tänker att publicera boken så presenteras den som ”en roman à là Göteborgs Grädda”.78
1900-tal
Det nya seklet inleds med ett ökat intresse för boken Götheborgs Grädde. I nummer 71 av Fäderneslandet från den 4 september 1901 kan man under rubriken Rikt Folk inledningsvis läsa om den skottske industri- och köpmannen William Gibson (1783-1857). Enligt författaren, den enda i den stora hop av inflyttade handelsmän som var ”fullt renhårig och hederlig”.79 Han fortsätter:
Denna strid emellan de gamla hederliga Göteborgsköpmännen, kallade Göteborgs grädde, och de inflyttade, lindrigt hederliga utländingarne äro på ett ypperligt sätt skildrade i en bok, som trycktes i Hamburg för 60 år
76 Norrköpings Tidningar, 1889-04-15
77 Norrköpings Tidningar, 1889-05-03
78 Breflådan, 1890-01-04
79 Fäderneslandet, 1901-09-04
sedan. Dicksonska och Carnegieska firmorna uppköpte genast flera upplagor af boken, hvarigenom den numera är en sällsynt raritet.80
Därefter följer ett utdrag av Götheborgs Grädde, stora delar av del ett och inledningen av del två, som avslutas först tre nummer senare genom att man rundar av porträttet av W Gibson.
Men man återkommer redan några nummer senare med ytterligare ett utdrag ur boken, ett sym- patiskt porträtt av en medarbetare till Olof Beckman. För övrigt samma avsnitt som tidningen Folkets Röst tordes publicera 1851, man är dock inte riktigt överens om vem som skildras.
Under vinjetten Rikt Folk har Fäderneslandet publicerat korta biografier över välkända perso- ner i sekelskiftets Sverige med start redan från december 1895. Denna serie löper hela vägen fram till slutet av 1906. Författaren till artikelserien heter Carl Fredrik Lindahl (1841-1911) och han var godsägare, affärsman och författare. Han gav också ut serien av personskildringar under pseudonymen Lazarus i bokform i 10 band mellan åren 1897-1905 med titeln Svenska million- ärer - Minnen och anteckningar. I band 8 återfinner man utdragen ur Götheborgs Grädde.
Under 1900-talet kan man annars konstatera att begreppet ”Göteborgs grädda” används i mindre utsträckning i jämförelse med det föregående århundradet. Under hela 1900-talet kan man bara räkna till drygt halva antalet sökträffar i jämföresle med andra hälften av 1800-talet.
I huvudsak rör det sig om auktionsannonser eller artiklar som behandlar bokauktioner. I flera av dessa artiklar återkommer uppgiften att de berörda personerna var snabba med att köpa upp upplagan. I en artikel i Göteborgs Aftonblad från 1925 berättas om en person som många år efter bokens ”försvinnande” kommit över ett exemplar för några kronor och sålt detta till en av de skandaliserades söner med god förtjänst.81
För att vara en skandalskrift från mitten på 1800 talet får man konstatera att den haft ett långt liv i svensk dagspress, den har återkommande dykt upp i olika sammanhang. Under det politiskt medvetna 1970-talet dök den också upp som underlag till manus för en pjäs på Göteborgs Stads- teater, ”En pjäs om Göteborg”, skriven av Agneta Pleijel och regiserad av Lennart Hjulström.82
Oscar Ekmans privata arkiv
Det undersökta tidningsmaterialet ger en viss uppfattning av hur samtiden tog emot boken och hur den uppfattades. I materialet så återkommer också uppgiften under hela perioden att
80 Fäderneslandet, 1901-09-04
81 Göteborgs Aftonblad, 1925-12-12
82 Göteborgs-Tidningen, 1973-03-13
