JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet
Olivia Melin
Fastställande av föräldraskap
Ett område i behov av förändring
LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats på juristprogrammet
15 högskolepoäng
Handledare: Martina Axmin Termin: HT19
Innehåll
SUMMARY 1
SAMMANFATTNING 3
FÖRKORTNINGAR 4
1 INLEDNING 5
1.1 Bakgrund 5
1.2 Syfte och frågeställningar 6
1.3 Begrepp 6
1.4 Avgränsningar 7
1.5 Metod 7
1.6 Forskningsläge 8
1.7 Material 8
1.8 Disposition 9
2 BARNETS BÄSTA 10
2.1 Definition 10
2.2 Reglering 10
2.2.1 Internationell rätt 10
2.2.2 Svensk rätt 11
2.3 Barnets bästa i förhållande till uppsatsens ämne 11
2.3.1 Familjetillhörighet 12
2.3.2 Kännedom om biologiskt ursprung 12
2.3.3 Rättsligt ansvar 12
3 ASPEKTER PÅ FÖRÄLDRASKAP 13
3.1 Rättsligt föräldraskap 13
3.2 Biologiskt och genetiskt föräldraskap 13
3.3 Socialt föräldraskap 13
4 HISTORISKT PERSPEKTIV 14
5 GÄLLANDE RÄTT 16
5.1 Fastställande av moderskap 16
5.2 Fastställande av faderskap 16
5.2.1 Faderskapspresumtion 16
5.2.2 Faderskapsbekräftelse 17
5.2.3 Faderskap genom dom 17
5.3 Assisterad befruktning 18
5.3.1 Moderskap 18
5.3.2 Faderskap 19
5.3.3 Föräldraskap 19
5.4 Socialnämndens medverkan 19
6 DISKUTERADE FÖRSLAG 21
6.1 Slopad faderskapspresumtion 21
6.2 Presumtion för sambor 21
6.3 Föräldraskapspresumtion 22
6.3.1 Tidigare behandling av frågan 22
6.3.2 Pågående behandling av frågan 24
7 AVSLUTANDE REFLEKTIONER 25
7.1 Analys 25
7.1.1 Slopad faderskapspresumtion 27
7.1.2 Presumtion för sambor 28
7.1.3 Föräldraskapspresumtion 29
7.2 Slutsats 30
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 32
RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 36
Summary
The purpose of this thesis is to examine the current legal position on how to determine paternity, maternity and parentage, and thereafter discuss whether the regulation in the Parental Code is still adequate in today’s society, or if it is in need of alteration. This thesis has its basis in the principle of the child’s best interest.
According to applicable law parentage is determined differently depending on formation of cohabitant, gender and sexual orientation. The one who gives birth to a child is the one who is attributed to maternity to the child. Paternity is attributed differently depending on whether the child is born of an unmarried or married woman. If the woman is married, her husband is presumed to be the father of the child by the paternity presumption. If she is not married, paternity is determined by confirmation or verdict. In recent years regulation regarding parentage by assisted fertilization has started to emerge. Maternity and paternity are then determined in the same way as for children who has been conceived by intercourse. For a homosexual same-sex couple, the woman whose partner gives birth to the child is attributed parentage. Parentage is determined by confirmation or verdict, regardless of whether the women are married or not.
A number of proposals on how the methods could be altered and modernized has been discussed, both within legislation and in literature. In this thesis I examine the proposals on abolishing paternity presumption, instating presumption for cohabitants and instating parentage presumption.
I reach the conclusion that the current legal position in this area is no longer adequate in today’s society since it does not fulfill the principle of the child’s best interest, nor does it provide equal treatment for both parents of the child.
Therefore, there is need for new regulation. According to my opinion, the paternity presumption should be abolished. If the paternity presumption is
abolished, neither a presumption for cohabitants nor a parentage presumption should be instated. Parentage should be determined by confirmation or verdict for everyone instead, regardless formation of cohabitant or sexual orientation.
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget för hur man fastställer faderskap, moderskap och föräldraskap och därefter diskutera om regleringen i föräldrabalken har spelat ut sin roll i dagens samhälle och om den är i behov av förändring. Uppsatsen tar utgångspunkt i principen om barnets bästa.
Enligt gällande rätt fastställs föräldraskapet olika beroende på samlevnads- form, kön och sexuell läggning. Den som föder barn tillskrivs moderskapet till barnet. Faderskap fastställs olika beroende på om barnet är fött av en gift eller ogift moder. Om kvinnan är gift, presumeras hennes make vara fader till barnet genom faderskapspresumtionen. Är hon inte gift fastställs faderskapet genom bekräftelse eller dom. På senare år har även reglering gällande föräldraskap vid assisterad befruktning uppstått. Moderskapet och faderskapet fastställs då på samma sätt som för barn som tillkommit genom samlag. För ett homosexuellt samkönat par tillerkänns den kvinna som är i par med kvinnan som föder barnet ett föräldraskap. Föräldraskap fastställs genom bekräftelse eller dom, oavsett om kvinnorna är gifta eller inte.
Ett flertal förslag för hur metoderna skulle kunna ändras och moderniseras har diskuterats, både inom lagstiftning och litteratur. I denna uppsats undersöker jag förslagen om slopad faderskapspresumtion, införande av presumtion för sambor samt införande av föräldraskapspresumtion.
Jag når slutsatsen att nuvarande reglering på området har spelat ut sin roll i dagens samhälle då den inte uppfyller principen om barnets bästa samt inte tillgodoser en likabehandling för barnets föräldrar. Därför föreligger behov av ny reglering. Enligt min åsikt bör faderskapspresumtionen slopas. Slopas faderskapspresumtionen borde varken en presumtion för sambor eller en föräldraskapspresumtion införas. Istället borde föräldraskapet fastställas genom bekräftelse eller dom för alla, oavsett samlevnadsform eller sexuell läggning.
Förkortningar
Barnkonventionen Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter
Bet. Betänkande
Dir. Direktiv
Ds Departementsserie
EKMR Europeiska konventionen om skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
FB Föräldrabalk (1949:381)
Kap. Kapitel
NJA Nytt juridiskt arkiv
Prop. Proposition
SOU Statens offentliga utredningar
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Att fastställa vem som ska vara förälder till ett barn har alltid varit en angelägenhet, såväl för barnet som föräldrarna och samhället. Det är både ett samhällsintresse samt barnets intresse att någon bär ansvaret för barnet. I de flesta fall kan man anta att de som valt att sätta barn till världen vill tillerkännas status som föräldrar. Detta är dock inte utan undantag vilket innebär att även samhället ibland måste ta ansvar för att barnet inte ska fara illa. Det är även samhällets intresse att se till att så många barn som möjligt får rätt till sina föräldrar så att de i sin tur kan uppfylla den plikt som åläggs dem i form av uppfostran, underhåll och arv. På grund av flera parters intressen krävs det en enhetlig och tydlig reglering inom området.
Regleringen ska även kunna förväntas spegla det samhälle vi lever i idag för att lättast uppfylla alla parters intressen.
Av föräldrabalkens (FB) regler på området är det tydligt att föräldraskap alltid ska fastställas. Detta eftersom föräldraskapet är knutet till flera rättigheter och skyldigheter som i sin tur kan knytas an till principen om barnets bästa.
Principen är idag en självklar målsättning vid alla åtgärder och beslut som berör barn. Målsättningen gäller såväl i juridikens värld som i barnets vardag.
Därav blir föräldraskapet viktigt eftersom föräldrarna ansvarar för att principen uppfylls i barnets vardag. Reglerna i FB kan uppfattas som en återspegling av en tämligen traditionell syn av familj som koncept. Idag är det inte längre en självklarhet för par att ingå äktenskap. Metoder för att hjälpa ofrivilligt barnlösa har blivit fler och synen på sexuell läggning har förändrats.
I takt med sådana förändringar, borde inte metoderna för hur man fastställer vem som ska vara förälder till ett barn också ändras?
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att övergripande utreda rättsläget för fastställande av faderskap, moderskap och föräldraskap samt diskutera huruvida metoderna för fastställandet har spelat ut sin roll i dagens samhälle.
Främst för att se om det är förenligt med principen om barnets bästa med hänsyn till samhällets utveckling. För att uppnå detta syfte ämnar jag besvara följande frågeställningar
• Hur regleras fastställande av faderskap, moderskap och föräldraskap?
• Vad är barnets bästa i förhållande till fastställande av föräldraskap?
• Är reglerna för fastställande av faderskap, moderskap och föräldraskap i en större utsträckning föråldrade?
• Är diskussionen och de lagförslag som hittills presenterats lämpliga ändringar?
1.3 Begrepp
Grundläggande begrepp i uppsatsen är faderskap, moderskap och föräldra- skap. Genom reglerna i 1 kapitlet (kap.) FB fastställs en förälder som antingen fader eller moder. I de fall två kvinnor får barn genom assisterad befruktning fastställs en moder och en förälder. Det är kvinnan som inte föder barnet som erhåller status som förälder.1 Av FB:s regler på området går det att utläsa att det inte finns någon enhetlig definition på föräldraskap utan lagstiftaren har valt att särskilja begreppen.
Begreppet föräldraskap kan dels syfta på att någon faktiskt är förälder till barnet som moder, fader eller förälder, dels kan det förknippas med fastställandet av föräldraskap vid assisterad befruktning för samkönade par. I uppsatsen används genomgående begreppen förälder eller föräldraskap som helhetsbegrepp för moderskap, faderskap och föräldraskap. Det bör dock poängteras att i vissa fall har begreppet förälder och föräldraskap en annan betydelse i form av det föräldraskap som avses vid assisterad befruktning.
1 Mägi och Zimmerman (2015) s. 32.
1.4 Avgränsningar
På grund av uppsatsen begränsade omfång har det gjorts en del avgränsningar.
Dessa tar sig uttryck i att jag bland annat inte beaktat reglerna kring fastställande av föräldraskap vid adoption eller när en person ändrat könstillhörighet. Inte heller diskussionen om surrogatmoderskap har beaktats.
I och med detta behandlas inte homosexuella män och deras möjligheter att erkännas som föräldrar. Vidare har reglerna kring hävande och talerätt av föräldraskap inte getts utrymme. Detta eftersom jag inte anser att det har tillfört tillräckligt mycket i förhållande till uppsatsens syfte för att rättfärdiga det utrymme som hade tagits i anspråk. Assisterad befruktning utanför svensk sjukvård eller heminsemination samt assisterad befruktning för ensamstående kvinnor och hur föräldraskap fastställs för dem har inte beaktats.
I den historiska utblicken har jag valt att inte gå längre bak i historien än 1900- talet. Denna tidsperiod har valts eftersom det var först i början på 1900-talet som området fick en tydlig reglering som har relevans för uppsatsens syfte och frågeställning.
1.5 Metod
I arbetet med denna uppsats har olika rättskällor såsom lag, förarbeten och praxis studerats. Dessa har sedan sammanställts och getts utrymme i både den deskriptiva delen och den analyserade delen av uppsatsen. Således är det utifrån den rättsdogmatiska metoden som uppsatsen är skriven. Det innebär i korthet att den gällande rätten har sökts bestämmas med utgångspunkt i de juridiska rättskällorna.2 För den historiska utblicken avseende gällande rätt har rättshistoriska inslag kompletterats till den rättsdogmatiska metoden.
Gällande doktrin som studerats har det ingen kraft enligt rättskälle-läran och har därför bedömts utifrån argument och dess styrka.3
2 Kleineman (2013) s. 21.
3 Ibid s. 27 f.
1.6 Forskningsläge
Ämnet fastställande av föräldraskap inom familjerätten har periodvis flitigt diskuterats, både inom litteratur och lagstiftning. Åke Saldeen och Anna Singer är två framstående personer inom ämnet. Saldeen är professor emeritus i civilrätt vid Uppsala universitet och Singer är professor i civilrätt, även hon vid Uppsala universitet. Båda har skrivit flera böcker och artiklar angående fastställandet av föräldraskap där de bland annat har förhållit sig kritiska till nuvarande reglering på området samt diskuterat förslag för förändring.
1.7 Material
Som en del av arbetets gång har litteratur inom området analyserats och uppsatsens ramar bygger på delar av den mest relevanta. Det är främst Saldeens och Singers litteratur som använts i uppsatsen. Saldeens sjunde upplaga av Barn- och föräldrarätt har använts vid fastställandet av gällande rätt på området. Singers sjunde upplaga av Barnets bästa har använts för att låta barnperspektivet sätta sin prägel under arbetets gång och hennes avhandling Föräldraskap i rättslig belysning har lagt grunden för uppsatsens analyserande del. Jag ser ingen anledning att ifrågasätta riktigheten i den litteratur som varit betydande i uppsatsen på grund av författarnas framstående roller vid Uppsala universitet. Denna uppfattning förstärks av det faktum att författarna och deras verk ofta citeras inom familjerätten.
Erik Mägi och Lina-lea Zimmermans första upplaga av Stjärnfamiljejuridik har använts främst för avsnitt om assisterad befruktning. Eftersom den är skriven ur ett normkritiskt perspektiv kan det finnas risk att författarna vill påverka opinionen, jag anser dock inte att det styrt uppsatsen i någon riktning på grund av det begränsande utrymme boken uppburit. Med tanke på att uppsatsens ämne starkt karaktäriseras av rådande idéströmningar och samhällsdiskussion bör det dock betonas att litteratur snabbt kan bli inaktuell.
Vad gäller praxis har jag endast hänvisat till enstaka rättsfall i uppsatsen. Det saknas inte praxis på området, men den är främst hänförbar till frågan om
hävande av föräldraskap samt talerätten. Själva frågan om fastställande av föräldraskap och dess rättsliga reglering har inte ansetts bristfällig och det är troligtvis därför Högsta domstolen sällan behövt ta ställning till rättsfrågor inom området.
Ett antal förarbeten har använts i uppsatsen. Detta för att påvisa de olika utredningar och lagförslag som diskuteras, för att därefter kunna analysera dessa.
1.8 Disposition
Uppsatsen inleds med principen om barnets bästa och dess reglering samt definitioner och aspekter beträffande föräldraskapet. Därefter presenteras den historiska aspekten och lagtextens nuvarande formulering. Gällande den historiska aspekten koncentrerar den sig främst på faderskapet. Lagtext och litteratur används framförallt i de avsnitt som berör den rättsliga regleringen.
Därpå följer ett avsnitt angående diskuterade förslag för ändrad lagstiftning på området. Detta avsnitt tar avstamp främst i förarbeten.
Slutligen analyserar jag det material som presenterats i den deskriptiva delen, drar slutsatser och försöker besvara de presenterade frågeställningarna.
2 Barnets bästa
2.1 Definition
Principen om barnets bästa definieras som att ett beslut på bästa sätt ska tillgodose ett barns behov och intressen. Tydligare definition än så är svår att fastställa på grund av att det är det enskilda barnets behov och intressen som ska tillgodoses. Således är det först i det enskilda fallet som principen kan få sitt innehåll fastställt.4 Ett sätt att komprimera det som ibland kallas barnets behov och intressen är att konstatera att alla beslut och åtgärder som rör barn ska innehålla ett tydligt barnperspektiv.5 Barnperspektivet innebär att rättstillämparen bör försöka se med barnets ögon och därigenom analysera konsekvenserna av ett beslut för barnet. Vidare bör barnet ges tillfälle att yttra sig i frågor som berör barnet i fråga.6
2.2 Reglering
2.2.1 Internationell rätt
Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) erkänner barn som individer med egna rättigheter. Barnets bästa är en huvudprincip i barnkonventionen där artikel 3 fastslår att principen ska beaktas i första hand vid alla åtgärder som rör barnet.7 Den 1 januari 2020 inkorporeras barnkonventionen i svensk lag.8 Betydelsen av inkorporeringen är svår att fastslå innan praxis utvecklats på området. Troligtvis kommer fördelarna vila på det förändrade synsättet på barn som rättighetsbärare.9
Även europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) har betydelse för barns rättigheter
4 Singer (2019) s. 38.
5 Ibid s. 38 f.
6 Prop. 2005/06:99 s. 39.
7 Handbok om barnkonventionen s. 47 f.
8 Prop. 2017/18:186 s. 2.
9 Singer (2019) s. 43 ff.
såsom artikel 8 angående rätt till respekt för bland annat privat- och familjeliv.10 EKMR införlivades i svensk rätt genom lag (1994:1219).11
2.2.2 Svensk rätt
I Sveriges nationella lagstiftning har barnets bästa framförts genom 6 kap. 2a
§ FB som stadgar att barnets bästa ska vara avgörande för beslut om vårdnad, boende och umgänge. I förarbetena till FB klargjorde lagstiftaren att rättstillämparen vid bedömning av barnets bästa ska ges utrymme att beakta individuella förhållanden. Detta i syfte att nå den lösning som bäst svarar mot behovet i det enskilda fallet.12 Vidare blir det viktigt för rättstillämparen med tolkningsutrymme eftersom barnets bästa inte är ett statiskt begrepp utan något som ständigt förändras i takt med samhällsutvecklingen.13
2.3 Barnets bästa i förhållande till uppsatsens ämne
Utgångspunkten vid fastställande av föräldraskap har sedan en lång tid tillbaka varit rätten till två föräldrar. Grundtanken är att de två föräldrarna är barnets biologiska föräldrar.14 Vid fastställandet av föräldraskap återfinns olika tankegångar kring de olika behov och intressen som måste uppfyllas för ett barn. För det första kan det psykologiska intresset av att känna till sitt ursprung nämnas. Vetskapen om vem som är ens föräldrar är grundläggande för utvecklingen av en individs identitet. Ytterligare ett intresse är det sociala vilket utgår från föräldrarna i form av trygghet och fostran. Det sista intresset som bör nämnas är det medicinska. Detta har blivit viktigare i takt med ökad möjlighet förebygga, behandla och bota genetiska sjukdomar.15
Även Singer uppmärksammar i sin avhandling Föräldraskap i rättslig belysning tre olika intressen för barn i förhållande till fastställande av föräldraskap. Att tillgodose att barnet får en familjetillhörighet, att ge barnet
10 Saldeen (2013) s. 26 ff.
11 SFS 1994:1219.
12 Prop. 1997/98:7 s. 35.
13 Walin, Vängby, Singer och Jareborg [föräldrabalk (1949:381), kommentar till 1:6a].
14 Singer (2000) s. 381.
15 Socialstyrelsens handbok s. 14.
kännedom om sitt biologiska ursprung samt att någon har det rättsliga ansvaret för barnet.16
2.3.1 Familjetillhörighet
Genom 2 kap. 1 § FB som behandlar socialnämndens skyldighet att utreda och fastställa faderskapet bekräftas intresset att få fastslaget att man är någons barn i rättslig mening och tillhör en familj. Motsvarande skyldighet torde föreligga även vid fastställande av moderskap, dock utan uttryckligt lagstöd.
Huvudregeln är att det är barnets biologiska föräldrar som ska erhålla status som rättsliga föräldrar.17
2.3.2 Kännedom om biologiskt ursprung
Artikel 7 i barnkonventionen reglerar ett barns rätt till vetskap om sina föräldrar, vilket främst aktualiseras i de fall barnets rättsliga föräldrar inte är biologiska. Vetskapen om sina biologiska föräldrar handlar inte alltid om den familjerättsliga statusen utan ibland om att få tillgång till information om det biologiska respektive genetiska ursprunget.18
2.3.3 Rättsligt ansvar
Ett barn har intresse av att någon fullgör de så kallade föräldrafunktionerna.
Genom artikel 18 i barnkonventionen lyfts föräldrars ansvar för ett barns omvårdnad och uppfostran fram. På så sätt har barn fått en rätt till föräldrars omsorg. Med den rättsliga statusen som förälder, följer även ansvaret och skyldigheterna för föräldrafunktionerna.19
16 Singer (2000) s. 381 f.
17 Ibid s. 383 f.
18 Ibid s. 385 f.
19 Ibid s. 387 f.
3 Aspekter på föräldraskap
Följande avsnitt är ett förtydligande av föräldraskapet olika former.
3.1 Rättsligt föräldraskap
Föreställningen om rättsligt föräldraskap avser den rättsliga konstruktionen.
Den kan sägas bestå av två delar, dels fastställandet av vem som ska anses vara förälder till barnet, dels rättsverkningarna av föräldraskapet såsom underhållsskyldighet, vårdnadsansvar och arvsrätt.20
3.2 Biologiskt och genetiskt föräldraskap
Tidigare erhöll den som avlat barnet biologiskt föräldraskap. Sedan äggdonation blev möjligt och tillåtet har termen blivit otillräcklig på grund av att både kvinnan som donerar ägg och kvinnan som föder barnet anses erhålla biologiskt föräldraskap. För att fylla luckan tillkom termen genetiskt föräldraskap som avser den som bidragit med sina ägg. Det är endast kvinnan som genomgått en graviditet och föder barnet som erhåller status som biologisk förälder i sammanhanget.21
3.3 Socialt föräldraskap
Termen socialt föräldraskap talar om vem som tar hand om barnet. Med andra ord, den som i vardagen anses utöva en förälders uppgift utövar det sociala föräldraskapet. Rättsverkningarna av föräldraskapet får betydelse även vid fastställande av det sociala föräldraskapet då sådant som underhållsskyldighet och vårdnadsansvar är en del av det sociala föräldraskapet. Mestadels går det rättsliga föräldraskapet och det sociala föräldraskapet hand i hand. Undantag är styvföräldrar eller familjehemsföräldrar som kan ha ett socialt föräldraskap utan att ha det rättsliga föräldraskapet.22
20 Singer (2000) s. 42.
21 Ibid s. 42 f.
22 Ibid s. 43.
4 Historiskt perspektiv
Fastställande av faderskap fick sin första civilrättsliga reglering år 1917 genom de så kallade barnlagarna. Lagarna skilde på barn födda inom äktenskap och barn födda utom äktenskap.23 Huvudsyftet med lagregleringen var att stärka utomäktenskapliga barns levnadssituation genom att fastställa en fader.24 Lagen om äktenskaplig börd kom att omfatta en presumtionsregel som föreskrev att far till barnet var den som modern var gift med.25 Gällande utomäktenskapliga barn ansåg Lagberedningen att en liknande presumtions- regel inte kunde uppställas. I lagen om barn utom äktenskap infördes en regel som föreskrev att den man som haft samlag med kvinnan under konceptions- tiden (definition: den tid under vilket ett barn kan vara avlat26) blev barnets fader.27 Med 1917 års lag om barn utom äktenskap kom även första regeln om erkännande (senare bekräftelse) av faderskap.28
Vid fastställandet av faderskap förr ansågs barnets intresse av att ha en rättslig fader ha företräde framför intresset att ha en biologisk fader. Följaktligen var det mer fördelaktigt att ha en rättslig fader som inte nödvändigtvis var biologisk än ingen rättslig fader alls.29 Lagberedningen tog tydligt ställning till att tillförlitliga metoder för att avgöra det biologiska faderskapet saknades.
Dock kunde man i de flesta fall anta att fadern var såväl rättslig som biologisk fader på grund av äktenskapets naturliga förbindelse.30
Gällande assisterad befruktning var det först under 1980-talet som det stiftades lagar om insemination, spermadonation och befruktning utanför kroppen. Parallellt med det har reglerna om fastställande av föräldraskap
23 Singer (2000) s. 126.
24 Saldeen (1980) s. 26 f.
25 SOU 1917:1 s. 190 f.
26 Nationalencyklopedin, sökord: konceptionstid.
27 SOU 1917:1 s. 154 ff.
28Ibid 144 f.
29 Singer (2000) s. 128.
30 SOU 1917:1 s. 190 ff.
förändrats på grund av utvecklingen av fertilitetshjälp.31 Beträffande moderskapet har det sällan ansetts vålla några bekymmer. Före år 2003, då äggdonation blev tillåtet, reglerades inte moderskapet i lag eftersom lag- stiftaren ansåg att modern är kvinnan som föder barnet, enligt satsen mater est quam gestatio demonstrant.32
31 Mägi och Zimmerman (2015) s. 150.
32 Saldeen (2013) s. 51.
5 Gällande rätt
5.1 Fastställande av moderskap
Den kvinna som föder barnet fastställs som rättslig moder till barnet.
Moderskapet baseras således på det biologiska moderskapet. Därav saknas det lagreglering för fastställande av moderskap till barn tillkomna genom samlag då lagstiftaren tagit det för givet att man vet vem som fött barnet.33
5.2 Fastställande av faderskap
Faderskap kan inte fastställas på samma grunder som moderskapet av naturliga skäl. Därav uppställs särskilda regler på området.34
5.2.1 Faderskapspresumtion
För gifta mödrar har lagstiftaren ansett att äktenskapet och samlevnaden mellan makarna gör det troligt att maken är fader till barnet. Således krävs inga särskilda regler vid fastställandet utan det är en presumtionsregel som regleras i 1 kap. 1 § FB.35 Vid tillämpning av faderskapspresumtionen förekommer som nämnt ingen prövning mellan det rättsliga och biologiska faderskapet. Det är således ett fastställande av faderskap som grundar sig enbart i äktenskapet. Det är på grundval av äktenskapet som man ansett att ett riktigt resultat uppnås.36 Samtidigt har det framförts att presumtionen är inkorrekt för så mycket som 10% av alla barn.37 Genom 1917 års lagstadgande fick faderskapspresumtionen ett flertal fördelar enligt Singer.
Däribland skydd för den äktenskapliga familjen från utomståendes inblandning, förenkling av fastställandet av faderskap som oftast resulterade
33 Mägi och Zimmerman (2015) s. 175.
34 Saldeen (2013) s. 60.
35 Ibid s. 60.
36 SOU 1917:1 s. 200 ff.
37 Ryrstedt s. 568. (Uppgifterna bygger på uppskattningar gjorda inom transplantationsverksamheten och är osäkra).
i ett riktigt resultat samt att barnet i fråga i de flesta fall tillförsäkrades en familj som kunde försörja och uppfostra barnet.38
5.2.2 Faderskapsbekräftelse
När faderskapspresumtionen inte är tillämplig ska socialnämnden utreda och fastställa faderskapet. Visar utredningen på endast en potentiell man som kan vara far till barnet, ska han få möjlighet att bekräfta faderskapet i enlighet med 1 kap. 3 § FB.39 Av 1 kap. 4 § FB framgår det att faderskapsbekräftelsen är en formbunden rättshandling som ska vara skriftlig och bevittnas av två personer. Vidare ska bekräftelsen godkännas av socialnämnden och modern (alternativt annan vårdnadshavare till barnet) eller barnet själv om hen nått myndighetsålder. Socialnämndens godkännande grundar sig i att lag- stiftningen strävar efter att bekräftelserna ska överensstämma med biologiskt föräldraskap.40 Ett bekräftande innebär ett ”accepterande” av det biologiska faderskapet och inte rättsverkningarna av faderskapet men i praktiken ses dock bekräftelsen allt mer som en förklaring att han åtar sig rättsligt ansvar för barnet i fråga.41
5.2.3 Faderskap genom dom
Om modern är ogift och fadern inte kan fastställas genom bekräftelse ska faderskapet fastställas genom rättegång och dom enligt 1 kap. 3 § FB och 1 kap. 5 § FB.42 Det är barnet som väcker talan om fastställande av faderskap ifall det har uppnått myndighetsålder. I annat fall kan modern, särskilt förordnad vårdnadshavare eller socialnämnden göra det.43 Idag används främst rättsgenetisk undersökning som bevisning i faderskapsmålen. Detta efter att utveckling av praxis44 kodifierats genom en lagändring år 2005 som föreskriver att faderskap kan fastställas genom dom om rättsgenetisk undersökning utpekar honom som fader. Regeln är inte tillämplig för barn
38 Singer (2000) s. 132.
39 Ibid s. 173 f.
40 Saldeen (2013) s. 71 f.
41 Singer (2000) s. 181 f.
42 Saldeen (2013) s. 73 f.
43 Singer (2019) s. 59 f.
44 Se bland annat NJA 1998 s. 184 och NJA 1999 s. 598.
födda före år 2005. För dem tillämpas äldre bevisregler. Enligt dessa ska mannen styrka att samlag med barnets moder ägt rum under konceptionstiden samt att faderskapet med hänsyn till omständigheterna i övrigt framstår som sannolikt. Lagstiftningen uppställer följaktligen ett samlagsrekvisit respektive sannolikhetsrekvisit.45
5.3 Assisterad befruktning
Assisterad befruktning är ett samlingsnamn för insemination och befruktning utanför kroppen, två metoder som används för att få barn på annat sätt än genom samlag. Valet att använda sig av assisterad befruktning vilar på ofrivillig barnlöshet. Insemination innebär att sperma på konstlad väg förs in i en kvinna. Sperman kan komma från kvinnans äkta man, sambo eller från annan donator. Befruktning utanför kroppen innebär att ägg befruktas utanför kroppen för att därefter föras in i livmodern. Äggen kan komma från den tilltänkta modern eller en donator (äggdonation) medan spermierna även här kan komma från hennes äkta man, sambo eller annan donator.46
För att få tillgång till metoderna krävs det att den kvinnan är i par med samtycker. Samtycket ligger till grund för fastställande av föräldraskapet.47 1 kap. 15 § FB ger barnet rätt att veta att hen tillkommit genom assisterad befruktning med andra könsceller (definition: cell som kan smälta samman med annan könscell och ge upphov till en ny individ48) än föräldrarnas egna.
Det är föräldrarna som har ålagts plikten att upplysa barnet så snart det är lämpligt.49
5.3.1 Moderskap
När assisterad befruktning blev tillåtet i Sverige uppkom behov av reglering för moderskapet och 1 kap. 7 § FB infördes. Regeln innebär att kvinnan som efter äggdonation föder barnet ska anses vara mor till barnet och inte kvinnan
45 Singer [föräldrabalk (1949:318), kommentar till 1:5, not 21].
46 Mägi och Zimmerman (2015) s. 153.
47 Singer (2019) s. 93.
48 Nationalencyklopedin, sökord: könscell.
49 Singer [föräldrabalk (1949:318), kommentar till 1:15, not. 43].
som lämnat ägg. Således har den biologiska modern ”företräde” framför den genetiska.50
5.3.2 Faderskap
1 kap. 8 § FB föreskriver att faderskapet ska fastställas enligt samma villkor som om befruktning hade skett genom samlag.51 Om modern som föder barnet är gift anses maken vara far till barnet i enlighet med faderskaps- presumtionen i 1 kap. 1 § FB. Är modern ogift ska faderskapet fastställas genom bekräftelse eller dom enligt 1 kap. 3 § FB. Således är reglerna samma som för andra barn. Reglerna bygger på att det ska råda överenstämmelse mellan det rättsliga och biologiska faderskapet.52
5.3.3 Föräldraskap
Reglerna för fastställandet av föräldraskap är annorlunda för ett homosexuellt par än för ett heterosexuellt par. För samkönade par som är gifta finns det ingen föräldraskapspresumtion såsom det finns en faderskapspresumtion. 1 kap. 9 § FB stadgar att vid assisterad befruktning är det möjligt att om kvinnan som föder barnet är gift, registrerad partner eller sambo med en annan kvinna, kan den sistnämnda kvinnan få fastställt föräldraskapet genom bekräftelse eller dom.53
5.4 Socialnämndens medverkan
I enlighet med 2 kap. 1 § FB är socialnämnden skyldiga att utreda vem som är fader till barnet när faderskapet ska fastställas genom bekräftelse eller dom, när faderskapet hävts av domstol samt när faderskapspresumtionen blir ifrågasatt.54 Utgångspunkten för utredningen ska vara barnets bästa.
Principen är överordnad parternas integritet, vilket ska ge parterna förståelse för varför vissa frågor ställs. För sambor görs en enklare utredning. Om parterna uppger att barnet är deras gemensamma och utredaren inte anser att
50 Singer [föräldrabalk (1949:381), kommentar till 1:7, not 26 och 27].
51 Mägi och Zimmerman (2015) s. 182.
52 Singer (2019) s. 96 f.
53 Singer [föräldrabalk (1949:381), kommentar till 1:9, not 32].
54 Socialstyrelsens handbok s. 17 f.
det förekommer något som kan ifrågasätta det bör mannen få möjlighet att bekräfta faderskapet.55 Mynnar utredningen ut i att socialnämnden med tillräcklig säkerhet kan bedöma vem som är fader till barnet bör han få tillfälle att bekräfta faderskapet. Vad som anses med tillräcklig säkerhet är inte helt utrett men i regel ska inte utredaren anse att det finns något som talar emot att mannen är fader till barnet.56
Utredning av föräldraskapet för barn som tillkommit genom assisterad befruktning ska utformas och verkställas på samma sätt som faderskaps- utredningen. Skillnad ligger i att för utredning av föräldraskapet utgör samtycke grunden.57
55 Socialstyrelsens handbok s. 31 f.
56 Ibid s. 72.
57 Ibid s. 47 ff.
6 Diskuterade förslag
6.1 Slopad faderskapspresumtion
I proposition 1975/76:170 diskuterades eventuellt slopande av faderskaps- presumtionen. Regeringen avvisade tanken med hänvisning till att det skulle skapa merarbete för myndigheter och enskilda. Detta eftersom lösningen hade varit att även gifta par skulle bekräfta faderskapet eller få det fastställt genom dom. Vidare ansåg man att faderskapspresumtionen tillräckligt ofta gav ett korrekt resultat.58
Singer diskuterade en slopning av faderskapspresumtionen i sin avhandling.
Hon hävdade att faderskapspresumtionen kunde ifrågasättas mot bakgrunden att det inte alltid resulterade i överensstämmelse mellan det rättsliga och biologiska faderskapet. Vidare påstod hon att de skäl som låg till grund för faderskapspresumtionen år 1917 inte längre förelåg59. Som argument för påståendet framhöll hon att äktenskapet som norm idag inte är att föredra framför fri samlevnad då lagstiftningen idag eftersträvar att hålla sig mer neutral, att äktenskapet inte skyddar familjen mer än andra familjer från utomstående inblandning samt att flertalet av barnen som föds idag föds av en ogift mor. Således föreligger inte de lika tungt vägande skälen för faderskapspresumtionen som de en gång gjorde. Samtidigt menar Singer att gifta par skulle anse sig kränkta över att behöva redogöra för deras sexuella relationer under konceptionstiden såsom ett icke gift par får göra.60
6.2 Presumtion för sambor
Lagutskottet diskuterade en faderskapspresumtion för sambor i betänkandet 1985/86:LU28 efter att motion väckts om påstådd orättvisa på området.
Lagutskottet menade att reglerna i FB gav ogifta föräldrar ett enkelt och smidigt sätt att fastställa faderskapet på. Förfarandet var sådant att en part
58 Prop. 1975/76:170 s. 88 f.
59 Se avsnitt 5.2.1.
60 Singer (2000) s. 133 f.
sällan fick svara på integritetskränkande frågor.61 Trots Lagutskottets tydliga svar i frågan har flera motioner därefter väckts gällande frågan. Ofta har motionerna väckts med hänvisning till att man borde stärka synen på den ogifte faderns ansvar samt skyldigheter och rättigheter gentemot barn. I samtliga fall har Lagutskottet och riksdagen fallit tillbaka på tidigare argumentation i frågan. I betänkandet 1988/89:LU33 fann utskottet ingen anledning att frångå tidigare intagen ståndpunkt i frågan angående att förfarandet var enkelt och smidigt. Utskottet hänvisade även till att principen om barnets bästa hade frångåtts vid en presumtion för sambor.62 Utskottet la fram samma argumentation i betänkandet 1992/93:LU22 och anförde att inga nya omständigheter förelåg som talade emot vad som tidigare framförts.
Vidare ansåg utskottet att om man uppfattade förfarandet som komplicerat kunde paret ingå äktenskap för att omfattas av presumtionen.63 I betänkandet 1995/96:LU18 menade utskottet att nuvarande reglering erbjöd trygga garantier för att det blir en överensstämmelse mellan det rättsliga och biologiska faderskapet.64 Frågan utreddes senast i departementsserien 1999:57 efter att klagomål inkommit beträffande att faderskapsbekräftelsen upplevs som krånglig och förnedrande för sambor. Utskottets utredning fastslog tidigare ståndpunkt i frågan och hävdade även att en faderskapspresumtion för sambor i praktiken hade stött på hinder i form av att det inte finns en enhetlig definition för när samboskap föreligger.65
6.3 Föräldraskapspresumtion
6.3.1 Tidigare behandling av frågan
Frågan om att införa en föräldraskapspresumtion för ett gift (tidigare registrerade partners) samkönat par har diskuterats ett flertal gånger. I SOU 2001:10 framfördes det förslag om att lesbiska par skulle få tillgång till assisterad befruktning. Vid diskussion om föräldraskapsfrågan valde
61 Bet. 1985/86:LU28 s. 11 f.
62 Bet. 1988/89:LU33 s. 34.
63 Bet. 1992/93:LU22 s. 39 f.
64 Bet. 1995/96:LU18 s. 3.
65 Ds 1999:57 s. 57 f.
kommittén om ”barn i homosexuella familjer” att likställa homosexuella och heterosexuella par. Om modern var gift tyckte man sig kunna anta att paret gemensamt valt att skaffa barn, förutsatt att samtycke fanns. För par som inte var gifta skulle bekräftelse och dom istället gälla.66 Remissinstanserna förhöll sig kritiska till förslaget och hävdade att frågan inte var tillräckligt utredd samt att barnets bästa inte genomsyrade förslaget eftersom barnets rätt till information om sitt ursprung inte beaktats tillräckligt.67
I departementsserien 2004:19 hävdades det att om lesbiska par skulle ha tillgång till assisterad befruktning, skulle barnen som därigenom föddes, precis som alla andra barn, ha rätt till två rättsliga föräldrar.68 För frågan hur föräldraskapet skulle fastställas konstaterades det att för ett ogift par, skulle det ske på samma sätt som för faderskap. Således genom bekräftelse eller dom. För gifta föreslog kommittén om ”barn i homosexuella familjer” att det skulle fastställas på samma sätt som för en gift man.69 Även denna gång menade man att forskningsunderlag saknades och att barnets bästa inte beaktats. Därav var lösningen att välja samma metod för gifta som för ogifta.70
I utredningsbetänkandet SOU 2007:3 ansåg utredaren att genom en föräldraskapspresumtion skulle barn tillförsäkras två rättsliga föräldrar och en familjetillhörighet som kan uppfylla rättsverkningarna. En likabehandling av föräldrar ansågs stå i symbios med barnets bästa.71 Utredarens förslag mötte även denna gång kritik från remissinstanserna som framhöll att ett tillräckligt tydligt barnperspektiv saknades. Förslaget ledde därför inte till någon lagstiftning.72
66 SOU 2001:10 s. 22 f.
67 Prop. 2001/02:123 s. 35 f.
68 Ds 2004:19 s. 49.
69 Ibid s. 53 f.
70 Ibid s. 55. Se även prop. 2001/02:123 s. 34 f.
71 SOU 2007:3 s. 85 f.
72 Dir. 2017:28 s. 4 f.
6.3.2 Pågående behandling av frågan
Genom direktiv 2017:28 gav regeringen en särskild utredare ansvaret att bland annat utreda frågan om en föräldraskapspresumtion.73 Utredningen mynnade ut i SOU 2018:68 som genomgått behandling av remissinstanser men hittills inte lett till någon lagrådsremiss eller proposition.74
Då synen på familjerätten har förändrats över tid, bland annat genom en annan syn på äktenskap, samlevnadsformer och sexualitet fastslog utredningen att det finns flera olika typer av familjekonstellationer. I takt med utvecklingen samt ny kunskap i samhället förändras även normer och värderingar. En föräldraskapspresumtion aktualiserar frågan om likabehandling för de som får barn genom assisterad befruktning. Ett eventuellt införande av en föräldraskapspresumtion är ofta en känslig fråga eftersom olika intresse- avvägningar aktualiseras. Å ena sidan handlar det om att uppnå lika- behandling oavsett sexuell läggning eller kön. Å andra sidan handlar det om barns rätt och intresse av att känna till sitt ursprung. För faderskaps- presumtionen avgör det genetiska släktskapet vem som ska anses vara fader.
Hade den föreslagna föräldraskapspresumtionen införts hade istället samtycke till behandling blivit avgörande faktor för huruvida en viss person ska anses vara förälder. Utredningen ansåg att det inte fanns något skäl som vägde tillräckligt tungt för att behandla föräldraskapet för ett gift homosexuellt par som använder sig av assisterad befruktning annorlunda.
Således ansåg utredaren att en föräldraskapspresumtion borde införas i lag.
På så sätt skulle äktenskapet få rättslig verkan vid barnets födsel, inte bara vid faderskap utan även vid föräldraskap.75
Frågan om föräldraskapspresumtion har i tidigare utredningar mottagit kritik från remissinstanser. Vid en överblick ter sig flera instanser vara positiva och med ytterst få synpunkter på den senaste utredningen genom SOU 2018:68.76
73 Dir. 2017:28 s. 3 f.
74 SOU 2018:68 s. 23.
75 Ibid s. 129 f.
76 Remiss av SOU 2018:68.
7 Avslutande reflektioner
7.1 Analys
Att fastställa vem som ska vara förälder till ett barn enligt gällande rätt är inte särskilt svårt. Flertalet metoder för fastställande återfinns i lag och vilken som ska tillämpas grundar sig på samlevnadsform, kön och sexuell läggning. Trots en tydlig och förutsebar reglering på området går det att ifrågasätta om metoderna kan ses som föråldrade utifrån olikabehandling av föräldrarna och att principen om barnets bästa inte tillgodoses fullt ut.
Genom 1917 års barnlagar valdes metoder för fastställandet som skilde mellan barn av äktenskaplig börd och barn utom äktenskap. Syftet med lagstiftningen var att alla barn skulle tillerkännas en rättslig fader som kunde ansvara för barnet. Lagstiftaren lade följaktligen ingen särskild vikt vid att det rättsliga faderskapet skulle överensstämma med det biologiska faderskapet.
Lagberedningen var av åsikten att det saknades tillförlitliga metoder att avgöra biologiskt faderskap. Således ansåg Lagberedningen att ett större fokus på överensstämmelse mellan rättsligt och biologiskt faderskap riskerade att hämma möjligheterna till fastställande av rättsligt faderskapet.
Idag tillmäts betydelsen av överensstämmelse mellan det rättsliga och biologiska föräldraskapet allt större vikt.
Dagens lagstiftning betonar att ett barn ska ha rätt till två föräldrar och att det ska råda överensstämmelse mellan det biologiska och rättsliga föräldraskapet.
Detta är en del av principen om barnets bästa som aktualiserar behov och intressen för barn som psykologiska, sociala och medicinska. Vidare uppmärksammade Singer tre intressen i sin avhandling vilka är att tillgodose barnet familjetillhörighet, ge barnet kännedom om sitt biologiska ursprung samt att ge barnet två föräldrar som har rättsligt ansvar. Dessa tre intressen uppfylls om barnets biologiska föräldrar fastställs även som rättsliga. Genom att få två rättsliga föräldrar, som även är barnets biologiska föräldrar, får barnet en familjetillhörighet. Är barnets biologiska föräldrar även dess
rättsliga föräldrar är intresset om att känna till sitt ursprung uppfyllt. Gällande intresset om att någon tar rättsligt ansvar för barnet kan man anta att det är uppfyllt med tanke på att föräldrarna valt att sätta barnet till världen. Frågan är dock inte så enkel. Vid närmare granskning av lagstiftningen identifierar jag nämligen flera tydliga risker för att något av intressena kan komma att åsidosättas i praktiken.
Faderskapspresumtionen grundar sig som nämnt på äktenskapet, varför ingen prövning av det biologiska faderskapet görs. Snarare har lagstiftaren menat att ett antagande kan göras om att det leder till ett materiellt riktigt resultat.
Samtidigt har det framförts att presumtionen är inkorrekt för så mycket som 10% av alla barn77. Vidare har lagstiftaren gjort ett antagande om att intresset för god omvårdnad uppfylls. Detta då ingen egentlig kontroll görs av förmågan att faktiskt ta hand om barnet. Däremot när det gäller faderskaps- bekräftelse görs en viss kontroll, av att det biologiska faderskapet överensstämmer med det rättsliga, men egentligen endast när flera män är tänkbar fader till barnet eller när mannen inte frivilligt vill bekräfta att han är fader till barnet. Annorlunda förhåller det sig vid fastställande av faderskap genom dom, eftersom överensstämmelse mellan det biologiska och det rättsliga faderskapet i regel torde föreligga i dessa fall.
Gällande föräldraskap vid assisterad befruktning återfinns skillnader vid fastställande av föräldraskap vilka främst är hänförbara till om det är ett heterosexuellt eller homosexuellt par som använder sig av assisterad befruktning. Detta eftersom för ett heterosexuellt par fastställs faderskapet på samma sätt som om barnet tillkommit genom samlag. Medan ett homosexuellt par, oavsett samlevnadsform, måste få föräldraskapet fastställt genom bekräftelse eller dom. Vid assisterad befruktning blir det svårare att tillgodose barnets intressen eftersom det inte återfinns en överensstämmelse mellan det biologiska/genetiska och rättsliga föräldraskapet. Samtidigt är det högst troligt att övriga två intressen uppfylls då barnet får en
77 Se avsnitt 5.2.1.
familjetillhörighet och god omsorg, vilket med hög sannolikhet kan antas på grund av att föräldrarna samtyckt till behandling och således gjort det troligt att de vill ha barn.
Enligt min åsikt läggs för stor vikt på det biologiska föräldraskapet trots att det i själva verket i praktiken inte säkerställer barnets intressen fullt ut.
Dessutom uppfyller inte nuvarande metoder för fastställande av föräldraskap alltid en överensstämmelse mellan det rättsliga och biologiska föräldraskapet.
Således åsidosätts principen om barnets bästa genom rådande metoder för fastställande av föräldraskap. Vidare utgör metoderna olikabehandling för föräldrarna beroende på samlevnadsform, kön och sexuell läggning. På grund av ovan anförda anser jag att reglerna på området är föråldrade och behov av ändring föreligger.
7.1.1 Slopad faderskapspresumtion
Argumentation mot att slopa faderskapspresumtionen hänfördes främst till att det ansågs skapa merarbete för myndigheter och enskilda, då även gifta par skulle behöva bekräfta faderskapet eller få det fastställt genom dom. Vidare ansågs det att faderskapspresumtionen gav ett riktigt resultat. Det sistnämnda finns det ingen garanti för med tanke på att det just är en presumtion och således ett antagande att rätt fader fastställs. Argumentation som grundar sig i att det skulle bli onödigt mycket arbete för myndigheter och enskilda är för mig inte heller ett hållbart skäl. Med tanke på att många par idag väljer att inte gifta sig är det redan en stor del barn som behöver få fastställt att de har en fader genom bekräftelse eller dom. Ifall presumtionen hade slopats hade ett gift par troligen fått genomgå en enklare utredning hos socialnämnden, precis som sambor. Även om det självklart innebär merarbete för myndigheter och enskilda så kan inte den utredning som ska göras anses vara särskilt tidskrävande. För de fall att den skulle anses vara mer tidskrävande kan detta enligt mig rättfärdigas mot bakgrund av intresset för korrekt fastställande av faderskap. Ett korrekt fastställande av faderskap kan nämligen ur ett större tidsperspektiv innebära mindre myndighetsarbete eftersom ett barn med en trygg tillvaro är mindre benäget att behöva ta hjälp
av det allmänna. Vidare skulle barnets bästa i större utsträckning säkerställas då det vid bekräftelse görs en bättre kontroll av att rätt fader fastställs än vid faderskapspresumtionen.
Singer uttryckte i sin avhandling en oro över att gifta par skulle anse sig kränkta över att behöva redogöra för deras sexuella relationer under konceptionstiden. Jag kan förstå hennes argument, men håller inte med. Dels för att det är lika kränkande för sambor eller ett homosexuellt par, dels för att jag anser att föräldrars rätt till privatliv borde ge vika för principen om barnets bästa.
7.1.2 Presumtion för sambor
För sambor gäller fastställande av faderskap genom bekräftelse eller dom, varpå socialnämnden gör en enklare utredningen där socialnämnden med tillräcklig säkerhet ska bedöma vem som är fader. Rekvisitet ”tillräcklig säkerhet” har inte utretts i större utsträckning men innebär i praktiken att inget ska tala emot att mannen är far till barnet. En sådan bedömning blir självfallet individuell och varierar från fall till fall. Därmed är det relativt enkelt för sambor att “styra” utredningen i en viss riktning.
På grund av att sambor ansett utredningen som kränkande och ålderdomlig har en faderskapspresumtion för sambor diskuterats. Samtliga gånger har en sådan idé avvisats. Oftast med hänvisning till att parterna sällan behövde svara på integritetskränkande frågor i utredningen, att principen om barnets bästa hade kommit i skymundan, att trygga garantier gavs för att rätt faderskap fastställts samt att det hade blivit problematiskt att avgöra när samboskap förelåg.
Enligt mig är det utformningen av socialnämndens utredning som avgör huruvida en presumtion för sambor borde införas eller inte. Som dess utformning ser ut i dagsläget är utredningen i princip att jämställa med faderskapspresumtionen. Parterna behöver ytterst sällan svara på integritets- kränkande frågor och det räcker att mannen uppger att han är fader till barnet
så får han möjlighet att bekräfta faderskapet. Ett sådant förfarande är inte i enlighet med principen om barnets bästa då det finns en stor risk att delar av barnets behov eller intressen åsidosätts. Argumentation mot ett införande av presumtion för sambor är bland annat att det finns en viss garanti för att rätt fader fastställs. Som nämnt ger faderskapsbekräftelse en större garanti än faderskapspresumtionen för att det biologiska faderskapet överensstämmer med det rättsliga samtidigt som den kontrollen egentligen är löjeväckande.
Jag hade hellre sett att socialnämnden gjorde en grundligare utredning där parterna var tvungna att svara på integritetskränkande frågor. Barnets bästa borde inte ge vika för att sambor ska ha rätt till privatliv och därmed löpa risk för att fel förälder fastställs.
Enligt min åsikt innebär en fortsatt bekräftelse för sambor med grundligare utredning dock en slopning av faderskapspresumtionen. Detta eftersom systemet annars kan uppfattas som diskriminerande. Ett val av samlevnad kan inte tillmätas så stor betydelse, inte i ett samhälle där synen på äktenskapet blivit allt mer förlegad och allt fler väljer samboskap ”livet ut”. Vidare anser jag att det i de fall en faderskapspresumtion för sambor införs, borde den presumtionen även omfatta samkönade samboende par. Det vill säga en föräldraskapspresumtion för sambor.
7.1.3 Föräldraskapspresumtion
Föräldraskapspresumtionen är det förslag som diskuterats flitigast och som är mest aktuellt med tanke på SOU 2018:68. Flera argument både för och emot kan anföras vid diskussionen om en föräldraskapspresumtion. Vid en sammantagen bedömning ansåg utredaren i SOU 2018:68 att det inte fanns tillräckligt tungt vägande skäl för att särbehandla föräldraskapet för ett gift samkönat par. Något jag håller med utredaren om. En föräldraskaps- presumtion hade resulterat i en mer enhetlig och jämlik reglering. På så sätt hade en till synes diskriminerande lagstiftning kring olika regleringar för fastställande av föräldraskap på grundval av samlevnad och sexuell läggning försvunnit. Vidare anser jag att det borde vara mer önskvärt med en likabehandling för barnets bästa. Vid en föräldraskapspresumtion skulle
barnet erhålla två rättsliga föräldrar och därmed en familjetillhörighet. Vidare skulle barnet rimligtvis bli väl omhändertagen av föräldrarna med tanke på att par som använder assisterad befruktning i regel har en avsikt eller en önskan att bli föräldrar. Det som går att ifrågasätta beträffande föräldraskaps- presumtionen är barnets intresse att känna till sitt ursprung. Lagstiftningen bygger på en överenstämmelse mellan det biologiska och rättsliga föräldraskapet. Något som inte är möjligt vid assisterad befruktning med donerade spermier. Detta eftersom samtycket är grundläggande vid sådana situationer, till skillnad från faderskapspresumtionen där istället samlaget är grundläggande. Även om ett barns intresse att få information om sitt ursprung är grundläggande anser jag inte att det är tillräckligt starkt skäl mot att införa en presumtion. Numera är det lagstadgat att föräldrarna ska berätta för barnet om dess ursprung. Även om det är beroende på föräldrarna om det kommer fram eller inte, så får sannolikheten antas vara stor att föräldrarna berättar.
Framförallt med tanke på att föräldraskapspresumtionen blir tillämplig för ett kvinnligt samkönat par som ingått äktenskap. Därav bör föräldrarna förr eller senare tvingas förklara för barnet att det har kommit till genom assisterad befruktning. Detta följer av naturliga skäl eftersom barnet kan komma att förstå detta i framtiden.
På sätt och vis kan en föräldraskapspresumtion hävdas vara ett steg mot en mer modern lagstiftning, som från många håll anses vara påkallad. Samtidigt vill jag hävda att ett sådant steg, vid närmare eftertanke, egentligen kan anses vara omodernt. Detta eftersom ett införande av föräldraskapspresumtion vilar på samma tankegångar som genomsyrade lagstiftningen beträffande faderskap i början av 1900-talet. Nämligen att det är karaktären på förhållandet mellan de potentiella föräldrarna (tidigare äktenskapet) som ska fastställa föräldraskapet.
7.2 Slutsats
Sammanfattningsvis kan konstateras att reglerna för hur man fastställer föräldraskap är föråldrade. Det ska dock inte glömmas att vid reglernas första utformning i lag var barnets bästa någonting annat än vad det är idag.
Principen om barnets bästa är inte statiskt utan förändras i takt med samhällsutvecklingen. Därav är det ingen lätt uppgift för lagstiftaren och rättstillämparen att tillvarata barnets bästa i det enskilda fallet. För ett barn kanske det bästa är att få sin biologiska fader fastställd även som rättslig fader.
För ett annat barn är styvfadern kanske en bättre fader än vad barnets biologiska fader någonsin är eller kommer vara. Oavsett krävs det en ändrad reglering på området som uppfyller mer likabehandling och principen om barnets bästa.
Flertal förslag har diskuterats men än har inget av dessa lagstadgats. Kanske ändrar SOU 2018:68 på detta om förslaget gällande föräldraskapspresumtion antas. Jag välkomnar en sådan förändring även om jag hellre sett att man vågade slopa faderskapspresumtionen. Ett införande av en föräldraskaps- presumtion och en presumtion för sambor är egentligen enbart en anpassning till faderskapspresumtionen. En anpassning som inte tillgodoser principen om barnets bästa. Bland annat eftersom det är ett barns intresse att få vetskap om sitt ursprung. Något som försämras när föräldraskapet fastställs genom en presumtion eftersom ingen kontroll görs av överenstämmelse mellan det biologiska och rättsliga föräldraskapet. Slopas faderskapspresumtionen hade det inte funnits anledning att införa presumtion för sambor eller en föräldraskapspresumtion. Istället skulle föräldraskapet fastställas genom bekräftelse eller dom för alla, oavsett samlevnadsform eller sexuell läggning.
På så sätt uppnås mer likabehandling i lagstiftningen vilket dessutom står i symbios med barnets bästa.
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Utskottsbetänkande
Betänkande 1985/86:LU28 Om vissa faderskapsfrågor m.m.
Betänkande 1988/89:LU33 Vårdnad om barn m.m.
Betänkande 1992/93:LU22 Olovliga bortföranden av barn samt vårdnad och umgänge m.m.
Betänkande 1995/96:LU18 Familjerättsliga frågor.
Departementsserier
Departementsserien 1999:57 Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar.
Departementsserien 2004:19 Föräldraskap vid assisterad befruktning för homosexuella.
Kommittédirektiv
Direktiv 2017:28 Modernare regler om faderskap och föräldraskap.
Propositioner
Proposition 1975/76:170 om ändring i föräldrabalken, m.m.
Proposition 1997:98:7 Vårdnad, boende och umgänge.
Proposition 2001/02:123 Partnerskap och adoption.
Proposition 2005/06:99 Nya vårdnadsregler.
Proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter.
Statens offentliga utredningar
SOU 1917:1 Lagberedningens förslag till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken. III. Förslag till lag om barn utom äktenskap m.m. Stockholm 1915.
SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer.
SOU 2007:3 Föräldraskap vid assisterad befruktning.
SOU 2018:68 Nya regler om faderskap och föräldraskap.
Svensk författningssamling
SFS 1994:1219, lag om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Stockholm:
Justitiedepartementet.
Övrigt riksdagstryck
Remiss av SOU 2018:68, diarienummer: Ju2018/04106/L2.
Elektroniska källor
Nationalencyklopedin, sökord: konceptionstid,
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konceptionstid, besökt 2019-12-03.
Nationalencyklopedin, sökord: könscell,
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/könscell, besökt 2019- 12-09.
Publikationer från myndigheter och organisationer
Socialstyrelsens handbok, ”Att fastställa faderskap”, allmänna råd från Socialstyrelsen, 2005,
https://mfof.se/download/18.7a15f94516e8e25421b1614b/1574868034660/
att-faststalla-faderskap.pdf, besökt 2019-12-16.
Handbok om barnkonventionen, UNICEF, upplaga 1:1, 2008,
http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/080125/81db21f29940 36a27e03853ac1d679b7/Handbok%20om%20barnkonventionen%20-
%20UNICEF.pdf, besökt 2019-12-16.
Litteratur
Kleineman, Jan, ‘Rättsdogmatisk metod’, i: Korling, Fredric - Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, 1 upplagan, Lund 2013.
Mägi, Erik och Zimmerman, Lina-lea, Stjärnfamiljejuridik – Svensk familjelagstiftning ur ett normkritiskt perspektiv, 1 upplagan, Stockholm 2015.
Ryrstedt, Eva, ’Den genetiska utvecklingens familjerättsliga implikationer’
Svensk Juristtidning, 2003.
Saldeen, Åke, Barn- och föräldrarätt, 7 upplagan, Uppsala 2013.
Saldeen, Åke, Fastställande av faderskap, Stockholm 1980.
Singer, Anna, Barnets bästa: om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, 7 upplagan, Uppsala 2019.
Singer, Anna, Föräldraskap i rättslig belysning, Uppsala 2000.
Lagkommentarer
Singer, Anna, [föräldrabalk (1949:318), karnovkommentar till 1:5, not 21], JUNO, internet 2019-12-11.
Singer, Anna [föräldrabalk (1949:381), karnovkommentar till 1:7, not 26 och 27], JUNO, internet 2019-12-06.
Singer, Anna [föräldrabalk (1949:381), karnovkommentar till till 1:9, not 32], JUNO, internet 2019-12-06.
Singer, Anna, [föräldrabalk (1949:318), karnovkommentar till 1:15, not.
43], JUNO, internet 2019-12-06.
Walin, Gösta, Vängby, Staffan, Singer, Anna och Jareborg, Nils,
[föräldrabalk (1949:381) kommentar till 1:6a], Zeteo, internet 2019-12-06.
Rättsfallsförteckning
NJA 1998 s. 184.
NJA 1999 s. 589.
