LANTBRUKETS LÖNSAMHET
– PROGNOS NOVEMBER 2018
EN RAPPORT OM LÖNSAMHETEN I SVENSKA LANTBRUKSFÖRETAG
OM RAPPORTEN
I ”Lantbrukets lönsamhet” kan du läsa en prognos för lönsamheten 2018 inom driftsinrikt- ningarna växtodling, griskött, mjölk och nötkött. Medelgårdar grundat på verkliga företag följs för varje inriktning. Resultatet presenteras som Nyckeltalet (Resultat före avskrivningar – finansnetto)/omsättning.
INNEHÅLL
Torra fakta ... 3
Lönsamheten 2017 och 2018 ... 5
Växtodlingsföretaget ... 7
Grisköttsföretaget ... 9
Mjölkföretaget ... 11
Nötköttföretaget ... 13
Att jobba med företaget på kort och lång sikt ... 14
NYCKELTALET (RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR – FINANSNETTO)/OMSÄTTNING SKA RÄCKA TILL Framtida investeringar (avskrivningar) Uttag av egen lön
Skatter
Ränta på eget kapital Vinst
UR RAPPORTEN:
– torkan ger stora ekonomiska konsekvenser i alla produktionsinriktningar
– 2018 års torka ger effekter även 2019 – svårbedömt läge med stora variationer mellan
företag och olika delar av landet
Årets väderlek har varit speciellt. Det har varit extremt varmt väder i norra och meller- sta Europa medan de södra delarna hade gynnsamma väderleksförhållanden. Runt om i världen har även Australien haft ett varmare första halvår. Varma luftmassor dominerade sommaren i sydvästra USA och sydöstra Kanada.
VIKTIGA OMVÄRLDSFAKTORER
Internationella Valutafonden sänker prognosen för global tillväxt i sin oktoberrapport. USA och Kina har tidigare drivit världsekonomin. Det uppblossade handelskriget dem emellan medför att tillväxten i världen påverkas. Även tillväxten i Europa sänks och det till följd av utdragen och osäker process kring Brexit. Även FAO styrker osäkerheten med flera faktorer som kan påverka och göra det svårare att förutsäga livsmedelprognoserna.
SVENSKA KRONAN FÖRSVAGAS
BRÄNSLEPRISER OCH ENERGIPRISER ÖKAR
TORRA FAKTA
100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300
Livsmedelsprisindex Köttprisindex Mjölkprisindex Spannmålsprisindex
1/2012 7/2012 1/2013 7/2013 1/2014 7/2014 1/2015 7/2015 1/2016 7/2016 1/2017 7/2017 1/2018 7/2018
FAO:s samlade index på livsmedelsprodukter har en vikande trend under året. Källa: FAO SVERIGE 2018
Svenska kronan har under året försvagats mot både dollar och euro. Jämfört med årsskiftet har växelkursen sjunkit med 6 procent mot euro och 12 procent mot dollar. Svag växelkurs ger fördelar inom exportnäringar medan importberoende verksamheter drabbas. Konkurren- sen från importerade varor dämpas. Det direkta gårdsstödet gynnas. Årets växelkurs är nära 7 procent högre än föregående år. Den svenska växelkursen bidrar till att bränslepriserna ligger på höga nivåer. Råolje-priset på Brent-olja har dessutom stigit för att under oktober vara på nivån kring 75-85 dollar per fat och förväntas att stiga ytterligare. Första halvåret 2018 har priset varit cirka 50 procent högre än motsvarande period 2017. Sedan årsskiftet 15/16 har råoljepriset dubblerats.
De internationella marknadsräntorna i USA, Europa och Sverige har stigit under hösten.
Marknadsbedömningen är att räntorna kommer fortsätta stiga, om än långsamt.
Reporäntan, som styr de korta räntorna, ligger kvar på sin rekordlåga nivå –0,50 procent.
Reporäntan har varit negativ sedan februari 2015. Riksbankens egen prognos är att en höjning på 0,25 procentenheter kommer i december eller februari förutsatt att ekonomin utvecklas som väntat. Riksbankens prognos för reporäntan är att den om ett år kommer att vara 0 procent och om två år 0,50 procent. Den sammantagna bedömningen är att räntorna kommer att stiga något de närmaste åren men att de ändå kommer att ligga på förhållande- vis låga nivåer. Marknadens bedömning är att räntan på de längre lånen inom 2 år ökar med 0,5 procentenhet för att inom fem år ökar med ytterligare 0,5 procentenhet.
Det är i denna omvärld som den svenska bonden befinner sig. Hemma på gården har det under sommaren varit att praktisk lösa de problem som uppstått av torka och värme. Det kan ha varit problem som att förse djuren med vatten, flytta djur till nya betesmarker, försöka lösa fodertillgång, hålla ett acceptabelt klimat för djur både i stall som ute på bete, flytta bevattningsutrustning, prioritera vilka grödor som skulle bevattnas och mycket mer. De lägre skördarna har medfört att det tagit längre tid att skörda nödvändiga grovfodermängder.
Många har lagt mycket tid och energi på dessa operativa frågor och inte orkat lyfta blicken för långsiktiga strategiska frågor. Det är småföretagarens dilemma att flera funktioner ska utföras av samma person, ofta företagsledaren själv!
GÅRDSSTÖDET ÖKAR
LÖNSAMHET 2017
Våra sammanställningar visar att under 2017 förbättrades lönsamheten i alla produktions- inriktningar förutom i köttföretaget. I mjölkföretaget förbättrades lönsamheten uttryckt som resultat före avskrivningar minus finansnetto med drygt fem procentenheter. Även grisköttsfö- retaget visar på en uppgång med drygt en procentenhet medan lönsamheten förbättrades för växtodlingsföretaget med nära sju procentenheter. I nötköttsföretaget försämrades lönsamhe- ten med nära tre procentenheter. Omsättningen steg inom alla fyra inriktningarna. I huvudsak till följd av ökade intäkter från respektive huvudprodukt. Inom alla inriktningar ökade även intäkter från gårdsstöd och miljöstöd. Ökningarna är troligen hänförliga till utbetalningar från tidigare års ansökningar som inte beslutats förrän 2017.
RÄNTAN PÅ VÄG UPP
TORKAN HAR ÖKAT OMKOSTNADER
LÖNSAMHETEN 2017 OCH 2018
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Mjölk Växtodling Griskött Nötkött
Mjölk långsiktig nivå Växtodling långsiktig nivå Griskött långsiktig nivå 2013
procent
2014 2015 2016 2017 prel
2018
PRELIMINÄR LÖNSAMHET 2018
Prisutvecklingen på lantbruksprodukter har under 2018 påverkats av torkan. Framförallt är det växtodlingsprodukter och foderprodukter som kraftigt ökat i pris under andra halvåret.
Vi kan inte se att priset på mjölk och kött har förändrats till följd av vädersituationen. Priset på både nöt- och griskött ser ut att minska under året.
Vi bedömer att energipriserna samt foderkostnaderna ökar under 2018 i förhållande till 2017. Övriga omkostnader bedöms öka i takt med inflation.
Beräkningarna för året innehåller fler osäkra faktorer än normalt. I år läggs större vikt vid bedömning av skördenivåer och ökat behov av foderinköp. Hos företagen finns flera olika strategier för att hantera situationen. För att anpassa sig till fodertillgången har flera djur- hållande lantbruksföretag minskat sitt djurantal. Det leder till långa slaktköer.
RES F AVSKR MINUS FINANSNETTO/OMS
Det har varit en kraftig utvecklingen på foderpriset sedan sensommaren. De dåliga skördarna medför att Sverige övergår från att exportera spannmål till att bli beroende av import. Beroende på hur aktiv företagaren varit med att teckna avtal eller binda priser ger det konsekvenser på lönsamheten under 2018. Internationellt har inte priserna på soja och andra proteingrödor haft stora förändringar. På helårsbasis har sydamerikansk soja stigit med fem procent medan den nordamerikanska som medel är oförändrad. Oljeväxtpri- set i Europa är på samma nivå i år som föregående. Foderpriser i Sverige har dock under sensommaren stigit med 12 procent enligt statistik från Jordbruksverket. Några nedslag i priser hos foderleverantörer ger den dominerande bilden av prisökningarna på mellan 25 och 40 procent beroende på fodermedel. Några exempel på upp till 60 procent prisökning förekommer även.
Det medför sammantaget försämrad lönsamhet i alla produktionsinriktningar. För växtod- lingsföretaget och grisköttsföretaget sjunker nyckeltalet till 18 och 10 procent från 2017 års värden på 26 och 19 procent. I mjölkföretaget sjunker nyckeltalet till sämre värden än under senaste mjölkkrisåren. Våra beräkningar ger att årets torka och värme medfört ökade produktionskostnader för 2018 jämfört med 2017. Det ska noteras att torkan med- för även ökade produktionskostnader under 2019. Första halvan av 2019 kommer att bli kännbar och det gäller för varje företag att upprätta strategier och handlingsplaner för att kompensera ökade kostnader.
FÖRSTA HALVAN AV 2019 KOMMER ATT
BLI KÄNNBAR
VÄXTODLINGS
FÖRETAGET
PRODUKTPRIS KR/KG
DRIFTS
RESULTAT
Inom EU beräknas årets totala skörd vara cirka 7,5 procent under 5-årsmedel. Årets skörd beräknas vara 25,5 miljoner ton under medel för perioden 2013–2017. Tyskland och Danmark står för över 55 procent av det totala skördebortfallet inom EU. Till följd av det skiftande vädret beräknas skördarna i bland annat Spanien, Rumänien och Bulgarien över 5-årsmedel medan Danmark, Irland och Finlands totalskördar beräknas vara mer än 25 procent under flerårsmedel. Totalskörden i Tyskland beräknas bli 22 procent under flerårsmedel. Lagren inom EU beräknas minska med nära 11 miljoner ton men är trots det större än efter skördeåret 2016.
USDA:s senaste prognos för skörden av spannmål i världen 2018/19 visade på produktions- höjningar för både vete och majs jämfört med den tidigare prognosen från augusti. Den sam- lade produktionen av vete i Ryssland och Kazakstan samt en ökad produktion av majs i USA och EU är större än produktionsminskningarna i Australien, Kanada och Sydafrika. Den totala spannmålsskörden i världen 2018/19 är beräknad till 2 075 miljoner ton jämfört med 2 080 miljoner ton i september. Föregående år beräknades världsskörden till 2 073 miljoner ton.
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000
Lager konsumtion produktion
97/9898/9999/0000/0101/0202/0303/0404/0505/0606/0707/0808/0909/1010/1111/1212/1313/1414/1515/1616/17 prel 17/18okt 18/19 Spannmålsbalans
milj ton Lager
milj ton
1 200 1 300 1 400 1 500 1 600 1 700 1 800 1 900 2 000 2 100 2 200
Utveckling av världens spannmålsbalans källa: USDA
Världens produktionen av soja pekar på en rekordskörd som överstiger förbrukningen. Priset på soja från USA är pressat medan priset på sydamerikansk soja stiger. Priset på oljeväxter i Europa ligger stabilt.
Jordbruksverket har reducerat spannmålsskörden i Sverige ytterligare under hösten beroende på beräkningar som visar på att mer stråsäd än vanligt har skördats som grönfoder. Lantmän- nen uppdaterar och reducerar sin beräkning av årets skörd. De beräknar nära en halvering jämfört med flerårsmedel. Inom EU rapporteras att de olika undantag som erhållits i regelver- ket för direktstöd har haft en positiv effekt på fodertillgången i en besvärlig situation.
SPANNMÅLSBALANS
UTFALL 2017
I vår undersökning är växtodlingsföretaget ett kombinationsföretag med flera intäkter såsom skog, körslor, hyror och en viss andel specialgrödor. Företagen i gruppen är gårdar där 2/3 av omsättningen kommer från växtodling. Totalt ingår 1 185 företag i år där vi har fullständig information för de senaste 4 bokslutsåren. Företagen har en medelareal på cirka 125 hektar och det ingår både ekologiska och konventionella företag. För 2017 stiger den totala omsätt- ningen med nära 9 procent jämfört med 2016. Växtodlingsintäkterna steg med 10 procent.
Ser vi till hela företaget inklusive sidoverksamheter och gårdsstöd, ligger omsättningen för 2017 på 3 procent över medel för perioden. Även de totala kostnaderna steg 2017 men en- dast med knappt 4 procent vilket gör att resultat före avskrivningar stiger. Vårt nyckeltal resul- tatet före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen stiger till knappt 27 procent. Även arbets- och kapitalinkomsten stiger till 10 procent som andel av omsättningen.
0 50 100 150 200 250 300
Lager konsumtion produktion Soybeans, $/mt, nominal$a 97/9898/9999/0000/0101/0202/0303/0404/0505/0606/0707/0808/0909/1010/1111/1212/1313/1414/1515/1616/17
prel 17/18okt 18/19 Sojabalans milj ton
Pris $/ mt Lager
milj ton
0 100 200 300 400 500 600
Tkr
Omsättning Res f avskr -500
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500
2014 2015 2016 2017 prel 2018
Arbets- och kapitalinkomst Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd
PRELIMINÄR 2018
Spannmålspriset för 2018 stiger men skördarna är mycket lägre än normalt. Spannmålspri- set i Sverige är i höst 45 procent högre än för ett år sedan enligt EU kommissionens ”EU Crops Market Observatory”. Under vintern var spannmålspriset i Sverige lägre än föregående år. Årets högre pris klarar inte att kompensera skördebortfallet varför omsättningen sjunker med fyra procent. Det finns även företag som pris-säkrat tidigare till ett lägre pris. I de fall de inte uppnått volym måste de betala ersättning vilket även sänker växtodlingsintäkterna.
De totala kostnaderna förväntas stiga jämfört med 2017 framförallt på grund av högre priser på handelsgödsel och växtodlingsomkostnader samt energi medan övriga omkostnader ökar svagt. Preliminärt sjunker resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till om- sättningen till under 18 procent.
TORKAN HAR PÅVERKAT INTÄKTEN
VÄXTODLINGSFÖRETAGET SOJABALANS
GRISKÖTTS
FÖRETAGET
PRODUKTPRIS KR/KG
DRIFTS
RESULTAT
Idag får den svenska slaktgrisproducenten cirka 20 procent mer betalt än den genomsnitt- liga slaktgrisproducenten i EU. Med vissa korta undantag har svensk slaktgrisproduktion uppvisat 5 till 20 procent bättre pris än EU:s snitt de senaste fyra år. Marknadsandelen av svenskt griskött fortsätter förbättras. Första halvåret 2018 låg marknadsandelen på 75 procent vilket är en förbättring med tio procentenheter sedan 2014.
Mängden svenskt griskött ökar också, inhemska produktionen har ökat med 5 procent sedan 2014. Dock har förbrukningen per capita sjunkit med 2 kilo under perioden. Det gör att svensken förbrukar lika mycket svenskt griskött per capita i dag som för 5 år sedan, cirka 24 kilo.
Slakten av gris inom EU ökade med 3 procent i antal grisar och med 4 procent i vikt under januari–juli 2018 jämfört med januari–juli 2017. Enligt EU kommissionen är prognosen för 2018 en produktionsökning på 1,2 procent.
11 12 13 14 15 16 17 18 19
Sverige Danmark Tyskland Polen EU
2017-40 2017-42 2017-44 2017-46 2017-48 2017-50 2018-02 2018-04 2018-06 2018-08 2018-10 2018-12 2018-14 2018-16 2018-18 2018-20 2018-22 2018-24 2018-26 2018-28 2018-30 2018-32 2018-34 2018-36 2018-38 2018-40 2018-42
sek/kg
Avräkningspriser slaktgris 1 år bakåt, sek/kg, -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakteri- erna,omräknade priser från euro till sek med Riksbankens växelkurs fredag aktuell vecka Vecka 42 låg det genomsnittliga priset inom EU på 137,6 euro/100 kg (klass E).
Snittpriset för slaktgrisar har fallit 9 procent sedan augusti. Priset på smågrisar har gått ner med 8 procent den senaste månaden. Det genomsnittliga priset på smågrisar är 23 procent lägre än motsvarande vecka 2017. Svenska priset på griskött är under hösten 1–2 procent under priset förra hösten.
1 600 1 650 1 700 1 750 1 800
2016 2017 2018 sek/kg
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Tkr
Omsättning Res f avskr -1 000
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000
2014 2015 2016 2017 prel 2018
Arbets- och kapitalinkomst Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd
Pris på slaktgris klass E i Sverige, källa Jordbruksverket I prisstatistiken ser vi att svenska priset på griskött sjunkit sedan årsskiftet. I priserna kan man se en nedgång under sommaren som kan kopplas samman med efterfråge- minskning på grund av grillförbud. I prisstatistiken kan vi inte se någon effekt av konsu- mentupprop att hjälpa de svenska lantbrukarna.
UTFALL 2017
Omsättningen hos grisköttsföretaget ökade med 1 procent. Intäkterna för grisköttet var oförändrade medan växtodlingsintäkterna steg med 3 procent. I materialet till undersök- ningen ingår grisköttsföretag som är både integrerade och specialiserade. Underlaget omfattar 169 företag som i snitt har 210 suggor och 1 120 slaktgrisplatser. Medelfö- retaget har nettoförsäljning av smågrisar. Företagen har i medel cirka 80 hektar åker- mark. De totala kostnaderna i grisköttsföretaget var i stort oförändrade under 2017 vilket framförallt beror på att ökade kostnader för foder och energi kompenserades med lägre kostnader för växtodlingsinsatser. Resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen steg till 19,5 procent. Sammantaget gör det att arbets- och kapitalinkomsten ökar under 2017.
LÄGRE PRISER TROTS ÖKAD EFTERFRÅGAN
GRISKÖTTSFÖRETAGET
PRIS PÅ SLAKTGRIS KLASS E I SVERIGE
PRELIMINÄR 2018
Årets väder påverkar grisköttsföretaget mycket enligt våra beräkningar. Företagen har haft olika strategier. Några företag agerade tidigt under sommaren och säkrade kvantiteter och priser på foder. I tidigt skede kunde de låsa priserna till rimliga nivåer på en beräk- nad bristkvantitet av foder för det kommande året. Andra företag som avvaktade egna skörden för fastställa bristen tvingas köpa foder till betydligt högre nivåer. Det förekom- mer fall på upp till 60 procent ökning av foderpriser.
För hela året har grisköttspriset sjunkit vilket gör att omsättningen minskar med en pro- cent jämfört med föregående år. Totala kostnaderna beräknas öka med 11 procent jämfört med föregående år till följd av ökade foder- och energikostnader. Resultat före avskrivning- ar minus finansnetto i förhållande till omsättningen sjunker till under 10 procent.
MJÖLKPRIS KR/KG
DRIFTS
RESULTAT/KO
MJÖLKFÖRETAGET
Grovfoderförsörjningen har varit den stora utmaningen i mjölkföretaget under odlingssä- songen. Flertalet har ensilerat spannmål som helsäd för att säkra tillgången. Tillväxten av grovfoder under hösten har varit god så att den upptornande krisen under sommaren har bedarrat. Vallskörden blir emellertid totalt lägre än normalt.
Mjölkföretaget påverkas med ökade kostnader för inköpt grovfoder och halm samt ökat behov av spannmål eller kraftfoder för att kompensera helsädesskörd av spannmål och låga skördar. Likviditetsmässigt syns effekten redan nu men kan bli mer tydlig under 2019 då det kraftfoder man ett normalår har i lager behöver köpas in. Mjölkproduktionen bedöms minska till följd av sommarens värme och sämre kvaliteter på foder. Inom EU syntes en minskning i mjölkinvägning under augusti men den har senare återhämtat sig. Mjölkin- vägningen inom EU har ökat med 1,7 procent under januari–juli 2018 jämför med samma period 2017. Samtidigt har invägningen i Sverige minskat med 2 procent. De fyra största mjölkproducenterna (USA, Australien, Nya Zeeland och EU) har ökat sin produktion med sammanlagt 1,6 procent till och med augusti.
19 000 20 000 21 000 22 000 23 000 24 000 25 000 26 000 27 000
2016* 2017 2018 2018 prognos
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
miljoner liter
STORA ÖKNINGAR I FODERKOSTNAD
MJÖLKTILLFÖRSEL I VÄRLDEN
Det genomsnittliga avräkningspriset inom EU är cirka 5 procent lägre än i augusti 2017. Av- räkningspriset i Sverige är under hösten cirka 15–35 öre lägre än förra årets och bedöms ligga kvar på nuvarande nivå året ut. Priset har sedan mars utvecklats positivt framför allt till följd av hög efterfrågan på smör. Smörpriset steg första halvåret med cirka 40 procent inom EU. Under hösten har priset fallit tillbaka men är fortfarande cirka 30 procent över ett femårsmedel. Index på Global Dairy Trade har sjunkit fyra månader i rad. Smörpriserna på EEX-börsen för terminskontrakt med inlösen om 18 månader är under oktober högre än för dagskontrakt. Smörpriset på alla kontraktslängder på EEX har dock fallit under oktober.
Skummjölkspulvret ligger fortsatt på en prisnivå cirka 30 procent under femårsmedel. Inter- ventionslagren är fortfarande höga och uppgår nu till cirka 280 tusen ton, vilket motsvarar 2/3:e delar av toppnoteringen hösten 2016 efter ryska importstoppet. Med nuvarande takt i utförsäljningen av lagren kommer det ta fyra år innan de är slut.
UTFALL 2017
Den totala omsättningen för mjölkföretaget steg med 15 procent under 2017. Intäkterna för mjölk steg med 23 procent och nötköttsintäkterna ökade med en procent.. Besättnings- storleken i undersökningen ligger kvar på drygt 90 mjölkkor 2017 för de 995 mjölkföreta- gen som ingår i analysgruppen. Totala kostnader ökar 2017 med 8 procent. Kostnaderna för inköpt foder minskade som andel av mjölkintäkten. Arbets- och kapitalinkomsten ökar kraftigt liksom nyckeltalet resultat före avskrivningar minus finansnetto som ökar till 30 procent av omsättningen, men är ändå under den långsiktiga nivån på 35 procent.
PRELIMINÄR 2018
För 2018 har vi räknat med att mjölkintäkterna sjunker med 5 procent jämfört med föregå- ende år. Nötköttsintäkterna beräknas sjunka. Omsättningen beräknas sammantaget sjunka med 3 procent. Då flertalet av mjölkföretagen valde att skörda stor del av spannmålen som helsäd ökar behovet att köpa in spannmål eller kraftfoder. I kombination med högre foderpriser och betydligt större inköpsbehov i företaget stiger kostnaderna med mer än 13 procent. Foderbristen kommer ha påverkan även på början av nästa säsong fram till att en första skörd av vallfoder kan bärgas. Det finns en risk för foderbrist om det blir en sen och kall vår med svag tillväxt på gräsvallarna. Foderkostnadens andel av mjölkintäkten stiger kraftigt och bedöms stiga under 2018 med 9 procentenheter jämfört med 4 årsmedel. To- tala kostnader beräknas öka med 13 procent framför allt till följd av ökade foderkostnader.
I relation till omsättningen bedöms resultatet före avskrivningar minus finansnetto sjunka till19 procent.
Tkr
Omsättning Res f avskr -500
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500
2014 2015 2016 2017 prel 2018
Arbets- och kapitalinkomst Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd
MJÖLKFÖRETAGET
2017 VAR ETT BRA ÅR...
...MEN 2018 ÄR
ETT BESVÄRLIGT
LÖNSAMHETSÅR
NÖTKÖTTS
FÖRETAGET
PRODUKTPRIS KR/KG
DRIFTS
RESULTAT
Nötköttsföretaget har samma problematik som mjölkföretaget med foderförsörjning.
Långa slaktköer är ett bekymmer för nötköttsföretaget. Under sommaren har det varit upprop om att välja svenskt kött för att öka efterfrågan. Än kan vi inte se någon effekt genom ökat pris till producent.
Det svenska genomsnittliga avräkningspriset på ungtjur är någon procent lägre än samma tid förra året. De senaste månaderna har avräkningspriset varit relativt stabilt och det beror på god inhemsk efterfrågan på svenskt nötkött. Slakten första halvåret hade ökat med 5 procent jämfört med 2017 för storboskap.
De goda återväxtförhållandena i september/oktober på vallarna har i kombination med tidiga åtgärder under säsongen gett möjlighet att hitta foderlösningar. Fodret är dyrare än tidigare och ofta med lägre näringsinnehåll men man undviker den akuta foderbristen där djur måste avyttras akut. Fler nötköttsföretag bedömer att det finns möjlighet att hålla fler djur än de ursprungliga planerna under den mest problematiska torkan. Svenska köttföreta- gen rapporterar om minskande slaktköer men enskilda lantbrukare rapporterar fortfarande om långa väntetider från anmälan till datum för slakt.
Det stora utbudet av slaktdjur kan bidra till de pressade avräkningspriserna. Dock behöver producenterna kompensation för sina ökade foderkostnader. Osäkerheten och bristen på foder medför att efterfrågan på kalvar har sjunkit och därmed priserna. Sedan sommaren har livkalvspriset gått ned med 10–15 procent. Jämfört med priserna förra hösten är ned- gången ytterligare 5 procent.
Vi får se framöver vilken effekt konsumentens val och vilja att stödja svenskt landskap med betande djur ger på marknaden.
UTFALL 2017
I gruppen nötköttsföretag ingår både hel- och deltidsföretag precis som det gör i nötkötts- branschen. I underlaget är det 318 företag. Bland företagen finns de som enbart slutupp- föder ungnöt samt de som har både dikor och ungnöt. Medelgården är nettoinköpare av livdjur för slutuppfödning. Under 2017 steg omsättningen med nära 5 procent. Intäkter från kött- och livdjur har ökat som andel av omsättningen. De totala kostnaderna ökade med 6 procent under 2017. Främst beroende på ökade foderkostnader. I analysen ser vi att resultatet före avskrivningar förbättras med 3 procent medan arbets- och kapitalinkomsten sjunker. I relation till omsättningen minskar arbets- och kapitalinkomsten. Arbets- och ka- pitalinkomsten exklusive gårdsstöd blir fortsatt positiv. I relation till omsättningen minskar resultatet före avskrivningar minus finansnetto till 30 procent.
ÖKAD EFTERFRÅGAN
OCH SLAKT
PRELIMINÄR 2018
Djurintäkterna beräknas sjunka något liksom kostnaderna för inköp av djur. Stigande kost- nader för energi och foder leder det till att resultatet före avskrivningar minus finansnetto sjunker till 24 procent. Även arbets- och kapitalinkomsten sjunker och exklusive gårdsstöd så blir den negativ.
Tkr
Omsättning Res f avskr -200
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800
2014 2015 2016 2017 prel 2018
Arbets- och kapitalinkomst Arbets- och kapitalinkomst exkl gårdsstöd
Årets torka 2018 har medfört stora överraskningar för lantbruksföretaget. Visserligen är många medvetna om att det svänger mellan åren men den oro som skapades under den värsta torkan utlöste för många en stress som är svår att hantera. Man påmindes om hur bräckligt företagandet kan vara, speciellt om tidigare år inte medgivit tillräckliga resultat/överskott.
Många företag känner nu av en likvidtetspress vilken märks speciellt under hösten då man normalt har som minst pengar i kassan. Alla företag kan hamna i en akut likviditetskris. Nor- malt knyter lantbruksföretagaren ”näven” och jobbar på men i denna situation är det istället viktigt att utåtagera, kommunicera och ta hjälp. Det gäller att analysera sin situation och försöka höja blicken inte minst för att själv må bra och kunna driva företaget på bästa sätt.
ÅTGÄRDER TILL HJÄLP VID AKUT LIKVIDITETSKRIS 1. Nuläge -Avstämning
2. Investeringsstopp 3. Justerad balansräkning 4. Budget Gör/Se/Följ upp 5. Preliminärdeklaration 6. Försäljningar 7. Utökad rörelsekredit 8. Leverantörskrediter 9. EU kredit
10. Förskott
11. Produktionsuppföljning 12. Hur mår du?
13. Handlingsplan med kort (likviditet) och långsiktig (resultat) strategi.
ATT JOBBA MED FÖRETAGET PÅ KORT OCH LÅNG SIKT
NÖTKÖTTSFÖRETAGET
KORT SIKT –
LIKVIDITET
En viktig och avgörande uppgift för en lantbruksföretagare, både när det gäller på kort och lång sikt är att ha överblick och kunna fokusera på rätt område i rätt tid! Ofta finns resulta- tet i att göra rätt insats på rätt plats eller att jobba med de områden i företaget som blöder mest just för stunden.
NYCKELORD
• Brett perspektiv, se helheten
• Blicka över hela verksamheten
• Agera i tid
• Prioritera resultat -påverkande åtgärder
• Sätt in resurser i relation till behov och utväxling
• Fokusera rätt i vardagen, lägg energi på rätt saker
• Jobba med det du själv kan påverka, du äger större andelen av frågorna i ditt företag
• Måste finnas kompetens i varje fokusdel
• Bra flöden
• Rätt bemannat
• Tydliga mål
• Driv på och få ut lite mer.
• Acceptera inte bortfall eller förluster.
• Omsättning per enhet viktig : De bästa företagen har ofta hög produktion och låg kostnad, hög omsättning fördelar också bättre ut kostnader.
• Flöde i företaget, (Beläggning, rekryteringsprocent, uppfödningstider, lageromsättning)
• Värdekedja/förädlingsgrad
• Kostnader för arbete mot ”värdehöjande tjänster.”
• Underhållskostnader, förebyggande eller brandkår.
I LRF Konsults arbete ser vi att framgångsrikt företagande innebär att man arbetar ur ett brett perspektiv. Förmågan och möjligheten att blicka över hela verksamheten samt agera i tid har stor inverkan på resultatet. Det finns ett ökat behov, inför framtiden, att fokusera rätt och prioritera resultatpåverkande åtgärder i takt med det ökade globala trycket.
I nedanstående cirkel visas fokusområden som vi ser i LRF Konsult och som påverkar resultatet. Det gäller att jobba med och prioritera rätt område i rätt tid för att få till ett resultat som är bra. Det gäller också att jobba med alla områden och inte glömma bort något då det lätt kan leda till att väl utfört arbete i ett annat område går till spillo.
Produktion: Produktion är en viktig del vilken vi är bra på i Sverige och som vi under lång tid arbetat för med goda resultat. Speciellt djurproduktionen med duktiga bönder och bra rådgiv- ning i samverkan har gjort att vi varit konkurrenskraftiga internationellt. Speciella områden att hantera torkåret 2018 är svårigheten att få fram utsäde samt problemet med dåliga insådder av vallar. Foderoptimering och foderanpassning till djur är ytterligare en stor fråga.
Effektivitet: Effektivitet eller organisation och arbetssätt är en viktig del av företagandet, som alltför ofta kommer i skymundan p.g.a. att det är svårt att mäta. Vikten av att tänka rätt, att alla drar åt samma håll, att ständigt förbättra sig har stor inverkan på ett företags lönsamhet. Att samla sin resurser på rätt trappsteg och utnyttja varje del effektivt med låg fast kostnad är att sträva efter. Exempel kan vara att ha en bra beläggning över året på en robot eller i relation till antalet platser i ladugården. Alternativt att man kör många timmar på en maskin som i sig medför effektivare arbete med bättre teknik än den gamla. Med dagens allt snabbare förändringar på både kostnads som intäktssidan krävs att man har verktyg att snabbt styra företaget och göra de rätta justeringarna. Återkommande och täta uppföljningar blir allt viktigare. Det finns flera olika metoder för uppföljning. Man kan bygga in affärssystem i traditionella bokföringen och ha ett Gårdsråd för att få in andra och nya ögon i företaget. ”Lean” är en filosofi som samlar människor och resurser i rätt riktning och hjälper till att fokusera på rätt saker. I lantbruksföretagandet har man speciella utmaningar då arbetsbehovet, antal timmar per månad, varierar stort under ett år med störst behov under hösten.
Produktion
Affären Marknad
Biologiska faktorer miljö
Politik CAPoch
Effektivi sering
FOKUS I FÖRETAGET
LÅNG SIKT – RESULTAT
BRETT PERSPEKTIV OCH FOKUS
SAMLA RESURSER
PÅ RÄTT TRAPPSTEG
Man har stor möjlighet att påverka effektiviteten i ett företag då man står inför investering- ar. En investering bör stämmas av mot timmar och personal så att inte obalans uppstår.
Beakta också om investeringen påverkar eller drar med sig andra kostnader. Maskinkostna- den är ett nyckeltal som mäter företagets effektivitet, det är viktigt att veta vad man mäter.
Om samtliga maskinkostnader tas med kan den variera mellan ca 3–8000 kr per ha där växtodlingsföretaget ligger lägst och mjölkföretaget ligger högst. Ligger man i nedkant så är det en klar signal på om man jobbar rätt i företaget.
Affären: Att vara aktiv och följa upp affärsstrategier samt vara mån om sina villkor gör att man visar att jag bryr mig och har koll på läget. Att vara aktiv är inte enbart av godo för egna affären utan ger också en signal till nästa led att anstränga sig för att uppnå lönsam- het och inte vara nöjd för tidigt. Gemensamt kan man skapa mervärde. En lantbruksföre- tagare har ofta långt avstånd till slutförbrukaren vilket gör det ännu viktigare att till nästa led påtala vad som krävs. Det är även viktigt att vara stolt och stå upp för de mervärden man anser att råvarorna har. I affärsstrategin är det i dag lika viktigt att vara aktiv på både inköps som försäljningssidan. Att ha en aktiv strategi behöver inte innebära att man i varje inköpstillfälle skall jaga in sista priset. En aktiv strategi innebär att jag just i dag eller i denna perioden väljer det här upplägget p.g.a vissa omständigheter. Speciella områden att bevaka detta år torde förutom inköps och försäljningsstrategi vara räntestrategi med en stigande ränta samt arrendestrategi då många arrenden överstiger avkastnings förmågan.
Bra mark som levererar skörd är ofta värd sina pengar på samma sätt som dålig mark har ett klart lägre värde och behöver övervägas, speciellt om den ligger på korta 1 års avtal.
Marknad: Primärproducenten har mycket sällan kontakt med slutförbrukaren av sin vara och har liten möjlighet att påverka slutkund. Speciellt i djurproduktionen kan man känna avstånd till marknaden. Väljer jag att vara primärproducent och underleverantör eller vill jag samarbeta med nästa led för att ta vara på mervärden. Marknaden påverkar däremot ofta hur jag behöver anpassa min produktion. Håll koll globalt på trender ty det brukar visa sig lokalt efter ett tag, skaffa en egen uppfattning. Aktuellt detta år är att göra rätt grödval utifrån efterfrågan. En annan fråga är vad som gäller efterfrågan och betalning för gris och kött om ett eller två år då dagens överskott och minskning kanske mynnar ut i en brist och efterfrågan. Övriga påverkande trender är eko, vego, efterfrågan offentliga kök, svenskt mm Biologi, miljö: ”–Det blir ändå som det blir, vädret avgör” hörs ibland. Genom gröd och art- val påverkar företagaren hur stor risk denna tar för väder och klimat samt kan till viss del kompensera för en speciell växtplats. Klimatförändringar kan medföra att odlingsgränserna förflyttas med möjligheter till nya sorter eller grödor samtidigt som man påtar sig en större risk. Varje företag får göra en avvägning inför kostnaden för handlingsberedskapen för att minska årsvariationer. Det kan vara kostnad för bevattning, dränering, växtföljdsval, avel eller stallars utformning i syfte att exempelvis skapa en sval miljö varma somrar.
Stöd: Stöd och ersättningar samt politiska beslut är en del av lantbruksföretagandet. De utgör cirka 15 procent av omsättningen för hela svenska jordbruket. Det varierar dock mellan olika produktionsgrenar och områden i Sverige. Som enskild företagare har man att förhålla sig till spelregler som detta ger och ta vara på möjligheter som ges på den egna gården. Den enskilde företagaren kan finna enkel marginalnytta genom att anpassa strate- gier och söka de åtgärder som passar dennes företag.
Projektledare: Stefan Nypelius Grafisk form: Joel Ledin LRF Konsult analysgrupp: Jan Lagerroth, Jimmy Larsson, Stefan Nypelius. Tendenspilar: Pil för produktpris visar tendens år 2018 jämfört med år 2017. Pil för driftresultat visar prognos för helår 2018 jämfört med helår 2017
