LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS SEPTEMBER 2018 EN RAPPORT OM LÖNSAMHETEN I SVENSKA LANTBRUKSFÖRETAG

(1)

LANTBRUKETS LÖNSAMHET

– PROGNOS SEPTEMBER 2018

EN RAPPORT OM LÖNSAMHETEN I SVENSKA LANTBRUKSFÖRETAG

(2)

LANTBRUKETS LÖNSAMHET

OM RAPPORTEN

I ”Lantbrukets lönsamhet” kan du läsa en prognos för lönsamheten 2018 inom driftsinrikt- ningarna växtodling, griskött, mjölk och nötkött. Medelgårdar grundat på verkliga företag följs för varje inriktning. Resultatet presenteras som Nyckeltalet (Resultat före avskrivningar – finansnetto)/omsättning.

INNEHÅLL

Lantbrukets lönsamhet i torkans spår ... 3

Växtodlingsföretaget ... 4

Mjölkföretaget ... 4

Nötköttföretaget ... 5

Grisköttsföretaget ... 5

Sammanfattning ... 6

NYCKELTALET (RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR – FINANSNETTO)/OMSÄTTNING SKA RÄCKA TILL

Framtida investeringar (avskrivningar) Uttag av egen lön

Skatter

Ränta på eget kapital Vinst

UR RAPPORTEN:

– torkan ger stora ekonomiska konsekvenser i alla produktionsinriktningar

– 2018 års torka ger effekter även 2019 – svårbedömt läge med stora variationer mellan

företag och olika delar av landet

(3)

Sommarens torra och varma väder påverkar jordbruket i mycket. Spannmålsskördarna bedöms till 30–70 procent av normalskörd och grovfoderbristen är stor. För att anpassa sig till fodertillgången planerar lantbruksföretag med nötkreatur och lamm för minskat djurantal. Det leder till mycket långa köer till slakt. De dåliga skördarna medför att Sverige övergår från att exportera spannmål till att bli beroende av import.

I detta läge kommer LRF konsult att kontinuerligt under hösten följa situationen och göra upp- dateringar över hur det påverkar lantbrukets lönsamhet inom produktionsinriktningarna mjölk, griskött, nötkött och växtodling. LRF Konsult gör normalt bedömningar två gånger per år och uppföljningar inom inriktningarna men kommer nu att ha tätare uppföljning under hösten.

VIKTIGA OMVÄRLDSFAKTORER

Svenska kronan har ytterligare försvagats mot både dollar och euro under året. Jämfört med årsskiftet har växelkursen sjunkit med 8 procent mot euro och 12 procent mot dollar. Svag växelkurs ger fördelar inom exportnäringar medan importberoende verksamheter drabbas.

Den svenska växelkursen bidrar till att bränslepriserna ligger på höga nivåer. Råolje-priset på Brent-olja har dessutom stigit för att under september vara på nivån kring 75–85 dollar per fat. Första halvåret 2018 har priset varit 25–30 procent högre än motsvarande period 2017.

SAMMANFATTNING

Årets torka och värme ger stora ekonomiska konsekvenser för lantbrukets alla produktionsinriktningar. Vi har i våra rapporter aldrig sett så svaga resultat. För växtodlingsföretaget och grisköttsföretaget blir försämringarna drastiska och nyckeltalet sjunker till 6 och 8 procent från 2017 års värden på 20 och 16 procent. I mjölkföretaget sjunker nyckeltalet till sämre värden än under senaste mjölkkrisåren.

KONTINUERLIG UPPFÖLJNING KRÄVS FÖR FÖLJA

UTVECKLINGEN

SVENSKA KRONAN HAR FÖRSVAGATS

LANTBRUKETS LÖNSAMHET I TORKANS SPÅR

RES F AVSKR MINUS FINANSNETTO/OMS

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Mjölk Växtodling Griskött Nötkött

Mjölk långsiktig nivå Växtodling långsiktig nivå Griskött långsiktig nivå

2013 2014 2015 2016 2017 prognos

2018

PROCENT

(4)

VÄXTODLINGS

FÖRETAGET

PRODUKTPRIS KR/KG

DRIFTS

RESULTAT

I landet bedöms skördarna vara 30–40 procent lägre än normala och i vissa områden be- tydligt sämre. Avsalupriset på spannmål och andra växtodlingsprodukter bedöms i medel bli cirka 30 procent högre än föregående år.

Hanteringskostnader vid utskeppning av spannmål bidrar normalåret till lägre spannmåls- priser inom Sverige. Bristsituationen medför en dubbel effekt genom att spannmålspriset inom Sverige först stiger motsvarande normala hanteringen vid export sedan tillkommer hanteringsmarginalen för import. Internationellt är det små förändringar på vetepriset vid amerikanska gulfen medan i Europa har vetepriset stigit med 16 procent efter sommaren och är 25–30 procent högre än för ett år sedan.

BEDÖMNING HELÅR 2018 JÄMFÖRT MED 2017

Spannmålsskörd 50–70%

Spannmålspris + 25 % + 40% andra halvåret

Dieselpris +19%

Elpris +15%

MJÖLKPRIS KR/KG

DRIFTS

RESULTAT/KO

MJÖLKFÖRETAGET

Grovfoderförsörjningen är den stora utmaningen i mjölkföretaget. Flertalet har skördat spannmål som helsäd för säkra upp tillgången. Behov av inköpt spannmål eller kraftfoder bedöms därför öka jämfört med normalår. I nuläget är det svårbedömt med tillväxten av grovfoder för en sen vallskörd.

Mjölkproduktionen bedöms minska till följd av sommarens värme och sämre kvaliteter på foder. Mjölkpriset till lantbrukaren bedöms ligga kvar på nuvarande nivå året ut.

BEDÖMNING HELÅR 2018 JÄMFÖRT MED 2017

Mjölkavkastning –4%

Mjölkpris –3%

Nötköttspris –2%

Foderpris q1–2 +8%

Fodermängd q3–4 +25%

(5)

NÖTKÖTTS

FÖRETAGET

PRODUKTPRIS KR/KG

DRIFTS

RESULTAT

Nötköttsföretaget har samma problematik som mjölkföretaget med foderförsörjning.

De långa slaktköerna är ett bekymmer för nötköttsföretaget.

Under sommaren har det varit upprop om att välja svenskt kött för att öka efterfrågan.

Vi får se längre fram under hösten vilket påverkan det har på konsumentens val och vilket genomslag det ger på marknaden. Slakten första halvåret hade ökat med 5 procent jämfört med 2017 för storboskap.

Nötköttspris –2%

GRISKÖTTS

FÖRETAGET

PRODUKTPRIS KR/KG

DRIFTS

RESULTAT

I grisköttsföretaget ger minskad skörd ökat behov av inköpt foder samtidigt som det är mindre växtprodukter till avsalu för företaget. Bristen på spannmål inom Sverige bidrar till kraftigt ökade foderpriser. För branschen slår bristen på halm igenom med kraftigt höjda priser. Tillgång på alternativa strömedel samt prisrelationer medför individuella lösningar.

Slakten har ökat med 1,5 procent under första halvåret. Stigande foderpriser medför att slaktgrisproducenter överväger om de ska sätta in nya slaktomgångar efter julslakten.

Osäkerheten ger obalanser på smågrismarknaden.

Priset på slaktgris ligger sedan sommaren något under förra årets priser. Medelpriset inom EU har varit lägre under 2018 än 2017. Sedan midsommar har dock priserna ökat med i snitt 5 procent utan valuta effekt. Med hänsyn till stark euro blir ökning över 7 procent jämfört med svenska priset. Medelpriset inom EU närmar sig det svenska och priset i Tyskland var i vecka 35 likvärdigt med det svenska.

Spannmålsskörd 50–70%

Grisköttspris –1%

(6)

Våra beräkningar ger att årets torka och värme medfört ökade produktionskostnader för 2018 jämfört med 2017. Det ska noteras att torkan medför även ökade produktionskostnader under år 2019 som inte finns med i nedanstående beräkning. Effekterna beräknas till motsvarande:

SAMMANFATTNING

Växtodlingsföretaget 80 öre/kg spannmål

Mjölkföretaget 50–60 öre per kg mjölk

Grisköttsföretaget 1,5-2,0 per kg kött

Nötköttsföretaget 3,0-3,5 kr per kg kött

MJÖLKFÖRETAG

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Mjölk högt inköp grovfoder lågt inköp grovfoder

2013 2014 2015 2016 prel

2017 prognos

2018

Variationen i inköpsbehov av foder beskrivet som förändring i resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättning för mjölkföre- taget

PROCENT

NÖTKÖTTSFÖRETAGET

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Nötkött högt inköp grovfoder lågt inköp grovfoder

2013 2014 2015 2016 prel

2017 prognos

2018 PROCENT

Variationen i inköpsbehov av foder beskrivet som förändring i resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättning för nötkötts- företaget.

GROVFODERTILLGÅNG

I våra beräkningar antar vi att inköpsbehovet av foder ökar med 25 procent inom mjölk- och nötköttsföretaget. Variationen mellan företagens strategier och behov är stort. För att visa påverkan på nyckeltalet resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättning görs några känslighetsberäkningar.

Vid normalt inköpsbehov av foder blir resultatet 2,8 respektive 1,4 procentenheter bättre för mjölkföretaget respektive nötköttsföretaget. På samma sätt försämras resultatet om inköpsbehovet av foder ökar 50 procent jämfört med normalåret. Vid normalt inköpsbehov hamnar lönsamhetsnyckeltalet för mjölkföretaget på samma nivå som 2013–2016. I nöt- köttsföretaget bedöms resultatet bli det lägsta i perioden även vid normalt inköpsbehov.

Projektledare: Stefan Nypelius Grafisk form: Joel Ledin Tryck: Digital LRF Konsult analysgrupp: Stefan Nypelius, Jan Lagerroth. Tendenspilar: Pil för produktpris visar tendens år 2018 jämfört med år 2017. Pil för driftsresultat visar prognos för helår 2018 jämfört med helår 2017. Utgivningsplan: 6 november 2018

(7)

LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS SEPTEMBER 2018 EN RAPPORT OM LÖNSAMHETEN I SVENSKA LANTBRUKSFÖRETAG