Avtal och tillsyn av fristående förskolor Habo kommun

(1)

Avtal och tillsyn av fristående förskolor | Innehåll

00

Avtal och tillsyn av fristående förskolor Habo kommun

April 2020 – Torbjörn Bengtsson och Jimmy Lindberg

(2)

Avtal och tillsyn av fristående förskolor | Innehåll

1

Innehåll

Innehåll 1

Sammanfattning 2

1. Inledning 3

2. Granskningsresultat 5

Bilagor 11

(3)

Avtal och tillsyn av fristående förskolor | Sammanfattning

2

Sammanfattning

Deloitte AB har av de förtroendevalda revisorerna i Habo kommun fått uppdraget att genomföra en granskning avseende avtal och tillsyn för fristående förskolor.

Revisionsfråga

Har barn- och utbildningsnämnden ändamålsenliga rutiner för tecknande av avtal med fristående förskolor och en systematisk tillsyn av dessa?

Svar på revisionsfråga

Vår sammanfattande bedömning är att barn- och utbildningsnämnden till stor del har ändamålsenliga rutiner för tecknande av avtal med fristående förskolor och en systematisk tillsyn av dessa.

Iakttagelser

• Av nuvarande ansökningsmall framgår att Habo kommun begär in de uppgifter som krävs enligt skollagen för ett godkännande.

• Skolchefen har från 1 januari 2020 delegation att godkänna ansökan om att starta fristående förskoleverksamhet.

• Det saknas ett undertecknat godkännande mellan barn- och utbildningsnämnden och två av fyra aktuella huvudmän.

• Tidsplan för tillsyn av de fristående förskolorna finns ej reglerad i beslutad riktlinje men utförs i Habo var 3 år.

• Bedömningsgrunderna vid tillsyn utgår till största del från skollag eller läroplan.

• Det finns en samsyn i att samverkan mellan kommun och de fristående förskolorna fungerar tillfredsställande.

• De fristående förskolorna deltar i dagsläget inte i den årliga enkät som går ut till kommunens förskolor.

• Grundersättningen betalas ut utifrån fyra kategorier baserat på ålder och det antal timmar barnet är på förskolan.

• Lokalkostnader ersätts enligt avtalet med ett schablonbelopp baserat på kommunens snittkostnad per inskrivet barn.

• Avgiften som betalas av vårdnadshavare för barnets plats i förskolan påverkas av barnets närvarotid. Barn med en närvaro under 15 timmar i veckan får i Habo kommun enligt politiskt beslut en avgiftsreducering.

Rekommendationer

Barn- och utbildningsnämnden rekommenderas att

• tillse att ett undertecknat godkännande finns med samtliga enskilda huvudmän.

• tydliggöra ansvarsfördelning och riktlinjer vid hanterande av ansökningsprocessen för att förhindra att steg i processen missas (exempelvis hanteringen av undertecknat godkännande).

• komplettera gällande riktlinje med en tidsplan för ofta tillsyn ska utövas.

• överväga att införa ett system för jämförande mått mellan kommunala och fristående förskolor, exempelvis genom att låta dem delta i den årliga enkäten, som ett led i kvalitets- och tillsynsarbetet.

Jönköping den [datum]

DELOITTE AB

Torbjörn Bengtsson Jimmy Lindberg Certifierad kommunal revisor Verksamhetskonsult

(4)

Avtal och tillsyn av fristående förskolor | Inledning

3

Bakgrund

Av skollagens 2 kap framgår att enskilda får bedriva verksamhet för förskola efter godkänd ansökan av kommunen. I lagen definieras vilka krav som ställs på den enskilda för att en ansökan ska godkännas.

En kommun ska även utöva tillsyn över sådan utbildningsverksamhet som den har beviljat godkännande vilket definieras av skollagens 26 kap. Enligt en tidigare genomförd nationell utredning från Skolinspektionen har det tydligt framgått att många kommuner inte bedriver något systematiskt tillsynsarbete och inte bedömer innehåll och kvalitet i de fristående förskolornas arbete.

Det är viktigt att kommunens tillsyn omfattar verksamheternas förmåga att leva upp till läroplanens intentioner, uppdragsbeskrivning och riktlinjer. En väl genomförd tillsyn kan öka kvalitén i verksamheten.

En viktig förutsättning för att bedriva ett bra arbete är ekonomiska resurser. I skollagen 8 kap 21 – 23 § anges att hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola. Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd och ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov.

Hemkommunen är dock inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Revisorerna har gjort bedömningen att en granskning av de fristående förskolorna bör genomföras. Deloitte har fått i uppdrag att genomföra en

granskning av barn- och utbildningsnämndens avtal mellan kommunen och friskolorna samt tillsyn av dessa.

Syfte och avgränsning

Granskningens syfte är undersöka om barn- och utbildningsnämnden har ändamålsenliga rutiner för tecknande av avtal med fristående förskolor och en systematisk tillsyn av dessa

Revisionsfråga

Har barn- och utbildningsnämnden ändamålsenliga rutiner för tecknande av avtal med fristående förskolor och en systematisk tillsyn av dessa?

Underliggande frågeställningar

• Finns avtal tecknade mellan Habo kommun och de fristående förskolor som verkar i kommunen?

• Finns det tydliga riktlinjer för hur avtal tecknas mellan kommunen och fristående förskolor?

- Hur tillser kommunen att de sökande uppfyller lagens krav inför beslut?

• Har barn- och utbildningsnämnden ett systematiskt tillsynsarbete för fristående förskolor inom kommunen?

- Hur bedöms innehållet och kvalitén i de fristående förskolornas arbete?

- Hur tillser nämnden att de fristående alternativen följer läroplanens intentioner?

• Finns det fastställda och tydliga riktlinjer för hur tillsynen ska gå till?

1. Inledning

(5)

Avtal och tillsyn av fristående förskolor | Inledning

4

• Hur ser resursfördelningsmodellen ut för kommunala och fristående förskolor?

- Hur beräknas grundersättningen fram?

- Finns det tydliga riktlinjer för hur eventuella tilläggsbelopp betalas ut till förskolorna i kommunen?

Metod och granskningsinriktning

Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, statiska analyser samt genom intervjuer med följande befattningshavare:

• Biträdande skolchef

• Handläggare inom förskola

• Förvaltningsekonom

• Fyra rektorer i fristående förskolor.

Granskningen har delats in i följande sju faser:

• Planering av intervjuer.

• Samla fakta/underlag genom intervjuer och dokumentgranskning.

• Genomgång, sammanställning och analys av insamlat material. Vid behov komplettering med mer material.

• Framtagning av viktiga iakttagelser och rekommendationer samt svar på revisionsfråga.

• Rapportskrivning inkl. sakavstämning.

• Presentation av granskning till revisorer.

• Godkänd rapport skickas till berörda nämnder & revisorer.

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkring har skett genom Deloittes interna kvalitetssäkringssystem.

Rapporten har även kvalitetssäkrats av de intervjuade personerna.

(6)

Avtal och tillsyn av fristående förskolor | Granskningsresultat

5 Utifrån genomförda intervjuer och granskat material har en övergripande

beskrivning av avtal och tillsyn av fristående förskolor gjorts nedan. De

iakttagelser som framkommit till följd av intervjuer och dokumentstudier redogörs under den rubrik som ansetts mest lämplig.

Finns avtal tecknade mellan Habo kommun och de fristående förskolor som verkar i kommunen?

I Habo kommun finns i dagsläget fem fristående förskolor som drivs av fyra olika huvudmän. Dessa är alla godkända av barn- och utbildningsnämnden att bedriva verksamhet.

I anslutning till ett godkännande ska det i Habo tecknas ytterligare ett godkännande mellan kommun och den enskilda sökanden. Godkännandet är utformat som ett avtal där det framgår vilka krav och åtaganden den enskilda respektive kommunen har i förhållande till varandra. Den enskilde

huvudmannen visar genom detta att man tagit del av och accepterat villkoren för godkännandet.

Vi har i vår granskning tagit del av fyra undertecknade godkännanden av huvudmän vilka är daterade från 2011. En förskola har därefter fått en ny huvudman och ett nytt godkännande har inte tecknat. En ny förskola har startats efter 2011 där inget godkännande tecknats. Det innebär att det i dagsläget saknas ett undertecknat godkännande med två aktuella huvudmän.

Bedömning

I skollagen eller annan lag regleras inte att en överenskommelse eller avtal måste tecknas mellan kommun och den sökande. Lagen reglerar att den sökande ska uppfylla lagens krav för att ett godkännande ska kunna fattas. Vi bedömer att det godkännande som finns och ska tecknas mellan barn- och

utbildningsnämnden och den fristående förskolan på ett tydligt sätt redogör för vilka krav och åtaganden de båda parterna har. Den blir därför ett bra

komplement till det formella godkännandet. Då avtal saknas med två huvudmän bedömer vi att rutinen för att tillse att detta tecknas vid uppstart eller byte av huvudman bör skärpas upp.

Vi noterar att då avtalet är benämnt som ett godkännande bör nämnden

överväga att kalla det något som särskiljer det från det formellt fattade beslutet om ett godkännande.

Finns det tydliga riktlinjer för hur avtal tecknas mellan kommunen och fristående förskolor?

Av skollagen framgår att en enskild som vill bedriva en förskoleverksamhet ska ansöka om detta hos kommunen. Skollagens 2 kap § 5 reglerar vilka villkor som måste uppfyllas av den enskilde för att kommunen ska godkänna ansökan.

Barn- och utbildningsnämnden i Habo kommun har en antagen riktlinje och policy för ”prövning och godkännande av fristående förskola”. Där framgår att nämnden vid en ansökan kräver in underlag som styrker hur den enskilde uppfyller skollagens krav inför beslut. Godkännandet kan dras tillbaka om villkoren i riktlinjerna inte följs och rättelse inte sker i enlighet med skollagen och läroplanens regler. Vi har i stickprov gällande godkännande av en

huvudman sett att underlaget till ansökan stämmer överens med det som efterfrågas i lag och enligt den interna riktlinjen.

Enligt gällande delegationsordning (gäller från 1 januari 2020) har beslut om godkännande delegerats till skolchef. Vid intervju framgår att i händelse av att en ansökan kommer in så är det skolchefen som har ansvaret över processen

2. Granskningsresultat

(7)

6 och gör bedömning om den sökande uppfyller de krav som finns. Till sin hjälp

för bedömning av underlaget har skolchefen professionen som finns inom befintlig verksamhet.

Bedömning

I Habo finns tydliga riktlinjer för vad som ska ingå vid en ansökan om att starta en fristående förskola. Underlaget som krävs in grundar sig på kraven i

skollagen. Det finns däremot inga skriftliga rutiner för den interna hanteringen av godkännande av nya fristående förskolor. En skriftlig rutin kan underlätta för att hanteringen genomförs på ett strukturerat och effektivt sätt. Att det i dagsläget saknas undertecknat godkännande med två huvudmän bedömer vi visar på vikten av att ha en tydlig rutin i ärendehanteringen.

Vi gör noteringen att från 1 januari 2020 är det skolchefen som har delegation att besluta och ta tillbaka ett godkännande. Enligt nuvarande riktlinje framgår det att beslut fattas av och barn- och utbildningsnämnden. Tecknat

godkännande skrivs även under av ordföranden i nämnd och vi bedömer att gällande riktlinjer och godkännanden bör uppdateras utifrån gällande delegationsordning.

Finns det fastställda och tydliga riktlinjer för hur tillsynen ska gå till?

Av riktlinjen för prövning och godkännande informeras den sökande att kommunen är skyldig enligt skollagen att genomföra tillsyn. Med tillsyn avser nämnden en granskning om verksamheten uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Riktlinjen beskriver vilka åtgärder som kan användas när en fristående förskola brister enligt skollagen. Det framgår däremot inte hur tillsynen ska gå till i praktiken och ingen tidsplan för när och hur ofta tillsynen ska genomföras.

Vid intervju med förvaltningen framgår att tillsyn genomförs var tredje år. Vid genomförd tillsyn 2017 hanterade de fyra fristående förskolor. Då det är ett

omfattande arbete delas tillsynen numer upp och förvaltningen träffar två förskolor ett år och tre förskolor året efter. Rutinen är inte fastslagen i något beslutat dokument.

I gällande delegationsordning finns inga uppgifter att nämnden har delegerat arbetet kring vem som har rätt att genomföra tillsynen. Det finns däremot delegerat till skolchef de lagstadgade åtgärder som kan genomföras till följd av en tillsyn. Åtgärder kan vara att rikta anmärkning, lämna föreläggande,

upprätta verksamhetsförbud eller att avstå från ingripande i samband med tillsyn. I dagsläget genomförs tillsynen av handläggare för förskolan på förvaltningen.

Godkännandet mellan kommun och den fristående förskolan reglerar att den sökande årligen ska lämna in en ekonomisk redogörelse och årligen delge en redogörelse över sitt systematiska kvalitetsarbete till barn- och

utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen träffar även de fristående förskolorna för ett pedagogiskt bokslut varje år.

Godkännandet reglerar även att kommunens revisorer vid behov kan genomföra en granskning av de fristående förskolorna.

Utöver den formella tillsynen bjuder nämnden in de fristående förskolorna till att lämna information om deras verksamhet i samband med nämndsmöte.

Informationen är mer av beskrivande karaktär kring hur verksamheten ser ut och hur de arbetar. Här ges även tid för politikerna att ställa frågor. Enligt intervjuer ska dessa inbjudningar ske regelbundet varje år.

Bedömning

Även om skollagen inte definierar hur ofta en tillsyn ska genomföras så bör kommunen tillse att de krav som ställs i ansökan fortlöpande ska vara uppfyllda. Skolinspektionen, som är den tillsynsmyndighet som granskar de kommunala förskolorna i hela landet, genomför sina granskningar i regel vart femte år om inte tidigare granskning föranleder en snabbare uppföljning.

(8)

7 För att uppnå kravet att uppgifterna i ansökan är aktuella bedömer vi att en

tillsyn i någon form bör genomföras med jämnare intervaller än fem år vilket uppnås i Habo kommun med nuvarande upplägg.

Den årliga uppföljningen av det systematiska kvalitetsarbetet och ekonomin indikerar även att barn- och utbildningsnämnden med hjälp av förvaltningen löpande följer upp de fristående förskolorna.

Skrivelsen i godkännandet som ger revisorerna rätt till att genomföra en granskning även hos de fristående förskolorna bedömer vi ger ytterligare en styrka till kommunens tillsynsarbete.

Har barn- och utbildningsnämnden ett systematiskt tillsynsarbete för fristående förskolor inom kommunen?

Barn- och utbildningsförvaltningen har som tillsynsmaterial tagit fram kontrollfrågor som de fristående förskolorna själva ska fylla i vid tillsynens påbörjan. Vi har identifierat elva olika områden berörs. Då förskolans verksamhet styrs av skollag och läroplan för förskolan (Lpfö18) är det från dessa bedömningen ska utgå. Vi kan vid en avstämning se att alla elva områden till största del är hämtade ur dessa (se bilaga 1).

Tillsynen kompletteras med ett verksamhetsbesök där representanter från förvaltningen träffar huvudman, förskolechef och personal.

Efter bedömning av insamlat underlag och intervjuer upprättas en preliminär tillsynsrapport med eventuella förslag till beslut. Här framgår både det som upplevts bra, men även de brister som framkommit och eventuella

förelägganden. De fristående förskolorna får bemöta innehållet i rapporten innan den slutliga rapporten fattas. I slutlig rapport framgår vilka eventuella beslut om förbättringsåtgärder som behöver genomföras.

Enligt skollagen (26 kap § 9) ska tillsynsmyndigheten inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning till den de utöver tillsyn över. Av besluten som fattas ska det, enligt mallen, finnas med förbättringsåtgärder som de fristående

förskolorna ska genomföra. Enligt intervjuer lämnar förvaltningen även råd muntligen till de fristående förskolorna om de bedömer att ett sådant behov finns.

Vid en genomgång för nämndens protokoll mellan 2017 – 2019 framgår inte att nämnden har tagit del av någon årlig ekonomisk redogörelse från de fristående förskolorna. Enligt de intervjuade från fristående förskolor så lämnas dock detta in i samband med ett pedagogiskt bokslut som hålls varje år.

Vid bokslutet presenteras även förskolornas kvalitetsarbete. Enligt de intervjuade finns det inget inslag av jämförande mellan de fristående förskolorna och de kommunala vid dessa träffar.

Det framgår av intervjuer att kommunen årligen genomför en

enkätundersökning till sina förskolor som används i kvalitetsarbetet men de fristående är inte delaktiga i detta.

Habo kommun har i dagsläget fristående förskolor med konfessionella inslag.

Inför placering får vårdnadshavarna skriva under ett placeringsavtal som informerar om att detta förekommer. Skollagen reglerar att undervisningen vid en fristående förskola ska vara icke-konfessionell, men utbildning får ha en sådan inriktning. Deltagandet ska dock vara frivilligt.

Enligt intervjuer med förvaltningen är detta en fråga som berörs vid tillsynen mot de aktuella förskolorna.

Upplevelsen från de fristående är att underlaget som kommunen begär in och tittar på är relevant och informationen är tydlig. De lyfter att det generellt finns ett väl fungerande samarbete med kommunen. Utöver tillsynen bjuds personal ofta in till utbildningsdagar och föreläsningar och det upplevs att från

förvaltningens sida anses att alla barn är hela kommunens gemensamma ansvar. Det finns enligt samtliga intervjuade en tät kontakt mellan handläggare på förvaltningen och mellan de fristående förskolornas rektorer.

(9)

8 Bedömning

Skollagens kapitel om tillsyn reglerar endast att kommunen ska tillse att de fristående förskolorna följer lagen och andra föreskrifter. Det gör att det blir relativt fritt hur den faktiska tillsynen genomförs för kommunen. Vi kan av underlag se att barn- och utbildningsförvaltningens mallar för tillsyn direkt är kopplade mot skollag och förskolans läroplan. Utöver den formella tillsynen så begär förvaltningen in en årlig rapportering från de fristående förskolorna vilket innebär att de löpande har möjlighet att hålla sig uppdaterade kring

verksamheten.

Samverkan med de fristående upplevs fungera väl både från kommunalt och fristående håll och vi bedömer att kommunen utifrån sitt nuvarande arbete försöker uppfylla lagens krav kring att vara rådgivande till de fristående förskolorna.

Barn- och utbildningsförvaltningen genomför varje år en enkätundersökning på sina enheter som används för deras kvalitetsarbete. Vi bedömer att

förvaltningen bör överväga att involvera de fristående förskolorna i dessa för att skapa en helhetsbild över förskolorna i Habo. Att som kommunal eller fristående förskola kunna jämföra sig med varandra via exempelvis en enkät kan vara en metod för att visa hur verksamheterna står sig mot varandra. Vi bedömer att det skapar förutsättningar för en bättre likvärdighet.

Vi bedömer även att det finns ett intresse bland Habo kommuns invånare för hur verksamheterna står sig mot varandra. Barn- och utbildningsförvaltningen kan på ett relativt enkelt sätt få ett underlag och visa detta tydligare genom att bjuda in de fristående förskolorna till att fylla i enkäten.

Ur ett tillsynsperspektiv kan en enkätundersökning även fungera som ett underlag för kommunens löpande bedömning av verksamheten.

Hur ser resursfördelningsmodellen ut för kommunala och fristående förskolor?

I Habo kommun finns ett beslutat grundbelopp per barn som gäller från 15 december 2015. Grundbeloppet räknas fram utifrån kommunens kostnader för;

▪ pedagogisk verksamhet

▪ pedagogiskt material och utrustning

▪ måltider

▪ administration, 3 % av bidragsbeloppet

▪ mervärdesskatt, 6 %

▪ lokalkostnader.

Ersättning för lokalkostnader räknas fram som en schablon utifrån kommunens genomsnittliga lokalkostnader per barn i förskolan.

Inför utbetalning till förskolorna, vilket sker varje månad, så stämmer handläggare och de fristående förskolorna av vilket antal barn som verksamheten har utifrån fyra kategorier:

Kategori Grundbelopp 2020

Barn 1–3 år med en schemalagd närvaro tom 15 timmar 119 003 Barn 1–3 år med en schemalagd närvaro över 15 timmar 186 530 Barn 4–5 år med en schemalagd närvaro tom 15 timmar 114 347 Barn 4–5 år med en schemalagd närvaro över 15 timmar 148 223

Vid intervjuer framgår att uppfattningen finns i förvaltningen att de fristående får mer ersättning per inskrivet barn än kommunala förskolor.

Enligt officiella nyckeltal var kostnaden per kommunalt inskrivet barn i förskolan 158 685 kronor 2018. Motsvarande siffra finns inte i den

(10)

9 officiella statistiken för barn i fristående förskola. Det finns nyckeltal som

redovisar kostnad per inskrivet barn för hela förskolan vilket talar för att uppfattningen stämmer. I detta belopp ingår dock, enligt RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser), även köp av annan kommunal huvudman vilket gör att de två talen inte går att jämföra fullt ut.

Vi har utifrån de underlag vi tagit del av och enligt officiell statistik gjort ett försök att räkna ut kostnaden per barn i fristående förskola. Vår uträkning visar att de fristående troligtvis får mindre än de kommunala enligt nuvarande grundersättning (se bilaga 2 för uträkning och

underlag). Enligt vår uträkning, baserat på uppgifter 2019 blir kostnaden per inskrivet barn 149 857 kr. Vi har i dagsläget inte uppgifter för

kostnader per inskrivet barn i kommunal förskola för 2019 men rimligt är att anta att kostnad inte har minskat från 2018.

Tilläggsbelopp

I nuvarande grundbelopp tas inte hänsyn till socioekonomiska faktorer eller om barn har behov av extra anpassningar. Det finns däremot möjlighet för de fristående att ansöka om ett tilläggsbelopp. De fristående får ansöka halvårsvis för att få tilläggsbeloppet prövat.

Ansökan ska innehålla en individuell utredning om barnets problematik och beslut om utbetalning fattas av skolchef. För den kommunala

verksamheten betalas tilläggsbeloppet ut schablonmässigt till förskolorna utan ansökan.

Vid intervjuer framkommer det att finns en delad bild bland de fristående förskolorna om att möjligheten finns att ansöka om tilläggsbelopp.

Samtliga intervjuade rektorer lyfter fram att de får stöd i form av en

specialpedagog som de kostnadsfritt får ta del av från kommunen. Detta anses vara en bra stöttning för att utbilda personal och underlättar arbetet för barn med ett större omsorgsbehov.

Avgiftsintäkter

De fristående förskolorna tar själva emot intäkterna från avgifter för de placerade barnen. Enligt politiskt beslut finns det i dagsläget två olika avgiftsnivåer som baserar sig på närvarotiden för det placerade barnet;

Närvarotid upp till 15 timmar per vecka

Barn 1: avgift 2 % av inkomsten (högsta avgift är 986 kr) Barn 2: avgift 1 % av inkomsten (högsta avgift är 493 kr) Barn 3: avgift 1 % av inkomsten (högsta avgift är 493 kr) Närvarotid mer än 15 timmar per vecka

Barn 1: avgift 3 % av inkomsten (högsta avgift är 1 478 kr) Barn 2: avgift 2 % av inkomsten (högsta avgift är 986 kr) Barn 3: avgift 1 % av inkomsten (högsta avgift är 493 kr)

Bedömning

Utifrån nuvarande modell ersätts lokalkostnader utifrån en uträknad

schablonersättning på kommunens lokalkostnader. Vi noterar att detta innebär att en fristående förskola med låg hyra gynnas gentemot de förskolor som har en högre lokalkostnad.

Grundersättningen per barn till de fristående är, enligt vår uträkning, något lägre än kostnaden per barn i kommunal förskola. En tänkbar förklaring till detta är att administrationsavgiften som ingår i grundersättningen räknas ut via schablon och inte faktiska kostnader. Troligtvis är det så att den faktiska kostnaden är högre för den kommunala verksamheten. Att räkna ut den

faktiska kostnaden för administration kan vara svårt då många funktioner delas mellan olika verksamhetsområden.

Vi kan utifrån ersättningsnivåerna och avgiftsintäkterna se att om en enhet har en stor andel barn som är placerade mindre än 15 timmar i veckan så generar det en lägre grundersättning för förskolan från kommunen. Vi noterar även att det innebär en lägre avgiftsintäkt då avgiften för barnet sjunker. Då platsen är

(11)

10 tagen av barnet innebär det att enheterna inte kan ta in fler barn för att täcka

upp för den minskade intäkten.

Vid jämförelse mot andra kommuner framgår det att vissa kommuner tillämpar en avgiftsnivå oavsett närvarotid på förskolan vilket, om det införs, skulle kunna generera en totalt högre avgiftsintäkt för enheterna.

(12)

Avtal och tillsyn av fristående förskolor | Bilagor

11 Bilaga 1; Koppling mellan områden vid tillsyn och skollag samt läroplan för förskola.

Bilagor

Område Kontrollfrågor berör Koppling till

skollagen/läroplan

Område Kontrollfrågor berör Koppling till

skollagen/läroplan Tillgänglighet Öppettidernas anpassning/

är verksamheten öppen för alla barn Rutiner för köhantering

Avgifter överstiger inte maxtaxan

Skollagen 8 kap § 5

Skollagen 8 kap § 14 Skollagen 8 kap § 20

Föräldrasamverkan Utvecklingssamtal

Vårdnadshavarens inflytande och involverande i verksamheten

Skollagen 8 kap § 10, Lpfö 18 Skollagen 4 kap § 12, Lpfö 18

Förutsättningar Personaltäthet och utbildning Skollagen 2 kap §§ 13–15 Styrning och ledning

Systematiskt kvalitetsarbete

Kännedom och arbete mot nationella målen Rektors arbete med utveckling

Pedagogisk insikt hos rektor och utbildning personal

Skollagen 4 kap §§ 3–5, Lpfö 18 Skollagen 4 kap § 5, Lpfö 18 Skollagen 2 kap § 9, Lpfö 18 Skollagen 2 kap § 5, § 11 och

§ 34 Kompetens Kompetensutveckling

Utvecklingsarbete bland personal Omsättning i personalgrupp

Skollagen 2 kap § 34, Lpfö 18 Skollagen 4 kap § 4

Mål och riktlinjer Utbildning planeras utifrån läroplan

Allmänna råd följs för utformning av verksamheten Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samlad bild av resultat och måluppfyllelse

Skollagen 1 kap § 11 Skollagen 2 kap § 8 Skollagen 6 kap, Lpfö 18 Lpfö 18

Barngrupper Antal pojkar/flickor Varav 15 timmarsbarn Modersmål

Anpassning av barngrupper

Skollagen 8 kap § 10, Lpfö 18 Skollagen 8 kap § 8

Utveckling och lärande

Pedagogisk miljö Barn i behov av särskilt stöd Barns inflytande

Normer och värden

Lpfö 18

Skollagen 8 kap § 9, Lpfö 18 Skollagen 4 kap § 9, Lpfö 18 Skollagen 1 kap § 4, Lpfö 18 Handläggningsrutiner Rutiner för klagomål, anmälningsskyldighet och

sekretess

Utrymningsplan, utbildning i HLR och brandskydd Registerutdrag för nyanställda

Krisplan

Skollagen 2 kap § 31

Trygghet En miljö präglad av trygghet, omtanke om barns välbefinnande och god omsorg Närvarorapportering

Skollagen 8 kap § 2, Lpfö 18

Arbetsmiljö Lokaler - inredning och utrustning, disposition Utemiljö

Rapportering av säkerhetsbrister Systematiskt arbetsmiljöarbete Förtrogenhet med säkerhetsarbete och brandskydd

Skollagen 2 kap § 35, 8 kap § 8 Lpfö 18

Arbetsmiljölagen

(13)

12 Bilaga 2;

Uträkning kostnad för par barn i förskola enskild huvudman för 2019.

Då nyckeltalet kostnad per inskrivet barn i kommunal förskola är ett bruttobelopp har vi räknat fram ett bruttobelopp för de enskilda för en rättvisande jämförelse. Nedan är de mått vi har utgått ifrån och dess källor.

Därefter presenteras uträkningens steg.

Mått för uträkning 2019 Summa Källa Utbetalt totalt till fristående

förskolor från kommunen

35 622 080 Barn- och

utbildningsförvaltningen Antal barn i fristående förskola 252 Barn- och

utbildningsförvaltningen Avgiftsintäkt per barn i förskola 8 500 Barn- och

utbildningsförvaltningen

1. Nettobelopp utbetalt kr/inskrivet barn i fristående förskola

Då det utbetalda beloppet från kommunen till de fristående och antalet barn var givet räknade vi fram ett nettobelopp kr/inskrivet barn vilket blev 141 357 kr.

(Totalt utbetalt från kommunen / barn i fristående förskola)

2. Avgiftsintäktskronor kr/inskrivet barn

Då det beloppet saknar intäkter behöver vi addera dessa för att få fram ett bruttobelopp.

Intäktsbeloppet per barn är cirka 8 500 i Habo kommuns förskola enligt uppgifter från förvaltningen.

3. Bruttokostnad kr/inskrivet barn i fristående förskola 2019

Det ger oss ett bruttobelopp enligt följande för 2019:

149 857/inskrivet barn

(Nettobelopp + avgiftsintäkt per inskrivet barn)

(14)

13 Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee (“DTTL”), its network of

member firms, and their related entities. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as “Deloitte Global”) does not provide services to clients. Please see www.deloitte.com/about for a more detailed description of DTTL and its member firms.

Deloitte provides audit, consulting, financial advisory, risk management, tax and related services to public and private clients spanning multiple industries. Deloitte serves four out of five Fortune Global 500^®companies through a globally connected network of member firms in more than 150 countries bringing world-class capabilities, insights, and high-quality service to address clients’ most complex business challenges. To learn more about how Deloitte’s approximately 225,000 professionals make an impact that matters, please connect with us on LinkedIn or Twitter.

This communication contains general information only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, its member firms, or their related entities (collectively, the “Deloitte network”) is, by means of this communication, rendering professional advice or services. Before making any decision or taking any action that may affect your finances or your business, you should consult a qualified professional adviser. No entity in the Deloitte network shall be responsible for any loss whatsoever sustained by any person who relies on this communication.