Rätten till rätt rätt för våra äldre
inom vård och omsorg!
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Hallsberg 2009-04-29
HILMAS SLÄKTTRÄFF I HALLSBERG!
Vad handlar matfrågan för de äldre om?
Äldreomsorg är något de gamla måste vänja sig vid vare sig de vill
eller inte
AINA, 8 ÅR
Svälter de?
Är maten äcklig?
Vad får våra äldre för pengarna?
(Bemötande,omvårdnad)
Vad kostar det?
(Nyckeltal)
Vem har ansvar?
Vem tar ansvar?
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Förankring Förhållningssätt
Fördelning av ansvar
Förebyggande Folkhälsa
Förståelse Kan man och ska man arbeta strukturerat med äldres kost- och nutritionsproblem???
Återstående medellivslängd vid födseln Återstående medellivslängd vid födseln
Fler och fler, äldre och äldre….
Nutritionstillståndet (MNA) hos äldre med olika typer av kommunalt bistånd
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Hemtjänst Hemsjv Servhus ÅH Grpbo Sjukhem Välnärda
Risk för undernäring Undernärda
%
Källa: Socialstyrelsens rapportserie Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Body mass index (BMI) hos äldre med olika typer av kommunalt bistånd
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
100 >=24
<=23
%
Undernäring - förekomst
• Malnutrition vid sjukdom = vanligt
• Malnutrition utan sjukdom = ovanligt
• I Sverige finns 23 studier, n = 4687 som påvisar detta.
(Ingvar Boseaus, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg)Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Utveckling av undernäring
Intag mindre än behov Minskande förråd
Biokemiska förändringar Anatomiska och
funktionella förändringar Medicinska
faktorer
Sociala faktorer
Miljö- faktorer
”kwashiorkor”
”marasm”
Effekter vid svält
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Det offentliga uppdraget - maten
*Livsmedelslagstiftning med EG-förordningar,
nr178/2002, Livsmedelshygien – förordning 852/2004
*
Produkt säkerhetslagen
*Produktansvarslagen
*Lag offentlig upphandling
Nationella riktlinjer tas fram som tydliggör vilka kvalitetskrav som kommunen ska ställa på sitt kost- och nutritionsomhändertagande!
Det offentliga uppdraget – vård och omsorg
• Socialtjänstlagen (2001:453) - kvalitetsaspekter
• Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) – medicinska aspekter
• Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)
• Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:5)
på insats
Omsorg
Omvårdnad Service
Mat och måltid
Exempel
Barndomsminnen är nåt man får dras med hela livet. Hans, 6 år.
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården, SOSFS 1996:24
• §1 All hälso- och sjukvård skall omfattas av
system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten.
• §3 Ansvar: Vårdgivaren skall säkerställa att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem
• Verksamhetschefen skall fastställa ett ändamålsenligt kvalitetssystem.
Kvalitetssystem i omsorgerna av äldre och Kvalitetssystem i omsorgerna av äldre och
funktionshindrade, SOSFS 1998:8 funktionshindrade, SOSFS 1998:8
• För att utveckla och säkerställa de krav på god kvalitet som ställt i § 7 a SOL (1980:620) bör all omsorg om äldre omfattas av system för fastställande av
kvalitetsmål samt för planering, utförande, uppföljning och utveckling av verksamheten.
• Detta bör ske genom övergripande inriktning och policy för verksamheten
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
SoS-rapport 2000:11
Den sjuka individens
nutrition måste betraktas på samma sätt som annan
medicinsk behandling och
därmed underkastas samma
krav på utredning, diagnos,
behandlingsplanering och
uppföljning/dokumentation.
Kökspersonal Vårdpersonal
Kostchef Klinikchef
Läkare Sjuksköterska
Distriktssjuksköterska
Enhetschef Medicinskt
ansvarig sjuksköterska
Hemtjänstpersonal Verksamhetschef
Sjukhuschef
Sjukgymnast
Logoped
Dietist
Biståndsbedömare Arbetsterapeut
Övergripande- eller yrkesansvar för kost- och nutritionsomhändertagandet
Landsting Kommun
Vårdpersonal
Sjuksköterska Politiker
Gruppchef
HILMA
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Vem gör vad?
• Akutsjukvård (5 dagar, ev. x flera)
– Identifiera problemet, initiera utredning, föreslå/påbörja behandling. Rapportera!
• Geriatrik/rehab. (ca 3 veckor)
– Identifiera det som man inte hann med förra veckan, fullfölj utredning, påbörja behandling
• Äldreomsorg, hemsjukvård (ca 11 mån)
– Behandla och följ upp, begär den hjälp som behövs
Ett tänkt år i en äldre sjuk människas liv
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Förhållningssätt
Maten är medel att nå god och jämlik hälsa för Karlskoga och
Degerfors kommuners invånare
Pengar är ett viktigare styrmedel än krav på näring och energi…..
Skillnaden mellan en giftblanderska och en kokerska är enbart uppsåtet!
Charles E Hagdahl
Förhållningssätt
Äldreomsorg är att dela sina sorger
med de äldre.
ANTON, 7 år
Inom kommunen
Politisk nivå
Tjänstemannanivå
Inom äldreomsorgen
Ledningsnivå
Verksamhetsnivå
Inom kostverksamheten
Ledningsnivå
Verksamhetsnivå
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Förankringsarbete på olika nivåer
• POLITISKA BESLUT – kvalitets- och servicenivå
• SOCIALFÖRVALTNINGENS LEDNING – inriktningsbeslut och ekonomi
• PLATSCHEFENS BETYDELSE – personalledare
• DEN VIKTIGA MAS:EN – rutiner och system
• SJUK- OCH DISKTISKTSSKÖTERSKOR – den medicinska kunskapen
Förankringsarbete på olika nivåer
• BISTÅNDSBEDÖMARENS ROLL
• UNDERSKÖTERSKOR OCH
VÅRDBITRÄDEN – de som är närmast vårdtagaren/gästen
• ANHÖRIGA
• KOSTVERKSAMHETEN – vad är det som
beställs och varför?
Fördelning av ansvar
• Produktion/service
• Distribution/service
-Direkt, -Till dörren
• Konsumtion/omvårdnad
• Folkhälsa
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Enligt Socialtjänstlagen &
Kommunernas ansvar för;Service;
– hjälp med inköp
– tillredning av måltider – leverans färdig mat
Omvårdnad;
– hjälp att äta
– hjälp att dricka
– tillgodose fysiska, psykiska, sociala behov
Det gör att måltiderna måste anpassas till en mer individuell kostbehandling.
Kostintyget blir allt viktigare och utbildning krävs för att kunna
ställa rätt kostordination.
Ett av de mest vanliga nutritionsproblemen är dysfagi (tugg- och
sväljsvårigheter) kopplat till 2 – 7 sjukdomstillstånd.
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Servicenivån inom äldreomsorg anpassas efter vilken typ av boende som gästen har.
Äldreomsorgen ska vid heldagsboende, ge de äldre 100% av rekommenderat behov av energi- och näringsämnen fördelat enligt:
frukost 20-25%, mellanmål 5-10%, lunch 25-30%,
mellanmål 5-10%, kvällsmål 20-25%, mellanmål 5-10%.
En absolut rekommendation är att nattfastan ej ska överstiga 11 timmar, i enlighet med SNR.
Syftet har varit att skapa en kommunikationskanal mellan köket och vården för att kunna fånga upp och därmed individualisera den måltid som serveras till vårdtagaren.
Vårdpersonalen behöver vara ögonen och öronen för köket så att man ska kunna lägga produktionen på rätt nivå och med rätt innehåll.
Ibland har även ansvarig plats/enhetschef deltagit. Ibland sjuksköterskan för att olika specifika behov hos vårdtagaren ska kunna tillgodoses.
KOSTOMBUD – matens ambassadörer inom vården
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
”Handlingsplan vid nutritionsproblem”
Att arbeta förebyggande:
En viktig utgångspunkt är samverkan.
Var och en i kedjan ska syssla med det man är bäst på.
Nalle Puh projektet
Kommunikation kring kost
”Folkhälsoprojekt;
Äldres hälsa inriktat mot nutrition”.
”Kvalitetssäkring vid konsumtionsledet.”
Socialnämnden, 99-09-03, och 02-06-10
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
• Personliga konkreta upplevelser
• Att få pröva själv
• Att se med egna ögon
• Att upptäcka något
• Känsloladdade upplevelser
• Att få ha roligt
• Att känna samspel
• Dialogen/samtalet med olika människor
• Symbolisk modell som fångar innebörden i det nya tänkandet
När utvecklas förståelse?
”Mormor säger att folk inte visar så sunt snusförnuft idag!
Beata, 8 år
”Pensionärernas matråd” tillsattes av Kommunala pensionärsrådet, KPR, i kommunerna.
De har kostombudets uppgifter inom
restaurangerna på dagcentralerna.
”MAT OCH MINNEN”
Kvalitativ utvärdering av pensionärernas upplevelse av dagcentralernas restauranger
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Samarbete med FoU, Forum äldre Utbildning för personal ledare,
politiker och sjuksköterskor inom äldreomsorgen.
Dvs. de som har beslutsrätt över schemaläggning av personal samt över personaldimensionering i
övrigt.
85 % undernärda eller risk för
undernäring?
Vanvård eller sjukdom?
SINNENAS ÄLDREBOENDE – insatsen som fick avslutas
Förhållningssätt, bemötande och beröring!
Metoderna var barn, mat och trädgård.
Gamla människor tycker mycket om att sitta i skymningen och se på ljuset.
Ninni, 8 år
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Samverkan med lasarettet - informationsöverföring
Tre problem kring måltiden:
1) Duschningar 2) Nattpersonalen 3) Lasarettet………
”Som man frågar – får man svar”
- I samverkan med Samhällsmedicin
Kostpärmen bygger på en ordination, ett kostintyg som utgör ett recept på kostbehandling till köket.
För att kunna ordinera rätt kostbehandling behöver man kunna kombinera ett näringstillstånd (en beskrivning av vårdtagarens situationer ur nutritionsperspektiv) med en analys av omvårdnadsbehovet för den specifika individen.
KOSTPÄRM: RÄTTEN TILL RÄTT RÄTT!
Karlskoga och Degerfors kommuner
Råd och anvisningar för personal inom äldreomsorgen om mat och måltider till äldre.
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Ätproblem vid
demenssjukdom Hjälp och stöd från vårdare/anhörig
Ointresse under måltid Påminnas att äta, t.ex. att ta gaffel tillsammans och föra den till munnen.
Bisarrt ätbeteende Vara tolerant och vänligt påminna om t.ex.
bestick.
Avbrott i ätande
Påminnas att äta, öppna munnen och svälja.
Matvägran Försiktigt sätta skeden mot munnen, avledas, ge mat och dryck samtidigt. Tid behövs och vårdarens attityd är viktig samt trivsam miljö.
Sväljningsproblem Små tuggor, lämplig konsistens, tuggar ur munnen och svälja före ny tugga. Tid behövs.
Minnesstörningar Påminnas om mattider, smak och lukt, trivsam miljö.
FoU – PROJEKT ”VIKTEN AV RÄTT KOST”
VIKTEN/BMI som indikator för val av kostbehandling??
Projektets mål var:
Utveckla en enkel blankett för bedömning av näringstillstånd
kopplat till omvårdnadsbehov för vårdtagare i kommunala boenden.
Bedöma vårdtagarnas näringstillstånd sammankopplat med sjukdomsbild och omvårdnadsbehov samt ge åtgärdsförslag.
Kartlägga befintliga rutiner kring måltidsordning för identifiering av nattfastans längd och ge åtgärdsförslag.
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Det som även framkommit allt tydligare är vikten av en pre oral ( före munnen)
bedömning av näringstillståndet.
Där är arbetsterapeuterna en viktig resurs.
Utbildning har skett under 2008.
System och rutiner för nutritionsbehandling Karlskoga & Degerfors kommuner
Politiska beslut kring kvalitets- och servicenivå sedan 1992/2003.
Kostombud som ambassadörer i vården sedan 1992.
Handlingsplan för nutritionsproblem sedan 1997.
Projekt med lasarettet startar, 1999.
Kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser för alla i vården och i köken -96, -98, -00, -02, (-04,) -07.
FoU – projekt för att pröva screening instrumentet MNA.
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
System och rutiner för nutritionsbehandling Karlskoga & Degerfors kommuner
D-uppsats för att pröva om resultaten höll, efter 2 år.
Kostpärmen Rätten till rätt rätt lanseras och implementeras.
Kompetensutvecklingsinsatser för alla ssk/dsk/mas under 2006.
Kvalitetssäkringsrutin för nutrition framtagen i samverkan med alla.
Samtliga vårdpersonal lär sig MNA och implementering sker av nutritionsrutinen.
Samtliga enheter har EKP med HACCP som implementeras samtidigt.
System och rutiner för nutritionsbehandling Karlskoga & Degerfors kommuner
SNR, A och E-kost näringsberäknas och produktionen planeras.
Återkoppling av resultaten av MNA redovisas för Socialnämnden, kostombud, chefer, ssk/dsk och kökspersonal.
Arbetsterapeuter och biståndsbedömare får utbildning ht 2008 kring det preorala nutritionsomhändertagandet.
Dietist anställs för att i huvudsak hitta system kring nutrition för våra äldre som bor kvar hemma.
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Kostombud Riskidentifiering MNA
SSK/DSK MAS
Kostintyg Kostpärm
Rätt Rätt Individualiserad
Nutritions behandling Vikt
Omvårdnadsdiagnos Åtgärdsplan
Pensionärernas matråd
Matlådor
”Matlag”
Nattfasta
Måltidsordning
?
Ulrika Lundgren, 2009-04-29
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen
Förankring Förhållningssätt
Fördelning av ansvar
Förebyggande Folkhälsa
Förståelse
Man kan och ska arbeta strukturerat med äldres kost- och nutritionsproblem – men det tar tid….
Min mammas mamma levde på dinosauriernas och filosofernas tid.
Min mormor är lite
yngre. Hon hade aldrig sett en banan förrän hon fyllde tjugotre.
Roseanna, 7 år
Ulrika Lundgren, 2009-03-20
Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen