• No results found

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rätten till rätt rätt för våra äldre

inom vård och omsorg!

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

Hallsberg 2009-04-29

HILMAS SLÄKTTRÄFF I HALLSBERG!

(2)

Vad handlar matfrågan för de äldre om?

Äldreomsorg är något de gamla måste vänja sig vid vare sig de vill

eller inte

AINA, 8 ÅR

Svälter de?

Är maten äcklig?

Vad får våra äldre för pengarna?

(Bemötande,omvårdnad)

Vad kostar det?

(Nyckeltal)

Vem har ansvar?

Vem tar ansvar?

(3)

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

Förankring Förhållningssätt

Fördelning av ansvar

Förebyggande Folkhälsa

Förståelse Kan man och ska man arbeta strukturerat med äldres kost- och nutritionsproblem???

(4)

Återstående medellivslängd vid födseln Återstående medellivslängd vid födseln

Fler och fler, äldre och äldre….

(5)

Nutritionstillståndet (MNA) hos äldre med olika typer av kommunalt bistånd

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Hemtjänst Hemsjv Servhus ÅH Grpbo Sjukhem Välnärda

Risk för undernäring Undernärda

%

Källa: Socialstyrelsens rapportserie Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(6)

Body mass index (BMI) hos äldre med olika typer av kommunalt bistånd

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

100 >=24

<=23

%

(7)

Undernäring - förekomst

• Malnutrition vid sjukdom = vanligt

• Malnutrition utan sjukdom = ovanligt

• I Sverige finns 23 studier, n = 4687 som påvisar detta.

(Ingvar Boseaus, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg)

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(8)

Utveckling av undernäring

Intag mindre än behov Minskande förråd

Biokemiska förändringar Anatomiska och

funktionella förändringar Medicinska

faktorer

Sociala faktorer

Miljö- faktorer

”kwashiorkor”

”marasm”

(9)

Effekter vid svält

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(10)

Det offentliga uppdraget - maten

*Livsmedelslagstiftning med EG-förordningar,

nr

178/2002, Livsmedelshygien – förordning 852/2004

*

Produkt säkerhetslagen

*Produktansvarslagen

*Lag offentlig upphandling

Nationella riktlinjer tas fram som tydliggör vilka kvalitetskrav som kommunen ska ställa på sitt kost- och nutritionsomhändertagande!

(11)

Det offentliga uppdraget – vård och omsorg

• Socialtjänstlagen (2001:453) - kvalitetsaspekter

• Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) – medicinska aspekter

• Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)

• Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:5)

på insats

Omsorg

Omvårdnad Service

Mat och måltid

Exempel

Barndomsminnen är nåt man får dras med hela livet. Hans, 6 år.

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(12)

Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården, SOSFS 1996:24

• §1 All hälso- och sjukvård skall omfattas av

system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten.

• §3 Ansvar: Vårdgivaren skall säkerställa att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem

• Verksamhetschefen skall fastställa ett ändamålsenligt kvalitetssystem.

(13)

Kvalitetssystem i omsorgerna av äldre och Kvalitetssystem i omsorgerna av äldre och

funktionshindrade, SOSFS 1998:8 funktionshindrade, SOSFS 1998:8

• För att utveckla och säkerställa de krav på god kvalitet som ställt i § 7 a SOL (1980:620) bör all omsorg om äldre omfattas av system för fastställande av

kvalitetsmål samt för planering, utförande, uppföljning och utveckling av verksamheten.

• Detta bör ske genom övergripande inriktning och policy för verksamheten

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(14)

SoS-rapport 2000:11

Den sjuka individens

nutrition måste betraktas på samma sätt som annan

medicinsk behandling och

därmed underkastas samma

krav på utredning, diagnos,

behandlingsplanering och

uppföljning/dokumentation.

(15)

Kökspersonal Vårdpersonal

Kostchef Klinikchef

Läkare Sjuksköterska

Distriktssjuksköterska

Enhetschef Medicinskt

ansvarig sjuksköterska

Hemtjänstpersonal Verksamhetschef

Sjukhuschef

Sjukgymnast

Logoped

Dietist

Biståndsbedömare Arbetsterapeut

Övergripande- eller yrkesansvar för kost- och nutritionsomhändertagandet

Landsting Kommun

Vårdpersonal

Sjuksköterska Politiker

Gruppchef

HILMA

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(16)

Vem gör vad?

• Akutsjukvård (5 dagar, ev. x flera)

– Identifiera problemet, initiera utredning, föreslå/påbörja behandling. Rapportera!

• Geriatrik/rehab. (ca 3 veckor)

– Identifiera det som man inte hann med förra veckan, fullfölj utredning, påbörja behandling

• Äldreomsorg, hemsjukvård (ca 11 mån)

– Behandla och följ upp, begär den hjälp som behövs

Ett tänkt år i en äldre sjuk människas liv

(17)

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

Förhållningssätt

Maten är medel att nå god och jämlik hälsa för Karlskoga och

Degerfors kommuners invånare

Pengar är ett viktigare styrmedel än krav på näring och energi…..

Skillnaden mellan en giftblanderska och en kokerska är enbart uppsåtet!

Charles E Hagdahl

(18)

Förhållningssätt

Äldreomsorg är att dela sina sorger

med de äldre.

ANTON, 7 år

Inom kommunen

Politisk nivå

Tjänstemannanivå

Inom äldreomsorgen

Ledningsnivå

Verksamhetsnivå

Inom kostverksamheten

Ledningsnivå

Verksamhetsnivå

(19)

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

Förankringsarbete på olika nivåer

• POLITISKA BESLUT – kvalitets- och servicenivå

• SOCIALFÖRVALTNINGENS LEDNING – inriktningsbeslut och ekonomi

• PLATSCHEFENS BETYDELSE – personalledare

• DEN VIKTIGA MAS:EN – rutiner och system

• SJUK- OCH DISKTISKTSSKÖTERSKOR – den medicinska kunskapen

(20)

Förankringsarbete på olika nivåer

• BISTÅNDSBEDÖMARENS ROLL

• UNDERSKÖTERSKOR OCH

VÅRDBITRÄDEN – de som är närmast vårdtagaren/gästen

• ANHÖRIGA

• KOSTVERKSAMHETEN – vad är det som

beställs och varför?

(21)

Fördelning av ansvar

• Produktion/service

• Distribution/service

-Direkt, -Till dörren

• Konsumtion/omvårdnad

• Folkhälsa

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(22)

Enligt Socialtjänstlagen &

Kommunernas ansvar för;

Service;

– hjälp med inköp

– tillredning av måltider – leverans färdig mat

Omvårdnad;

– hjälp att äta

– hjälp att dricka

– tillgodose fysiska, psykiska, sociala behov

(23)

Det gör att måltiderna måste anpassas till en mer individuell kostbehandling.

Kostintyget blir allt viktigare och utbildning krävs för att kunna

ställa rätt kostordination.

Ett av de mest vanliga nutritionsproblemen är dysfagi (tugg- och

sväljsvårigheter) kopplat till 2 – 7 sjukdomstillstånd.

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(24)

Servicenivån inom äldreomsorg anpassas efter vilken typ av boende som gästen har.

Äldreomsorgen ska vid heldagsboende, ge de äldre 100% av rekommenderat behov av energi- och näringsämnen fördelat enligt:

frukost 20-25%, mellanmål 5-10%, lunch 25-30%,

mellanmål 5-10%, kvällsmål 20-25%, mellanmål 5-10%.

En absolut rekommendation är att nattfastan ej ska överstiga 11 timmar, i enlighet med SNR.

(25)

Syftet har varit att skapa en kommunikationskanal mellan köket och vården för att kunna fånga upp och därmed individualisera den måltid som serveras till vårdtagaren.

Vårdpersonalen behöver vara ögonen och öronen för köket så att man ska kunna lägga produktionen på rätt nivå och med rätt innehåll.

Ibland har även ansvarig plats/enhetschef deltagit. Ibland sjuksköterskan för att olika specifika behov hos vårdtagaren ska kunna tillgodoses.

KOSTOMBUD – matens ambassadörer inom vården

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(26)

”Handlingsplan vid nutritionsproblem”

Att arbeta förebyggande:

En viktig utgångspunkt är samverkan.

Var och en i kedjan ska syssla med det man är bäst på.

(27)

Nalle Puh projektet

Kommunikation kring kost

”Folkhälsoprojekt;

Äldres hälsa inriktat mot nutrition”.

”Kvalitetssäkring vid konsumtionsledet.”

Socialnämnden, 99-09-03, och 02-06-10

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(28)

• Personliga konkreta upplevelser

• Att få pröva själv

• Att se med egna ögon

• Att upptäcka något

• Känsloladdade upplevelser

• Att få ha roligt

• Att känna samspel

• Dialogen/samtalet med olika människor

• Symbolisk modell som fångar innebörden i det nya tänkandet

När utvecklas förståelse?

”Mormor säger att folk inte visar så sunt snusförnuft idag!

Beata, 8 år

(29)

”Pensionärernas matråd” tillsattes av Kommunala pensionärsrådet, KPR, i kommunerna.

De har kostombudets uppgifter inom

restaurangerna på dagcentralerna.

”MAT OCH MINNEN”

Kvalitativ utvärdering av pensionärernas upplevelse av dagcentralernas restauranger

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(30)

Samarbete med FoU, Forum äldre Utbildning för personal ledare,

politiker och sjuksköterskor inom äldreomsorgen.

Dvs. de som har beslutsrätt över schemaläggning av personal samt över personaldimensionering i

övrigt.

85 % undernärda eller risk för

undernäring?

Vanvård eller sjukdom?

(31)

SINNENAS ÄLDREBOENDE – insatsen som fick avslutas

Förhållningssätt, bemötande och beröring!

Metoderna var barn, mat och trädgård.

Gamla människor tycker mycket om att sitta i skymningen och se på ljuset.

Ninni, 8 år

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(32)

Samverkan med lasarettet - informationsöverföring

Tre problem kring måltiden:

1) Duschningar 2) Nattpersonalen 3) Lasarettet………

”Som man frågar – får man svar”

- I samverkan med Samhällsmedicin

(33)

Kostpärmen bygger på en ordination, ett kostintyg som utgör ett recept på kostbehandling till köket.

För att kunna ordinera rätt kostbehandling behöver man kunna kombinera ett näringstillstånd (en beskrivning av vårdtagarens situationer ur nutritionsperspektiv) med en analys av omvårdnadsbehovet för den specifika individen.

KOSTPÄRM: RÄTTEN TILL RÄTT RÄTT!

Karlskoga och Degerfors kommuner

Råd och anvisningar för personal inom äldreomsorgen om mat och måltider till äldre.

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(34)

Ätproblem vid

demenssjukdom Hjälp och stöd från vårdare/anhörig

Ointresse under måltid Påminnas att äta, t.ex. att ta gaffel tillsammans och föra den till munnen.

Bisarrt ätbeteende Vara tolerant och vänligt påminna om t.ex.

bestick.

Avbrott i ätande

Påminnas att äta, öppna munnen och svälja.

Matvägran Försiktigt sätta skeden mot munnen, avledas, ge mat och dryck samtidigt. Tid behövs och vårdarens attityd är viktig samt trivsam miljö.

Sväljningsproblem Små tuggor, lämplig konsistens, tuggar ur munnen och svälja före ny tugga. Tid behövs.

Minnesstörningar Påminnas om mattider, smak och lukt, trivsam miljö.

(35)

FoU – PROJEKT ”VIKTEN AV RÄTT KOST”

VIKTEN/BMI som indikator för val av kostbehandling??

Projektets mål var:

 Utveckla en enkel blankett för bedömning av näringstillstånd

kopplat till omvårdnadsbehov för vårdtagare i kommunala boenden.

 Bedöma vårdtagarnas näringstillstånd sammankopplat med sjukdomsbild och omvårdnadsbehov samt ge åtgärdsförslag.

 Kartlägga befintliga rutiner kring måltidsordning för identifiering av nattfastans längd och ge åtgärdsförslag.

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(36)

Det som även framkommit allt tydligare är vikten av en pre oral ( före munnen)

bedömning av näringstillståndet.

Där är arbetsterapeuterna en viktig resurs.

Utbildning har skett under 2008.

(37)

System och rutiner för nutritionsbehandling Karlskoga & Degerfors kommuner

Politiska beslut kring kvalitets- och servicenivå sedan 1992/2003.

Kostombud som ambassadörer i vården sedan 1992.

Handlingsplan för nutritionsproblem sedan 1997.

Projekt med lasarettet startar, 1999.

Kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser för alla i vården och i köken -96, -98, -00, -02, (-04,) -07.

FoU – projekt för att pröva screening instrumentet MNA.

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(38)

System och rutiner för nutritionsbehandling Karlskoga & Degerfors kommuner

D-uppsats för att pröva om resultaten höll, efter 2 år.

Kostpärmen Rätten till rätt rätt lanseras och implementeras.

Kompetensutvecklingsinsatser för alla ssk/dsk/mas under 2006.

Kvalitetssäkringsrutin för nutrition framtagen i samverkan med alla.

Samtliga vårdpersonal lär sig MNA och implementering sker av nutritionsrutinen.

Samtliga enheter har EKP med HACCP som implementeras samtidigt.

(39)

System och rutiner för nutritionsbehandling Karlskoga & Degerfors kommuner

SNR, A och E-kost näringsberäknas och produktionen planeras.

Återkoppling av resultaten av MNA redovisas för Socialnämnden, kostombud, chefer, ssk/dsk och kökspersonal.

Arbetsterapeuter och biståndsbedömare får utbildning ht 2008 kring det preorala nutritionsomhändertagandet.

Dietist anställs för att i huvudsak hitta system kring nutrition för våra äldre som bor kvar hemma.

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(40)

Kostombud Riskidentifiering MNA

SSK/DSK MAS

Kostintyg Kostpärm

Rätt Rätt Individualiserad

Nutritions behandling Vikt

Omvårdnadsdiagnos Åtgärdsplan

(41)

Pensionärernas matråd

Matlådor

”Matlag”

Nattfasta

Måltidsordning

?

Ulrika Lundgren, 2009-04-29

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

(42)

Förankring Förhållningssätt

Fördelning av ansvar

Förebyggande Folkhälsa

Förståelse

Man kan och ska arbeta strukturerat med äldres kost- och nutritionsproblem – men det tar tid….

(43)

Min mammas mamma levde på dinosauriernas och filosofernas tid.

Min mormor är lite

yngre. Hon hade aldrig sett en banan förrän hon fyllde tjugotre.

Roseanna, 7 år

Ulrika Lundgren, 2009-03-20

Förvaltningschef, Folkhälsoförvaltningen

TACK!

References

Related documents

127 Enligt SOU 2004:112 Frågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna och enligt remissförslaget till Socialstyrelsens handbok Om att ge eller inte ge

Dock ska man vara motiverad till att få behandling och denna motivation kan ses genom att man till exempel har befunnit sig på fängelsernas olika behandlingsavdelningar eller att

Mot bakgrund av att mänskliga rättigheter är universella och ska gälla för alla människor på lika villkor analyseras i det här arbetet om irreguljära migranter

Det finns många teorier och hypoteser kring segregationsfrågor och hur sociala nätverk inom olika etniciteter påverkar individer. Teorierna presenterar både positiva och

BYGGNADS OCH ANDRA LO-förbund kommer nu att ligga lågt med blockader fram till valrö- relsen, där man hoppas kunna driva frågan för att gynna Socialdemokraterna.. Deras förhoppning

Det bör även nämnas att det också går att lägga till andra mått än produktionsvolym till den dagliga styrningen, till exempel kvalitet och kostnad, men det är mycket viktigt att

En första ansats till en friare och mindre beroende ställning för kvinnan är en säkerligen sen bestämmelse i landskapsrätten, att hon hade rätt att saklöst bryta en

93 I förhållande till trygghet och oro framhålls att endast ett upplevt behov av trygghet inte för- anleder bifall till ansökan om särskilt boende; konsekvenserna oron ger i