Rösthallucinos hos barn och ungdomar

(1)

Beata Bäckström, BUP Psykosenheten Lund

Introduktion/Terapeutisk behandling

Håkan Jarbin, BUP Halland

Diagnostik/Förlopp och prognos

Neil Cleland, BUP Psykosenheten Stockholm

Neurobiologi/Neurokognition

Gemensam frågestund och diskussion ca 30 min

Rösthallucinos hos barn och ungdomar

Beata Bäckström 2014 1

(2)

Efter detta symposium kommer deltagarna kunna grunderna i:

1. att bedöma rösthallucinos som symtom 2. bakomliggande neurobiologi

3. behandling av rösthallucinos

Syfte med symposiet

(3)

Från grekiska verbet Aluein – att vandra, att vara bredvid sig själv

Alucinar – Halucinar latin – att vandra i sitt sinne, att drömma

Hallucination till engelska språket på 1500 talet

A Dictionary of Hallucinations, Jan Dirk Blom, Springer 2010

Hallucination - Etymologi

(4)

Definition Hallucination

”En hallucination definieras som en

sinnesupplevelse, vilken uppstått i frånvaro av extern stimulering av sinnesorganet.

Sinnesupplevelsen uppfattas verklig och

individen känner sig inte ha förmåga att påverka den.”

Aleman A., Laröi F. (2008) Hallucinations, The science of idiosyncratic perceptions,

NY: American Psychological Association Beata Bäckström 2014 4

(5)

(6)

Symtomfri Normalpopulation

Rösthallucinos i normalpopulation

Rösthallucinos vid depression, ångest,

PTSD, missbruk…

Psykos sjukdom med rösthallucinos

Rösthallucinos Normalt till Sjukt

(7)

7

Barn rapporterar 46%

”Imagery companions”-förskoleåldern Ingen skillnad i kreativitet/fantasi

Inte mer känslomässiga svårigheter Signifikant högre ångest vid skattning

Bouldin and Pratt, 1999 J of Genetic Psychology

Pearson et al,2002 J Child,Care,Health and Development

Låtsaskompisar hos barn-

hallucinatoriska upplevelser?

Beata Bäckström 2014

(8)

1. Antal röster En 70%

Två eller flera 30%

2. Frekvens

En gång i veckan eller mindre 70% Åtminstone en gång per dag 27%

3. Varaktighet

Korta, några få sekunder 66%

Flera minuter 29%

En till flera timmar 5%

4. Styrka

Viskande till normalt röstläge 91%

5. Innehåll

Positivt till lite negativt 79%

Oftast till alltid negativt 21 %

6. Lidande av rösterna Inget eller lite 85%

Mycket och allvarligt 15%

7. Påverkan på daglig funktion Inget eller lite 97%

Mycket och allvarligt 3%

Bartels-Velthuis A et al , Prevalence and correlates of auditory vocal hallucinations in middle childhood, British Journal of Psychiatry (2010) 196, 41-46

Rösthallucinos i normalpopulation Barn 7-8 år

9%

(9)

5 år senare vid 12-13 års ålder

76%

Spontant symtomfria

24%

Kvar

rösthallucinos

(10)

5 år senare vid 12-13 års ålder

Vilka barn har kvar sin rösthallucinos?

Fler antal röster vid baseline

Högre allvarlighetsgrad vid baseline

Extern förklaring till rösterna – andar, spöken

Fler Traumatiska händelser 80% (38 % hos tillfrisknade)

Lägre begåvningsnivå,, större svårigheter i skolan mer beteendeproblematik

(11)

1. Finns vidmakthållande stressfaktorer – i familj, skola, mobbning, överkrav ?

tidigare/pågående traumatisering?

2. Bakomliggande psykiatrisk symtomatologi

3. Terapeutisk behandling som adresserar rösterna

Behandling av Rösthallucinos

(12)

• Att uppleva sig kontrollerad av sina röster, inte kunna komma undan dem, skapar känsla av hjälplöshet och maktlöshet

• Graden av upplevd maktlöshet i relation till rösten kopplad till lidande och depressivitet.

• Speglar ofta upplevd maktlöshet och underlägsenhet i andra interpersonella relationer, i vissa fall till förövare

Sociala Scheman – Inre Arbetsmodeller Relation till Rösterna

(13)

mål

– Minska rösternas negativa påverkan på individen - minska känslan av att vara kontrollerad

- minska känslan av hjälplöshet och maktlöshet – Göra rösternas innehåll psykologiskt begripligt

Terapeutisk Behandling av Rösthallucinos

(14)

1. Kartläggning och Bedömning av rösthallucinos inför behandling

1. Form

Lokalisering-externa eller interna

Kön - Ålder Antal

Frekvens –hur ofta –hur länge

Volym Tydlighet

2. Innehåll Uppmaningar

Kritik –Förolämpningar Stöd och Uppmuntran Neutrala kommentarer Nonsens

Konverserande Andra ljud

(15)

Kartläggning forts.

3. Triggers

Situationer Tankar

Minnen Känslor Ensamhet Oro - Ångest Stress

4. Individens antaganden om rösten och reaktion

Identitet, ursprung

Intention – ond el välvillig Kontrollerande - Maktfullhet

Konsekvenser av att följa eller trotsa röstens uppmaningar

affekt: positivt-stödjande lidande- rädsla-skam

beteende: funktionsnedsättning - copingstrategier

(16)

2. Terapeutisk Behandling av Rösthallucinos

Normalisering och psykoedukation

– Fakta och information

– Minska rädsla för kritik, dömande och isolering genom kontakt med andra rösthörare

Riksförbundet för social och mental hälsa

The international Hearing Voices Network

http://www.viska.se/

http://www.rsmh.se/

http://www.intervoiceonline.org/children-and-young-people Beata Bäckström 2014 16

(17)

3. Terapeutisk Behandling av Rösthallucinos

Förståelse kring behandlingsrationalen

- antagandena kring rösterna inte är ”fakta” utan hypoteser

- att antagandena om –inte rösterna i sig – källan till lidande

- öka kontrollen genom hitta strategier

- göra rösternas innehåll psykologiskt begripligt

(18)

Interventioner

- Röstdagbok - Ökad medvetenhet om triggers - Övningar i att ta kontroll över rösterna

- Livshistoria- Se samband med tidigare livshändelser

- Öka självkänsla och relationell förmåga

4. Terapeutisk Behandling av Rösthallucinos

(19)

Ca 1/2 av patienter med schizofreni har uppmanande röster

Ca 1/2 av de uppmanande rösterna uppmanar till våld mot själv eller andra – vanligaste uppmaningen är att begå självmord följt av att skada sig själv samt skada eller döda andra

(69% inom psykiatrisk slutenvård och 83% av pat inom rättspsykiatrisk vård)

ShawyerF, Mackinnon,A. Farhall,J. (2003) Command hallucinations and violence:

Implication fo detention and treatment

Uppmanande röster

Farliga och svårbehandlade

(20)

Typ av uppmaning Exempel Följa Motstå/Blidka Uppmaning om att

skada sig själv

”Skär dig”

”Bränn dig”

”Gå mitt i gatan”

9/38 patienter skadade sig själva i direkt svar på

rösten genom att skära sig, svälja små föremål eller hoppa ut framför bilar

Skrapa i tidigare sår- som ett sätt att visa rösten att de skadade sig själva.

Stå på

trottoarkanten men inte gå ut i gatan Uppmaning att

skada andra

”Slå dem” 7/38 patienter skadade andra i direkt respons till rösten genom att slå eller attackera någon

Slå annan med minimal kraft.

Verbalt hota andra (istället för att attackera fysiskt) Ref: Trower 2004

Uppmanande Röster

(21)

Ilska – förmåga till reglering Impulsivitet

Upplevelse av maktfullkomlig röst

Individens antaganden - tvungen lyda rösterna för att inte straffas

Predicting compliance with command hallucinations: anger,impulsivity and appraisals of voices’ power and intent. Bucci S, Birchwood M. et al. J of Schizophr Res.

2013;147(1):163-8

Vad förutsäger risk för våld?

(22)

(23)

23

• Barn berättar sällan själva om psykossymtom- fråga alltid!

• Psykossymtom kan signalera traumatisering - undersök!

• Psykossymtom vid depression - ökad risk för suicidalitet

• Psykossymtom hos barn som söker BUP skall föranleda bred fördjupad utredning och signalerar behov av stöd

• Psykossymtom hos barn oftast inte schizofreni

Kom ihåg

Beata Bäckström 2014