Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Nätverksträff 2013-08-27
Närvarande
Ann Traber, Konstnärsnämnden, Ulla Edberg, Livsmedelsverket, Susanna Wanander, Skatteverket, Johanna Giorgi, Tillväxtverket, Ingmari Hielm Jakobsson,
Försäkringskassan, Karina Solax Stridh, Försäkringskassan, Hedvig Stenius, Kriminalvården, Ulf Jonsson, Kriminalvården, Johanna Sarri, Sametinget, Matilda Lidström Dougnac, Försvaret, Marie Wisén, Musikverket, Helena Barret, Skolverket, Helena Lundgren, Ungdomsstyrelsen, Atosa Anvarizadeh, Pensionsmyndigheten, Lars Olof Gustafson, Konstnärsnämnden, Åsa Frodlund, Statens institutionsstyrelse, Kerstin Hugne, Boverket, Kerstin Andersson, Boverket, Ulrika Kaby,
Vetenskapsrådet, Magnus Ohre, CSN, Maria Hillerbrand, CSN, Lena Hallén, MSB, Judith Hadnagy, Arbetsmiljöverket, Lillemor Dahlgren, JiM/Göteborgs universitet, Sofie Karlberg, JiM/Göteborgs universitet
Lägesrapport från myndigheterna
Livsmedelsverket : GD ska skriva på planen i morgon (onsdag 28 augusti).
Livsmedelskontroll och kostråd ligger i fokus, och de planerar en aktivitet för varje område. Ett mål är att myndigheten ska förstå vad jämställdhetsintegrering är, i dag är de ”lyckligt ovetandes”.
En aktivitet handlar om att se över rutiner för hur myndigheten skapar regler samt bemöter kunder (män skriver regler och kvinnor tolkar), där de i dag inte vet så mycket.
På kostsidan vet de att unga kvinnor och män äter dåligt, men på olika sätt.
Tillväxtverket: Har sedan tidgare aktiviteter kring jämställdhet och en mängd särskilda insatser, men svårt att ta hem frågan till myndigheten. De kommer fokusera på
finansiering (hur mäta och följa upp på programnivå och på verksnivå), kunskap (förmedla vikten av jämställdhetsperspektiv i tillväxtarbete) och samverkan.
Utmaningen just nu är att greppa ambitionsnivån, effektmålen är stora, men de operationella känns greppbara. Dessutom är generaldirektören relativt ny.
Försäkringskassan: Intensivt läge just nu, förra veckan kom synpunkter som arbetas in och nästa ses styrgruppen. Planen innehåller bl.a. mål som handlar om att jämställdhet ska in i verksamhetsplaneringen.
Fokus är på aktiviteter om att verkligen nå kund, det finns mycket rapporter och statistik och analyser, men de används inte.
• De ser att kvinnor och män får olika ersättning för samma behov. Myndigheten måste ner på handläggarnivå för att se till att det inte händer.
• Hur kan myndigheten upptäcka och motarbeta förekomsten av mäns våld mot kvinnor?
• FK har ett upplysningsuppdrag, hur kan de informera om att ett jämställt föräldrauttag är bättre? Kunderna ska veta vad som gäller, så att alla har en bra grund för att fatta beslut om t.ex. föräldraledighet.
I planen finns även stora utbildningsinsatser dels mot ledningsgruppen, sen chefer och så småningom medarbetare. Det måste finnas kunskap för att handlägga jämställt.
Jämställdhetsarbetet ska även in i bemötandeutbildningen.
Sametinget: Speciell myndighet eftersom den är politiskt styrd. Myndigheten måste alltid ta hänsyn till politikerna, även i det här arbetet.
De har jobbat med jämställdhetsintegrering i flera år, mycket är påbörjat men inte avslutat. Planen är att fortsätta där de slutade. Fokus ligger på ekonomisk jämställdhet och fördelning av makt.
Det samiska samhället styrs av rennäringen. På grund av hur lagstiftningen såg ut tidigare är det samiska samhället mansdominerat. Sametingets plan är att få fram kvinnliga förebilder som sysslar med renskötsel och starta nätverk med kvinnor från samebyar. Förhoppningsvis får de fler kvinnor i styrande position i samebyarna. De vill ha attitydförändringar.
Alla som söker bidrag ska lämna in jämställdhetsplaner. Personalen på Sametinget ska följa upp dessa, inte bara vid ansökan.
Ungdomsstyrelsen: De har täckt in hela verksamheten i sin plan. Myndigheten har mycket kompetens på området men de har jobbat olika på myndighetens enheter. Under 2014 ska de dela goda exempel internt på myndigheten, för att tillvarata det som är bra inom myndigheten.
Generaldirektören slutade innan sommaren och den 2 september får de en ny GD. Hon är förberedd och nästa vecka ska hon ”med på tåget”.
Statens institutionsstyrelse: Planen var uppe för diskussion på ledningsgruppen förra veckan, de skulle ta ställning till en brutto-önskelista och prioritera denna. Men de valde att invänta verksamhetsplaneringen. Sis har inte dragit ner på ambitionsnivån men Åsa hade önskat att de var mer konkreta.
Män och kvinnor får olika uppgifter, roller och ansvar på institutionerna. Som gör att de förstärker könsrollerna. Aktiviteter och behandlingsplaneringar påverkas av detta.
Skolverket: Har precis som Tillväxtverket och Ungdomsstyrelsen haft särskilda
jämställdhetsuppdrag. De ska nu jobba med den interna styrningen, den projektmodell som de arbetar med ska tydliggöras, vad innebär det att ha ett jämställdhetsperspektiv?
De kommer ta in extern expertis, utveckla stöd i det dagliga arbetet och jobba med information och kommunikation, med ett normkritiskt förhållningssätt i hur de väljer exempel och bilder.
Vetenskapsrådet: Nästa måndag är deadline för den interna processen, nu funderar de på stimulansmedel.
I myndighetens uppdrag ingår bl.a. att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att få forskningsfinansiering, de har även vidgat uppdraget till information och
kommunikation; bilder, exempel, presentationer.
Vetenskapsrådet har arbetat mycket med jämställdhet, men det har varit personbundet, utmaningen är att få in det i myndighetens processer.
Musikverket: De har en ny handläggare för uppdraget sen en vecka tillbaka. Planen är föredragen för hela arbetsplatsen, eftersom det är en liten myndighet finns en närhet till ledningen, som är pigg på uppdraget.
De har bland annat pratat om samarbete med Ungdomsstyrelsen och Konstnärsnämnden.
Boverket: Har koll på läget men det är bråttom. Varje enhetschef har intervjuats för att se hur de tänker, de är positiva. De senaste två åren har de haft basutbildning för hela personalen kring jämställdhetsintegrering.
Utkastet är fullt med goda idéer, nu måste de välja och prioritera. Hur mycket kan det kosta? De ska ha en tydlig aktivitet inom respektive verksamhetsområde, som kan göra skillnad. Det ska även in i verksamhetsledningssystemet och i de strategiska målen.
Utbildning för chefsgruppen kommer ske kontinuerligt.
Skatteverket: De har haft ett antal regeringsuppdrag, myndigheten har svarat på dessa, gjort rapporter och sen hamnar de i byrålådan. Utkastet till handlingsplan har
förändrats en hel del efter GD:s önskemål och föreslagna aktiviteter tagits bort.
Kriminalvården: De har jobbat mer mot personal, mindre mot klientsidan. Affärsidén är att de ska ha nöjda kunder men de ska aldrig komma tillbaka. 6 % av klienterna är kvinnor, i frivården 14-15%. Ingen ambition att det ska bli jämställt. Myndigheten har gjort mycket för kvinnors intressen, behov osv.
Det finns en machokultur, den vill de ta tag i nu. De har försökt tänka långsiktigt, strategiskt och på kompetenshöjning. Ett område är maskulinitet och åtgärder som ifrågasätter den bilden, dels mot klienter men även mot personal, som står för den stödjande miljön.
Andra insatser är konkret uppföljning, jämställd upphandling och risk- och
behovsbedömningar, som är sprungna ur männens värld och ska revideras så att de är lika men också beaktar de skillnader som finns.
CSN: De har inte jobbat med jämställdhetsfrågan tidigare. Efter ett intensivt arbete med ledningsgruppen börjar det dra ihop sig. De har satt tre delmål i planen som handlar om ärendehantering, bemötande och digitala kanaler.
Bemötandet från myndigheten är prioriterat område.
Konstnärsnämnden: Kulturområdet är kvinnodominerat, fler kvinnor söker och får bidrag. Konstnärsnämnden ser att det finns skillnader i hur de bedömer ansökningarna.
Och kvinnor söker lägre belopp t.ex. Det finns strukturella problem som myndigheten inte kan påverka direkt men som de kan förändra genom information.
Lika möjligheter att söka stöd för sina konstnärliga ambitioner är i fokus.
De har inte pratat så mkt om utbildning inom organisationen, men efter att ha hört de andra myndigheterna kommer de tänka om. I morgon träffar Konstnärsnämnden JiM.
Arbetsmiljöverket: Arbetet handlar om att lämna traditionella metoder bakom sig.
Många regler och kampanjer har fokus på dödsfall och olyckor, och främst fokus på män.
Kvinnor jobbar inom yrken där de långsamt slits ut, detta synliggörs inte på samma sätt.
Medvetenheten på myndigheten finns, och GD är ordförande för delegationen för jämställdhet i arbetslivet. De är mitt inne i planeringsfasen. Det har tagits fram
strategiska mål inom olika områden, ett av målen är att jämställdhetsintegrera beslut.
Nu diskuterar chefer resultatmål och effektmål som ska in i en treårig strategisk plan för myndigheten.
Aktiviteterna ska också in i planen. De handlar om ledarutveckling, utbildning, och ska in i hela verksamheten. Myndigheten är bra på att ta fram statistik men inte på att
analysera den.
Pensionsmyndigheten: Myndigheten har mycket gemensamt med Arbetsmiljöverket.
De administrerar och informerar om allmänna pensionen och har inte jobbat med jämställdhet. Det är en ny myndighet, och de behöver göra en kartläggning av nuläget efter som de inte alls vet hur de jobbat i myndighetsutövningen. Könsuppdelad statistik finns men används inte.
Fokusområden är: bemötande (samarbete med Skatteverket och Försäkringskassan), statistik, myndighetsutövning, lagändringar, VP:n och kompetenshöjande insatser först och främst för cheferna.
Fokus ligger på delmål ett, om ekonomisk jämställdhet. Planen är godkänd av GD och styrelsen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: En del av kärnverksamheten ska tjäna som en pilot, och sedan jämställdhetsintegreras hela myndigheten lång sikt. De har valt att koncentrera på något som har fokus på tredjeman, dvs. utbildning för
räddningstjänsten. Av 300 utbildningsdeltagare är 7 kvinnor. Utbildningen ska jämställdhetsintegreras, verktyg, litteratur osv. Samtidigt ska personalen på myndigheten utbildas, chefer och medarbetare, samt lärare på skolorna.
Finns även en mångfaldsgrupp som ska stötta och coacha cheferna. De har tre timmar per vecka i sin tjänst för detta uppdrag.
Försvaret: I stort sett är planen godkänd, den ska upp till ledningsgruppen där ÖB och GD sitter den 5 september. I morgon (onsdag 28 augusti) ska planen ut för synpunkter från facken. Planen har tre huvudområden: inventering av styrdokument, utbildningar och uppföljningsmekanismerna.
Ledningen vaknade förra året när de startade gender coach-programmet, vilket innebär utbildning tre gånger om året tillsammans med bl.a. MSB. Är jämställdhet en
arbetsmiljöfråga, eller var ska fokus ligga? Sådana diskussioner pågår.
Hemvärnet är också en del av myndigheten, massor med utbildare som måste involveras. Mellan 20 000 till 50 000 anställda.
Arbetet handlar om allt från HR-dokument till hur de agerar vid insats.
JiM: Generaldirektörena är inbjudna av jämställdhetsministern till en träff nästa vecka, den 6 september, där JiM också deltar.
Innan planerna hamnar i regleringsbreven kommer de att bearbetas på Regeringskansliet under hösten, och en del dialog mellan departement och myndigheterna kommer förmodligen att förekomma. Kunskapsnivån gällande
jämställdhetsintegrering på de olika departementen skiftar säkert, men där kan de få stöd från jämställdhetsenheten på Utbildningsdepartementet och kanske även från JiM.
Jämställ.nu medverkade på Almedalen, bl.a. med ett välbesökt seminarium som hette
”Vad kostar manlighet?” På sista seminariet medverkade jämställdhetsminister Arnholm, där framkom bland annat önskemål från andra medverkande om en permanent stödfunktion för arbetet med jämställdhetsintegrering.
JiM planerar en kick-off inför 2014, första halvan av december, med en heldag för alla myndigheter inklusive GD:ar. På eftermiddagen blir det mingel och pris för bästa
jämställdhetsarbete ska delas ut. Just nu väntar vi på besked från jämställdhetsministern om passande datum.
Länsstyrelsen Gotland har ett samordningsansvar för jämställdhetsarbetet mellan länsstyrelserna, de är nyfikna på vad myndigheterna ska göra under nästa år. Vi ska fortsätta ha en dialog mellan JiM och länsstyrelserna.
Vad har RK för förväntningar på myndigheternas arbete? De sa inledningsvis, ”vi vill se resultat”. Resultat i form av effekter på medborgarnivå kan vi förmodligen inte se på ett år. Ett resultat JiM ser är långsiktigheten och hållbarheten. Ledningens engagemang är avgörande i frågan. Jämställdhetsenheten på Regeringskansliet verkar nöjda med det som rapporterats hittills.
Stimulansmedel
Det finns inga riktlinjer för vad ni kan söka stimulansmedel för, det viktiga är att det inte ses som projektmedel med tydlig början och tydligt slut, utan pengarna ska starta upp en process som ska fortsätta. Därför kallas det stimulansmedel, inte projektmedel.
Det är inte bara ert departement som ska läsa planen, utan även jämställdhetsenheten, därför är det viktigt att planen skrivs så att alla kan förstå den.
Ju mer ni specificerar kostnader, desto lättare kommer det vara i dialogen med departementen i höst.
Vad vi har sett kommer alla myndigheter kommer behöva stimulansmedel för att genomföra sina planer.
Samordning av utbildningar
När planerna är inskickade kommer JiM att ha en överblick på den externa hjälp som myndigheterna planera ta in, och se var det finns samordningsvinster.
JiM kommer att stå för en del utbildningar, som utbildning för verksamhetscontrollers (eventuellt med koppling till upphandling) och kommunikation/information (webb, bilder, språk). De kommer inte kosta någonting för myndigheterna. Det kommer även tas fram material som deltagarna (1-2 per myndighet) kan ta med tillbaka till
organisationen. Om man vill göra en fördjupande insats utöver detta, får myndigheten stå för det själv.
Det finns även planer på att spetsa till metoder för jämställdhetsintegrering för de myndigheter som inte har direkt koppling till medborgare, så att medarbetarna kan känna igen sig i dessa.
Jämställt bemötande, maskulinitet och statistik (hur använder vi den?/indikatorer) är andra utbildningsinsatser som JiM kommer stå för.
På Jämställ.nu finns en utbildning för de personer som inte haft möjlighet att medverka vid utbildningstillfällen som JiM har hållit i, den finns på
http://jamstall.nu/jim/material/ och lösenordet är: jim2013.
/Sofie Karlberg och Lillemor Dahlgren
