2008-19-DOAS-vintern-2007-2008

(1)

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Säsongsrapport

Vinterhalvåret 2007-2008

(2)

Sammanfattning

Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från den fasta mätstationen i taknivå. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Expo- neringen för de högsta halterna sker oftast i gaturumsnivå då luftföroreningarna är oftast högre i gaturumsnivå än i taknivå. Mätningar av luftföroreningar görs oftast i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning.

Svaveldioxidhalterna var låga under vintersäsongen, eller 5-15 % av miljökvalitetsnormerna.

Kvävedioxidhalterna var måttliga, 40-70 % av miljökvalitetsnormerna. De uppmätta ozonhalterna var måttliga.

De uppmätta kolvätehalterna är svårtolkade och får bedömas med viss försiktighet, eftersom mätvärdena faller inom DOAS-utrustningens mätosäkerhet. Detta gäller speciellt för bensen.

Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen i paritet eller strax under miljökvalitetsnormen. Toluen- och p-xylenhalterna var däremot betydligt lägre jämfört med IMMs lågrisknivå.

En tillbakablick visar att:

• svaveldioxidhalterna har sedan början av 90-talet minskat med nästan 60-70 %.

• kvävedioxidhalterna har minskat under hela mätperioden (1990 – 2007).

• sedan början av 90-talet har uppmätta vintersäsongshalter av ozon ökat med nästan ca 80 %.

Under de senaste säsongerna tycks en viss stabilisering skett.

Vädret under vintersäsongen (1/10 och 31/3) var ca 2 grader varmare än normalt och neder- bördsmängderna var 80 % av den normala. Sammanfattningsvis var vintern halvmild, relativt nederbördsfattig och snön föll sent.

Under hela säsongen har mätsträcka tre varit ur funktion.

(3)

Fasta mätsträckor i Landskrona

(4)

Mätresultat luftföroreningar

Svaveldioxid

Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor (sjöfart och industri) ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter.

Svaveldioxidhalterna var i huvudsak låga under vintersäsongen, eller 5 - 15 % av miljökvalitets- normerna. Dygnsmedelhalterna varierade var mellan 0 och 15 µg/m³ under säsongen. De högsta halterna uppmättes under januari. Sedan början av 90-talet har halterna sjunkit med i grova drag 60 - 70 %, även om det är stor variation mellan säsongerna. De senaste fem åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift.

0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00 40,00 45,00 50,00

2007-10-01 2007-10-15 2007-10-29 2007-11-12 2007-11-26 2007-12-10 2007-12-24 2008-01-07 2008-01-21 2008-02-04 2008-02-18 2008-03-03 2008-03-17 2008-03-31

Svaveldioxidhaltens variation under säsongen avseende uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m³).

Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

µg/m³

Miljökvalitetsnorm

(5)

0 5 10 15 20 25 30

O ktober Novembe r December Januari Fe bruari Mars

Månadsmedelvärden av svaveldioxid i µg/m³ under säsongen. Medelvärde av sträcka 1 och 2.

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240

O ktober Nove mber De cember Januari Februari Mars

98-percentilen (timmedelvärden) av svaveldioxid i µg/m³ för varje månad under vinterhalvåret.

Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnorm µg/m³

µg/m³

(6)

0 10 20 30 40 50 60

(90/91) (91/92)

(92/93) (93/94)

(94/95) (95/96)

(96/97) (97/98)

(98/99) (99/00)

(00/01) (01/02)

(02/03) (03/04)

(04/05) (05/06)

(06/07) (07/08) miljökvalitetsnorm

µg/m³

Vinterhalvårsmedelvärden av svaveldioxid i µg/m³ under de senaste åren. Medelvärde av mät- sträckorna 1 och 2.

Miljökvalitets- norm

Uppmätta halter

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Medelvärde** 20 3 2 *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil

100 9 6 *

Timmedelvärde, 98-percentil

200 12 11 *

Antal tim- obersvationer

4359 4361 *

Maxvärde (tim) - 31 31 *

Minvärde (tim) - 0 0 *

Uppmätta svaveldioxidhalter under vintersäsongen (µg/m³).

* Ur funktion

** gäller egentligen utanför tätbebyggt område

Kvävemonoxid

Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3 under hela säsongen har sträckan varit ur drift.

Uppmätt Sträcka 3

Medelvärde *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil *

Timmedelvärde, 98-percentil *

Maxvärde (tim) *

Minvärde (tim) *

Uppmätta kvävemonoxidhalter under vintersäsongen i µg/m³.

* Ur funktion

(7)

Kvävedioxid

Kvävedioxid uppkommer främst då kvävemonoxid och syre reagerar med varandra (oxideras).

Kvävemonoxid i sin tur uppkommer vid alla förbränningsprocesser, då kvävet och syret i luften reagerar med varandra. Vid hög förbränningstemperatur uppkommer mer kvävemonoxid och vice versa. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har ett lokalt ursprung, där fordonstrafiken är den största källan. Ibland kan det transporteras in höga halter från främst kontinenten. Halter- na har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren.

Under säsongen var halterna måttliga eller 40-70 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för vinterhalvårsmedelvärdena har tidigare visat på en mycket svag stigande halt de senaste fem säsongerna. De senaste säsongerna har denna trend brutits och halterna har åter sjunkit. En generell trend för hela mätperioden (1990 – 2007) visar på sjunkande halter. Orsaken till denna variation beror delvis av hur vädret i genomsnitt varit, delvis hur bakgrundshalterna har varierat, samt statusen på mätutrustningen. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

2007-10-01 2007-10-15 2007-10-29 2007-11-12 2007-11-26 2007-12-10 2007-12-24 2008-01-07 2008-01-21 2008-02-04 2008-02-18 2008-03-03 2008-03-17 2008-03-31

Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under säsongen (µg/m³). Medelvärde av mätsträck- orna 1och 2.

µg/m³

Miljökvalitetsnorm

(8)

0 10 20 30 40 50 60

O ktober Novembe r December Januari Fe bruari Mars

Månadsmedelvärden av kvävedioxid i µg/m³ under vinterhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

0 20 40 60 80 100 120 140

98-percentilen (timmedelvärden) av kvävedioxid i µg/m³ för varje månad under vinterhalvåret.

µg/m³

Miljökvalitetsnorm

(9)

0 10 20 30 40 50 60

(90/91) (91/92)

(92/93) (93/94)

(94/95) (95/96)

(96/97) (97/98)

(98/99) (99/00)

(00/01) (01/02)

(02/03) (03/04)

(04/05) (05/06)

(06/07) (07/08) miljökvalitetsnorm

µg/m³

Vinterhalvårsmedelvärden av kvävedioxid i µg/m³ under de senaste åren. Medelvärde av mät- sträckorna 1 och 2.

Miljö- kvalitets-

norm

Ekologisk miljö- kvalitetsnorm

Uppmätt

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Medelvärde 40 30 18 17 *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil

60 - 41 40 *

Timmedelvärde, 98-percentil

90 - 51 48 *

Antal tim- obersvationer

4359 4361 *

Maxvärde (tim) - - 79 74 *

Minvärde (tim) - - 2 0 *

Uppmätta kvävedioxidhalter under vintersäsongen (µg/m³).

* Ur funktion

(10)

Ozon

Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fo- tokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung lokalt som regionalt.

Under vinterhalvåret är ozonhalterna betydligt lägre än under den varmare och solrikare sommaren.

De uppmätta ozonhalterna var i förhållande till de senaste säsongerna relativt normala. Halterna är trots detta förhöjda. Under vintersäsongen uppmättes de högsta halterna i mars. Det nya EU- direktivet för skydd för hälsa överskreds inte någon gång under vintersäsongen. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150

2007-10-01 2007-10-15

2007-10-29 2007-11-12

2007-11-26 2007-12-10

2007-12-24 2008-01-07

2008-01-21 2008-02-04

2008-02-18 2008-03-03

2008-03-17 2008-03-31

Ozonhalten som dygnsmedelvärden under säsongen (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

O ktober November Dece mber Januari Februari Mars

Månadsmedelvärden av ozon i µg/m³ under vinterhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

µg/m³

(11)

0 20 40 60 80 100 120 140

Maximala timvärdet av ozon i µg/m³ för varje månad under vinterhalvåret. Medelvärde av mät- sträckorna 1 och 2.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

(90/91) (91/92)

(92/93) (93/94)

(94/95) (95/96)

(96/97) (97/98)

(98/99) (99/00)

(00/01) (01/02)

(02/03) (03/04)

(04/05) (05/06)

(06/07) (07/08) µg/m³

Vinterhalvårsmedelvärden av ozon i µg/m³ under de senaste åren. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

µg/m³

(12)

EU-direktiv Uppmätt

Sträcka 1 Sträcka 2

Medelvärde 48 50

Maxvärde (tim) 89 90

Minvärde (tim) 0 5

Antal tim observationer

4326 4359

Skydd för människors hälsa

Maximala 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, skall vara mindre än 120 µg/m³

0 ggr 0 ggr

Varning av allmänhe- ten

Varning av allmänheten vid halter större än 180 µg/m³

0 ggr 0 ggr

AOT40 * summan av alla ozonvärden över 80 µg/m³ (40 ppb), mellan 1 maj och 31 juli för vara max 18 000 µg/m³- timmar.

Långsiktigt värde än < 6000 µg/m³- timmar

** **

* avser värden mellan kl 08 till kl 20.

** gäller ej för vinterperioden.

Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under vintersäsongen.

Ammoniak

Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under säsongen har sträckan varit ur drift.

Uppmätt Sträcka 3

Medelvärde *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil *

Timmedelvärde, 98-percentil *

Maxvärde (tim) *

Minvärde (tim) *

* ur funktion

Uppmätta ammoniakhalter under vintersäsongen i µg/m³.

(13)

Bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd

Med DOAS-utrustningen från OPSIS registreras bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. Ben- sen, toluen och p-xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen finns en miljökvalitetsnorm på 5,0 µg/m³ som årsmedelvärde.

För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har IMM lämnat förslag på lågrisknivåer, vilka avser en livstidsexponering. Mätvärden av kolvätena från DOAS- utrustningen är osäkra, då uppmätta halter är av samma storleksordning som utrustningens nog- grannhet. Detta gäller speciellt för bensen. Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen i parit eller strax under miljökvalitetsnormen. P-xylen är en av tre kompo- nenter i ämnet xylen. De övriga två är m- och o-xylen. Det är för summan av dessa tre kompo- nenter (xylen) som det finns en lågrisknivå. Jämförelse med lågrisknivån och uppmätta toluen- och p-xylen-halter visar på förhållandevis låga halter.

Bensen Lågrisk-

nivå/miljö- kvalitetsnorm

Uppmätt Sträcka 1 sträcka 2

Medelvärde 1,3/5,0 5 4

Timmedelvärde, 98-percentil - 12 8

Antal tim observationer 3821 4349

Toluen

Medelvärde 37 11 9

P-xylen

Medelvärde 43* 4 3

Formaldehyd

Medelvärde - 8 4

*) avser lågrisknivån för xylen. P-xylen är endast en komponent i kolvätet xylen.

Uppmätta bensen-, toluen-, p-xylen- och formaldehydhalter i µg/m³.

(14)

Meteorologiska mätresultat

Medeltemperaturen under vintersäsongen var 2 grader varmare än normalt. Högsta dygnsmedel- temperatur uppmättes till ca 14 grader i oktober och lägst var temperaturen ca 2 minusgrader i början av januari. Nederbörden var sparsam under vinterhalvåret. Det föll ca 80 % av normal nederbörd.

Under säsongen har det blåst mest från de sydvästliga till sydostliga vindriktningssektorerna och minst från den nordliga sektorn.

I stabilitetsdiagrammet går det att utläsa att stabila förhållanden, med liten luftomblandning, har förekommit av och till under hela säsongen.

Temperaturvariationen i Celsiusgrader (dygnsmedelvärden).

(15)

Frekvensvindros (procent av säsongens alla timmedelvärden) över hur ofta det blåst från olika vindriktningar under vinterhalvåret, med en sektorstorlek på 15 grader.

(16)

Stabiliteten (Rickardssonstal) i atmosfärens nedre delar på timnivå. Stabila värden innebär svaga vindar och därmed liten luftomblandning, vilket medför risk för höga luftföroreningshalter. Vid instabila förhållanden så blandas atmosfären snabbt om, vilket förekommer vid blåsigt väder och/eller kraftig solinstrålning. Luftföroreningshalterna är oftast låga i sådana situationer.

Labilt = stor luft omblandning Stabilt = liten luft omblandning

(17)

Mätsträckor och registrerade parametrar

DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre stycken mätsträckor. Meteorologisk information erhålls från meteorologisk mast på taket till mottagarenheterna. Där mäts temperatur, vindriktning och vindhastighet. Under säsongen har sträcka tre varit ur funktion.

Sträcka Längd Registrerade parametrar

1 420 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd.

2 620 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd.

3 150 m Kvävemonoxid, kvävedioxid och ammoniak.

Miljökvalitetsnormer, riktvärden m.m.

Naturvårdsverket (NV) har tagit fram miljökvalitetsnormer för bl.a. svaveldioxid, kvävedioxid, bly och partiklar. Dessutom finns det sedan 1 november detta år miljökvalitetsnormer för bensen och kolmonoxid. Justering av normen har också gjorts för svaveldioxid där årsmedelvärdet är borttaget. För kvävedioxid måste miljökvalitetsnormen vara uppnådd till 2005-12-31. EU har tidigare fastställt tröskelvärden för ozon, vilka Sverige har åtagit sig att följa. Institutet för mil- jömedicin (IMM) har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen.

Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor exponeras för de högsta halterna, vilket oftast förekommer i gatunivå. Mätningar i Landskrona görs i taknivå. Luftföroreningshal- terna är oftast högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med gränsvärden görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning.

Miljökvalitetsnormer

Ämne Enhet Medelvärdes- tid

Värde Övrigt

Svavel- dioxid

µg/m³ 1 timme 200 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år, vilket motsvarar 98-percentil.

1 dygn 100 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år, vilket motsvarar 98-percentil.

Vinterhalvår 20 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter.

1 år 20 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem

utanför tätorter.

Bly µg/m³ 1 år 0,5 Aritmetiskt medelvärde.

(18)

Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Kväve-

dioxid

µg/m³ 1 timme 90 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år, vilket motsvarar 98-percentil.

1 dygn 60 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år, vilket motsvarar 98-percentil.

1 år 40 Aritmetiskt medelvärde.

1 år 30 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem

utanför orter.

Miljökvalitetsnormen för PM10

PM10 µg/m³ 1 år 50 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (90-percentil).

1 år 40 Avser årsmedelvärde.

Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid Kolmon-

oxid

mg/m³ 1 år 10 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsvärde under kalenderåret.

Miljökvalitetsnormen för bensen skall vara uppfylld senast 2009-12-31

Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret.

Miljökvalitetsnormen för ozon skall vara uppfylld senast 2009-12-31 Ämne Enhet Medelvär-

destid

Värde Övrigt

Ozon µg/m³ Högsta medel- värdet under 8 timmar dagli- gen.

120 Skydd av hälsa. Värdet får ej överskridas mer än 25 dagar per kalenderår i medeltal under 3 år.

Det långsiktiga målet (2020) är att värdet inte får överskridas något år.

Timvärden under maj till och med juli

AOT40 Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 80 µ g/m³ timme för timme (AOT40 – 40 PPB = 80 µg/m³) mellan kl 08.00 till 20.00 under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala vär- det är 18 000 µg/m³- timmar som ett medelvärde under 5 år.

Det långsiktiga målet (2020) är att AOT40-värdet får maximalt överskridas 6 000 µg/m³ -timmar per år.

1 timme 180 Skyldighet att informera allmänheten.

1 timme 240 Skyldighet att varna allmänheten.

Lågrisknivå från IMM

Bensen µg/m³ livstid 1,3 Avser livstidsexponering.

Toluen µg/m³ livstid - 37 Avser livstidsexponering.

Xylen µg/m³ livstid - 43 Avser livstidsexponering.