Luftföroreningsmätningar i Partille vintern 2008-2009

(1)

Luftföroreningsmätningar i

Partille vintern 2008-2009

Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 147 Februari 2009

(2)

Förord

Denna rapport har utförts på uppdrag av Göteborgsregionens luftvårdsprogram. I rapporten presenteras mätningar av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) på Postgången i Partille kommun under perioden 15 september 2008 till 15 januari 2009. Rapporten inkluderar en jämförelse med mätresultat från 2004 och en uppskattning av hur halterna på platsen förhåller sig till miljökvalitetsnormerna. Rapporten är sammanställd av Maria Holmes på plan- och trafikavdelningen, miljöförvaltningen i Göteborg.

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 4

Bakgrund... 6

Uppdraget... 6

Miljökvalitetsnormer och miljömål ... 6

Luftföroreningar i tätort ... 7

Mätplatsen... 8

Mätperiod... 10

Mätutrustning... 10

Väderförhållanden... 11

Steg 1: Luftkvalitetsmätning i Partille, september 2008 – januari 2009... 13

Partiklar (PM10)... 13

Kvävedioxid (NO2) ... 15

Steg 2: Jämförelse mellan halterna i Partille och Göteborg under mätperioderna 2004 och 2008/09... 18

Steg 3: Bedömning på om MKN överskrids i Partille ... 20

Slutsatser... 23

Referenser ... 24

(4)

Sammanfattning

Luftföroreningar regleras i Sverige i Miljöbalkens 5 kapitel. Under 2001 infördes miljökvalitetsnormer (MKN) för partiklar (PM10) som började gälla 2005. MKN för kvävedioxid började gälla 2006. De nivåer som fastställts i en MKN är juridiskt bindande (Bilaga 1).

MKN gäller där människor vistas. Mätningen har utförts vid en vägbana intill ett flerbostadshus där MKN gäller.

För partiklar (PM10) finns det två normer (dygn och år) och för kvävedioxid finns det tre normer (timme, dygn och år). Miljökvalitetsnormen för en luftförorening

överskrids så fort en av normerna överskrids. Totalt mättes luftföroreningarna på Postgången från 15 september 2008 till 15 januari 2009. MKN gäller över ett kalenderår. Mätperioden är därför för kort för att kunna dra definitiva slutsatser om huruvida MKN har överskridits vid mätplatsen eller inte.

Miljöförvaltningen har dock gjort en bedömning av sannolikheten att MKN

överskreds år 2008 genom att jämföra med mätserier från permanenta mätstationer i Göteborg. I Tabell 1 ger miljöförvaltning en bedömning av om MKN överskreds i Partille år 2008. Miljöförvaltningens bedömning, baserad på den senaste mätserien är att MKN inte har överskridits under 2008 varken för kvävedioxid eller för partiklar. Det finns dock olika krav på mätningar och beräkningar beroende på hur höga föroreningshalterna är i ett gaturum. Om den nedre utvärderingströskel överskrids (NUT) ska kommunen utföra indikativa mätningar, såsom denna som har gjorts i Partille. Överskrids den övre utvärderingströskel (ÖUT) ska kommunen utföra kontinuerliga mätningar. Samverkar man med andra kommuner kan de kontinuerliga mätningarna delas upp inom samverkansområdet. Det finns dock krav på att

beräkningar som är validerade mot mätningar ska genomföras inom hela området.

Tabell 1. Miljöförvaltningens bedömning av föroreningshalter i relation till miljökvalitetsnormerna.

Partiklar Kvävedioxid

Bedömning för 2008

Dygn År Timme Dygn År

MKN överskreds Nej Nej Nej Nej Nej

ÖUT överskreds Ja Ja Ja Ja Ja

NUT överskreds Ja Ja Ja Ja Ja

I rapporten från 2004 (Miljöförvaltningen i Göteborg, uppdragsrapport 2004:8) konstaterades att det finns stor risk att MKN för kvävedioxid överskrids för

dygnsmedelvärdet, men inte för timme eller år. MKN för partiklar klaras sannolikt för både dygn och år inom Partille kommun. Uppgifterna från 2004 har granskats på nytt i denna rapport och miljöförvaltningen gör samma bedömning, det vill säga att MKN för dygn troligtvis överskreds år 2004 för kvävedioxid.

Miljöförvaltningen finner bedömningen om att MKN inte har överskridits för

kvävedioxid i Partille under 2008 något överraskande. Som redan nämnts överskreds troligtvis MKN för kvävedioxid som dygnsmedelvärde år 2004. Sedan dess har trafiken ökat både på E20 och Göteborgsvägen. Detta borde innebära att risken för överskridande av MKN ökat och inte minskat. Förutom trafiken har meteorologiska parametrar också stor påverkan på halter av luftföroreningar. Hur stor påverkan

(5)

meteorologin har är svårt att kvantifiera. Eftersom trafiken och andra utsläppskällor är ganska konstanta och halterna ligger på gränsen till att överskrida MKN är vädret av stor betydelse. Gynnsamma meteorologiska förhållanden kan leda till att MKN överskrids och tvärt om vid icke gynnsamma förhållanden. Troligtvis är en mätperiod på 4 månader dessutom för kort för att kunna göra en helt korrekt utvärdering av huruvida MKN överskrids eller inte.

Miljöförvaltningen gör en samlad bedömning att det finns stor risk att MKN för kvävedioxid överskrids i anslutning till större vägar inom Partille kommun. Risk att MKN för partiklar överskrids i Partille kommun bedöms däremot vara liten. När MKN överskrids eller då det finns risk för överskridande ska kommunen vidta två åtgärder. Det första är att informera Länsstyrelsen så att ett åtgärdsprogram kan fastställas och det andra är att kommunen måste börja mäta luftföroreningen i frågan kontinuerligt.

Det finns redan ett åtgärdsprogram för kvävedioxid inom Göteborgsregionen vilket fastställdes av Länsstyrelsen i Västra Götalands Län år 2006. Länsstyrelsen

konstaterar i sin uppföljning av åtgärdsprogram för kvävedioxid att MKN för kvävedioxid klaras på de flesta platser i Göteborgsregionen och att överskridanden sker i första hand i vissa gatumiljöer i centrala Göteborg under vissa tider

(Länsstyrelsen, 2008). Partille kommun ingår i Göteborgsregionen och omfattas av åtgärdsprogrammet t.ex. när det gäller utbyggnaden av kollektivtrafiken inom

(6)

Bakgrund

Uppdraget

Denna rapport har utförts på uppdrag av Göteborgsregionens luftvårdsprogram. Tretton kommuner är medlemmar i luftvårdsprogrammet inklusive Göteborg och Partille. Genom luftvårdsprogrammet finansieras kontinuerliga mätningar inom Göteborgs Stad och Mölndals Stad samt indikativa mätningar inom övriga

medlemskommuner genom bl a inhyrning av Göteborgs Stads mobila mätvagnar för kortare mätkampanjer såsom denna som har utförts i Partille.

I rapporten presenteras mätningar av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) på Postgången i Partille kommun under perioden 15 september 2008 till 15 januari 2009. Rapporten inkluderar en jämförelse med mätresultat från 2004 och en uppskattning av hur halterna på platsen förhåller sig till miljökvalitetsnormerna. För att kunna utvärdera mätresultaten och göra en jämförelse med 2004 års mät-kampanj har mätresultat från permanenta mätstationer i Göteborg använts, framför allt från Göteborgs miljöförvaltnings takstation på Femman och gatustation i Haga. I denna rapport används en trestegsanalys för att kunna bedöma risk för överskrid-ande av MKN i Partille kommun. I det första steget presenteras en sammanfattning av mätresultaten i Partille och en jämförelse görs med Femman i Göteborg. I steg två jämförs mätresultaten från 2004 med 2008 i Partille och Göteborg för att ge en överblick på hur resultaten ser ut mellan mätperioderna. I det sista steget görs en bedömning om MKN överskridits eller inte i Partille genom att titta på om och var MKN överskridits i Göteborg under 2004 och 2008. Denna jämförelse görs eftersom mätningarna har skett under olika årstider samt att mätperioderna varit för korta för att direkt kunna dra några slutsatser om förhållandet mellan luftföroreningsnivåer och MKN i Partille.

Miljökvalitetsnormer och miljömål

De första miljökvalitetsnormerna (MKN) infördes i Sverige år 1999 i samband med ikraftträdandet av Miljöbalken. MKN utgår från EU:s ramdirektiv 96/92/EG för utvärdering och säkerställande av luftkvalitet. Under 2001 infördes MKN för partiklar (PM10) som började gälla 2005. MKN för kvävedioxid började gälla 2006. MKN ska tillämpas där människor vistas. De nivåer som fastställts i en MKN är juridiskt bindande (Bilaga 1).

Det finns olika krav på mätningar och beräkningar beroende på hur höga förorenings-halterna är i ett gaturum. Om den nedre utvärderingströskel överskrids (NUT) ska kommunen utföra indikativa mätningar, såsom denna som har gjorts i Partille. Överskrids den övre utvärderingströskel (ÖUT) ska kommunen utföra kontinuerliga mätningar. Samverkar man med andra kommuner kan de kontinuerliga mätningarna delas upp inom samverkansområdet. Det finns dock krav på att beräkningar som är validerade mot mätningar ska genomföras inom hela området. Överskrids MKN inom kommunen måste kommunen mäta kontinuerligt oavsett samverkan. Enligt 14 § i förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527) ska

(7)

kommunen underrätta Naturvårdsverket och Länsstyrelsen där kontroll visar att en MKN kan komma att överskridas.

Under 2008 har det kommit ett nytt luftdirektiv från EU vilket kommer att leda till en revidering av föreskrifterna. Det nya direktivet innebär, bl a krav på att PM2,5

övervakas och att gränsvärdet på 25 µg/m3 ska klaras senast 2015. Utvärderings-trösklarna för PM10 har dessutom skärpts (Bilaga 1, tabell 7).

Det konstaterades redan år 2000 (Miljöförvaltning i Göteborg, 2000) att det fanns risk för att MKN för kvävedioxid kunde komma att överskridas i vissa hårt trafikerade områden i Göteborg. År 2001 gav regeringen Länsstyrelsen i Västra Götalands Län uppdrag att ta fram förslag till åtgärdsprogram för kvävedioxid inom Göteborgsregionen. Åtgärdsprogrammet fastställdes 2006.

Länsstyrelsen konstaterar i sin uppföljning av åtgärdsprogrammet för kvävedioxid att MKN för kvävedioxid och partiklar klaras på de flesta platser i Göteborgsregionen och att överskridanden i första hand sker i vissa gatumiljöer i centrala Göteborg under begränsade tider (Länsstyrelsen, 2008).

I Sverige finns det 16 miljökvalitetsmål som beslutades av riksdagen i april 1999. Syftet med miljömålen är att lösa de stora miljöproblem i Sverige till år 2020. I miljömålet Frisk luft är målet att ”luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas”. Det finns delmål för ett antal luftföro-reningar. Målsättningen är att delmålen för kvävedioxid och partiklar ska ha klarats till år 2010 (Bilaga 1). Naturvårdsverket har under 2008 skrivit en sammanfattning av Miljömålsrådets senaste utvärdering av målen. Sammanfattningen ger en dyster prognos. Nio av miljömålen bedöms inte kunna klaras, bl a målet för Frisk luft som bedöms vara mycket svårt eller omöjligt att nå, även om man sätter in nya åtgärder. Trenden mot förbättrad luftkvalitet i tätorterna bedöms ha avstannat.

Luftföroreningar i tätort

Vägtrafiken är idag en stor källa till luftföroreningar i tätorter. De mest problematiska luftföroreningarna i tätortsmiljö är kvävedioxid och partiklar.

Största delen av kvävedioxid (NO2) härstammar från trafiken. Andra viktiga källor är oljeeldning och olika industriprocesser. Kväveoxider (NOx) utgörs främst av

kväveoxid (NO) och NO2. NO är en färglös luktfri gas. NO2 är gulbrun och har en irriterande lukt. NOx bildas vid all förbränning genom att luftens syre och kväve vid hög temperatur reagerar med varandra. Vid nybildning av NOx består den största delen av NO men även en viss del NO2. All NO kommer förr eller senare att oxideras till NO2. Detta sker framför allt genom reaktion med ozon. Vid bildande av

fotokemisk smog är utgångsprodukten NOx. Det är framför allt NO2 som är hälsofarlig. Gasen kan bl a leda till vävnadsskador i lungorna eller bidra till att

lungornas förmåga att försvara sig mot luftföroreningar minskar. NO2 kan alltså bidra till ökad frekvens av luftvägsinfektioner och till uppkomst av lungcancer. Hur

känslig man är mot NO2 varierar mycket från person till person, astmatiker är särskilt känsliga. NO2 kan öka astmareaktionen hos folk som är allergiska mot t ex pollen. PM10 är ett samlingsbegrepp för partiklar med en diameter mindre än 10 µm. De partiklar som ryms under begreppet PM10 är inbördes mycket olika i form och ämnessammansättning och kan utgöras av vätskedroppar, salter, dammpartiklar, sot

(8)

eller kombinationer av dessa. Luftens innehåll av olika partiklar är beroende av varifrån partikelutsläppet kommer och hur det har transporterats och omvandlats på vägen till mottagaren. Sammansättningen varierar också kraftigt över året. Den aktuella sammansättningen av partiklar i luften blir också avgörande för vilka åtgärder som måste vidtas för att ur ett hälsoperspektiv begränsa partikelhalten i omgivningsluften.

Partiklarna i gatumiljö är dels långdistanstransporterade, dels direkt och indirekt skapade av trafiken. De direkta emissionerna från trafiken är avgaspartiklar och slitagepartiklar mellan däck och vägbana, de indirekta emissionerna består av uppvirvling av befintliga partiklar. Partiklar från avgaser utgör en mindre del av de totala halterna. De långdistanstransporterade partiklarna har stor betydelse på årsbasis och kan utgöra så mycket som hälften av årsmedelvärdet. Avgörande för överskridandet av tim- och dygnsnormen är emellertid partiklar som har sitt ursprung från slitage mellan vägbana och däck. Användning av dubbdäck har en mycket stor roll i bildandet av dessa partiklar. Förutom bildandet av partiklar virvlar vägtrafiken upp partiklar i vägområdet och dess närhet. Uppvirvlingen innebär att partiklar som bildats kan bidra till höga partikelhalter under en lång period då de hålls svävande i luften på grund av vinddraget från vägtrafiken.

Partiklar kan ge besvär i luftvägarna och kan minska motståndskraften mot till exempel infektionssjukdomar. Partiklar kan också påverka sjuklighet och öka antalet dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar.

En annan parameter som har stor betydelse för halterna av luftföroreningar är

meteorologin. Svaga vindar och låg luftfuktighet ger i regel högre halter medan regn och blåst vanligen ger lägre halter. De högsta halterna av luftföroreningar

förekommer under episoder med inversion vintertid.

Mätplatsen

Den senaste mätningen 2008/09 har utförts på exakt samma plats som mätningen utförd år 2004.

Mätvagnen har varit placerad på Postgången 4 vid Göteborgsvägen som löper 10 meter norr om mätplatsen. Lite längre bort, cirka 70 meter norr om mätplatsen, ligger Europaväg 20, en motorväg (Figur 1). Cirka 350 meter öster om mätplatsen ligger Partilles nya köpcenter, Allum, som öppnades år 2006. Köpcentret har runt 15 000 besökare dagligen och de flesta bilburna besökare som kommer västerifrån kör av motorvägen vid Partillemotet och därefter in på Göteborgsvägen, förbi mätplatsen. Området direkt norr om mätvagnen är vältrafikerat. Trafikflödet på Göteborgsvägen har inte mätts på sträckan efter Partillemotet eller i närheten av mätvagnen (uppgifter från Anna Stjernholm, Partille kommun). Däremot har trafikflödet mätts cirka 500 meter väster om mätplatsen i närheten av Stora Ringvägen. Antalet fordon där uppgår till 11 200 som dygnsmedelvärde varav cirka 5 procent är tung trafik. Eftersom Partillemotet ligger efter denna mätplats bör trafikflödet förbi mätvagnen vara större än 11 200 på grund av trafik till och från Allum. Sedan Allum öppnades har trafikflödet ökat på Göteborgsvägen. På motorvägen (E20) 70 meter bort var trafikflödet 38 000 fordon per dygn i slutet på 2006 och andelen tungtrafik uppgick till 8 procent. Trafikflödet på E20 har ökat sedan den förra rapporten presenterades

(9)

2004, då trafikflödet var 34 200 fordon per dygn och andelen tungtrafik uppgick till 7 procent.

Figur 1: Mätvagnens placering vid Postgången (cirkel) i centrala Partille

De två trafikerade vägarna ligger norr om mätplatsen. Tio meter sydöst om

mätvagnen finns en av två hyreshuslängder på tre våningar. Sydväst om vagnen finns det en bred glugg mellan de två närmaste huslängderna (se Figur 2) vilket gör att vagnen inte är helt avskärmad i söder och att platsen kring vagnen kan anses vara ganska väl ventilerad.

(10)

Figur 2: Mätvagnen vid Postgången 4 (I förgrunden syns glappet mellan husen och i bakgrunden syns Göteborgsvägen)

Mätperiod

Mätningarna på Postgången i Partille med miljöförvaltningens mobil 2 ägde rum mellan 15 september 2008 och 15 januari 2009. Bortsett från en kort period (5 dagar) i början på oktober då mätinstrumentet för kväveoxider stängdes av på grund av ett strömavbrott finns mätresultat för hela mätperioden.

År 2004 utfördes mätningarna under en annan årstid än under 2008/09. Under 2004 ägde mätningen rum från slutet av vintern fram till början på sommaren medan mätningen 2008 genomförts under höst och vinter.

Mätutrustning

Den utrustning som använts beskrivs i detta avsnitt. Alla instrument ger kvartsvärden som kontinuerligt skickas till miljöförvaltningen.

År 2004 användes annan mätteknik både för partiklar och kvävedioxid. DOAS-teknik användes för att mäta kvävedioxid och PM10-mätningen utfördes med en faktorfri betaprovtagare (SM200). Metoderna beskrivs i rapporten från 2004 (Miljöförvaltning i Göteborg, uppdragsrapport 2004:08)

Teom

TEOM (Tapered Element Oscillating Microbalance) används för mätning av

partiklar (PM10). Metoden bygger på principen med en oscillerande kristall. Den luft som skall provtas sugs in genom ett så kallat PM10- huvud för att sortera bort de partiklar som har en diameter större än 10 µm. Därefter värms luften upp till 50°C för att fukten som finns i den skall avdunsta och passerar sedan ett filter som sitter i ena änden av ett upphängt glasrör som svänger med sin egenfrekvens. Egenfrekvensen är

(11)

proportionell mot glasrörets och filtrets sammanlagda massa och påverkas då

depositionen av partiklar på filtret ökar. Ändringen av rörets egenfrekvens mäts med en elektrisk krets och då luftflödet genom systemet är känt kan partikelhalten i utomhusluften beräknas. Filtret byts i regel en gång var tredje till fjärde vecka, då det nått maximal belastning. Före publicering av data sker en uppräkning med faktorn 1,2, enligt Naturvårdsverkets anvisningar.

NOx-analysator

Kväveoxidanalysatorn är en Ecophysics CLD 700 AL som bygger på kemilumini-scens, vilket är referensmetod för kväveoxidmätningar. Kemiluminiscensmetoden används för att mäta kväveoxider, NOx, NO2 och NO i realtid genom att utnyttja reaktionen mellan NO och ozon (O3) till NO2. Metoden bygger på att olika molekyler sänder ut ljus när exciterade molekyler återgår till normalläge.En fotomultiplikator översätter intensiteten på det utsända kemiluminiscenta ljuset till en voltsignal. Ljusmängden är proportionell mot NO-halten och kan mätas med stor noggrannhet.

Väderförhållanden

Det kan vara av intresse att jämföra värderleksförhållanden under mätperioderna eftersom mätperioderna är så skilda. Meteorologisk data är tagen från miljöför-valtningens huvudväderstation vid Skansen Lejonet i Göteborg (Tabell 2).

Medelvindhastighet och den dominerande vindriktningen är väldigt lika mellan de två mätperioderna, 2004 och 2008/09. Under mätperioden 2004 var medelvind-hastigheten 3,0 m/s. Motsvarande vindmedelvind-hastigheten för mätperioden 2008/09 var 2,8 m/s. Den dominerande vindriktningen under mätperioden 2004 var västsydväst och under mätperioden 2008/09 var den sydväst (Figur 3). När det gäller temperatur, solinstrålning och nederbörd finns det större skillnader mellan mätperioderna. Mätperioden 2004 var varmare, mera solig och torrare då perioden sträckte sig över vår och tidig sommar. Mätperioden 2008/09 sträckte sig över höst och vinter. En mer utförlig beskrivning av väderförhållanden redovisas i Bilaga 2.

Tabell 2. Sammanfattning av väderförhållandet under mätperioden 25 februari – 30 juni 2004 jämfört med 15 september 2008 – 15 januari 2009

Medelvärden 2004 2008/9

Vindhastighet 3,0 2,8

Temperatur 9,3 6,4

Solinstrålning 174,2 32,0

Nederbörd 225 316

(12)

Figur 3. Medelvärde vindriktning under mätperioden 2004 (vänster) och mätperioden 2008/2009 (höger).

(13)

Steg 1: Luftkvalitetsmätning i Partille, september 2008 –

januari 2009

Partiklar (PM10)

En sammanställning av mätningen av partikelhalten i Partille mellan september 2008 och januari 2009 presenteras i Tabell 3 och visar ett periodmedelvärde på 17 µg/m3 under den 4 månader långa mätningen. Halterna har även jämförts med miljö-förvaltningens huvudmätstation på Femmans tak i Göteborg. De uppmätta halterna på Postgången i Partille samvarierar med halterna från mätstationen på Femmans tak (r = 0,64).

Tabell 3. Uppmätta PM10-värden i Partille jämfört med Femman i Göteborg. Mätvärden från

2008-09-15 till 2009-01-15 Dygnsmedelvärden (µg/m3) PM10 Postgången Partille Femman Göteborg Medelvärde 16,9 17,9 Max 56,3 38,1 Min 6,9 5,5 90-percentil 24,0 26,5 Antal överskridanden

Antal dygn över gränsvärdet 50

µg/m3 (av maximalt 35) 2 0

Antal dygn över den övre utvärderingströskeln 30 µg/m3_{(av maximalt 7)}

5 6

Antal dygn över delmålet till Frisk

luft 35 µg/m3 (av maximalt 37) 2 2

Miljökvalitetsnormer (MKN) för PM10 gäller sedan 2005. Normen för dygnsmedel-värde är 50 µg/m3 och får överskridas maximalt 35 gånger per år. Under mätperioden har normen för dygnsmedelvärde överskridits två gånger i Partille men inte alls på Femmans tak i Göteborg (Figur 4).

Till miljökvalitetsnormerna finns även utvärderingströsklar kopplade. Det ställs olika krav på kontroller av halterna beroende på hur höga de är i förhållande till

utvärderingströsklarna (Bilaga 1). Uppmätta partikelhalter under mätperioden 15 september 2008 till 15 januari 2009 har överskridit den övre utvärderingströskeln för dygn 5 gånger. Partikelhalter brukar vara högst under vårvintern. Detta betyder med största sannolikhet att utvärderingströskeln för dygn överskreds i Partille år 2008.

(14)

Figur 4. Dygnsmedelvärden för PM10 på Postgången i Partille (röd linje) jämfört med Femman

i Göteborg (blå linje). Streckad linje visar MKN för dygnsmedelvärden (får överskridas maximalt 35 dygn per år).

För PM10 finns en norm för årsmedelvärde på 40 µg/m3, vilken inte får överskridas. Mätperioden för miljökvalitetsnormerna är ett kalenderår. Troligtvis klarades miljökvalitetsnormen för partiklar under 2008.

Den övre utvärderingströskel (ÖUT) för PM10 och för år är 14 µg/m3. Troligtvis överskreds ÖUT för PM10 under 2008.

Partikelhalterna i Partille under mätperioden överskred delmålet för Frisk Luft på 35 µg/m3 som dygnsmedelvärde sammanlagt 2 gånger. Maximalt tillåtna överskrid-anden är 37 gånger per år (90-percentil). Troligtvis klarades detta delmål under 2008. Delmålet för årsmedelvärdet är 20 µg/m3. Troligtvis klarades även detta delmål under 2008.

(15)

Kvävedioxid (NO2)

En sammanställning av mätningen av kvävedioxidhalten i Partille mellan september 2008 och januari 2009 presenteras i Tabell 4 och visar ett periodmedelvärde på 32 µg/m3 under den 4 månader långa mätningen. Halterna har även jämförts med miljöförvaltningens huvudmätstation på Femmans tak i Göteborg. De uppmätta halterna på Postgången i Partille samvarierar med halterna från mätstationen på Femmans tak (r = 0,6).

Tabell 4. Uppmätta NO2-halter i Partille från 2008-09-15 till 2009-01-15

Timmedelvärden (µg/m3) Dygnsmedelvärden (µg/m3) NO2

Postgången

Partille Göteborg Femman Postgången Partille Göteborg Femman

Medelvärde 31,6 24,9 31,8 24,9

Max 172,3 223,6 65,5 68,1

Min 2,4 2,0 8,9 6,4

98-percentil 87 73 59 56

Antal överskridanden

Antal timmar över gränsvärdet 90 µg/m3 (maximalt 175 per år)

45 26

Antal timmar över den övre utvärderingströskeln 72 µg/m3 (maximalt 175 per år)

135 64

Antal dygn över gränsvärdet

60 µg/m3 (maximalt 7 per år) 2 2

Antal dygn över den övre utvärderingströskeln 48 µg/m3_{(maximalt 7 per år)}

13 6

Antal timmar över delmålet till Frisk luft 60 µg/m3 (maximalt 175 per år)

297 152

Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid började gälla år 2006. Normen för dygns-medelvärden är 60 µg/m3 och får överskridas maximalt 7 gånger per år. Under mätperioden har normen för dygnsmedelvärden överskridits två gånger i Partille och två gånger på Femmans tak i Göteborg (Figur 5). Halterna i Partille ligger generellt högre än på Femmans tak i Göteborg.

Uppmätta NO2-halter under den 4-månaderlånga mätperioden 2008/09 har över-skridit den övre utvärderingströskeln för dygn 13 gånger vilket överskrider det antalet tillåtna överskridanden. Detta betyder att utvärderingströskeln för dygn överskreds i Partille år 2008.

(16)

Figur 5. Dygnsmedelvärden för NO2 på Postgången i Partille (röd linje) jämfört med Femman i

Göteborg (blå linje). Streckad linje visar MKN för dygnsmedelvärden (får överskridas maximalt 7 dygn per år).

MKN för NO2 som timmedelvärde är satt till 90 µg/m3. Värdet får överskridas maximalt 175 gånger per år. Under mätperioden har normen för timmedelvärde överskridits 45 gånger jämfört med 26 gånger på Femman (Figur 6).

När det gäller den övre utvärderingströskeln för timme på 72 µg/m3 har uppmätta kvavedioxidhalter under mätperioden 15 september 2008 till 15 januari 2009 överskridit denna gräns 135 gånger. Under ett kalender år är antalet tillåtna överskridanden 175. Detta tyder på att det finns en stor risk att den övre utvärderingströskeln för timme överskreds i Partille år 2008.

(17)

Figur 6. Timmedelvärden för NO2 på Postgången i Partille (röd linje) jämfört med Femman i

Göteborg (blå linje). Streckad linje visar MKN för timmedelvärden (får överskridas maximalt 175 gånger per år).

För kvävedioxid finns en årsnorm på 40 µg/m3, vilken inte får överskridas. Periodmedelvärdet på Postgången uppmättes till 32 µg/m3, vilket innebär att miljökvalitetsnormen för år troligtvis underskreds under 2008 men att den övre utvärderingströskeln som ligger på 32 µg/m3 för år kan ha överskridits.

Som en del i det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft finns ett delmål på 60 µg/m3 för kvävedioxid som timmedelvärde. Delmålet ska uppnås år 2010 och får

överskridas högst 175 gånger per år. Under mätperioden överskreds delmålet under 297 timmar. Målvärdet till Frisk luft för 2008 har överskridits under de sista 3 1/2 månader på 2008. Inom Frisk luft finns det också ett delmål på 20 µg/m3 som årsmedelvärde som inte får överskridas efter år 2010. Målvärdet till Frisk luft har överskridits under 2008.

(18)

Steg 2: Jämförelse mellan halterna i Partille och Göteborg

under mätperioderna 2004 och 2008/09

I Tabell 5 presenteras en jämförelse av mätresultaten från 2004 och 2008 för partiklar mellan Partille och mätstationer i Göteborg. Partikelmätningar i Haga kom igång under 2005 och därför saknas data för 2004. Samvariationen mellan

partikel-mätningen i Partille med Femman 2004 var svag (r = 0,47) vilket kan delvis bero på bortfall av data under majmånaden i Partille och kanske även delvis på grund av att olika mätmetoder användes. Sambandet är starkare mellan mätdata år 2008

(korrelationen (r) mellan Partille och Femman är 0,64 och mellan Partille och Haga 0,67).

Tabellen visar att partikelhalterna är generellt något lägre under mätperioden 2008 än under mätperioden 2004 både i Partille och på Femman. Detta kan delvis bero på att mätningarna ägde rum under olika årstider. Mätningen 2004 ägde rum under

senvinter till tidig sommar. Vanligtvis är partikelhalter högst under vårvintern. Uppvirvlingen är då som störst på grund av att vägbanorna är torrare samtidigt som dubbdäck fortfarande används. Å andra sidan finns det alltid variationer mellan åren och det är svårt att dra några slutsatser utifrån de korta mätperioderna.

Tabell 5. Dygnsmedelvärden. Uppmätta PM10-halter i Partille jämfört med Göteborg.

Mätvärden under mätperioden 25 februari – 30 juni 2004 jämfört med 15 september 2008 – 15 januari 2009 Dygnsmedelvärden 2004 (µg/m3) Dygnsmedelvärden 2008/9 (µg/m3) PM10

Partille Femman Partille Femman Haga

Medelvärde 20 24 17 18 23

Max 67 52 56 38 61

Min 5 6 7 6 9

90-percentil 30 36 24 26 35

Antal överskridanden Antal överskridanden

Antal dygn över gränsvärdet 50 µg/m3 (av maximalt 35)

2 3 2 0 3

Antal dygn över den övre utvärderingströskeln 30 µg/m3 (av maximalt 7)

(19)

Tabell 6 och 7 presenterar en jämförelse av mätresultat i Partille med Femman och Haga i Göteborg för timme respektive dygn. Samvariationen av mätdata mellan mätplatserna är måttlig (korrelationen (r) mellan Partille och Femman är 0,6 både under 2004 och 2008/09 och korrelationen mellan Partille och Haga är 0,55 år 2008/09). En jämförelse med Haga för mätperioden 2004 kan inte göras på grund av att nästan 40 procent av data saknades under mätperioden.

Tabell 6. Timmedelvärden. Uppmätta NO2-halter i Partille och Göteborg. Mätvärden under

mätperioden 25 februari – 30 juni 2004 jämfört med 15 september 2008 – 15 januari 2009 Timmedelvärden

2004 (µg/m3₎ Timmedelvärden _{2008/9 (µg/m}3₎

NO2

Max 137 119 172 224 214

Min 4 3 2 2 4

98-percentil 82 77 87 73 121

Antal timmar över gränsvärdet

90 µg/m3_{(maximalt 175 per år)} 28 22 45 26 262

Antal timmar över den övre utvärderingströskeln 72 µg/m3 (maximalt 175 per år)

141 91 135 64 487

Tabell 7. Dygnsmedelvärden. Uppmätta NO2-halter i Partille jämfört med Göteborg. Mätvärden

under mätperioden 25 februari – 30 juni 2004 jämfört med 15 september 2008 – 15 januari 2009 Dygnsmedelvärden

2004 (µg/m3₎ Dygnsmedelvärden _{2008/9 (µg/m}3₎

NO2

Max 78 61 66 68 101

Min 11 5 9 6 11

98-percentil 61 54 59 56 93

Antal dygn över gränsvärdet

60 µg/m3_{(maximalt 7 per år)} 3 1 2 2 22

Antal dygn över den övre utvärderingströskeln 48 µg/m3 (maximalt 7 per år)

21 6 13 6 46

Under mätperioden 2004 var kvävedioxidhalten 44-48 procent högre i Partille än på Femman. Under mätperioden 2008/9 var motsvarande siffra 28 procent. Medelhalten i Haga ligger 41 procent högre än i Partille. Halterna av kvävedioxid i Partille ligger därmed någonstans mellan Femman och Haga. Med denna utgångspunkt kan man, genom att jämföra mätningar från stationerna i Göteborg, göra en bedömning på huruvida MKN har överskridits eller inte under 2008 i Partille.

(20)

Steg 3: Bedömning på om MKN överskrids i Partille

Som redan har nämnts är mätperioderna i Partille för kort för att kunna dra några direkta slutsatser om huruvida MKN överskrids i Partille eller inte. Det är genom att jämföra med andra mätplatser där kontinuerliga mätningar har ägt rum under en längre tid att man indirekt kan göra bedömningar på om MKN överskrids eller inte i Partille.

Miljöförvaltningen och luftvårdsprogrammet har ett antal fasta mätstationer i Göteborg där partiklar och kvävedioxid mäts kontinuerligt. På Femman mäts luföroreningshalterna i tak nivå. I Haga och på Gårda mäts luftföroreningshalterna i gatunivå. Gårda station är placerad vid en högtrafikerad motorväg där MKN

egentligen inte gäller på grund av att människor inte brukar vistas där. Det kan dock vara av intresse att veta hur höga halterna kan bli inom en storstad som Göteborg. Det är cirka 8 kilometer mellan Partille och centrala Göteborg. Avståndet är

tillräckligt litet för att hitta starka samband både mellan meteorologiska förhållanden och föroreningshalter.

År 2004 mättes partiklar endast på Femmans tak under hela året. År 2008 finns mätdata för ett flertal mätplatser i Göteborg. Halterna för Femman, Gårda och Haga redovisas i Tabell 8.

Tabell 8. PM10-halter Göteborg år 2004 och 2008 och förhållandet till MKN

PM10

(µg/m3) Femman 2004 Femman 2008 Gårda 2008 Haga 2008

Årsmedelvärde 20 19 25 25 Max-timme 149 186 233 179 98-percentil tim 55 52 86 73 Max-dygn 51 51 89 70 Antal dygn > 50 2 2 16 12 90-percentil dygn 40 28 39 39 Maxmånad 29 26 39 36

År 2008 liknade 2004 när det gäller PM10-halter. Åren emellan var partikelhalterna allmänt lite högre. Under 2008 klarades MKN vid samtliga stationer i Göteborg inklusive mätstationen vid den högtrafikerade motorvägen i Gårda.

Eftersom halterna i Partille har varit på samma nivå som på Femman både under 2004 och 2008 kan man konstatera att det finns liten risk att MKN för Partiklar överskrids i Partille med den trafiksituation som råder idag.

Det finns mätdata från samtliga av miljöförvaltningens och luftvårdsprogrammets mätstationer i Göteborg både för 2004 (mätdata saknas för Haga under 2 månader av 2004) och 2008 (Tabell 9). Tabellen visar att MKN överskreds i gatunivå vid

högtrafikerade vägar (Gårda och Haga) både under 2004 och 2008. MKN klarades dock i taknivå.

(21)

Tabell 9. NO2-halter i Göteborg år 2004 och 2008 och förhållandet till MKN

Femman Gårda Haga

NO2 (µg/m3) 2004 2008 2004 2008 2004 2008 Årsmedelvärde 25 23 47 49 42 40 Max 209 224 180 223 211 214 98-percentil tim 78 78 109 139 104 112 Antal timmar > 90 96 81 549 968 315 486 Max-dygn 110 68 118 120 117 103 98-percentil dygn 56 52 85 100 81 85 Antal dygn > 60 7 4 75 111 40 42 Maxmånad 37 31 64 65 52 54

(Rutor med röd färg betyder att MKN har överskridits. Där färgen är rosa har MKN tangerats)

Eftersom halterna av kvävedioxid vid mätplatsen i Partille ligger någonstans mellan Femman och Haga krävs en mer djupgående analys för att kunna dra slutsatser om MKN överskrids i Partille eller inte.

Tabell 10 visar förhållandet mellan mätperioderna och år och genom denna jämförelse kan man göra en bedömning på om MKN i Partille för kvävedioxid överskreds under 2004 och 2008 eller inte.

Tabell 10. NO2-halter i Göteborg år 2004 och 2008 och förhållandet till MKN

Partille 2004 Femman 2004 Haga 2004 Partille 2008 Femman 2008 Haga 2008 NO2 (µg/m3) P P År År P P År P År Medelvärde 36 25 25 42 32 25 23 45 40 Antal timmar > 90 28 22 96 315 45 26 81 262 486 Antal dygn > 60 3 1 7 40 2 2 4 22 42 P = period MKN som årsmedelvärde

Resultaten i Tabell 10 visar att medelhalterna för Femman och Haga är lika eller något lägre under åren än under mätperioderna. Samma mönster bör även gälla för Partille vilket betyder att bedömningen att MKN för år inte överskreds i Partille under 2008 borde vara korrekt.

Om man jämför periodmedelvärden för Partille år 2004 och 2008 finns det ingenting som tyder på att situationen i Partille har försämrats. Partille följer samma trend som i Haga och på Femman, d v s att halterna inte är högre under 2008 än under 2004.

MKN som timmedelvärde

Däremot har antalet timmar som överskrider MKN som timmedelvärde ökat ganska mycket i Partille. Detta har inte hänt på Femman, men har däremot hänt i Haga. Kvoten mellan antal överskridanden per period jämfört med år på Femman är 4,4 år 2004 och 3,1 år 2008. Kvoten mellan antal överskridanden i Haga per period jämfört med år under 2008 var 1,9. Kvävedioxidhalten som timmedelvärde blir som mest 123 µg/m3 i Partille under 2004 om man använder kvoten från Femman (4,4). Använder man den största kvoten från 2008 blir antalet överskridanden av timmedelvärdet som mest 140 och som minst 86 år 2008. Detta tyder på att trots att antalet överskridanden av timmedelvärde är större under mätperioden 2008 än under 2004 underskrids fortfarande MKN.

(22)

MKN som dygnsmedelvärde

Studerar man antal överskridanden av MKN för dygn under 2008 i Haga och på Femman ser man att antalet dagar som överskrider MKN är ungefär dubbelt så stort per år jämfört med under mätperioden. Använder man samma kvot på antalet överskridande i Partille innebär det att antalet överskridanden under 2008 hade varit 4. Detta tyder på att MKN som dygnsmedelvärdet inte har överskridits.

Däremot om man tittar på mätdata från 2004 ser det ut som om MKN för dygn överskreds i Partille då både periodmedelvärdet och antalet dagar som överskrider gränsvärdet 60 µg/m3 är större i Partille än på Femman. Antalet överskridanden på Femman tangerade antalet tillåtna dagar över gränsvärdet 60 µg/m3.

(23)

Slutsatser

MKN som årsmedelvärde för partiklar ligger på 40 µg/m3_{och får inte överskridas.} MKN för dygn ligger på 50 µg/m3 och får överskridas 35 gånger per år

(90-percentilen).

Partikelhalten i Partille ligger som medelvärde på samma nivå som partikelhalten på Femman år 2008. Under mätperioden 2004 var partikelhalten som medelvärde något högre på Femman än i Partille.

Under både 2004 och 2008 klarades miljökvalitetsnormerna för år och dygn för partiklar på Femman. Detta tyder på att MKN för partiklar klarades i Partille under 2004 och 2008. Detta är samma slutsats som drogs i Partillerapporten från 2004. Medelvärden och antalet överskridanden av dygnsmedelvärdet är långt under MKN och det verkar inte finns någon risk att MKN för partiklar kommer att överskridas den närmaste framtiden.

Däremot överskrids de övre utvärderingströsklarna för dygn och år vilket ställer krav på mätningar eventuellt med beräkningar som komplement (Bilaga 1).

MKN som årsmedelvärde för kvävedioxid ligger på 40 µg/m3 och får inte

överskridas. MKN för dygn ligger på 60 µg/m3_{och får överskridas högst 7 gånger} per år (98-percentilen). MKN som timmedelvärde ligger på 90 µg/m3 och får överskridas högst 175 gånger per år (98-percentilen).

Kvävedioxidhalterna på Postgången i Partille ligger någonstans mellan halterna i Haga och på Femman. Mätdata tyder på att halterna ligger närmare Femman än Haga. Förklaringen till detta kan delvis vara att avståndet till motorvägen i Partille är ganska stort jämfört med avståndet från mätstationen till gatan i Haga och att

mätplatsen är mera öppen i Partille än i Haga.

MKN som årsmedelvärde överskreds inte på Femman under 2004 eller 2008, men det var nära att MKN för dygn överskreds 2004. MKN för timme och dygn har dock överskridits med råge i Haga under både 2004 och 2008. MKN för år tangerade det tillåtna gränsvärdet i Haga år 2008.

Genom en analys av mätdata som har presenterats i denna rapport gör miljöför-valtningen bedömningen att MKN som år-, dygn- eller timmedelvärden inte har överskridits i Partille år 2008. Däremot överskreds troligtvis MKN för dygn år 2004. De övre utvärderingströsklarna för timme, dygn och år har överskridits under 2008 vilket ställer krav på mätningar eventuellt med beräkningar som komplement (Bilaga 1).

(24)

Referenser

Länsstyrelsen Västra Götalands Län, 2008. Frisk luft på väg? Uppföljning av åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar i Göteborg. Rapport 2008:73.

Miljöförvaltning i Göteborg, 2004. Luftutredning Partille. Rapportnr: 2004:8 Miljöförvaltning i Göteborg, 2000. Miljökvalitetsnormer – situationen i Göteborg 2006. PM 2000:1

Naturvårdsverket, 2008. Miljömålen i korthet och en sammanfattning av Miljömålsrådets utvärdering 2008. Utg: maj 2008. ISBN: 978-91-620-8321-2

(25)

Bilagor

Bilaga 1

Miljökvalitetsnormer

1999 infördes miljökvalitetsnormer (MKN) i Sverige för SO2, NO2 och bly. MKN för SO2 och bly började gälla år 2001. MKN för NO2 började gälla 2006. Under 2001 infördes MKN för PM10 som började gälla 2005. 2003 infördes MKN för CO och bensen i utomhusluft och började gälla den 1 juni 2003. Normerna gäller i gatunivå. De nivåer som fastställts i en MKN är juridiskt bindande. Här nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för NO2 och PM10 (Tabell 4 och 6).

Till miljökvalitetsnormerna finns även utvärderingströsklar kopplade.

Enligt 12§ i Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527) ställs olika krav på kontroller av halterna beroende på hur höga de är i förhållande till utvärderingströsklarna (Tabell 3).

Tabell 3: Utvärderingskrav för överskridande av tröskelvärden och miljökvalitetsnorm

Intervall Utvärderingskrav Lämplig metod för

utvärdering

< nedre utv. tröskel Enkel beräkning eller objektiv skattning av totalhalter

Inledande bedömning av luftkvalitet i ett område. Jämförelse med andra närliggande orter, nomogram, enklare beräkningar eller enkla mätningar.

> nedre utv. tröskel < övre utv. tröskel

Indikativa mätningar, för samverkansområden i kombination med beräkningar.

Mätningar och beräkningar huvudsakligen där halterna är höga och där människor vistas. Mätningar skall utföras med

rekommenderade metoder och skall täcka minst 14 % av ett kalenderår.

> övre utv. tröskel Kontinuerliga mätningar är obligatoriska.

Samverkansområden: mätningar kompletteras med beräkningar.

Mätningar och beräkningar huvudsakligen där halterna är höga och där människor vistas. Mätningar skall utföras med

rekommenderade metoder under ett helt kalenderår > miljökvalitetsnormen Kontinuerliga mätningar. Kontinuerliga mätningar

oavsett medverkan i samverkansområde.

(26)

Kvävedioxid

MKN för NO2är 40 µg/m3som årsmedelvärde, vilket inte får överskridas.

Normen för dygnsmedelvärden är 60 µg/m3 och får överskridas maximalt 7 gånger per år (98-percentil). På motsvarande sätt är normen för timmedelvärden 90 µg/m3. Timmedelvärdena får överskridas maximalt 175 gånger per år (98-percentil).

Tabell 4. Miljökvalitetsnormer för NO2 Halt (µg/m3) Tid för medelvärde Får överskridas högst 90 1 timma 175 timmar/år 60 1 dygn 7 dygn/år 40 År Får ej överskridas Tabell 5. Utvärderingströsklar för NO2 Ämne Utvärde-ringströskel Gränsvärde µg/m3 Medelvär-desperiod Får överskridas högst

Övre 72 1 timme 175 timmar/år

Nedre 54 1 timme 175 timmar/år

Övre 48 1 dygn 7 dygn/år

Nedre 36 1 dygn 7 dygn/år

Övre 32 1 år Får inte överskridas

Kvävedioxid

Nedre 26 1 år Får inte överskridas

Partiklar, PM10

För PM10är MKN 40 µg/m3som årsmedelvärde och får inte överskridas.

Normen för dygnsmedelvärden är 50 µg/m3och får överskridas maximalt 35 gånger per år (90-percentil). Tabell 6. Miljökvalitetsnormer för PM10 Halt (µg/m3₎ _{Tid för} medelvärde Får överskridas högst 50 Dygn 35 dygn/år 40 År Får ej överskridas

Tabell 7. Utvärderingströsklar för partiklar (PM10)

Ämne Utvärde- rings-tröskel Medel- värdes-period Gräns-värde µg/m3 Får över-skridas högst Kommande Gränsvärde µg/m3 Får över-skridas högst

Övre 1 dygn 30 7 dygn/år 35 35 dygn/år

Nedre 1 dygn 20 7 dygn/år 25 35 dygn/år

Övre 1 år 14 Får inte

överskridas 28 Får inte överskridas Partiklar

(PM10)

Nedre 1 år 10 Får inte

(27)

Miljömål

Det finns ett nationellt miljömål som heter Frisk luft och som syftar till att ”luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas”.

Kvävedioxid

Ett av delmålen till Frisk luft innebär att 20 µg/m³ som årsmedelvärde i huvudsak skall underskridas år 2010. Delmålet innebär också att 60 µg/m³ som timmedelvärde maximalt får överskridas 175 timmar per år.

Partiklar

Ett av delmålen till Frisk luft innebär att 20 µg/m³ som årsmedelvärde i huvudsak skall underskridas år 2010. Delmålet innebär också att 35 µg/m³ som

(28)

Bilaga 2

Meteorologi

Bakgrund

Vädret är av stor betydelse för luftföroreningarnas spridning och därmed

koncentrationer. Den enskilt viktigaste meteorologiska parametern som påverkar koncentrationen av luftföroreningar är vindhastigheten. Ju mer det blåser, desto mer späds koncentrationen av luftföroreningar ut. Nederbörd påverkar också i hög grad luftföroreningshalterna. När det regnar renas luften genom att luftföroreningar sköljs ur. För PM10 är luftfuktighet också intressant då det binder partiklarna.

Temperaturskillnader har en stor betydelse vintertid. Inträffar inversioner där marktemperaturen är lägre än luften ovanför kan inte luftföroreningar sprida sig i så hög utsträckning och halterna blir högre. Under vinterhalvåret kan inversioner vara mera långvariga och därmed orsaker större problem med luftföroreningar.

Här följer en översiktlig bild över väderförhållandet i Göteborg under de aktuella mätperioderna.

Meteorologi mars – juni 2004

Under mars månad låg medeltemperaturen på + 2,9ºC. Temperaturen pendlade mellan +17,5ºC och -8,5ºC och under de kalla perioderna förekom ett flertal

inversionsepisoder. Det var ganska blåsigt, 20 gånger överskred vindhastigheten 10 m/s. Nederbördsmängderna var normala, 65 mm, men all nederbörd kom under månadens senare del. Under månadens första hälft var det relativt torrt, under 50 procent luftfuktighet.

Under april månad låg medeltemperaturen på + 8,5ºC. Temperaturen pendlade mellan +19,4ºC och -1,4ºC. Under månaden har det förekommit ett par

inversionsepisoder. Det blåste mestadels svaga vindar. Nederbördsmängderna var relativt små, 40 mm. Under större delen av månaden låg luftfuktigheten på eller under 50 procent.

Under maj månad låg medeltemperaturen på + 12,9ºC. Temperaturen pendlade mellan +23,3ºC och +1ºC och under de kalla perioderna förekom ett par inversions-episoder. Det var ganska blåsigt, 20 gånger överskred vindhastigheten 10 m/s. Nederbördsmängderna var mindre än normalt, knappt 30 mm. Luftfuktigheten låg under de torra dagarna ofta på 40 procent eller lägre.

Under juni månad låg medeltemperaturen på + 13,9ºC. Temperaturen pendlade mellan +23,6ºC och +5ºC. Under perioden förekom ett par korta inversionsepisoder, mest nattetid. Det var ganska blåsigt, flera gånger överskred vindhastigheten 10 m/s. Nederbördsmängderna var större än normalt, ca 90 mm. Luftfuktigheten låg ofta på uppemot 90 procent.

Meteorologi september 2008 – januari 2009

Medeltemperaren för månaden blev 13,6°C, vilket är något över det normala. Temperaturen pendlade mellan 22.0°C och 5°C. Det var inte särskilt blåsigt. Medelhastigheten var 3,1 m/s. Det regnade 72 mm under månaden. Några

(29)

inversioner förekom men ingen särskilt kraftig. Luftfuktigheten har legat över 50 procent i nästan hela månaden. Medel luftfuktigheten låg på 83 procent.

Oktober blev mycket mildare än normalt. Nederbördsmängderna blev mycket stora, det kom totalt nästan 140 mm. Medeltemperaturen för månaden blev 10,8°C, vilket är ungefär 2 grader över det normala. Temperaturen pendlade mellan 17,3°C och 3,7°C. Det var inte särskilt blåsigt under månaden. Medelvindhastigheten låg på 4,3 m/s. Några inversioner förekom under de klara nätterna, den 17:e och den 31:e medförde de högsta halterna under månaden. Luftfuktigheten har legat över 50 procent hela månaden. Medel luftfuktigheten låg på 84 procent.

Vädret i november var ganska normal. Nederbördsmängden blev lite större än vanligt, 92 mm. Medeltemperaturen blev 5,2°C och pendlade mellan 11,8 och 6 grader. Medelvindhastighet var 3,5 m/s. Några inversioner förekom under månaden. Luftfuktigheten har legat över 50 procent hela månaden. Medel luftfuktigheten låg på 86 procent.

December blev mildare än normalt. Medeltemperaturen för månaden blev 2,7°C, vilket är ungefär 1 grad över det normala. Temperaturen pendlade mellan 10°C och -5°C. Medelvindhastighet var 2,7 m/s Nederbördsmängderna blev ganska små, det kom bara 34 mm. Många inversioner förekom under nätterna. Under större delen av månaden låg luftfuktigheten över 90 procent. Medel luftfuktigheten låg på 95 procent.