2014 Årsrapport DOAS

(1)

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Årsrapport

2014

(2)

Sammanfattning

En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 2014 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 2013. Redovisningen av halterna av gasformiga luftförorening- ar i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock inte varit inkopplad under 2014. Luftburna partiklar mäts i gatunivå på Eriksgatan. På denna mätstat- ion mäts från och med 2013 partiklar mindre än 10 µm (PM₁₀).

Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls.

Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av miljöförvaltningen genom IVL:s UR- BAN-mätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i en separat rapport från IVL, men vissa data omnämns i denna rapport.

Mätningarna under 2014 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-10 % av miljökvalitetsnormen och låga till måttliga kvävedioxidhalter (30-55 % av miljökvalitetsnormen). De uppmätta ozonhalterna var däremot något förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds två gånger under 2014. Preciseringarna av det nationella miljömålet ”Frisk luft” klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8-timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Under 2014 mättes följande ämnen: svaveldioxid (SO₂), kvävedioxid (NO2), ozon (O3), luftburna partiklar PM10, luftburna partiklar PM2,5, bensen, toluen och xylen.

Vädret hade inte någon uttalad påverkan på luftföroreningshalterna under året, förutom att en torr period under våren skapade förhöjda partikelhalter under mars och april månad.

(3)

Mätstationer

Figur 1. Mätstationernas placering i Landskrona. DOAS-instrumentet mäter längs hela de in- ritade sträckorna.

Kontinuerliga mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* och med ett beta-attenuerings- instrument (Opsis SM200). Förutom dessa mätningar görs mätningar inom Urban-nätverket (IVL Svenska Miljöinstitutet AB). DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre mätsträckor markerade i kartan ovan. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under 2014. Övriga mätningar görs på två mätsationer markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriksgatan) och där mäts PM₁₀ (OPSIS SM200) och NO2 respektive VOC med passiva provtagare. Den andra mätplatsen är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset) och på den mäts partiklar (PM_2,5). Mätningar av PM2,5 och NO2 respektive VOC med passiva provtagare utförs och presenteras årligen av IVL.

Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna (B, Polishuset).

Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona

Sträcka Längd Registrerade parametrar

1 420 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon.

2 620 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon.

* (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi) För mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, http://www.opsis.se/M%c3%a4tteknik/tabid/130/language/sv-SE/Default.aspx

(4)

Mätresultat luftföroreningar

Svaveldioxid

Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen.

Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren.

Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 5-15 % av miljökvalitetsnormen. Dygns- medelhalterna varierade mellan 1 och 6 µg/m³ under året. Sedan början av 90-talet har halterna sjunkit med 60 - 70 %, även om det är viss variation mellan säsongerna. De senaste tio åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna.

Figur 2. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 2014 (µg/m³). Medelvärde av mät- sträckorna 1 och 2.

0 2 4 6 8 10 12

µg/m³

(5)

0 10 20 30 40

10-okt 20-okt 30-okt 09-nov

µg/m³

Figur 3. Årsmedelvärden för svaveldioxid (µg/m³) sedan 1990. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 2014 (µg/m³).

Miljökvalitets- norm

Uppmätta halter

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Medelvärde** 20 3 2 *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil

100 10 7 *

Timmedelvärde, 98-percentil

200 12 9 *

Antal tim-

observationer***

8468 8372 *

Maxvärde (timme) - 49 45 *

* Ur funktion ** gäller utanför tätbebyggt område *** Max antal timmar var 8760 under 2014

En kuriositet under 2014 är de höga svaveldioxidhalterna under vissa kortare perioder på hösten, till exempel 20 oktober och 30 oktober (se Figur 2 och Figur 4). Dessa härrör troligen från ett stort vulkanutbrott på Island som startade i slutet av augusti månad. Utbrottet vid Holuhraun norr om Vatnajökull har av geologer uppskattats avge svaveldioxid i samma storleksordning som hela Europas samlade utsläpp av svaveldioxid.

Figur 4. Vulkanutbrottet vid Holuhraun (foto till vänster: NASA 2015-01-03). På Island har SO2-halter över 2000 µg/m³ uppmätts vid bebyggelse. Till höger ses svaveldioxidhalterna i Lands- krona under en del av hösten 2014 som timmedelvärden. Den 20 oktober respektive 30 oktober förde nordvästliga vindar med sig svaveldioxid från vulkanutbrottet på Island.

0 2 4 6 8 10 12 14

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

µg/m³

(6)

Kvävedioxid

Kvävedioxid (NO2) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NOx). Den största källan till kväveoxider är vägtrafiken, där kväve- monoxid utgör ca 60 – 90 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bak- grund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter.

Under 2014 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 20-50 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 2014 var halterna 60-70 % av de halter som uppmättes för 25 år sedan. Notera att sträcka 3 har varit ur drift under hela säsongen.

Figur 5. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 2014 (µg/m³). Medelvärde av mät- sträckorna 1och 2.

0 20 40 60 80

µg/m³

Miljökvalitetsnorm - dygn

(7)

Figur 6. Årsmedelvärden för kvävedioxid i µg/m³ sedan 1990. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 2014 (µg/m³).

Uppmätta halter

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Medelvärde 40 13 12 *

60 28 27 *

Timmedelvärde, 98-percentil

90 39 37 *

Antal tim- observationer**

8119 8260 *

Maxvärde (timme) - 90 98 *

* Ur funktion

** Max antal timmar var 8760 under 2014

Veckoprofilen för kvävedioxid visar tydliga samband med trafikintensiteten. I Figur 7 kan tydligt ses att halterna går upp under morgon- och eftermiddagsrusningstrafiken. Under helgen varierar halten betydligt mindre.

Figur 7. Genomsnittlig veckoprofil (timmedelvärden) under 2013 (vit kurva) och 2014 (svart kurva) för kvävedioxid. Medelvärde av sträcka 1 och 2.

0 10 20 30 40 50

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

µg/m³

Miljökvalitetsnorm

0 5 10 15 20 25

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag

µg/m³

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag

Toluen

(8)

Kvävemonoxid

Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken har varit ur drift under hela året.

Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 2014 i µg/m³.

Uppmätta halter Sträcka 3

Medelvärde *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil *

Timmedelvärde, 98-percentil *

Maxvärde (tim) *

Minvärde (tim) *

* Ur funktion

Ozon

Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fo- tokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung från främst region- ala källor (intransport med vinden från t ex kontinenten) men bildas även till viss del lokalt. Un- der sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern.

De uppmätta ozonhalterna var under 2014 i nivå med föregående 15 år. Under ett år är halterna som högst under sommaren, ofta i slutet av maj eller början av juni månad. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna betydligt lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa överskreds två gånger under året (4 och 5 juli), vilket är på samma nivå som föregående år. Med undantag av de första åren på 90-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrade de senaste 25 åren (Figur 9).

0 20 40 60 80 100 120

µg/m³

(9)

Figur 9. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan 1990. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under 2014.

MKN / EU-direktiv Uppmätt

Sträcka 1 Sträcka 2

Medelvärde (år) 58 59

Maxvärde (tim) 152 157

Antal tim observationer **

8447 (96 %)

8364 (95 %) Skydd för människors

hälsa

Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, bör vara mindre än 120 µg/m³

2 över- skridanden

2 över- skridanden Tröskelvärde för in-

formation

Varning till allmänheten skall ske vid halter högre än 180 µg/m³

inget över- skridande

inget över- skridande Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid hal-

ter högre än 240 µg/m³

inget över- skridande

inget över- skridande AOT40 * Summan av alla ozonvärden

över 80 µg/m³ (40 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max 18 000 µg/m³- timmar.

Långsiktigt värde < 6000 µg/m³- timmar

4152 µg/m³- timmar

4849 µg/m³- timmar

* avser värden mellan kl 08 till kl 20

** Max antal timmar var 8760 under 2014

Preciseringarna av det nationella miljömålet ”Frisk luft” anger att halten av marknära ozon inte ska överstiga 70 µg/m³ beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 µg/m³ räknat som ett timmedelvärde. (www.miljomal.se/sv/Miljomalen/2-Frisk-luft/Preciseringar-av-Frisk-luft) Under 2014 överskreds således det nationella miljömålet avseende både åttatimmarsmedelvärde och maximalt timmedelvärde för marknära ozon.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

µg/m³

(10)

Ammoniak

Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift.

Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 2014 i µg/m³.

Uppmätt Sträcka 3

Medelvärde *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil *

Timmedelvärde, 98-percentil *

Maxvärde (tim) *

Minvärde (tim) *

* ur funktion

Bensen, toluen och xylen

Bensen, toluen och xylen härstammar till stor del från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5 µg/m³ som årsmedel- värde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/IMM) tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Under säsongen har uppmätta bensenhalter varit under miljökvalitetsnormen. De uppmätta halterna av toluen och xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna.

Mätningen av kolväten med DOAS-utrustningen som genomförts under tidigare år har inte ge- nomförts under 2014 då halterna var lägre än utrustningens mätosäkerhet, men kan eventuellt återinföras då det kan förekomma lokala källor av xylen. Mätosäkerheten för kvarvarande ämnen (SO2, NO2, O3) förbättras också genom att begränsa antalet analyserade ämnen. Mätningarna i Tabell 7 har utförts av IVL med adsorbentprovtagning och gaskromatografisk analys. Provtag- ningstiden var en vecka för vart och ett av de 12 insamlade proven, vilka var jämnt fördelade över året. Analysresultat kunde erhållas från i stort sett alla prover.

Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen- och xylenhalter i µg/m³ under 2014. Medelvärde av alla analyserade prover.

Bensen Lågrisk-nivå/miljö-

kvalitetsnorm

Eriksgatan

Medelvärde 1,3 / 5 0,8

Antal prover 12

Toluen

Medelvärde 37 / - 1,7

Antal prover 11

Xylen

(11)

Partiklar

Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet.

Stora källor är trafiken och lokala industriutsläpp. Annan betydande källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jäm- förs PM10-halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 50 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (20 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 – 10 µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm.

Figur 10. Dygnsmedelhalten av PM10 samt av PM2.5 (vit linje) i gaturummet på Eriksgatan respektive på Polishusets tak under 2014. Avbrotten för PM₁₀-mätningar beror på tekniska IT-problem.

Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 10 µm (PM10) under 2014 (µg/m³). Gatu- rumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 10.

Eriksgatan (gata)

Årsmedelvärde 40 18

50 28

Antal dygn över 50 µg/m³

35 6

Antal observationer 308

Tabell 9. Uppmätta halter av partiklar mindre än 2,5 µm (PM_2,5) under 2014 (µg/m³). Mät- ningen utförd med IVL-provtagare.

Polishuset (tak)

Årsmedelvärde 25 8

0 20 40 60 80

µg/m³ ^{IVL PM2.5}

SM200 PM10

(12)

Antal observationer 318

Meteorologiska mätningar

Tekniska problem har gjort att meteorologisk data inte har kunnat samlas in på sedvanligt sätt under delar av 2014. Nedan visas därför data från SMHIs stationer i Helsingborg och vinddata från Malmö (Miljöförvaltningens mätstation vid Heleneholm, Figur 13 och Figur 14).

Under 2014 låg årsmedeltemperaturen över den normala med hela 2,4 °C. Figur 11 visar att tem- peraturen legat över normalårskurvan under hela året.

Nederbördsmängden var 5 % över den normala (773 respektive 737 mm/år) med en stor variation över året (Figur 12).

Figur 11. Månadsmedeltemperaturen under 2014 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg.

-5 0 5 10 15 20 25

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

Månadsmedeltemperatur

Normal medeltemperatur (1961-90)

Differens

0 20 40 60 80 100 120 140

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

Månadsnederbörd

Normal månadsnederbörd (1961-90)

mm

°C

(13)

Figur 13. Vindriktningens fördelning un- der 2014 i procent, jämfört med me- delvärdet för perioden 1995-2007.

Data från Malmö.

Figur 14. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktnings- sektorerna under 2014, jämfört med medelvärdet för perioden 1995-2007.

Tabell 10. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Lands- krona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg.

Årsmedel- temperatur

1961-90 (°C)

Årsmedel- temperatur

2013 (°C)

Högsta timmedel-

värde (°C)

Lägsta timmedel-

värde (°C)

Högsta dygns- medel-

värde (°C)

Lägsta dygns- medel-

värde (°C) Lands-

krona

- * * * * *

SMHI (Helsing- borg)

7,6 8,3 i.u. i.u. i.u. i.u.

i.u. = ingen uppgift

* På grund av tekniska problem i datainsamlingen kan uppgifter inte redovisas för 2014.

Slutsatser

Mätningarna under 2014 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-10 % av miljökvalitetsnormen och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller 30-55 % av miljökvalitetsnormen. De uppmätta ozonhalterna var däremot något förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds två gånger under 2014. Preciseringarna av det nationella miljömålet ”Frisk luft” klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8-timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde.

% m/s

(14)

EU-direktiv och miljökvalitetsnormer

Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering av luftföro- reningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägs- sjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls.

Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 2010 som ett resultat av införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (2008/50/EG och 2004/7/EG). Den nya Luftkvalitetsförordningen (2010:477) innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM_2.5), för bens(a)pyren och för arsenik, kadmium, bly och nickel. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) reglerar hur övervakningen skall ske.

Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skad- liga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade under 2014 sin handbok ”Luftguiden”

som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. www.naturvårdsverket.se

Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/IMM) har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljö- kvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen:

http://www.itm.su.se/reflabmatningar/

(gäller fr.o.m. 1999-01-01)

Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt

Svavel- dioxid

µg/m³ 1 timme 200 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år.

1 dygn 100 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år.

Vinterhalvår (1 okt – 31 mar)

20 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosy- stem utanför tätorter.

1 år 20 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosy- stem utanför tätorter.

(gäller fr.o.m. 2005-01-01)

PM10 g/m³ 1 dygn 50 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får över- skridas 35 ggr per år (90-percentil).

g/m³ 1 år 40 Avser årsmedelvärde.

PM2.5 g/m³ 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast 2015-01-01 och skall eftersträvas fram till dess (gäller

(15)

Kväve- dioxid

µg/m³ 1 timme 90 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år.

1 dygn 60 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år.

1 år 40 Aritmetiskt medelvärde.

Kväve- oxider

1 år 30 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosy- stem utanför orter.

(gäller fr.o.m. 2010-01-01)

Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalen- deråret.

(gäller fr.o.m. 2010-01-01)

Ozon g/m³ Högsta medel- värdet under 8 timmar dagligen.

120 Skydd av hälsa. Skall eftersträvas (mål- värde). Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsmedelvärde under kalenderåret.

AOT40 Timvärden under maj till och med juli

18 000 Skydd av vegetation. Summan av differen- sen mellan timmedelvärde över 80 µg/m³ och 80 µg/m³ timme för timme (AOT40 – 40 PPB = 80 µg/m³) mellan kl 08.00 till 20.00 under de tre månaderna maj, juni och juli.

Det maximala värdet är 18 000 µg/m³- timmar som ett medelvärde under 5 år.

Det långsiktiga målet (2020) är att AOT40- värdet får maximalt överskridas 6 000 µg/m³-timmar per år.

Tröskelnivåer för information och larm för Ozon

Ozon  1 timme 180 Skyldighet att informera allmänheten.

 1 timme 240 Skyldighet att varna allmänheten.

Lågrisknivå

(framtagna av IMM)

Kolmon- oxid

mg/m³ 8 timmar 6

Bensen g/m³ - 1,3 avser livstidsexponering Toluen g/m³ - 37 avser livstidsexponering Xylen g/m³ - 43 avser livstidsexponering

(16)

Hälso- och miljöeffekter

Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten ”Luftkvalitet i tätorter 2005” sid 10 (IVL Rapport B1667).

Ämnesgrupp

Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material

Källor till luftut- släpp Kolmonoxid

(CO)

Skador på hjärta och hjärnan samt häm- mar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige.

Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön.

Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion.

Kvävedioxid (NO2)

Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon.

Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturfö- remål.

Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjö- fart, uppvärmning, industrier och energiproduktion.

Svaveldioxid (SO2)

Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luft- förorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt.

Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korros- ion och nedbrytning av kul- turföremål.

Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart.

Ozon (O3)

Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inlägg- ning på sjukhus och kan förvärra astma- besvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus.

Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier.

Ozon är en sekundär luft- förorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor.

Partiklar (PM10, PM2.5)

Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lung- funktionen påverkas negativt. Korttids- exponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus.

Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål.

Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiprodukt- ion, uppvärmning, industrier och naturliga källor.

Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgiv- ningsluft. Tungmetaller som luftförore- ning är troligen inget större problem i Sverige.

Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken.

Förbränning av stenkol, vissa industrier samt för- bränning av avfall.

Polycykliska aromatiska kolvä-

ten (PAH)

Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år.

Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier.

Lättflyktiga organiska äm-

Bensen kan orsaka cancer, främst leu- kemi. Aldehyder är irriterande för luftvä-

Indirekta skador på växter och material genom att VOC

Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från indu-