2010 Årsrapport DOAS

(1)

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Årsrapport

2010

(2)

Sammanfattning

En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 2010 visar att halterna generellt var något lägre än 2009. Redovisningen av luftföroreningshalterna i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under hela 2010.

Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls.

Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av Miljöförvaltningen genom IVL:s urban- mätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i separat rapport från IVL, men vissa data omnämns för jämförelse med DOAS-mätningarna.

En kort sammanfattning av uppmätta halter under 2010 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5- 10 % av miljökvalitetsnormerna och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller 30-55 % av miljö- kvalitetsnormerna. De uppmätta ozonhalterna var däremot förhöjda, och direktiven för skydd av hälsa överskreds 4 gånger under 2010. De uppmätta kolvätehalterna är svårtolkade och får be- dömas med viss försiktighet, eftersom mätvärdena faller inom DOAS-utrustningens mätosäker- het. Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen lägre än miljökvali- tetsnormen. Toluen- och p-xylenhalterna var betydligt lägre än IMMs lågrisknivå.

Under 2010 låg årsmedeltemperaturen under den normala med 0.8°C och vintermånaderna januari och december var skärskilt kalla, medan juli var något varmare. Nederbördsmängderna var normala om än ojämnt fördelade över månaderna.

(3)

Mätstationer

Stationära mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* (Differentiell Optisk Absorptions- spektroskopi). Förutom DOAS-mätningarna görs mätningar inom Urban-nätverket på två platser markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriks- gatan) och den andra mätplasten är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset). Där mäts bl.a.

partiklar (PM10), kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), sot, VOC och ozon (O3). Dessa mät- ningar presenteras årligen av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och redovisas endast som en jäm- förelse i denna rapport. DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Lands- krona. Mätningen görs med tre stycken mätsträckor. Tyvärr har även under detta år sträcka tre varit ur funktion. Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna.

Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona

Sträcka Längd Registrerade parametrar

1 420 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd.

2 620 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd.

3 150 m Kvävemonoxid, kvävedioxid och ammoniak.

* för mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, http://www.opsis.se/M%c3%a4tteknik/tabid/130/language/sv-SE/Default.aspx

(4)

Mätresultat luftföroreningar

Svaveldioxid

Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen.

Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren.

Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 5-10 % av miljökvalitetsnormen. Dygns- medelhalterna varierade var mellan nästan 0 och 10 µg/m³ under året. Sedan början av 90-talet har halterna sjunkit med ca 60 - 70 %, även om det är stor variation mellan säsongerna. De se- naste fem åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna.

0 2 4 6 8 10 12

jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 jan-11

Figur 1. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 2010 (µg/m³). Medelvärde av mät- sträckorna 1 och 2.

µg/m³

(5)

0 2 4 6 8 10 12 14

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

µµµµg/m³

Figur 2. Årsmedelvärden av svaveldioxidhalten (µg/m³) sedan 1990. Medelvärde av mät- sträckorna 1 och 2.

Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 2010 (µg/m³).

Miljökvalitets- norm

Uppmätta halter

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Medelvärde** 20 3 2 *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil

100 7 6 *

Timmedelvärde, 98-percentil

200 11 8 *

Antal tim-

obersvationer***

8634 8588 *

Maxvärde (tim) - 40 29 *

* Ur funktion

** gäller egentligen utanför tätbebyggt område

*** Max antal timmar var 8760 under 2010

(6)

Kvävedioxid

Kvävedioxid (NO2) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NOx). Den största källan till kväveoxider är trafiken, där kvävemo- noxid utgör ca 90 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung.

Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bakgrund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter.

Under 2010 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 30-55 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 2010 var halterna ca 60-70 % av de halter som uppmättes för 20 år sedan. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift. I figuren med genomsnittlig veckoprofil för mätsträckorna syns det tydligt hur trafiken påverkar halterna under morgonen/förmiddagen och eftermiddagen/kvällen under veckodagarna.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Figur 3. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 2010 (µg/m³). Medelvärde av mät- sträckorna 1och 2.

µg/m³

Miljökvalitetsnorm - dygn

(7)

0 10 20 30 40 50 60

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Miljökvalitetsnorm µµµµg/m³

Figur 4. Årsmedelvärden av kvävedioxid i µg/m³ sedan 1990. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 2010 (µg/m³).

Uppmätta halter

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Medelvärde 40 12 13 *

Dygnsmedelvärde, 98- percentil

60 33 34 *

Timmedelvärde, 98-percentil

90 45 47 *

Antal tim- obersvationer**

8587 8625 *

Maxvärde (tim) - 104 104 *

* Ur funktion

** Max antal timmar var 8760under 2010

0 5 10 15 20 25

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag

Figur 5. Genomsnittlig veckoprofil (dygnsmedelvärden) under 2010 för kvävedioxid. Medel- värde av sträcka 1 och 2.

µg/m³

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag

(8)

Kvävemonoxid

Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken under hela året har varit ur drift.

Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 2010 i µg/m³.

Uppmätta halter Sträcka 3

Medelvärde *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil *

Timmedelvärde, 98-percentil *

Maxvärde (tim) *

Minvärde (tim) *

* Ur funktion

Ozon

Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fo- tokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung lokalt som regionalt.

Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern.

De uppmätta ozonhalterna var under 2010 i nivå med föregående 15 år. Halterna är trots detta förhöjda jämförda med hur det borde sett ut i en ostörd atmosfär. Under året är halterna som högst under sommaren i juli månad. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna betydligt lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa överskreds 4 gånger under året. Om man un- dantar de första åren på 90-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrad. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift.

20 40 60 80 100 120

µg/m³

(9)

0 10 20 30 40 50 60 70 80

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 µg/m³

Figur 7. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan 1990. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under 2010.

EU-direktiv Uppmätt

Sträcka 1 Sträcka 2

Medelvärde (år) 60 59

Maxvärde (tim) 153 151

Minvärde (tim) 11 5

Antal tim observationer **

8622 8532

Skydd för människors hälsa

Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, skall vara mindre än 120 µg/m³

4 ggr 3 ggr

Tröskelvärde för information

Varning till allmänheten vid halter större än 180 µg/m³

0 ggr 0 ggr

Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid hal- ter större än 240 µg/m³

0 ggr 0 ggr

AOT40 * summan av alla ozonvärden över 80 µg/m³ (40 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max 18 000 µg/m³- timmar.

Långsiktigt värde < 6000 µg/m³- timmar

3000 µg/m³- timmar

3900 µg/m³- timmar

* avser värden mellan kl 08 till kl 20

** Max antal timmar var 8760 under 2010

(10)

Ammoniak

Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift.

Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 2010 i µg/m³.

Uppmätt Sträcka 3

Medelvärde *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil *

Timmedelvärde, 98-percentil *

Maxvärde (tim) *

Minvärde (tim) *

* ur funktion

(11)

Bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd

Med DOAS-utrustningen registreras halterna av bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. Ben- sen, toluen och p-xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5,0 µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljöme- dicin (IMM, http://ki.se/IMM) tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Mätvärden av kolvätena från DOAS-utrustningen är osäkra, då upp- mätta halter är av samma storleksordning som utrustningens noggrannhet. Under säsongen har uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen varit under miljökvalitetsnormen. En av tre komponenter i ämnet xylen är p-xylen. De övriga två är m- och o-xylen. Det är för summan av dessa tre komponenter (xylen) som det finns en angiven lågrisknivå. De uppmätta halterna av toluen- och p-xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna.

Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen-, p-xylen- och formaldehydhalter i µg/m³ under 2010.

Bensen Lågrisk-

nivå/miljö- kvalitetsnorm

Uppmätt Sträcka 1 sträcka 2

Medelvärde 1,3/5,0 3 3

Timmedelvärde, 98-percentil - 9 8

Antal tim observationer 6943 8092

Toluen

Medelvärde 37 4 3

p-xylen

Medelvärde 43* 1 1

Formaldehyd

Medelvärde - 5 4

*) avser lågrisknivån för xylen. p-xylen är endast en komponent i kolväteblandningen xylen.

Jämförs dessa värden med IVLs mätningar på Eriksgatan så ligger DOAS-mätningarna något högre, vilket sannolikt beror på mätmetodens stora osäkerhet vid de låga koncentrationer som uppmätts.

(12)

Partiklar

Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM10-halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 50 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (20 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ök- ningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 – 10µm), t.ex. upp- virvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm. En hög andel kraftiga vindar från öster jämfört med normalåret visade sig bland annat i något förhöjda halter av partiklar intransporterade från kontinenten under oktober månad.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

µg/m³

Figur 8. Dygnsmedelhalten av PM10 i gaturummet på Eriksgatan under 2010 i µg/m³. Mätdata erhållna från IVL.

Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 10 µm (PM10) under 2010 (µg/m³). Gatu- rumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 8.

Uppmätta halter

Årsmedelvärde 40 14

Dygnsmedelvärde, 90-percentil

50 48

Antal observationer* - 357

* Not: Fyra mätvärden ur mätserien exkluderade då dessa med stor sannolikhet var oriktiga (noll

(13)

Meteorologiska mätresultat

Under 2010 låg årsmedeltemperaturen under den normala med 0.8°C och vintermånaderna januari och december var skärskilt kalla, medan juli var något varmare. Halterna av luftföroreningar under 2010 var generellt något lägre än 2009. Figur 8 visar tydligt att januari och december må- nad hade lägre temperatur än normalt och det är under dessa månader som flest fall med inver- sion inträffade.

En hög andel kraftiga vindar från öster jämfört med normalåret visade sig bland annat i något förhöjda halter av partiklar intransporterade från kontinenten under oktober månad.

-10 -5 0 5 10 15 20 25

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Månadsmedel-

temperatur Normal medel- temperatur (1961-90) Diff erens

Figur 9. Månadsmedeltemperaturen under 2010 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg.

0 20 40 60 80 100 120 140

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Månadsnederbörd

Normal månads-nederbörd (1961-90)

Figur 10. Månadsnederbörden under 2010 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg.

mm

°C

(14)

0 1 2 3 4 5 Norr

Nordost

Ost

Sydost Syd

Sydväst Väst Nordväst

1995-2007 2010

Figur 11. Vindriktningens fördelning under 2010 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden 1995-2007.

0 2 4 6 8 10

Norr

Nordost

Ost

Sydost Syd

Sydväst Väst Nordväst

1995-2007 2010

Figur 12. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktnings- sektorerna under 2010, jämfört med medel- värdet för perioden 1995-2007.

Tabell 9. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskro- na och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg.

Årsmedel- temperatur

1961-90 (°C)

Årsmedel- temperatur

2009 (°C)

Högsta timmedel-

värde (°C)

Lägsta timmedel-

värde (°C)

Högsta dygns- medel-

värde (°C)

Lägsta dygns- medel-

värde (°C) Lands-

krona

- 7,7 29,9 -15,6 25,9 -9,9

SMHI (Helsing- borg)

7,6 6,8 i.u. i.u. i.u. i.u.

i.u. = ingen uppgift

% m/s

(15)

EU-direktiv och miljökvalitetsnormer

Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls.

1998 beslutades att nya miljökvalitetsnormer skall gälla för svaveldioxid, kvävedioxid och bly, grundat på direktiv från EU. Miljökvalitetsnormerna ersatte tidigare gränsvärden och började gälla fr.o.m. 1999-01-01 för svaveldioxid och bly. För kvävedioxid gäller miljökvalitetsnormen fr.o.m. 2006-01-01. Under 2001 infördes en förordning avseende partiklar (SFS 2001:527) som gäller från och med 2005. Under 2003 kompletterades förordningen med miljökvalitetsnormer för bensen och kolmonoxid. Förordningen uppdaterades allmänt, dessutom med mer information om utvärderingströsklar och toleransnivåer. EU har tidigare fastställt tröskelvärden för ozon via direktiv (2002/3/EG), vilka Sverige har åtagit sig att följa. Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/IMM) har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering.

Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 2010 som ett resultat av införandet av Europarådets och EU-parlamentets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Euro- pa. Den nya Luftkvalitetsförordningen (2010:477) ersätter den ovan nämnda Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Den nya förordningen innehåller även miljökvalitetsnor- mer för fina partiklar (PM2,5) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel).

Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadli- ga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där män- niskor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade i januari 2011 sin handbok ”Luftguiden”

som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. www.naturvårdsverket.se

För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovan- stående ämnen och har adressen: http://www.itm.su.se/reflab/index.html

(gäller fr.o.m. 2005-01-01)

Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt

PM10 µg/m³ 1 dygn 50 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (90-percentil).

µg/m³ 1 år 40 Avser årsmedelvärde.

PM2.5 µg/m³ 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast 2015-01-01 och bör eftersträvas fram till dess (gäller fr.o.m. 2010-07-01).

(16)

(gäller fr.o.m. 2006-01-01)

Ämne Enhet Medelvärdes- tid

Värde Övrigt

Kväve- dioxid

µg/m³ 1 timme 90 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år.

1 dygn 60 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år.

1 år 40 Aritmetiskt medelvärde.

(gäller fr.o.m. 2005-01-01)

Kolmon- oxid

mg/m³ 1 år 10 Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsvärde under kalenderåret.

(gäller fr.o.m. 2010-01-01)

Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalen- deråret.

(gäller fr.o.m. 2010-01-01)

Ozon µg/m³ Högsta medel- värdet under 8 timmar dagligen.

120 Skydd av hälsa. Värdet får ej överskridas mer än 25 dagar per kalenderår i medeltal under 3 år.

Det långsiktiga målet (2020) är att värdet inte får överskridas något år.

AOT40 Timvärden under maj till och med juli

18 000 Skydd av vegetation. Summan av differen- sen mellan timmedelvärde över 80 µg/m³ och 80 µg/m³ timme för timme (AOT40 – 40 PPB = 80 µg/m³) mellan kl 08.00 till 20.00 under de tre månaderna maj, juni och juli.

Det maximala värdet är 18 000 µg/m³- timmar som ett medelvärde under 5 år.

Det långsiktiga målet (2020) är att AOT40- värdet får maximalt överskridas 6 000 µg/m³-timmar per år.

Tröskelnivåer för information och larm för Ozon

Ozon 1 timme 180 Skyldighet att informera allmänheten.

1 timme 240 Skyldighet att varna allmänheten.

(17)

Hälso- och miljöeffekter

Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten ”Luftkvalitet i tätorter 2005” sid 10 (IVL Rapport B1667).

Ämnesgrupp

Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material

Källor till luftut- släpp Kolmonoxid

(CO)

Skador på hjärta och hjärnan samt häm- mar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige.

Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön.

Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion.

Kvävedioxid (NO2)

Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon.

Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturfö- remål.

Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjö- fart, uppvärmning, industrier och energiproduktion.

Svaveldioxid (SO2)

Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luft- förorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt.

Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korro- sion och nedbrytning av kulturföremål.

Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart.

Ozon (O3)

Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inlägg- ning på sjukhus och kan förvärra astma- besvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus.

Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier.

Ozon är en sekundär luft- förorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor.

Partiklar (PM10, PM2.5)

Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunk- tionen påverkas negativt. Korttids- exponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus.

Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål.

Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduk- tion, uppvärmning, industrier och naturliga källor.

Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgiv- ningsluft. Tungmetaller som luftförore- ning är troligen inget större problem i Sverige.

Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken.

Förbränning av stenkol, vissa industrier samt för- bränning av avfall.

Polycykliska aromatiska

kolväten (PAH)

Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år.

Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier.

Lättflyktiga organiska äm-

nen (VOC)

Bensen kan orsaka cancer, främst leuke- mi. Aldehyder är irriterande för luftvä- garna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige.

VOC bidrar till bildning av marknära ozon.

Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av mark- nära ozon.

Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushålls- produkter är viktiga källor.