2011 Årsrapport DOAS

(1)

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Årsrapport

2011

(2)

Sammanfattning

En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 2011 visar att halterna generellt var något högre än 2010. Redovisningen av luftföroreningshalterna i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under hela 2011. En nyhet för 2011 är att mätstationen på Eriksgatan har kompletterats med ett instrument som mäter luftburna partiklar mindre än 2,5 µm (PM_2,5).

Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls.

Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av Miljöförvaltningen genom IVL:s urban- mätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i separat rapport från IVL, men vissa data omnämns för jämförelse med DOAS-mätningarna.

En kort sammanfattning av uppmätta halter under 2011 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5- 10 % av miljökvalitetsnormerna och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller 30-55 % av miljö- kvalitetsnormerna. De uppmätta ozonhalterna var däremot förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds 4 gånger under 2011. De uppmätta kolvätehalterna är svårtolkade och får be- dömas med viss försiktighet, eftersom mätvärdena faller inom DOAS-utrustningens mätosäker- het. Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen lägre än miljökvali- tetsnormen. Toluen- och p-xylenhalterna var betydligt lägre än IMMs lågrisknivå.

Under 2011 låg årsmedeltemperaturen över den normala med 1.3°C. Nederbördsmängden var drygt 10 % över den normala med torra vintermånader och en regnrik sommar. En ovanligt torr novembermånad medförde att det var höga halter av luftburna partiklar under den perioden.

(3)

Mätstationer

Stationära mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* (Differentiell Optisk Absorptions- spektroskopi). Förutom DOAS-mätningarna görs mätningar inom Urban-nätverket på två platser markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriks- gatan) där PM_2,5 mäts och den andra mätplatsen är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset).

På den senare mäts bl.a. partiklar (PM₁₀), kvävedioxid (NO₂), svaveldioxid (SO₂), sot, VOC och ozon (O₃). Dessa mätningar presenteras årligen av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och redovisas endast som en jämförelse i denna rapport. DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre mätsträckor. Tyvärr har även under detta år sträcka tre varit ur funktion. Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vind- riktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna.

Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona

Sträcka Längd Registrerade parametrar

1 420 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd.

2 620 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd.

3 150 m Kvävemonoxid, kvävedioxid och ammoniak.

* för mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, http://www.opsis.se/M%c3%a4tteknik/tabid/130/language/sv-SE/Default.aspx

(4)

Mätresultat luftföroreningar

Svaveldioxid

Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen.

Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren.

Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 5-10 % av miljökvalitetsnormen. Dygns- medelhalterna varierade mellan nästan 0 och 10 µg/m³ under året. Sedan början av 90-talet har halterna sjunkit med ca 60 - 70 %, även om det är stor variation mellan säsongerna. De senaste fem åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidi- gare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna.

0 2 4 6 8 10 12

jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12

Figur 1. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 2011 (µg/m³). Medelvärde av mät- sträckorna 1 och 2.

µg/m³

(5)

0 2 4 6 8 10 12 14

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

mg/m³

Figur 2. Årsmedelvärden av svaveldioxidhalten (µg/m³) sedan 1990. Medelvärde av mät- sträckorna 1 och 2.

Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 2011 (µg/m³).

Miljökvalitets- norm

Uppmätta halter

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Medelvärde** 20 3 3 *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil

100 7 6 *

Timmedelvärde, 98-percentil

200 9 8 *

Antal tim-

obersvationer***

8038 8478 *

Maxvärde (tim) - 35 35 *

* Ur funktion

** gäller egentligen utanför tätbebyggt område

*** Max antal timmar var 8760 under 2011

(6)

Kvävedioxid

Kvävedioxid (NO2) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NOx). Den största källan till kväveoxider är trafiken, där kvävemonoxid utgör ca 90 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bak- grund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter.

Under 2011 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 35-60 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 2011 var halterna ca 60-70 % av de halter som uppmättes för 20 år sedan. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift. I figuren med genomsnittlig veckoprofil (Figur 5) för mätsträckorna syns det tydligt hur trafiken påverkar halterna under morgonen/förmiddagen och eftermiddagen/kvällen under veckodagarna.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Figur 3. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 2011 (µg/m³). Medelvärde av mät- sträckorna 1och 2.

µg/m³

Miljökvalitetsnorm - dygn

(7)

0 10 20 30 40 50

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Miljökvalitetsnorm mg/m³

Figur 4. Årsmedelvärden av kvävedioxid i µg/m³ sedan 1990. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 2011 (µg/m³).

Uppmätta halter

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Medelvärde 40 14 13 *

Dygnsmedelvärde, 98- percentil

60 37 35 *

Timmedelvärde, 98-percentil

90 47 44 *

Antal tim- obersvationer**

8038 8467 *

Maxvärde (tim) - 84 82 *

* Ur funktion

** Max antal timmar var 8760under 2010

Under 2011 var dygns- och veckoprofilen betydligt mer utslätad än föregående år, vilket kan ses i Figur 5.

0 5 10 15 20 25

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag

Figur 5. Genomsnittlig veckoprofil (timmedelvärden) under 2010 (vit kurva) och 2011 (svart kurva) för kvävedioxid. Medelvärde av sträcka 1 och 2.

µg/m³

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag

Toluen

(8)

Kvävemonoxid

Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken under hela året har varit ur drift.

Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 2011 i µg/m³.

Uppmätta halter Sträcka 3

Medelvärde *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil *

Timmedelvärde, 98-percentil *

Maxvärde (tim) *

Minvärde (tim) *

* Ur funktion

Ozon

Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fo- tokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung lokalt som regionalt.

Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern.

De uppmätta ozonhalterna var under 2011 i nivå med föregående 15 år. Halterna är trots detta förhöjda jämförda med hur det borde sett ut i en ostörd omgivning. Under året är halterna som högst under sommaren i juli månad. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna betydligt lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa överskreds 4 gånger under året. Om man un- dantar de första åren på 90-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrad. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift.

20 40 60 80 100 120

µg/m³

(9)

0 10 20 30 40 50 60 70 80

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

µg/m³

Figur 7. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan 1990. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under 2011.

EU-direktiv Uppmätt

Sträcka 1 Sträcka 2

Medelvärde (år) 61 58

Maxvärde (tim) 138 140

Minvärde (tim) 10 9

Antal tim observationer **

8020 (92 %)

8461 (97 %) Skydd för människors

hälsa

Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, bör vara mindre än 120 µg/m³

4 ggr 4 ggr

Tröskelvärde för information

Varning till allmänheten skall ske vid halter högre än 180 µg/m³

0 ggr 0 ggr

Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid hal- ter högre än 240 µg/m³

0 ggr 0 ggr

AOT40 * Summan av alla ozonvärden över 80 µg/m³ (40 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max 18 000 µg/m³- timmar.

Långsiktigt värde < 6000 µg/m³- timmar

5237 µg/m³- timmar

6342 µg/m³- timmar

* avser värden mellan kl 08 till kl 20

** Max antal timmar var 8760 under 2011

(10)

Ammoniak

Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift.

Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 2011 i µg/m³.

Uppmätt Sträcka 3

Medelvärde *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil *

Timmedelvärde, 98-percentil *

Maxvärde (tim) *

Minvärde (tim) *

* ur funktion

(11)

Bensen, toluen, xylen och formaldehyd

Med DOAS-utrustningen registreras halterna av bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. Ben- sen, toluen och p-xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5,0 µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljöme- dicin (IMM, http://ki.se/IMM) tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Mätvärden av kolvätena från DOAS-utrustningen är osäkra, då upp- mätta halter är av samma storleksordning som utrustningens noggrannhet. Under säsongen har uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen varit under miljökvalitetsnormen. En av tre komponenter i ämnet xylen är p-xylen. De övriga två är m- och o-xylen. Det är för summan av dessa tre komponenter (xylen) som det finns en angiven lågrisknivå. De uppmätta halterna av toluen- och p-xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna.

Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen-, p-xylen- och formaldehydhalter i µg/m³ under 2011.

Bensen Lågrisk-nivå/miljö-

kvalitetsnorm

Uppmätt Sträcka 1 sträcka 2

IVL- provtagn

Medelvärde 1,3/5,0 3 2 1,0

Timmedelvärde, 98-percentil - 11 6 -

Antal observationer 6347* 8315* 17

Toluen

Medelvärde 37/- 3 3 2,1

p-xylen

Medelvärde 43**/- 1 1 1,2***

Formaldehyd

Medelvärde - 4 3 -

Antal observationer 8050* 8624* -

* max antal timmar var 8760 under 2011

** avser lågrisknivån för xylen. p-xylen är endast en komponent i kolväteblandningen xylen.

*** summan av meta- och para-xylen

Jämförs DOAS-mätningarna med IVLs mätningar på Eriksgatan så ligger DOAS-mätningarna något högre, vilket sannolikt beror på mätmetodens stora osäkerhet vid de låga koncentrationer som uppmätts i Landskrona.

(12)

Partiklar

Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM10-halterna på Er- iksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 50 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (20 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 – 10µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm.

En torr och blåsig novembermånad orsakade höga halter av luftburna partiklar under en period av hösten.

0 10 20 30 40 50 60 70

µg/m³

Figur 8. Dygnsmedelhalten av PM10 i gaturummet på Eriksgatan under 2011 i µg/m³. Mätdata erhållna från IVL.

Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 10 µm (PM₁₀) under 2011 (µg/m³). Gatu- rumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 8.

Uppmätta halter

Årsmedelvärde 40 20

Dygnsmedelvärde, 90-percentil

50 34

Antal observationer min 90 % (329) 356

(13)

En nyhet för 2011 är att mätstationen på Eriksgatan har kompletterats med ett instrument som mäter luftburna partiklar mindre än 2,5 µm (PM2,5). Det nya instrumentet är en SM200 från Op- sis AB och är för närvarande enda av Naturvårdsverket och Referenslaboratoriet för tätortsluft godkända instrumentet för kontinuerlig mätning av luftburna partiklar. Under en inkörningspe- riod har vissa alltför låga värden registrerats men instrumentet är troligen injusterat för 2012 års mätningar.

0 20 40 60 80 100

2011-08-01 2011-09-01 2011-10-01 2011-11-01 2011-12-01 2012-01-01

Figur 9. Dygnsmedelhalten av PM2.5 i gaturummet på Eriksgatan under 2011 i µg/m³. Instru- mentet installerades i augusti. Under en inledande period kommer instrumentet att justeras in och de orimligt låga värden som under vissa dagar uppmättes under 2011 kommer att kunna elimine- ras.

(14)

Meteorologiska mätningar

Under 2011 låg årsmedeltemperaturen över den normala med 1.3°C. Figur 10 visar att tempera- turen i stort sett legat en dryg grad över normalårskurvan under hela året. Halterna av luftförore- ningar under 2011 var generellt något högre än 2010.

Nederbördsmängden var drygt 10 % över den normala (821 resp. 737 mm/år) med torra vinter- månader och en regnrik sommar. En ovanligt torr novembermånad medförde att det var höga halter av luftburna partiklar under den perioden.

-5 0 5 10 15 20

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Månadsmedel-

temperatur Normal medel- temperatur (1961-90)

Differens

Figur 10. Månadsmedeltemperaturen under 2011 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg.

0 20 40 60 80 100 120 140

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Månadsnederbörd

Normal månads-nederbörd (1961-90)

mm

°C

(15)

0 2 4 6 8 10

Norr

Nordost

Ost

Sydost Syd

Sydväst Väst Nordväst

1995-2007 2011

Figur 12. Vindriktningens fördelning un- der 2011 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden 1995-2007.

0 1 2 3 4 5 Norr

Nordost

Ost

Sydost Syd

Sydväst Väst Nordväst

1995-2007 2011

Figur 13. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktnings- sektorerna under 2011, jämfört med medel- värdet för perioden 1995-2007.

Tabell 9. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Lands- krona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg.

Årsmedel- temperatur

1961-90 (°C)

Årsmedel- temperatur

2011 (°C)

Högsta timmedel-

värde (°C)

Lägsta timmedel-

värde (°C)

Högsta dygns- medel-

värde (°C)

Lägsta dygns- medel-

värde (°C) Lands-

krona

- 9,1 24,4 -10,0 20,7 -7,2

SMHI (Helsing- borg)

7,6 8,9 i.u. i.u. i.u. i.u.

i.u. = ingen uppgift

% m/s

(16)

EU-direktiv och miljökvalitetsnormer

Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering av luftföro- reningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägs- sjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls.

Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 2010 som ett resultat av införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (2008/50/EG och 2004/7/EG). Den nya Luftkvalitetsförordningen (2010:477) innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM2.5) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel) som träder i kraft 2013. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) reglerar hur övervakningen skall ske.

Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skad- liga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade i januari 2011 sin handbok ”Luftguiden”

som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. www.naturvårdsverket.se

Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/IMM) har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljö- kvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen:

http://www.itm.su.se/reflab/index.html

(gäller fr.o.m. 2005-01-01)

Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt

PM10 mg/m³ 1 dygn 50 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får över- skridas 35 ggr per år (90-percentil).

mg/m³ 1 år 40 Avser årsmedelvärde.

PM2.5 mg/m³ 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast 2015-01-01 och skall eftersträvas fram till dess (gäller fr.o.m. 2010-07-01).

Kolmon- oxid

mg/m³ Högsta medel- värdet under 8 timmar dagligen.

10 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmars- medelvärde under kalenderåret.

(gäller fr.o.m. 2006-01-01)

(17)

(gäller fr.o.m. 2010-01-01)

Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalen- deråret.

(gäller fr.o.m. 2010-01-01)

Ozon mg/m³ Högsta medel- värdet under 8 timmar dagligen.

120 Skydd av hälsa. Skall eftersträvas (mål- värde). Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsmedelvärde under kalenderåret.

AOT40 Timvärden under maj till och med juli

18 000 Skydd av vegetation. Summan av differen- sen mellan timmedelvärde över 80 µg/m³ och 80 µg/m³ timme för timme (AOT40 – 40 PPB = 80 µg/m³) mellan kl 08.00 till 20.00 under de tre månaderna maj, juni och juli.

Det maximala värdet är 18 000 µg/m³- timmar som ett medelvärde under 5 år.

Det långsiktiga målet (2020) är att AOT40- värdet får maximalt överskridas 6 000 µg/m³-timmar per år.

Tröskelnivåer för information och larm för Ozon

Ozon  1 timme 180 Skyldighet att informera allmänheten.

 1 timme 240 Skyldighet att varna allmänheten.

Lågrisknivå

(framtagna av IMM)

Kolmon- oxid

mg/m³ 8 timmar 6

Bensen mg/m³ - 1,3 avser livstidsexponering Toluen mg/m³ - 37 avser livstidsexponering Xylen mg/m³ - 43 avser livstidsexponering

(18)

Hälso- och miljöeffekter

Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten ”Luftkvalitet i tätorter 2005” sid 10 (IVL Rapport B1667).

Ämnesgrupp

Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material

Källor till luftut- släpp Kolmonoxid

(CO)

Skador på hjärta och hjärnan samt häm- mar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige.

Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön.

Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion.

Kvävedioxid (NO2)

Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon.

Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturfö- remål.

Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjö- fart, uppvärmning, industrier och energiproduktion.

Svaveldioxid (SO2)

Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luft- förorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt.

Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korros- ion och nedbrytning av kul- turföremål.

Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart.

Ozon (O3)

Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inlägg- ning på sjukhus och kan förvärra astma- besvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus.

Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier.

Ozon är en sekundär luft- förorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor.

Partiklar (PM10, PM2.5)

Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lung- funktionen påverkas negativt. Korttids- exponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus.

Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål.

Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiprodukt- ion, uppvärmning, industrier och naturliga källor.

Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgiv- ningsluft. Tungmetaller som luftförore- ning är troligen inget större problem i Sverige.

Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken.

Förbränning av stenkol, vissa industrier samt för- bränning av avfall.

Polycykliska aromatiska kolvä-

ten (PAH)

Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år.

Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier.