1 (18)
HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR
Maria Elmér 08-731 32 09 2013-09-18 UN/2013:233
Nolltolerans på Lidingö
Förekomsten av kränkande behandling och framgångsfaktorer i
arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
2 (18)
Innehållsförteckning
Inledning ... 3
Kartläggning av diskriminering och kränkande behandling på Lidingö ... 4
Skolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2012/13 ...4
Skolornas anmälningar av upplevda kränkningar till huvudmannen ...6
Klagomål ...6
Kvalitetsuppföljningsbesök ...7
Utbildningsförvaltningens brukarundersökningar ...8
Aktuella bestämmelser och forskning ... 11
Krav på främjande och förebyggande arbete och aktiva åtgärder ... 11
Forskning om diskriminering och kränkande behandling ... 11
Sammanfattande diskussion ... 15
Förekomsten av diskriminering och kränkande behandling ... 15
Elevernas delaktighet ... 15
Kompetens bland personalen ... 16
Förväntningar på värdegrundsarbetet ... 16
Referenser ... 18
3 (18)
Inledning
Skolors ansvar att motverka diskriminering och kränkande behandling är en del av skolans värdegrundsuppdrag. I uppdraget ingår bland annat ett ansvar för att främja likabehandling och arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande
behandling.
Bland Lidingös grundskoleelever i årskurserna 3, 5 och 8 uppgav nästan en femtedel att de upplevt sig ha blivit mobbade eller kränkta i skolan under det senaste året. Det framkommer av den brukarundersökning som utbildningsförvaltingen genomförde 2013 och som genomförs varje år.
Att elevernas miljö är trygg i skolan och fri från kränkningar är ett av de nationella målen för utbildningsområdet. Det har också varit en prioriterad fråga i Lidingö stad och är ett av utbildningsnämndens granskningsområden. Med utgångspunkt i vad som framkommit av utvärderingar och uppföljningar har utbildningsnämnden beslutat att genomföra en fördjupad studie av skolors arbete med frågan. Den här rapporten utgör den fördjupade studien. Studien ska resultera i en handlingsplan i vilken stadens övergripande arbete för att förebyggna och förhindra förekomsten av kränkningar i skolan ska presenteras.
Studiens syfte
Syftet med studien är att sammanfatta det underlag som finns om förekomsten av upplevda kränkningar bland eleverna i Lidingös grundskolor samt hur dessa tar sig uttryck. Dessutom syftar studien till att granska skolornas dokumentation
(likabehandlingsplaner) över det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa två delar utgör studiens kartläggning.
Utöver ovanstående syfte, ska studien också sammanställa aktuell och, för handlingsplanen relevant forskning.
Kartläggningen kommer tillsammans med forskningsöversikten utgöra underlag för den handlingsplan som ska beskriva stadens arbete med frågan de kommande åren.
Avgränsningar
Studien omfattar grundskolan på Lidingö. I kartläggningen av skolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplaner), anmälningar till Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet (Beo), anmälningar till huvudman samt klagomål som kommit in till förvaltningen centralt ingår endast den kommunala grundskolan. I det övriga underlaget som används i studien ingår både kommunala och fristående huvudmän. I studien inventeras inte på vilket sätt verksamheterna arbetar med att förebygga och åtgärda diskriminering och kränkande behandling annat än det som framkommer av skolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling.
I den statistik som redovisas över förekomsten av kränkningar är det elevernas uppfattning och upplevelse av förekomsten av kränkande behandling som redovisas.
4 (18) En utredning kan senare visa att elevernas upplevelse av kränkningar inte handlar om kränkningar i juridisk mening.
Kartläggning av diskriminering och kränkande behandling på Lidingö
I kartläggningen av nuläget bland Lidingös grundskolor ingår skolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplaner). Ytterligare
underlag är en sammanställning av anmälningar som utretts av Skolinspektionen eller Beo de senaste två åren och som handlar om upplevda kränkningar eller trakasserier, anmälningar till huvudmannen om upplevda kränkningar eller trakasserier från de senaste två åren samt klagomål som kommit in till förvaltningen centralt.
Kvalitetsuppföljningsbesöken i skolorna som genomförts varje år, i sin nuvarande form, sedan 2008 ingår också som underlag i studien liksom resultatet från
utbildningsförvaltningens årliga brukarundersökning.
Skolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2012/13 Samtliga grundskolor har valt att slå samman planen mot kränkande behandling med sin likabehandlingsplan. Av planerna framgår vilka åtgärder som skolan ska vidta under aktuellt läsår i syfte att förebygga diskriminering och kränkande behandling samt för att främja likabehandling. Alla skolor har genomfört en kartläggning och redogör i sina planer för hur eleverna gjorts delaktiga i kartläggningen, till exempel genom trivselenkäter, intervjuer och/eller medverkan vid inventering av ute- och inomhusmiljön. Det saknas dock i flera fall en redovisning av vilka slutsatser skolan har dragit av sin kartläggning samt på vilket sätt eleverna gjorts delaktiga i att besluta om lämpliga åtgärder.
Det finns även andra brister i de planer som ingår i studien. I nästan samtliga skolors planer saknas en redovisning och utvärdering av de åtgärder som genomförts läsåret innan. Ingen av de skolor som har inkluderat flera verksamhetsformer (vanligtvis fritidshemsverksamheten) i sina planer, har åtgärder specifika för respektive
verksamhetsform. I planerna finns vidare en ofullständig redovisning av på vilket sätt beslutade åtgärder grundar sig i genomförd kartläggning, vilket målet med en åtgärd är, samt vem som ansvarar för att åtgärden genomförs och hur åtgärden ska följas upp.
Knappt hälften av skolorna har slutligen använt sig av Diskrimineringsmannens (DO) mall1 för den plan som upprättats för läsåret 2012/13. Enligt beslut av
utbildningschefen ska samtliga skolor använda sig av DO:s mall. Syftet är bland annat att med hjälp av mallen säkerställa att alla delar som ska finnas i en plan, finns med.
Skolinspektionens tillsyn av planerna mot kränkande behandling
I Skolinspektionens regelbundna tillsyn som genomfördes under läsåret 2012/13 granskade myndigheten bland annat om verksamheternas planer mot kränkande behandling levde upp till skollagens krav på sådana planer. I två fall av tre gav myndigheten en anmärkning eller ett föreläggande till skolorna på grund av brister i skolans plan.
1 www.planforskolan.se
5 (18) Anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet
Majoriteten av de anmälningar som årligen kommer in till Skolinspektionen och Beo och som berör Lidingö stads grundskolor, innehåller uppgifter om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling av en eller flera andra elever. Det förekommer också anmälningar med uppgifter om att en elev upplevt sig ha blivit kränkt av en personal.
Under de senaste två läsåren (2011/12 och 2012/13), har det för stadens del, kommit in sex anmälningar till Skolinspektionen och Beo, som innehåller uppgifter om att en elev upplevt sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och att skolan inte gjort tillräckligt för att förhindra att en kränkning skett eller att kränkningar fortsatt.
Myndigheten granskar om huvudmannen följt bestämmelserna om
anmälningsskyldighet, utredningsskyldighet och skyldighet att, vid förekommande fall, vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar samt följa upp att åtgärderna fått önskad effekt. Därtill granskar myndigheten att skolans arbete dokumenterats samt att skolans plan mot kränkande behandling lever upp till kraven på en sådan plan.
Det sammantagna resultatet av Skolinspektionens och Beo:s utredningar visar att myndigheten, i de fall kritik lämnats, kritiserat att uppgifter om att en elev upplevt sig vara utsatt för kränkningar inte utretts och vidare inte anmälts till rektorn och
huvudmannen. I flera fall har skolorna, utan att uppgifterna utretts, gjort bedömningen att det inte handlat om kränkande behandling. Resultatet av utredningarna i de
enskilda fallen redovisas i tabell 1 nedan.
Tabell 1
Läsår för anmälan Anmälningsgrund Bedömning Skadestånd
11/12 Kränkande
behandling elev-elev
Kritik för brister i utredning, uppföljning, anmälan till rektor och huvudman samt plan mot kränkande behandling.
Ja
11/12 Kränkande
behandling elev-elev
Ingen kritik -
11/12 Kränkande
behandling personal- elev
Ingen kritik -
12/13 Kränkande
behandling elev-elev
Kritik för brister i anmälan till rektor och huvudman
Nej
12/13 Kränkande
behandling elev-elev
Beslut inte lämnat -
12/13 Kränkande
behandling elev-elev samt personal-elev
Kritik för brister i utredning samt anmälan till rektor och huvudman.
Nej
6 (18) Skolornas anmälningar av upplevda kränkningar till huvudmannen
Enligt skollagen (2010:800) har personal skyldighet att anmäla uppgifter om att en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling till sin rektor. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla uppgifterna vidare till huvudmannen. Genom
anmälningsskyldigheten säkerställs att uppgifter om upplevda kränkningar kommer huvudmannen till del, vilket är en förutsättning för att huvudmannen ska kunna ta sitt ansvar för att utreda uppgifterna.
Under läsåret 2011/12 gjordes omkring 30 anmälningar från stadens grundskolor om att en elev upplevt sig vara utsatt för kränkande behandling. Läsåret 2012/13 var antalet anmälningar högre, drygt 90 anmälningar. Innehållet i anmälningarna går inte att beskriva på generell nivå utan omfattar både mindre allvarliga konflikter och upplevelser av återkommande kränkningar. Det är således inte i samtliga fall som kränkande behandling, i juridisk mening, konstaterats.
Skolornas benägenhet att anmäla skiljer sig åt. Från vissa skolor kom inga anmälningar under de två läsåren. I sammanhanget kan nämnas att Skolinspektionen och Beo riktat kritik mot att anmälningsskyldigheten inte följts i samtliga av de fall som finns
redogjorda för i tabell 1. Även i klagomål som kommer in, och som beskrivs nedan, framkommer uppgifter om upplevda kränkningar som inte tidigare anmälts till huvudmannen.
Klagomål
Sedan skollagen (2010:800) trädde i kraft har medborgare fått ökade möjligheter att få inlämnade klagomål utredda av huvudmannen. Genom klagomålen kan huvudmannen bli uppmärksam på brister i verksamheten samt få möjlighet att, i samarbete med skola och klagomålslämnare, rätta till eventuella brister.
Till utbildningsförvaltningen kommer i princip dagligen synpunkter och klagomål på den kommunala utbildningsverksamheten. Vanligtvis är det vårdnadshavarna till en elev som lämnar ett klagomål. Gränsdragningen för vad som ska utredas inom ramen för klagomål är inte alltid lätt att dra. Utbildningsförvaltningen utreder dock alltid klagomål som innehåller uppgifter om kränkande behandling.
Antalet ärenden som har innehållit uppgifter om att en elev upplevt sig ha blivit utsatt för kränkande behandling uppgår till närmare tio. Gemensamt för dessa ärenden är oftast att verksamheten och klagomålslämnaren inte delar uppfattningen om en elevs situation i skolan. Ofta finns problem i kommunikationen mellan verksamheten och klagomålslämnare. I de ärenden som förvaltningen utrett har det i första hand handlat om att bidra till en bättre kommunikation mellan parterna och att stödja verksamheten i att utreda uppgifterna om att kränkningar har skett. Stödet har också handlat om att besluta om lämpliga åtgärder för att eleven ska känna sig trygg under vistelsen i skolan.
7 (18) Kvalitetsuppföljningsbesök
Enheten för kvaliet, utveckling och forskning har sedan 2008, i sin nuvarande form, besökt förskolor och skolor för att följa upp nationella och kommunala mål, det systematiska kvalitetsarbetet och utbildningsnämndens granskningsområden. Vid besöken genomförs samtal med chefer samt representanter för personal, elever och vårdnadshavare. Vid dessa samtal har det varje år framkommit att diskriminering och kränkande behandling förekommer på skolorna på Lidingö.
Kvalitetsuppföljningsbesöken visar att skolorna på Lidingö bedriver ett kontinuerligt arbete med frågor som rör diskriminering och kränkande behandling. Det framkommer dock att det förebyggande och främjande arbetet behöver utvecklas, vilket bland annat framgår av samtalen med lärare som uppger att det finns behov av att arbeta mer med frågorna.
Eleverna uppfattar att kränkningar framför allt förekommer på skolgårdar och
fotbollsplaner, i omklädningsrum, matsalen, och i korridoren men även i klassrummet när vuxna inte är närvarande samt i skiftet mellan rast och lektion och på nätet. Eleverna uppger att det är låg vuxennärvaro vid raster och i omklädesrum i samband med idrott.
Den vanligaste uppfattningen bland de äldre grundskoleeleverna är att orsakerna till kränkningar hänger ihop med statustänkande. En elev kan bli kränkt för att denne har
”fel” mobil, kläder, musiksmak eller går in för skolarbetet för mycket eller för lite. I den äldre åldersgruppen är det vanligare med psykiska kränkningar, till exempel subtil utfrysning genom blickar, suckar och andra typer av kroppsspråk. Eleverna på
mellanstadiet beskriver olika maktlekar där även inslag av fysisk bestraffning ingår.
Eleverna berättar om lärare de har förtroende för och aktiva vuxna som direkt åtgärdar diskriminerande och kränkande beteenden, men också om vuxna som blundar för problem och till och med själva kränker elever. Hos vissa elever finns ett missnöje över personalens hantering av uppgifter om kränkande behandling. Det förekommer
uppfattningar om att de vuxna agerar fel genom att antingen inte lyssna eller överreagera och förstora, enligt eleverna mindre allvarliga, händelser genom att till exempel i ett för tidigt skede koppla in elevvårdsteamet.
Lärare och annan personal på skolorna anser att det finns flera faktorer som påverkar elever som skolan har liten möjlighet att påverka såsom Internet, familjeförhållanden och ett tufft samhällsklimat. De menar också att begreppen kränkning/mobbning är problematiska eftersom eleverna använder begreppen i vardagen som visar att det gått inflation i orden.
Av kvalitetsuppföljningsbesöken har utbildningförvaltningen dragit slutsatsen att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling inte riktigt når fram till eleverna. Arbetet utgår inte sällan från ett vuxenperspektiv där rutiner och samtal följer ett givet mönster.
Skolorna tenderar att organisera arbetet med ”specialistfunktioner” i stället för att lärare blir medvetna om sina egna kompetenser och snabbt kan agera konfliktlösare. Detta kan bidra till en utdragen konfliktlösningsprocess och att klasslärare/mentor förlorar i auktoritet.
8 (18) Kvalitetsuppföljningsbesöken visar att de vuxna på skolorna – lärare, kuratorer och skolsköterskor – arbetar systematiskt med det åtgärdande arbetet. De anser att arbetet fungerar väl och att de fångar upp förekomsten av kränkningar genom
kamratstödjarteamen. Eleverna ger delvis en annan bild. De uttrycker att det inte alltid fungerar med kamratstödjare, att det är ett tufft uppdrag som bland annat kan leda till att kamratstödjaren själv blir utesluten eller att, som eleverna uttrycker det, fel personer blir kamratstödjare. Värt att notera är att skolorna för närvarande ser över denna typ av verksamhet.
I kvalitetsuppföljningen framkommer att skolorna arbetar aktivt med olika
”antimobbningsprogram”. Utbildningsförvaltningen konstaterar dock att skolorna tenderar att arbeta generellt utifrån programmen istället för att utgå från varje enskild situation och varje enskild elev. Värdegrundsfrågor uppmärksammas inte heller som en integrerad del i skolvardagen utan tas upp vid terminsstart, temadagar och/eller på speciella lektioner. Eleverna uttrycker olika uppfattningar om innehållet i dessa lektioner och tillfällen, från att de är givande till att de är meningslösa eller larviga.
Vissa elever påpekar också att utfallet av exempelvis lektionerna är lärarberoende. Vid samtalen framkommer att det finns enstaka lärare som anser att det inte ingår i
läraruppdraget att arbeta med värdegrundsfrågor.
Under de år kvalitetsuppföljningsbesök har genomförts har det framkommit att elever och till viss del personal har bristande kännedom om den kartläggning som görs på skolorna. I sammanställningen av de kvalitetsuppföljningar som gjordes för läsåret 2011/12, uppger endast ett fåtal elever att de är medvetna om kartläggningsarbetet kring diskriminering och kränkande behandling på skolan. Några berättar att de besvarat en enkät om var kränkningar sker på skolan. Eleverna beskriver vidare att de inte uppfattar helheten och kopplingen mellan olika insatser i arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling. I uppföljningarna framgår vidare att en del rektorer saknar kännedom om var i verksamheten kränkningar äger rum. Sällan uppger vårdnadshavare att de känner till skolans kartläggning. Däremot uppger lärare att de har kännedom om skolans kartläggning, men uttrycker att det saknas en röd tråd mellan kartläggning och det förebyggande och främjande arbetet.
Av kvalitetsuppföljningsbesöken har utbildningsförvaltningen konstaterat att personalen behöver föra en levande diskussion med eleverna om bland annat förhållningssätt, normer och värden samt arbetssätt på skolan. Skolorna måste arbeta för att skapa en samsyn bland skolpersonal, elever och föräldrar om vad nolltolerans är.
Utbildningsförvaltningens brukarundersökningar
Sedan i början av 2000-talet har utbildningsförvaltningen årligen genomfört en brukarundersökning där elever och vårdnadshavare får besvara ett antal frågor om sin eller sitt barns skolsituation. Såväl årskurser (elevernas ålder) som frågor har delvis varierat genom åren. Gemensamt för undersökningarna är dock att elevernas uppfattningar som trygghet och kränkande behandling efterfrågats. Våren 2013 var svarsfrekvensen bland eleverna runt 90 procent vilket är i nivå med den genomsnittliga svarsfrekvensen över tid (cirka 88 procent). För de äldre grundskoleeleverna har dock svarsfrekvensen varierat något mellan de olika åren.
9 (18) Upplevelsen av förekomsten av kränkande behandling
Resultatet från brukarundersökningen visar att nivåerna för upplevelsen bland eleverna av kränkningar har ökat i årskurserna 3 och 5 de senaste tre åren, vilket framgår av tabell 2 nedan. Andelen elever som anger att de blivit utsatt för kränkningar de senaste tre åren ligger mellan 15-22 procent i samtliga årskurser.
Tabell 2
Andel (%) elever, samtliga huvudmän, som svarat ja på frågan: "Har du själv blivit mobbad/kränkt det senaste året i skolan2?
Kolumn1 År 3 År 5 År 8 År 9
2004 12 13
2005 11 12
2006 11 19
2007 13 18
2008 14 16
2009 11 15
2010 22 11 23
2011 18 16 15
2012 19 19 18
2013 22 22 16
Kränkningar utförda av personal i verksamheten
Resultatet från brukarundersökningarna visar att det förekommer upplevelser om att personal i skolan kränkt elever. Reslutatet från senaste läsårets brukarundersökning (lå 2012/13) framgår av diagram 1 nedan som redovisas för respektive årskurs, samtliga huvudmän.
2 Siffrorna inkluderar upplevda kränkningar utförda av elever och/eller personal.
10 (18)
Diagram 1
Elevernas upplevelse av skolans förebyggande arbete
Diagram 2 nedan illusterar elevernas uppfattningar av vuxnas arbete med att förebygga kränkningar i respektive årskurs, samtliga huvudmän. Resultatet visar att eleverna inte anser att samtliga vuxna arbetar aktivt för att eleverna inte ska behandlas illa och att uppfattningen ökar med stigande ålder.
Diagram 2
78 78 84
21 18 12
1 4 4
0 20 40 60 80 100
Årskurs 3 Årskurs 5 Årskurs 8
Andel (%)
Har du själv blivit mobbad/kränkt under det senaste året i skolan?
Ja, av personal Ja, av elev Nej
71
48 36
21
35
38
5 14
19
3 3 7
0 20 40 60 80 100
Årskurs 3 Årskurs 5 Årskurs 8
De vuxna motverkar aktivt att någon behandlas illa
Instämmer inte alls
Instämmer helt
11 (18)
Aktuella bestämmelser och forskning
Krav på främjande och förebyggande arbete och aktiva åtgärder
Bestämmelserna gällande åtgärder mot kränkande behandling finns i 6 kap. skollagen (2010:800). I 3 kap. diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser avseende åtgärder mot trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) ingår också i den författning som reglerar området. De allmänna råden ska användas som stöd för hur bestämmelserna i lagtexten ska tolkas.
Skollagen liksom diskrimineringslagen ställer krav på att huvudmannen bedriver aktiva åtgärder för att främja likabehandling samt förebygga och förhindra kränkande
behandling respektive diskriminering. Huvudmannen måste se till att det inom ramen för varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande
behandling av barn och elever samt för att främja lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Huvudmannen ska dessutom se till att det inom ramen för varje verksamhet genomförs åtgärder för att förhindra att barn eller elever blir utsatta för kränkande behandling, trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna eller sexuella trakasserier.
Såväl det främjande som det förebyggande arbetet ska dokumenteras i en plan mot kränkande behandling och i en likabehandlingsplan. Dessa planer ska vara
verksamhetsspecifika, det vill säga, det ska för varje verksamhet finnas en egen plan.
Planerna kan, vilket också uppmuntras från myndigheterna på utbildningsområdet och DO, med fördel sammanfogas till en plan.
Forskning om diskriminering och kränkande behandling
Nedan följer en genomgång av undersökningar gjorda av Skolverket, Rädda Barnen, Folkhälsoinstitutet, Friends och Brottsförebyggande rådet.
Skolverket - Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling3
Skolverket har tagit fram ett stödmaterial för rektorer och huvudmän i arbetet med att motverka kränkande behandling och trakasserier. I materialet delar Beo med sig av sina erfarenheter av huvudmäns arbete med att åtgärda kränkande behandling. Beo problematiserar kring det faktum att personal inom utbildningsverksamheten inte tar tidiga signaler om kränkande behandling på allvar och att det bland personal finns en tolerans för att en viss nivå av kränkningar förekommer. Beo lyfter både bristande kompetens och avsaknad av ett barn- och elevperspektiv som förklaringar.
Skolverket har i materialet identifierat några framgångsfaktorer för arbetet. Skolans främjande arbete för att motverka diskriminiering och kränkande behandling behöver
3 Skolverket 2011a
12 (18) involvera eleverna och ingå som en integrerad del i det vardagliga arbetet. Skolan behöver därför hitta fungerande former för att inhämta elevernas erfarenheter och förslag till lösningar. Materialet lyfter också vikten av att uppmärksamma och markera mot kränkningar, även i dess mindre allvarliga form, direkt. Ju tydligare en skola ger uttryck för nolltolerans, desto mindre är risken att skolan får problem med grövre kränkningar. Slutligen framhåller materialet de positiva effekter som ett normkritiskt förhållningssätt kan leda till.
Skolverket – Utvärdering av metoder mot mobbning4
Skolverket genomförde 2011 en utvärdering av olika program5 som syftar till att motverka kränkande behandling. I utvärderingen konstaterar Skolverket att cirka 19 procent av de elever, från 39 olika skolor runt om i Sverige, som ingått i studien blivit utsatta för kränkande behandling. Nästan åtta procent av eleverna hade blivit utsatta för upprepade kränkningar, så kallad mobbning. Siffrorna involverar kränkningar utförda av både personal och andra elever. Resultatet från utvärderingen visade också att olika program gett olika effekt i de enskilda ärenden som granskats. I några fall hade kränkningarna upphört medan de åtgärder som vidtagits i andra fall snarare förvärrat situationen.
Sammantaget har Skolverket identifierat några framgångsfaktorer. Metoder som involverar eleverna i det förebyggande arbetet ger bäst effekt, enligt utvärderingen. Att göra eleverna delaktiga handlar inte bara om att inhämta deras kunskap och erfarenhet kring särskilt utsatta situationer. Det kan också handla om att låta dem styra
relationshöjande aktiviteter mellan elever, till exempel att ansvara för ett elevkafé.
Personalens organisering är en annan framgångsfaktor. Hög vuxennärvaro med till exempel rastvaktssystem visade sig få positiv effekt. Ordningsregler vars efterlevnad upprättshålls av personalen och ett konsekvent och gemensamt förhållningssätt hos personalen är andra framgångsfaktorer.
Vidare framhåller Skolverket att det finns positiva effekter med att regelbundet följa upp och utvärdera förekomsten av kränkningar på en skola och sedan använda resultatet för att genomföra åtgärder. De åtgärder som vidtas i enskilda fall bör enligt Skolverkets utvärdering rikta sig till både den som utsätter och till den som blivit utsatt för kränkningar.
Med anledning av utvärderingens resultat är Skolverket skeptisk till den delaktighet från elever som utgörs av den allmänt spridda kamratstödjarverksamheten. Skolverkets resultat pekar på att det arbetssättet tenderar att få motsatt effekt än den önskade.
Metoden är beroende av vilket normsystem, det vill säga underförstådda förväntningar och regler, och den kultur som råder på skolan samt på vilket sätt eleverna utses till kamratstödjare.
4 Skolverket 2011c
5 Följande program har ingått i utvärderingen: Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET – Social och emotionell träning, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis
13 (18) Även särskilt avsatta lektioner på området (exempelvis livskunskap) problematiseras av Skolverket som konstaterar att den metoden inte är effektiv för att motverka kränkande behandling, utan snarare är kontraproduktiv.
Folkhälsoinstitutets kartläggning – Barn och ungas psykiska hälsa6
Folkhälsoinistitutet genomförde 2009 en nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa. Förekomsten av upprepade kränkningar (benämnt som mobbning i rapporten) var en del av kartläggningen som omfattade 172 000 elever i årskurserna 6 och 9.
För Lidingös del saknas uppgifter om andelen elever som uppger att de själva varit utsatta för kränkningar, siffran för både årskurserna 6 och 9 och för riket som helhet var drygt två procent. Däremot instämmer 18 procent av eleverna på Lidingö i årskurs 9 och åtta procent av eleverna i årskurs 6 i frågan om eleverna uppfattar att någon eller några andra elever i klassen är utsatta för upprepade kränkningar. Motsvarande siffror för riket som helhet var 15 procent för årskurs 9 och tio procent för årskurs 6.
Rädda barnen – Ung röst7
Rädda barnen genomför regelbundet enkäter för att kartlägga barns och ungdomars tankar om sin situation och sitt inflytande, även frågor kring kränkande behandling ingår. I kartläggningarna lyfter barnen och ungdomarna återkommande problemen med kränkande behandling. De efterlyser också större satsningar för att minska förekomsten av kränkningar. Rädda Barnen konstaterar i rapporten att andelen flickor som oroar sig för att bli utsatta för kränkningar är betydligt större än andelen pojkar.
På Lidingö anger fyra procent, av elevern i årskurserna 6, 8 i grundskolan och årskurs 1 på gymnasieskolan, att de har blivit utsatta för upprepade kränkningar (benämnt som mobbning i Rädda Barnens rapport). För riket är siffran sju procent.
Friendsrapporten 20138
Under läsåret 2012/13 har Friends bett närmare 40 000 barn att svara på frågor om kränkande behandling (av Friends benämnt som mobbning). Därtill har nästan 4700 medarbetare inom skolan besvarat frågor. I kartläggningen har Friends mätt
förekomsten av kränkningar hos elever och personal, trygghet och trivsel bland elever och personal samt elevers och personals upplevelse av skolans likabehandlingsarbete.
Sammanfattningsvis visar Friends rapport att 17 procent av de tillfrågade eleverna anser sig ha blivit kränkta av andra elever under det senaste året. Sju procent anser att de har blivit kränkta av personal. Vad gäller nätkränkningar så uppger cirka en tiondel att en bild eller film spridits på nätet mot deras vilja samt att en tredjedel inte har någon vuxen att prata med om de skulle råka ut för något på nätet. Eleverna i
gymnasieskolan uppger att de både trivs bäst och utsätts i mindre grad för kränkningar i jämförelse med eleverna i grundskolan.
6 Statens folkhälsoinstitut, 2011
7 Rädda Barnen, 2010, 2011a, 2011b
8 Friendsrapporten, 2013
14 (18) Eleverna anger att fritidsintressen, klädstil, musiksmak och liknande är den vanligaste anledningen till att kränkningar sker. Därefter kommer kränkningar som har att göra med kön och de normer som associeras med det. På tredje plats handlar kränkningarna om vilken etnicitet eleven har. Eleverna anger vidare att de otrygga platserna är toaletter, omklädningsrum och korridorer, matsal eller skolgård.
Av personalen uppger 30 procent att de inte känner till att någon elev blivit kränkt på deras skola det senaste året. Åtta av tio lärare vet dock hur de ska agera vid kännedom om kränkningar. Nästan 80 procent av personalen är medvetna om vad som står i skolans likabehandlingsplan medan 45 procent anser att de har tillräckliga kunskaper i likabehandlingsfrågor.
För ett lyckosamt likabehandlingsarbete förespråkar Friends skolorna att genomföra kartläggningar av verksamheten, involvera eleverna i arbetet samt att följa upp och utvärdera de årgärder som skolan beslutat om utifrån kartläggningen.
Brå – Grövre våld i skolan9
Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade 2009 en rapport om förekomsten av grövre våld i skolan. Resultatet från Brå:s kartläggning pekar på att grövre våld och förekomsten av kränkningar ofta hänger ihop. Det är vanligt att samma elev som uppger sig ha blivit utsatt för kränkningar också uppger att han eller hon varit utsatt för grövre våld. Brå har således dragit slutsatsen att risken för att bli utsatt för grövre våld ökar på skolor där kränkningar är vanligt förekommande.
Brå har vidare konstaterat att de elever som utsätts för grövre våld, i mindre utsträckning uppfattar trivsel i skolan och att de mer sällan anger att de tycker att lärarna på skolan är bra.
Liksom Skolverket gör Brå iakttagelsen att skolor med ett etablerat främjande och förebyggande arbete mot kränkningar, också minskar risken för grövre våld bland eleverna. På samma sätt som Skolverket framhåller även Brå vikten av att det förebyggande arbetet bygger på en delaktighet från eleverna och utgår från skolans egna förutsättningar.
9 Brottsförebyggande rådet, 2009
15 (18)
Sammanfattande diskussion
Avsnittet innehåller en sammanfattning av det underlag som presenterats i studien.
Därtill innehåller avsnittet en diskussion knuten till de framgångsfaktorer som identifierats i forskning om diskriminering och kränkande behandling.
Förekomsten av diskriminering och kränkande behandling
Andelen elever i årskurserna 3, 5 och 8 som uppger att de har blivit utsatta för
kränkningar har under de senaste tre åren legat mellan 15 och 22 procent. Det framgår av utbildningsförvaltningens brukarundersökningar. Bland dessa elever finns även de som uppger att de blivit utsatta för kränkningar av personal i skolan.
De senaste uppgifterna som finns på nationell nivå är från Friends undersökning från 2013. Den visar att 17 procent av eleverna i grundskolans årskurser 3-9 och gymnasiet uppger att de utsatts för kränkningar under läsåret 2012/13.
Utbildningsförvaltningen kan konstatera att nästan en femtedel av eleverna på Lidingö årligen uppfattar att de blir kränkta i skolan. Det är särskilt allvarligt att elever uppger att det förekommer att personal utsätter elever för kränkande behandling.
Utbildningsförvaltningen konstaterar också att resultaten kvarstår, trots att skolorna har arbetat aktivt med att motverka diskriminering och kränkande behandling i många år.
Utbildningsförvaltningen drar av resultaten i Lidingös skolor slutsatsen att metoder som används i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver utvecklas och förändras för att ett bättre resultat ska uppnås.
Kränkningarnas art
I den forskningsöversikt som redogörs för ovan, liksom i det underlag som
utbildningsförvaltningen har genom framför allt kvalitetsuppföljningar, framkommer att kränkningarna ofta har sitt ursprung i fördomar och intolerans. Uppfattningen är att det bland Lidingös elever finns tydliga normer om kläder, fritidsintressen och andra
personliga ägodelar som mobiltelefon. En avvikelse från rådande norm kan innebära att en enskild elev blir utsatt för kränkningar. Bland de äldre eleverna tar sig detta oftast uttryck i form av psykiska kränkningar.
Elevernas delaktighet
I samtlig forskning som ingår i studien framhålls vikten av att tillämpa ett
elevperspektiv i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, att involvera eleverna och utgå från deras erfarenheter och uppfattningar. Eleverna ska göras delaktiga i samtliga delar av arbetet i syfte att kunna bedriva ett främjade och förebyggande arbete där de åtgärder som vidtas får legitimitet bland eleverna.
I forskning, liksom i det underlag som utbildningsförvaltningen sammanställt, framgår att elevernas delaktighet behöver bli bättre. Uppföljningen visar att arbetet på skolorna inte når fram till eleverna. Eleverna beskriver att de inte uppfattar helheten och
kopplingen mellan olika delar i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
Elever ger uttryck för ett pågående arbete som saknar relevans i deras verklighet. Ett
16 (18) sådant arbete tenderar att bli en vuxenprodukt vars insatser riskerar att bli
verkningslösa.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling, utgör också en dokumentation av hur eleverna är delaktiga i arbetet.
Kompetens bland personalen
Vid granskning av det arbete som har skett vid kännedom om upplevd diskriminering eller kränkande behandling, visar studien att det finns utvecklingsområden. I såväl anmälningar till Skolinspektionen och Beo som i klagomål och anmälningar om upplevda kränkningar till utbildningsförvaltningen, framkommer bristande tillämpning av gällande bestämmelser. Skolorna agerar i huvudsak alltid vid kännedom om
upplevda kränkningar, men det underlag som finns visar att arbetet inte alltid följer den arbetsgång som föreskrivs. Den granskning av planerna mot kränkande behandling som ingår i studien visar också till viss del på att bestämmelserna inte följs.
Utbildningsförvaltningen konstaterar att det är både kunskap om bestämmelserna och tillämpningen av dessa som behöver stärkas. Förståelsen för kraven i skollagen och målen i läroplanens första och andra kapitel samt förmågan att omsätta dessa i det dagliga arbetet, är viktiga delar i ett framgångsrikt arbete. Avgörande är också att arbeta systematiskt med ett gemensamt förhållningssätt som genomsyrar hela skolan där all personal involveras och ser sitt ansvar i arbetet. Lärares kompetens, förhållningssätt och tydliga ledarroll är framgångsfaktorer i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
Förväntningar på värdegrundsarbetet
Värdegrundsuppdraget och kunskapsuppdraget är två, lika viktiga, uppdrag för skolan.
Kunskapsuppdraget liksom värdegrundsuppdraget ska båda vara självklara delar i skolans dagliga arbete och uppdragen ska omgärdas av samma höga förväntningar. Som personal i verksamheten måste arbetet med frågorna ske parallellt och integrerat i den dagliga verksamheten.
Utbildningsförvaltningen kan av det underlag som finns att tillgå se en tendens att skolorna behandlar värdegrundsuppdraget som något isolerat och styvmoderligt.
Skolornas organisering av personal, där en liten grupp är utsedd att arbeta med frågorna, och benägenhet att avsätta särskilda lektionspass till ämnet utgör exempel på sådana isolerande arbetsmetoder.
På samma sätt som det pedagogiska ledarskapet behöver innehålla principer om den pedagogik som ska genomsyra skolan, behöver det innehålla principer om på vilket sätt all personal ska förhålla sig till värdegrundsuppdraget. I det arbetet behöver ett
normkritiskt förhållningssätt råda.
Värdegrundsuppdraget behöver vidare präglas av en systematik där åtgärder hänger ihop med identifierade utvecklingsområden. Skolorna behöver arbeta för att skapa en samsyn bland elever, personal och vårdnadshavare om vad nolltolerans är.
17 (18) För att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska ge önskat resultat krävs att vuxennärvaron i skolan är sådan att arbetet kan genomföras i enlighet med skolans styrdokument.
18 (18)
Referenser
Brottsförebyggande rådet (2009). Grövre våld i skolan. Brå – centrum för kunskaper om brott och åtgärder mot brott.
DO, BEO & Skolinspektionen (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling – Främja likabehandling. En handledning för att utforma en
likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i skolan.
Statens folkhälsoinstitutet, (2011). Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga - Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009.
Rädda Barnen (2010). Ung röst 2010. – Rädda Barnens demokratienkät i Stockholms län. Rädda Barnen.
Rädda Barnen (2011a). Ung röst 2011. Rädda barnen.
Rädda Barnen (2011b). Ung röst Lidingö 2011. Rädda barnen.
Skolverket (2011a). Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling – lagens krav och huvudmannens ansvar. Skolverkets stödmaterial.
Skolverket (2011b). Vad fungerar? Resultat från utvärdering av metoder mot mobbning. Skolverket, forskning för skolan.
Skolverket (2011c). Utvärdering av metoder mot mobbning. Skolverket, rapport 353.
Skolverket (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd.
