Sida 1 av 1
Projekt
Ny Bro 2020
Diarie-/Upphandlingsnummer
TN/2013:74 13/196
Dokumentnummer
NB2020-00-080
Handläggare av (leverantör)
S. Broberg/ATKINS
Granskad (leverantör)
R. Timmerman/ATKINS
Version
1.1
Datum
2014-06-05
Godkänd (leverantör)
R. Timmerman/ATKINS
Godkänd beställare
B-M. Jacobsson/Lidingö Stad
Rev.datum/Sign.
2014-08-29/ELMI
Förslag till brolösning
Ny bro 2020 Sammanfattning
GRANSKNINGSHANDLING 2014-06-xx
Sida 1 av 1
Projekt
Ny Bro 2020
Diarie-/Upphandlingsnummer
TN/2013:74 13/196
Dokumentnummer
NB2020-00-080
Handläggare av (leverantör)
S. Broberg/ATKINS
Granskad (leverantör)
R. Timmerman/ATKINS
Version
1.1
Datum
2014-06-05
Godkänd (leverantör)
R. Timmerman/ATKINS
Godkänd beställare
B-M. Jacobsson/Lidingö Stad
Rev.datum/Sign.
2014-08-29/ELMI
Förslag till brolösning
Ny bro 2020 Sammanfattning
GRANSKNINGSHANDLING 2014-06-xx
INNEHÅLL
1. Förord ...4
2. Inledning ...4
2. 1 Bakgrund...4
2. 2 Syfte ...6
2. 3 Geografisk avgränsning ...6
2. 4 Mål ...6
2. 5 Läsanvisning ...6
3. Underlag till inriktningsbeslut ...7
3. 1 I utredningen ingående PM ...7
3. 2 Genomförande av utredningen ...9
4. Förutsättningar ...10
4. 1 Lidingö ...10
4. 2 Gamla Lidingöbron ...10
4. 3 Trafikförhållanden ...12
4. 4 Sjöfarten ...13
4. 5 Miljöaspekter ...14
4. 6 Berörda riksintressen ...15
4. 7 Kommunala planer och annan reglering av markanvändningen ...16
5. Krav och rekommendationer ...20
6. Lokalisering av Ny Bro 2020 ...22
6. 1 Studerade planlägen...22
6. 2 Förordat planläge ...22
6. 3 Planlägen som inte utreds vidare ...24
7. Utformning av brons profil ...26
7. 1 Studerade profilalternativ ...26
7. 2 Förordat profilalternativ ...28
8. Speciallösningar ...29
8. 1 Studerade speciallösningar ...29
8. 2 Förordad speciallösning ...30
8. 3 Speciallösningar som inte utretts vidare ...30
9. Utformning av brons tvärsektion ...31
9. 1 Studerade tvärsektioner för gångbana ...31
9. 2 Studerade tvärsektioner för cykel- och mopedbana...32
9. 3 Tvärsektion för spårväg ...34
10. Brotyp ...35
10. 1 Studerade brotyper...35
10. 2 Förordad brotyp ...36
11. Förordad brolösning ...36
12. Kravuppfyllnad för förslag till brolösning ...38
12. 1 Tillgänglighet ...38
12. 2 Framkomlighet ...38
INNEHÅLL
1. Förord ...4
2. Inledning ...4
2. 1 Bakgrund...4
2. 2 Syfte ...6
2. 3 Geografisk avgränsning ...6
2. 4 Mål ...6
2. 5 Läsanvisning ...6
3. Underlag till inriktningsbeslut ...7
3. 1 I utredningen ingående PM ...7
3. 2 Genomförande av utredningen ...9
4. Förutsättningar ...10
4. 1 Lidingö ...10
4. 2 Gamla Lidingöbron ...10
4. 3 Trafikförhållanden ...12
4. 4 Sjöfarten ...13
4. 5 Miljöaspekter ...14
4. 6 Berörda riksintressen ...15
4. 7 Kommunala planer och annan reglering av markanvändningen ...16
5. Krav och rekommendationer ...20
6. Lokalisering av Ny Bro 2020 ...22
6. 1 Studerade planlägen...22
6. 2 Förordat planläge ...22
6. 3 Planlägen som inte utreds vidare ...24
7. Utformning av brons profil ...26
7. 1 Studerade profilalternativ ...26
7. 2 Förordat profilalternativ ...28
8. Speciallösningar ...29
8. 1 Studerade speciallösningar ...29
8. 2 Förordad speciallösning ...30
8. 3 Speciallösningar som inte utretts vidare ...30
9. Utformning av brons tvärsektion ...31
9. 1 Studerade tvärsektioner för gångbana ...31
9. 2 Studerade tvärsektioner för cykel- och mopedbana...32
9. 3 Tvärsektion för spårväg ...34
10. Brotyp ...35
10. 1 Studerade brotyper...35
10. 2 Förordad brotyp ...36
11. Förordad brolösning ...36
12. Kravuppfyllnad för förslag till brolösning ...38
12. 1 Tillgänglighet ...38
12. 2 Framkomlighet ...38
12. 3 Trafiksäkerhet ...38
12. 4 Trygghet och trafikantupplevelse ...39
12. 5 Barn- och jämställdhetsperspektiv ...39
12. 6 Miljö ...39
12. 7 Samhällsekonomi ...39
12. 8 Byggnation ...40
12. 9 Rivning ...40
12. 10 Drift och underhåll ...40
12. 11 Gestaltning ...40
13. Fortsatt arbete ...41
13. 1 Fördjupade studier ...41
13. 2 Krav och rekommendationer ...41
13. 3 Tillstånd och planer ...41
13. 4 Samråd ...41
1. Förord
Aktuell rapport är en sammanfattning av de utredningar som gjorts inom projektet Ny Bro 2020. Dokumentet kan läsas självständigt, men utredningsarbetet i sin helhet presenteras även i 13 stycken PM (se även 3.1. I utredningen ingående PM). Där redovisas även källor.
Alla illustrationer, bilder och foton har tagits fram av Atkins, om inget annat anges.
2. Inledning
2. 1 Bakgrund
År 2012 beslutade Lidingö stads kommunfullmäktige att en ny bro ska byggas mellan Lidingö och Stockholm. Bron, som tills vidare benämns ”Ny Bro 2020”, ska vara färdigställd år 2020. Den nya bron ska då ersätta Gamla Lidingöbron och dess funktioner för gång-, cykel- och mopedtrafik (GCM-trafik) samt spårväg.
Stockholms universitet
Stockholms centralstation
Norra Djurgårds- staden
Stockholm City
Lidingö centrum Ropstens
tunnelbane- station
Lidingöbroarna Långängen-Elfviks
naturreservat
0 100 200
Figur 1. Översiktskarta
Gamla Lidingöbron är den enda fasta förbindelsen för gång-, cykel- och mopedtrafik och spårväg mellan Lidingö och Stockholms stad.
Brons ståldetaljer och grundläggning är i behov av omfattande renovering samt ombyggnad för att förlänga dess brukningstid. Den beräknade kostnaden för renovering och en osäkerhet om brons
Begrepp
Följande begrepp används i utredningen:
Fast bro avser en bro utan öppningsanordning.
Framkomlighet avser i aktuell utredning med vilken lätthet de olika trafikslagen ska kunna nyttja bron eller passera under den. Begreppet innebär generellt sett önskvärd kvalitetsstandard för att maximera brons nyttjandegrad för berörda trafikslag.
Gamla Lidingöbron avser befintlig bro för spårväg samt gång-, cykel- och mopedtrafik.
GCM-trafik avser gång-, cykel- samt mopedtrafik i klass I (45 km/h) och klass II (25 km/h).
Genomförbarhet beskriver hur föreslagna och valda lösningar kan genomföras i praktiken.
Lidingöbron avser befintlig vägbro.
Ny Bro 2020 avser den bro som utreds i aktuellt projekt för GCM- och spårtrafik och ska stå klar år 2020.
Planläge avser var bron byggs.
Profil avser brons läge i höjd.
Segelfri höjd utgörs av avståndet mellan medelhögvattenytan och hindret, reducerat med en säkerhetsmarginal. Lidingöbron har därmed en segelfri höjd om 11,5 meter enligt Sjöfartsverket.
Sektion avser hur bred bron utformas.
Speciallösning avser olika lösningar för bron, utöver basutformandet, som kan ge fördelar (exempelvis lägre lutning eller högre segelfri höjd).
Tillgänglighet omfattar brons utformning för att önskvärda trafikslag och grupper ska kunna använda bron eller passera den sjöledes. Begreppet anger generellt sett minimikraven för att bron ska kunna bli brukbar för gående och personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga, cyklister, mopedister, spårväg samt sjötrafik. Med tillgänglighet för spårväg menas att tåg ska kunna trafikera bron och för sjötrafik att båtar av en viss höjd kan passera under broarna samt angöra i dess närhet.
Trafiksäkerhet avser åtgärder eller utformning som syftar till att göra trafikmiljön säkrare, med mål att uppnå Nollvisionen.
Lidingö stad, Stockholms stad och Stockholms läns landsting satsar alla på att utveckla gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Det är därför viktigt att Ny Bro 2020 medger god tillgänglighet och framkomlighet för GCM- och spårvägstrafiken över Lilla Värtan.
2. 2 Syfte
Syftet med aktuell rapport är att sammanfatta utredningen som gjorts av Ny Bro 2020. Utredningen ska ligga till grund för beslut om inriktning för det fortsatta arbetet med Ny Bro 2020. För fördjupning inom respektive sakområde hänvisas till de PM som ligger till grund för antaganden och slutsatser, se kapitel 3 Underlag till inriktningsbeslut.
2. 3 Geografisk avgränsning
Geografiskt avgränsas utredningen till området omkring dagens broar till Lidingö, då Ny Bro 2020 ska kopplas till befintlig infrastruktur för GCM- och spårvägstrafik. Utredningen berör områdena för brons anslutningar till Lidingö och Stockholm, men utformningen av landområdena på respektive sida studeras inte. Projektets fokus ligger på placering och utformning av själva bron.
2. 4 Mål
Målet med Ny Bro 2020 är att skapa en långsiktigt hållbar förbindelse som ersätter Gamla Lidingöbron och som möjliggör uppfyllande av lokala, regionala och nationella mål inom berörda områden. Målen återfinns exempelvis i Lidingö stads och
Stockholms stads översiktplaner och trafikstrategier avseende infrastruktur och kommunikationer, hållbar utveckling, miljö etc.
Det finns också starka samband mellan strategierna i den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, och målen för Ny Bro 2020. I en överordnad kontext finns kopplingar till generationsmålet, miljökvalitetsmålen, folkhälsomålen, jämställdhetsmålen samt de transportpolitiska målen.
2. 5 Läsanvisning
Efter dokumentets inledning presenteras det underlag som
sammanfattas i denna rapport och som kommer att ligga till grund för inriktningsbeslut om Ny Bro 2020. Vidare presenteras relevanta förutsättningar inom bland annat trafik, miljö och planer.
Under utredningsarbetet har inledningsvis ett antal alternativ för brons planläge, profil, speciallösningar och brotyp studerats översiktligt (se PM Alternativstudie). Merparten av alternativen har då kunnat avfärdas. Detta sammanfattas i kapitel 6-10 där de alternativ som kvarstått efter den översiktliga analysen beskrivs.
I kapitel 11 förordas ett av respektive alternativ och motiven till detta beskrivs. Det förordade alternativet har under utredningen visat sig vara det mest fördelaktiga och rekommenderas därför inför
Utifrån de olika förordade alternativen sammanställs en slutgiltig förordad brolösning för Ny Bro 2020 i kapitel 11. I kapitel 12 beskrivs hur väl denna bro uppfyller ställda krav och riktlinjer i projektet.
3. Underlag till inriktningsbeslut
PM Trafik
MålpunktsanalysPM
KravspecifikationPM
Rapport Miljöbedömning av alternativ för ny bro mellan Lidingö och
Stockholm
Förslag till brolösning AlternativstudiePM
PM Utvärdering av alternativ
PM Kalkyl SamhällsekonomiPM Barnkonsekvens- PM
och jämställdhets- analys
PM Spår PM GCM PM Geoteknik
PM Produktion &
rivning
Figur 2. PM i projektet
3. 1 I utredningen ingående PM
Inom ramen för utredningen har 13 stycken PM tagits fram, se figur 2.
PM Trafik identifierar framtida trafikbehov, för att säkerställa att Ny Bro 2020 utformas på bästa sätt avseende kapacitet, tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet samt trygghet och trafikantupplevelse för brons GCM-trafikanter. Alternativa lutningar, anslutningar och sektioner beskrivs och utvärderas. Konsekvenser för spårvägstrafik och sjöfart utvärderas översiktligt.
PM Målpunktsanalys kartlägger viktiga målpunkter på Lidingö och på Stockholmssidan samt rörelsemönster i anslutning till Gamla Lidingöbron. Analysen ger en översiktig bild av brons funktion och betydelse för tillgänglighet till viktiga målpunkter.
PM Spår beskriver arbetet med framtagande av alternativ för spårväg. Arbetet innebär att spår beräknats i plan och profil på översiktlig nivå. Studien fokuserar på vilka radier, lutningar och möjliga hållplatslägen som kan inrymmas i respektive alternativ.
PM GCM med tillhörande ritningar redovisar en studie av de olika studerade alternativens utformning och linjeföring för gång- och cykel/mopedbanan.
PM Geoteknik är en inledande utredning avseende befintliga
geotekniska förhållanden och grundläggning av Gamla Lidingöbron.
Vidare bedöms möjlig grundläggning av planerad bro översiktligt.
Även förslag till fortsatta undersökningar och utredningar finns sammanställda
PM Produktion och rivning identifierar vilka tänkbara byggmetoder som kan bli aktuella för Ny Bro 2020 samt beskriver hur en rivning av Gamla Lidingöbron kan genomföras.
PM Kravspecifikation behandlar projektets mål samt kommunala, regionala och nationella mål med bäring på projektet. Vidare redogörs för relevanta förutsättningar, till exempel gällande planer, områdesskydd, fysiska och funktionella villkor, vilka ligger till grund för utredningen. Slutligen redovisas krav, råd och rekommendationer utifrån olika aspekter, så som tillgänglighet, framkomlighet,
trafiksäkerhet, trygghet och trafikantupplevelse, hållfasthet, byggnation, drift och underhåll med mera.
PM Alternativstudie är en översiktlig jämförelse av identifierade möjliga lösningar för plan och profil samt hur dessa kan kombineras.
Inledningsvis identifieras lösningar för profil och plan, och för- och nackdelar beskrivs. Vidare presenteras speciallösningar som kan kombineras med de olika plan- och profillösningarna. Utifrån detta görs en bedömning av vilka lösningar som utreds vidare. Dessa kombineras med varandra och broalternativ formuleras.
Rapport Miljöbedömning av alternativ för ny bro mellan Lidingö och Stockholm (Tyréns) redovisar alternativens påverkan på de
vibrationer. Rapporten jämför även alternativen med avseende på deras miljöpåverkan.
PM Utvärdering av alternativ beskriver metod för och motiveringen till utvärdering av alternativen. Utvärderingen utgår från de
kravområden som finns i kravspecifikation.
PM Kalkyl beskriver metod, förutsättningar, omfattning och antagande för anläggningskalkylen, det vill säga
anläggningskostanden. Kalkylen har utarbetats enligt Trafikverkets mall och är uppdelad i ett antal block såsom byggherrekostnader, projektering, basutförande, tilläggsmoduler, extern kostnadspåverkan med mera.
PM Samhällsekonomi är en redovisning av samhällsekonomiska effekter som främst utgörs av trafikekonomiska aspekter av de olika alternativen för brons utformning. Exempelvis utreds hur GCM- och spårvägstrafiken påverkas om passage för större båtar möjliggörs.
En annan aspekt som utreds är brons lokalisering i ett sydligt eller nordligt läge.
3. 2 Genomförande av utredningen
Aktuell utredning påbörjades i november 2013. Atkins Sverige har tagit fram merparten av underlaget i samarbete med Atkins United Kingdom och dess underkonsult Knight Architects. Tyréns AB har gjort en miljöbedömning av utredningsalternativen.
Lidingö stads Tekniska förvaltning driver ett projekt för processen med att ta fram Ny Bro 2020. Som stöd för projektet arbetar sakkunniga i stadens förvaltningar, främst från Miljö- och
stadsbyggnadsförvaltningen, Stadsledningskontoret och Tekniska förvaltningen. Stadens sakkunniga har bistått utredningen bl.a. med underlag och granskning.
Stockholms stad och Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting har parallellt med Lidingös utredning för Ny Bro 2020 bedrivit utredningar som kan påverka läge och utformning av Ny Bro 2020.
Det gäller en utredning om hållplatsläge för spårvägen i Ropsten samt en utredning om Ny Bro 2020 bör ha plats för dubbelspår på hela sträckan istället för, dagens, enkelspår. Dubbelspår kan anläggas för samtliga alternativa brolösningar och är därför inte alternativskiljande. Resultaten från dessa utredningar är inte kända när denna rapport skrivs. Dessa påverkar dock inte de huvudsakliga
4. Förutsättningar 4. 1 Lidingö
Lidingö stad är en mellanstor kommun i Stockholms län med cirka 45 100 invånare. De senaste tio åren har invånarantalet på Lidingö ökat med cirka 3 900 personer. Ön har cirka 19 500 bostäder som är fördelade på cirka 5 400 hyresrätter, cirka 6 900 bostadsrätter samt cirka 7 100 småhus. Lidingö centrum/Torsvik erbjuder kommersiell service i form av varierad detaljhandel, dagligvaruhandel och serviceinrättningar.
På östra Lidingö ligger Långängen-Elfviks naturreservat. Ön har även flera mindre park- och grönområden, badplatser och
båthamnar. Varje år arrangeras Lidingöloppet som är världens största terränglopp. Dessutom finns det två golfklubbar, flera motionsspår, utegym och lekplatser. På Lidingö finns flera turistmål och det kulturella turistmålet Millesgården är det största, där utställningar av olika slag äger rum året runt.
4. 2 Gamla Lidingöbron
Gamla Lidingöbron stod färdig 1925 och trafikeras sedan 1986 endast av GCM-trafik samt spårväg på enkelspår. Brons lutning varierar mellan 0,3 % ‒ 1,6 % och den segelfria höjden under bågspannet uppgår till 5,2 meter. Sektionen för spårväg är cirka 3,8 meter bred och för gång- och cykelbanan ungefär 3,5 meter.
Bron är konstruerad med en öppningsbar klaff i dess västra del. Den är plomberad sedan 2004, vilket innebär att båtar som inte klarar den segelfria höjden om 5,2 meter måste gå norr om Lidingö. Enligt föreläggande från Miljööverdomstolen 2008 ska Lidingö stad hålla Gamla Lidingöbron öppningsbar, i enlighet med gällande detaljplan.
Detta skulle medföra att vägbron blir begränsande med en segelfri höjd om 11,5 meter. Lidingö stad ansökte under våren 2013 om omprövning av domstolens beslut, utifrån utgångspunkten att nya förutsättningar råder efter bland annat beslut om Ny Bro 2020.
Sommaren 2014 beslutade Mark- och Miljödomstolen att villkoret att Gamla Lidingöbron ska vara försedd med en öppningsbar
funktion utgår. Domen har vunnit laga kraft och beslutet gäller under förutsättning att det är förenligt med lagkraftvunnen detaljplan.
3.8 m 3.5m
5-6,2 m SKALA 1:50 (A3)
GAMLA LIDINGÖBRON DATUM: 140604 STATUS: FÖRHANDSKOPIA
0,3 % 1,63 %
Ropsten + 5,45 m
Lidingö + 6,86 m
vertikal skala 200 %
0,3 %
4,3 m
GAMLA LIDINGÖBRON DATUM: 140604 STATUS: FÖRHANDSKOPIA
5,2 m
Figur 3. Gamla Lidingöbron, sektion
Figur 4. Gamla Lidingöbron, profil
4. 3 Trafikförhållanden
Lidingö har få arbetsplatser sett till antalet invånare, därför är arbetspendling till andra kommuner viktig. Arbetspendlingen från Lidingö sker framförallt mot Stockholms stad och då främst in mot Stockholm City. Ett mindre pendlingsutbyte sker även med Solna/Sundbyberg/Järva samt med Stockolm Söderort och norra Stockholm.
Idag sker cirka 66 % av alla resor över Gamla Lidingöbron och Lidingöbron (vägbron) med bil, 21 % med buss, 10 % med spårväg, 2 % med cykel och 1 % till fots. Totalt sker cirka 74 000 resor över bron varje dygn.
66%
21%
10%
2% 1%
Bil Buss Lidingöbanan Cykel Gång
Figur 5. Färdmedelsfördelning för resor på Lidingöbron och Gamla Lidingöbron.
Arbetspendlingen sker idag i mycket hög grad med bil samt
kollektivt via tunnelbanestationen eller buss i Ropsten. Under senare år har andelen cykelresor ökat på Lidingö. Störst har ökningen varit för resor inom Lidingö, men även för resor ut från Lidingö har cyklandet ökat. Detta är en positiv trend som ligger i linje med Lidingö stads arbete för att öka antalet resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Kommunen har i sin trafikstrategi som mål att 80 % av Lidingöbornas arbetsresor ska ske med gång-, cykel- eller kollektivtrafik år 2030. Arbetspendlingen med båt under Lidingöbron är mycket begränsad (se även 4.4 Sjöfarten).
Mopeder klass II är tillåtna på Gamla Lidingöbron. Mopeder klass I är hänvisade till vägar. Lidingöbron har en hastighetsbegränsning på 70 km/h, vilket innebär att trafikmiljön inte är lämplig för mopeder av någon klass. Detta har till följd att även mopeder klass I idag trafikerar Gamla Lidingöbron, trots att det inte är tillåtet.
Lidingöbanan togs i drift i sina första delar 1914 och trafikerar sedan öppnandet 1925 även Lidingöbron. Fram till 2013 trafikerades sträckan mellan Ropsten ‒ Gåshaga brygga, med avgångar var 10:e minut i vardera riktningen under högtrafik. Från och med sommaren 2013 fram till våren 2015 är Lidingöbanan avstängd för upprustning.
I Ropsten finns anslutning till tunnelbanans röda linje och vid flera hållplatser finns även anslutning till busslinjer.
Antalet påstigande resenärer på Lidingöbanans samtliga stationer var under en vinterdag 2012 cirka 11 400. Av dessa kan den stora merparten antas resa över Gamla Lidingöbron, medan en liten andel endast reser inom Lidingö.
4. 4 Sjöfarten
Farvattnet under Lidingöbroarna upphörde att vara allmän farled 1988. Vid denna tidpunkt hade farledens betydelse för
handelssjöfarten avtagit och den ansågs inte längre vara av väsentlig betydelse varken för den allmänna samfärdseln, fiskerinäringen, för trafiken med fritidsbåtar eller för sjösäkerheten.
Gamla Lidingöbrons öppningsbara klaff är sedan 2004 plomberad, vilket innebär att båtar som inte klarar den segelfria höjden om 5,2 meter i dagsläget måste gå norr om Lidingö. Detta innebär längre väg, särskilt för trafik till och från den södra skärgården jämfört med om färden gått söder om Lidingö.
Av statistik från 1998 ‒ 2003 framgår att bron har öppnats för i genomsnitt 750 båtar årligen, varav cirka 200 båtar i samband med kappseglingen Lidingö runt. Med undantag för sistnämnda båtar har således möjligheterna till broöppning utnyttjats av cirka 550 båtar årligen, inklusive yrkestrafiken. Siffor från 2002 visar totalt 706 passerade fartyg, varav 94 i yrkestrafik.
En pendelbåtslinje trafikerar idag under broarna, nämligen Storholmslinjen som går mellan Storholmen och Ropsten. Vid Ropsten angör den söder om Gamla Lidingöbron.
Generellt sett är båtar som används för kollektiva resor, sightseeing och pendling, lägre än båtar som är anpassade för skärgårdstrafik.
Det finns idag intresse av att utveckla båtpendlingen, vilket sannolikt kommer att påverka bland annat fartygsflottan. Nya krav, samt det faktum att en stor del av dagens fartygsflotta består av äldre båtar, gör det svårt att förutse vilka krav på segelfri höjd som kommer
att vara önskvärda i framtiden. Lägre båtar ger generellt bättre tillgänglighet, därav kommer denna båtmodell sannolikt att vara ett av flera önskemål vid nyinvestering i kollektivtrafikens fartygsflotta.
Pendelbåtar har idag inget uttalat behov av att passera under Lidingöbroarna. Ett nytt kajläge norr om Ny Bro 2020, för att ersätta befintligt läge i Ropsten, kan dock komma att behövas, som ersättning till befintligt läge mellan broarna. Eventuellt finns behov av tillfällig passage för pendelbåtar, kopplat till service av fartygen.
4. 5 Miljöaspekter Landskapsbild
Landskapsbilden kring Lilla Värtan präglas idag i hög grad av Lidingöbron (vägbron). Gamla Lidingöbron är underordnad då det endast är en mindre del av dess bågspann som sticker upp över vägbron. I den större skalan präglas omgivningarna av vatten, öar/
land, bebyggelse och tekniska anläggningar.
Naturmiljö
Området under broarna utgör lekplats för strömming. Lilla Värtan har en del bottenlevande djur och det finns ett trettiotal fiskarter i fjärden. Fjärden är framför allt värdefull som övervintringsområde för svanar, sothöns och dykänder. Isfria vintrar kan stora mängder vigg samlas i fjärden tillsammans med brunand, den senare är klassad som sårbar enligt rödlista 2000.
Buller
I nuläget är Lidingöbanan över Gamla Lidingöbron avstängd för renovering och kommer att tas i drift under våren 2015. När Lidingöbanan åter tas i drift kommer den att trafikeras med moderna spårvagnar som beräknas ha en lägre ljudalstring än de äldre
modellerna.
Kulturmiljö
Gamla Lidingöbron är kulturmiljöhistoriskt intressant. Den
symboliserar en tid av Stockholms och Lidingös expansion och var den första grundlagda bron mellan Lidingö och Stockholm. Den är därav också ett bevis på avancerad ingenjörskonst från början av 1900-talet.
Rekreation och friluftsliv
Området på och kring Gamla Lidingöbron har stort rekreationsvärde, bland annat genom dess närhet till vattnet. Gamla Lidingöbron är den
enda möjligheten för gående och cyklister att ta sig mellan Lidingö och Stockholm och dess olika platser för rekreation samt friluftsliv.
Bron i sig har också ett rekreativt värde då den används för gång, cykling och fiske.
Vattenströmning/hydraulik
Tvärsnittet i Lilla Värtan, där Lidingöbroarna ligger, är drygt 700 meter brett, med ett maximalt djup på 24 meter och ett medeldjup på cirka 17 meter. Tvärsnittsarean är drygt 12 000 m2. Strömhastigheten i Lilla Värtan är generellt mycket låg och överstiger sällan 10 cm/sekund. Nettoflödet i tvärsnittet där broarna ligger är mycket mindre än bruttoflödena. Det innebär att nästan lika starka strömmar kan förväntas i sydlig riktning som i nordlig.
4. 6 Berörda riksintressen Riksintressen för kommunikation
Stockholms hamn är en allmän hamn där i princip alla fartyg har rätt att, i mån av plats, anlöpa och utnyttja dess resurser. Området för riksintresset omfattar stora delar av Stockholms stads vattenområden som omgärdar Stockholms innerstad, bland annat Lilla Värtan. Det innebär att västra delen av Ny Bro 2020 ligger inom riksintresset.
Lidingöbron är av riksintresse med hänvisning till dess särskilda betydelse för den regionala vägtrafiken, den enda vägen till och från Lidingö stad. Bron är en del av det primära vägnätet i Stockholm.
Riksintresset består i att värna om vägnätets kapacitet och minimera dess störningskänslighet.
Farled 541 Stockholm (sträckan Kanholmsfjärden–Värtahamnen) är av farledsklass 1 med skyddad höjd om 65 meter och skyddat djup om 14 meter, och är av betydelse för fartygstrafiken till Stockholms hamn. Stockholmssidan av Ny Bro 2020 berör farledens buffertzon och skyddsavstånd.
Riksintresse för energidistribution
Kraftledning Värtan ‒ Koltorp utgör den nya markledningen mellan Värtan och Koltorp, vilken är av riksintresse för energidistributionen.
Markkabeln är förlagd under Lidingöbron och togs i drift i december 2012. På Lidingö löper markledningen utmed Islige hamnväg/Norra Kungsvägen.
Riksintresse för kulturmiljövård
Stockholms innerstad med Djurgården omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Området omfattar Stockholms innerstad
och Djurgården. Det sträcker sig fram till kommungränsen mellan Lidingö stad och Stockholms stad. Området är präglat av funktionen som landets politiska och administrativa centrum sedan medeltiden och de mycket speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningarna för handel, samfärdsel och försvar.
4. 7 Kommunala planer och annan reglering av markanvändningen
Berörda planer
Östra delen av Ny Bro 2020 berör Stadsplan för ny Lidingöbro med tillfarter inom stadsdelarna Torsvik, Islinge och Herserud i Lidingö stad. Planen omfattar Lidingöbrons landfästen och breder ut sig mot norr till en punkt cirka 120 meter söder om Islinge Udde och mot öster längs Stockholmsvägen samt utmed kusten cirka 120 meter söder om vägbron.
Stadsplan för trafikområde vid Ropsten inom stadsdelarna
Hjorthagen och Ladugårdsgärdet i Stockholm (PL 608) begränsas i sydöst av Kv Shanghai och Bombay, i sydväst av Hjorthagsparken och i nordväst går gränsen genom gasverksområdet. Vidare omfattar planen området ut i Lilla Värtan, cirka 180 meter till gränsen mot Lidingö stad.
Angränsade planer
Detaljplan Akvatiska: Pågående detaljplanearbete syftar till att möjliggöra anläggning av ett akvarium eller annan publik verksamhet vid Islinge, knappt 300 meter norr om Gamla Lidingöbron på
Lidingösidan. Planen syftar även till att säkerhetsställa allmänhetens tillgång till vattenområdet vid Islinge Udde. Planområdet utgörs av delar av fastigheterna Lidingö 7:71 och Lidingö 8:90. Båda fastigheterna ägs av Lidingö stad. Arealen för det tänkta planområdet är cirka 1,7 hektar, varav 1 hektar utgörs av vattenområde.
Norra Djurgårdsstaden: Miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Husarviken i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder och är ett omfattande stadsutvecklingsområde. Totalt planeras för cirka 12 000 nya bostäder och cirka 35 000 nya arbetsplatser, vilka ska kombineras med en modern hamn och annan strategisk infrastruktur som Spårväg City. Stadsdelen bedöms vara fullt utbyggd år 2030 och det pågår arbete med detaljplaner för flera
olika områden. Detaljplan 10 för Hjorthagen, som ingår i Norra Djurgårdsstaden, ligger direkt norr om Gamla Lidingöbron och omfattar bland annat Ropstens tunnelbanestation, påverkas sannolikt av Ny Bro 2020.
Lidingöbanan och Spårväg City
I juni 2013 påbörjades en modernisering av Lidingöbanan, som innebär att sträckan rustas upp till en modern spårväg med nya fordon och tillgänglighetsanpassade hållplatser. Trafiken beräknas återupptas under våren 2015. Lidingöbanan dimensioneras
för att klara femminuterstrafik under rusningsperioden.
Spårvagnsanskaffningen utförs också för att kunna erbjuda den kapaciteten. Före och efter rusningstrafiken ska tågen köras ut från eller in till depån på Lidingö, vilket innebär tidvis ännu tätare trafik. Det ökade kapacitetsbehovet uppstår när Spårväg City kopplas ihop med Lidingöbanan och i samband med utbyggnaden av 1000 nya bostäder i Aga-området/Dalénum. Spårväg City är en modern spårväg i centrala Stockholm. Den första delen mellan Sergels torg och Waldemarsudde invigdes 2010 och inkluderade en modernisering av Djurgårdslinjen samt utbyggnad från
Norrmalmstorg till Sergels torg samt upprustning av spårvagnsdepån Alkärrshallen. I nästa steg avses Spårväg City byggas ut från
Djurgårdsbron till Ropsten via den nya miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden. Genom att koppla Lidingöbanan till Spårväg City i Ropsten skapas ett sammanhängande trafiksystem där det blir möjligt att åka från Lidingö, via Ny Bro 2020, till centrala Stockholm utan byte.
Figur 7. Bilder över Gamla Lidingöbron samt Lidingöbron. Vy från nordväst.
Gång Gångytorna på Ny Bro 2020 ska utformas så att de blir tillgängliga och användbara för alla samhällsgrupper.
Gångytans bredd bör medge god framkomlighet för såväl gående som för trafikanter i större utomhusrullstol.
Med hänsyn till framkomligheten för gående bör bron inte genomföras med en öppningsbar del.
Gångbanor bör utformas för att uppnå hög trafiksäkerhet samt trygghet och en positiv trafikantupplevelse.
Cykel och
moped Cykelstråk på Ny Bro 2020 ska utformas så att den blir tillgänglig och användbar för alla cyklister och mopedister.
Cykel- och mopedbanan bör dimensioneras för att medge god framkomlighet och utformas för god trafiksäkerhet.
Cykelbanan bör utformas för att uppnå hög trygghet och god trafikantupplevelse
Sammantaget innebär det bland annat att bron bör utformas med maximalt 2 % lutning.
Spårväg Spårvägen bör dimensioneras för att medge god tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet.
Sjöfart Om tillgängligheten och framkomligheten för sjöfarten ska optimeras bör bron utformas så att en segelfri höjd motsvarande vägbrons, 11,5 meter, uppnås. Detta möjliggörs antingen genom att Ny Bro 2020 får samma segelfria höjd som Lidingöbron eller genom att den blir öppningsbar.
Gestaltning Gestaltningen av själva brokonstruktionen bör utformas med hänsyn till landskapsbilden, trafikantupplevelsen och åskådarupplevelsen. Ny Bro 2020 bör samspela med Lidingöbron och med befintliga topografiska förutsättningarna vid respektive landfästen. Den nya bron ska tillföra nya kvalitéer och samverka med befintliga. Vidare måste gestaltningen beakta vattenrummet och vattenspegeln under broarna.
Barnperspektiv Ny Bro 2020 utformas så trafiksäkert att barn och ungdomar
5. Krav och rekommendationer
I PM Kravspecifikation redovisas krav, riktlinjer och
rekommendationer utifrån olika aspekter/områden. I tabellen nedan presenteras en sammanfattning.
Jämställdhet I de fall riktlinjer för utformning skiljer sig mellan män och kvinnor (exempelvis avseende lutningskvalitet, se rubrik 5.1.3 cykeltrafik i PM Trafik), ska de högst ställda riktlinjerna ligga till grund för rekommendationerna.
Robushet/
Hållfasthet Bron ska dimensioneras enligt TRVK Bro, TK Geo 11, SL:s ”Krav för spårvagn och tunnelbana” samt SL:s ”SÄK- 0288 version 5” (rörliga laster). Riktlinjer för islast mot brofundamenten i vatten återfinns i Istryck mot bropelare VV publikation 1987:43 ”Istryck mot bropelare”, med ett antal tillägg.
Byggnation En byggmetod som minimerar arbetet i vatten och störningen på miljö och omgivningen bör vara utgångspunkt för projektet.
Rivning Rivningen förutsätter att den gamla bron rivs ner till havsbotten och att pålarna under denna nivå kan bli lämnade. Befintlig bro antas demonteras och placeras på pråmar för vidare frakt till skrotning.
Drift och
underhåll Bästa möjliga teknik ska väljas i syfte att skapa hållbara lösningar samt förebygga skador på miljön och olägenheter för människors hälsa, så långt det är tekniskt och ekonomiskt rimligt.
Produktvalsprincipen ska tillämpas och beaktas.
Energieffektivitet ska främjas med hänsyn till samtliga skeden.
Miljö Bästa möjliga teknik ska väljas i syfte att skapa hållbara lösningar samt förebygga skador på miljön och olägenheter för människors hälsa, så långt det är tekniskt och ekonomiskt rimligt.
Produktvalsprincipen ska tillämpas och beaktas.
Energieffektivitet ska främjas med hänsyn till samtliga skeden.
Gällande riktvärden för trafik- och arbetsplatsbuller ska tillämpas.
SLL:s projektspecifika riktvärden för stomljud och vibrationer för Spårväg City ska tillämpas.
Arbetsmiljö Projektering ska utföras med hänsyn till arbetsmiljöaspekter för byggande, drift, underhåll och rivning av anläggning i enlighet med AFS 1999:3 Bygg- och Anläggningsarbete, samt övriga relevanta lagar och föreskrifter.
6. Lokalisering av Ny Bro 2020
Totalt sett har 11 stycken planlägen studerats, men 9 av dem har inte utretts vidare efter initiala studier i PM Alternativstudie. De två planlägen som studerats djupgående presenteras i kapitel 6.1.
Studerade planlägen. Vidare motiveras förordandet av ett planläge i kapitel 6.2. Förordat planläge. Slutligen beskrivs även de planlägen som initialt avfärdats i kapitel 6.3 Planlägen som inte utreds vidare.
6. 1 Studerade planlägen
Planläge A och B har studerats vidare. För- och nackdelar med de två planlägen beskrivs kortfattat nedan (för fördjupad beskrivning se PM Alternativstudie).
Planläge A: Innebär att en ny bro byggs norr om och parallellt med Gamla Lidingöbron.
• Alternativet ger en kort bro och Gamla Lidingöbron kan användas under större delen av byggtiden.
• Anslutning sker till befintliga GCM- och spårvägsbanor.
Planläge B: Innebär att en ny bro byggs söder om och parallellt med Lidingöbron.
• Alternativet ger en kort bro och Gamla Lidingöbron kan användas under byggtiden.
• Anslutning sker till befintliga GCM- och spårvägsbanor på Lidingö, men kopplingen till Spårväg City i Ropsten kan eventuellt försvåras.
• En sydlig bro måste utformas med påseglingsskydd, med
anledning av de stora fartyg som trafikerar Värtanhamnen (Farled 541 Stockholm).
6. 2 Förordat planläge
Alternativ A (norr om Gamla Lidingöbron) förordas. Motiven till detta sammanfattas nedan:
• Inkräktar inte på hamnområdet, varken över vatten eller på land.
• Möjliggör en spårvägshållplats nära tunnelbanestation Ropsten.
• Ger fler möjligheter för anslutning till Spårväg City.
• Medverkar till att GCM-trafiken enklare ansluts till befintliga GC-banor.
• Tillåter större radier för spårvägen norr om Torsviks hållplats och därmed högre hastighet för spårvägstrafiken.
• Ger god trafiksäkerhet och en funktionell bytespunkt i Ropsten,
23
LIDINGÖ
HPL TORSVIK
TUNNELBANESTATION
Norra Kungsvägen
Norra Hamnvägen
Lidingövägen
Lidingöb ron
Herserudsvägen
ROPSTEN T
Anslutning Spårväg City
PRESENTATIONSMATERIAL 2014-03-06
ALTERNATIV 1
BESKRIVNING
Ny låg bro anläggs norr om och parallellt med gamla Lidingöbron i plan
Alternativ 1 innebär att en ny bro anläggs norr om och parallellt med Gamla Lidingöbron. Linjeföringen i profil avser en låg bro med lyftspann i anslutning till Ropsten. Detta alternativ är snarlikt Gamla Lidingöbron avseende höjd över havet och anslutningar.
Alternativet medför att både spårvägen och GCM-trafiken ansluter i befintlig marknivå på både Lidingö- och Stockholmssidan. GCM- trafiken ansluter till befintlig gång- och cykelväg på både Lidingö- och Stockholmssidan. Spårvägen ansluter till befintlig bana i ungefär samma läge som idag.
Alternativet har bedömts vara det tredje billigaste alternativet, vilket innebär att det är cirka 12 % dyrare än det billigaste alternativet (alternativ 3).
Gamla Lidingöbron kan användas under byggtiden, vilket innebär minimal påverkan på GCM-trafiken. Spårvagnstrafiken kommer att behöva stoppas under en tid vid anslutning till befintligt spår på Lidingösidan, då delar av Gamla Lidingöbron måste rivas innan den nya anslutningen kan byggas.
FAKTA:
brolängd: ca 750m
broprofil: låg med öppningsbar
brodel
relativ kostnad till alternativ x: +yy%
PLAN
3D-VY PROFIL (vertikal skala: 200%)
NORR
0 100 200 300 400 500m
Ver 2.2 2014-03-04/OLGU
Ny spårvägsdragning Ny GCM-väg Gamla Lidingöbron
LIDINGÖ
HPL TORSVIK
TUNNELBANESTATION
Norra Kungsvägen
Norra Hamnvägen Lidingövägen
Lidingöb ron
Herserudsvägen
ROPSTEN T
PRESENTATIONSMATERIAL 2014-03-06
ALTERNATIV 3
BESKRIVNING
Ny låg bro anläggs söder om och parallellt med Lidingöbron i plan Alternativ 3 innebär att Nya Lidingöbron anläggs söder om och parallellt med Lidingöbron. Linjeföringen i profil avser en låg bro med lyftspann i anslutning till Ropsten.
Alternativet medför att både spårvägen och GCM-trafiken ansluter i befintlig marknivå på både Lidingö- och Stockholmssidan. GCM- trafiken ansluter till befintlig gång- och cykelväg på både Lidingö- och Stockholmssidan. Spårvägen kan kopplas till Spårväg City söderut från brofästet. Även GCM-vägen kan dras på motsvarande sätt.
Alternativet har bedömts vara det billigaste alternativet.
Gamla Lidingöbron kan användas under byggtiden, vilket innebär minimal påverkan på GCM-trafiken. Spårvagnstrafiken kommer att behöva stoppas tillfälligt då ny anläggning kopplas till befintligt spår på Lidingösidan.
FAKTA:
brolängd: ca 750m
broprofil: låg med öppningsbar
brodel
relativ kostnad till alternativ x: +yy%
PLAN
3D-VY PROFIL (vertikal skala: 200%)
NORR
0 100 200 300 400 500m
U
Ny spårvägsdragning Ny GCM-väg Gamla Lidingöbron
Figur 8. Planläge A
Figur 9. Planläge B
Nackdelar, främst av tillfällig karaktär:
• Rivning av Gamla Lidingöbron blir något mer komplicerad än med en ny bro på södra sidan, men det är främst ett tillfälligt problem som endast ger en något ökad rivningskostnad.
• Med anledning av närheten till befintlig bro förväntas byggnation av Ny Bro 2020 bli något mer komplicerad och något mer
störande på norra sidan än på södra sidan men detta är en tillfällig svårighet som uppvägs av de långvariga fördelarna enligt ovan.
6. 3 Planlägen som inte utreds vidare
Nedan beskrivs de planlägen som inte studerats vidare, se även figur 9 (för fördjupad beskrivning se PM Alternativstudie).
Planläge C: Innebär att en ny bro byggs norr om Gamla
Lidingöbron, med anslutning nordväst om Ropsten. Planläget innebär att bron blir cirka 20 % längre än de kortaste alternativen, vilket ger jämförelsevis långa restider och bytesavstånd samt högre kostnader.
Vidare innebär planläget en omväg för spårvägen till Lidingö.
Planläge D: Innebär att en ny bro byggs norr om Gamla Lidingöbron, i en bågform. Brons längd ökar med cirka 30 %
jämfört med de kortaste broalternativen, vilket ger ökade restider och kostnader.
Planläge E: Innebär att en ny bro byggs i samma läge som Gamla Lidingöbron. Det innebär att spårvägstrafiken måste stängas av och GCM-trafiken ledas om under hela byggtiden, i cirka 3 år.
Grundläggningen av den nya bron försvåras av Gamla Lidingöbrons fundament.
Planläge F: Innebär att en ny bro för spårvägstrafik byggs norr om Gamla Lidingöbron och att en GCM-bro hängs upp på den södra sidan av Lidingöbron. Eftersom två broar byggs ökar investeringskostnaden med upp till 50 %. Dessutom måste Lidingöbron sannolikt förstärkas, vilket inte anses vara motiverat med hänsyn till att den passerat halva sin livslängd.
Planläge G: Innebär att GCM- och spårvägstrafik förläggs till Lidingöbron. Det skulle innebära en kraftig kapacitetsminskning för vägtrafiken på bron. Vidare blir anslutningarna till GCM- och spårvägsnät komplicerade. Lidingöbron måste troligtvis förstärkas, vilket inte anses vara motiverat med hänsyn till att den passerat halva
