Budgetunderlag 2019-2021
Vård- och omsorgsnämnden
Innehållsförteckning
1 Nämndens uppdrag ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet) ... 5
2.1 Verksamhetens resultat 2017 ... 5
2.2 Verksamhetens budget 2018 ... 7
2.3 Resultatenhetens budgetförutsättningar ... 10
2.4 Utsikt 2019 - Konsekvensanalys ... 12
2.5 Nya/förändrade behov inför 2019-2021 ... 14
2.6 Investeringsbehov ... 16
1 Nämndens uppdrag
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer och för personer med funktionshinder, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och riksfärdtjänst.
1.2 Omvärld
Det finns flera viktiga trender och omvärldsfaktorer som påverkar eller kommer att påverka nämndens budget 2019-2021. Dessa är förändringar i demografin, nya lagar och regelverk, digitalisering och utmaningar vad gäller kompetensförsörjning.
Ökade behov
Den ökning av antalet personer som efterfrågar vård- och omsorgsnämndens insatser som uppmärksammats tidigare år fortsätter. När det gäller äldreomsorg beror ökningen främst på att befolkningen blir allt äldre och nämnden noterar ett ökat behov av i synnerhet demensplatser. När det gäller funktionsnedsättning får allt fler en diagnos som ger rätt till insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade). Det är en nationell trend som med all sannolikhet kommer att fortsätta, vilket innebär att nämnden kan förvänta sig ytterligare ökning av ansökningar under 2018. Förutom att fler personer får diagnoser påverkas nämnden av att andra myndigheter, såsom försäkringskassan och landstinget, är mindre generösa i sina bedömningar, vilket gör att vissa behov som de tidigare avhjälpt nu läggs över på kommunerna.
Allt fler som söker insats hos vård- och omsorgsnämnden har en komplex problematik som rör flera nämnders och myndigheters ansvarsområden. Det kan exempelvis röra sig psykiska åkommor, missbruk, flertalet kroniska sjukdomar eller behov av arbete eller försörjning. Detta är en erfarenhet som Sollentuna delar med övriga landet och med andra aktörer. Det gör att behovet av samordning, både inom kommunen och med externa aktörer är mycket stort.
Utredning om delar av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Det pågår en utredning om delar av lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS). Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2018. Syftet med uppdraget är att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS.
Lagstiftningen ska också främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. I kommittédirektivet Översyn av insatser enligt LSS och
assistansersättningen (Dir. 2016:40) lyfts exempelvis det delade huvudmannaskapet mellan försäkringskassan och kommunerna upp som ett problem. Det kan innebära att utredningen leder till att kommunen kommer ta över huvudmannaskapet helt och därmed också kostnaden.
Digitalisering
Digitalisering leder till en snabb samhällsförändring. I allt fler kommuner används teknik som exempelvis sensorer, kameror och digitala lås. Digitalisering innebär stora möjligheter till valfrihet och resurseffektivitet, men det är också en stor utmaning för kommunen att i tillräckligt hög hastighet anpassa sig till dessa förändringar. Såväl kunder som utförare har allt högre förväntningar på den digitala servicen som kommunen erbjuder. Dessa förväntningar måste kommunen kunna möta genom att tillhandahålla ny teknik och digitala lösningar.
Kompetensförsörjning
Ytterligare en utmaning är kompetensförsörjning. Arbetsmarknaden i
Stockholmsområdet erbjuder många möjligheter och konkurrensen om medarbetare är hög. Det är brist inom vissa yrkesgrupper, främst socionomer, som under flera år varit en yrkesgrupp med stor rörlighet på arbetsmarknaden. Trots att rekryteringsläget förbättrats något den senaste tiden, förväntas bristen på socionomer vara en fortsatt utmaning för nämnden under 2019-2021. Det kan komma att leda till en ökad kostnadsutveckling i form av högre löner och/eller konsultkostnader.
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet)
2.1 Verksamhetens resultat 2017
Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett nettoutfall per 31 december 2017 på 937,1 miljoner kronor inklusive produktionsuppdraget som redovisar ett nettoutfall på minus 1,7 miljoner kronor. För samhällsuppdraget redovisar vård- och omsorgsnämnden ett nettoutfall på 935,4 miljoner kronor. Sammantaget innebär det att nämnden endast marginellt (- 0,2 %) överskrider målet för 2017 i åtgärdsplanen för en ekonomi i balans.
I nettoutfallet för 2017 finns 5,6 miljoner kronor i extra intäkter som avser
omperiodiseringar av hyror och omsorgsavgifter inom främst äldreomsorgen. Dessa intäkter är av engångskaraktär och kommer inte fortsatt att stärka nämndens ekonomi 2018 och framåt. En osäkerhetsfaktor för 2018 är om volymutvecklingen i form av ökat antal individer med behov av insats samt om vårdtyngden ökar mer än givna
antaganden. Sammantaget gör det att nämnden står inför en fortsatt utmaning vad gäller den ekonomiska situationen 2018 trots åtgärdsplanens kostnadsdämpande effekter.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2017
Vård- och omsorgsnämndens budget för 2017 var 914,9 miljoner kronor med tillägg enligt åtgärdsplan att ytterligare 20,0 miljoner kronor fick utnyttjas under året. Vård- och omsorgsnämnden har således haft totalt motsvarande 934,9 miljoner kronor i disponibla medel för 2017.
För samhällsuppdraget avser 94 procent av erhållna bidrag återsökning av moms i ej skattepliktig verksamhet. Av de externa intäkterna utgörs 58 procent av omsorgsavgifter och resterande 42 procent av hyresintäkter från boende i särskilt boende.Skillnaden mellan budget och utfall utgörs dels av ökade volymer, dels av återbetalningar från försäkringskassan och under året erhållet bidrag från migrationsverket. De senare är av engångskaraktär. I differensen av nettoanslaget ovan ingår också ett marginellt
underskott på cirka 0,2 % jämfört med budget inklusive accepterat underskott.
Interna intäkter och kostnader mellan samhällsuppdraget och produktionsuppdraget under punkterna 2.1 till 2.2. är inte beaktade.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2017
I vård- och omsorgsnämndens budget för år 2017 anges här 864 620 miljoner kronor avseende köp av verksamhet. Därutöver tillkommer ytterligare 20 miljoner kronor för köp av verksamhet, i form av ett accepterat underskott.
Samhällsuppdragets hyreskostnader för 2017 blev 10 miljoner kronor lägre än budgeterat samtidigt som kostnaden avseende köp av verksamhet ökade med motsvarande. Förändrade ersättningsmodeller och nya LOV-avtal har medfört en förflyttning av kostnader från hyror till köp av verksamhet. Ett antal hyresavtal har under året övergått, dels till AB SOLOM, dels till produktionsuppdraget.
Resterande avvikelse mellan budget och utfall för köp av verksamhet är att hänföra till ökad volym, se även årets intäkter, punkt 2.1.1 Extern intäkt.
Det lägre utfallet för lönekostnader under året återspeglas i det motsvarande högre utfallet för tjänsteköp av konsult.
Inom övriga kostnader återfinns en reducerande post då subventionen av insatsen
"matlåda" inom hemtjänst utgått under 2017 vilket bidrar till det lägre utfallet jämfört med budget.
Avvikelsen i utfallet för kapitalkostnader är bland annat att hänföra till ett projekt där annan part bekostade en investering.
2.1.3 Uppfyllelse av åtaganden samt verksamhetens grunduppdrag/kvalité Av elva fastställda åtaganden för 2017 bedöms åtta vara helt uppfyllda, ett vara delvis uppfyllt och två anses inte vara uppfyllda. Under året har vård- och omsorgsnämnden arbetat på flera olika plan för att nå de åtaganden som sattes i verksamhetsplanen för 2017, företrädesvis genom ett fortsatt omfattande arbete i enlighet med nämndens åtgärdsplan för att nå en ekonomi i balans 2019. Vård- och omsorgsnämnden har kraftigt förbättrat sina resultat i mätningen för hållbart medarbetarengagemang och
bidrar i hög grad till att göra Sollentuna kommun till en attraktiv arbetsplats, vilket är en förutsättning för att rekrytera och behålla kompetent personal. Nämnden visar fortsatt goda resultat i mätningarna för kundnöjdhet inom hemtjänst och särskilt boende i Socialstyrelsens kundundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?", men den mycket höga ambitionsnivån vad gäller målvärden har inte fullt ut uppnåtts.
2.2 Verksamhetens budget 2018
Ekonomi
Vård- och omsorgsnämndens ram för 2018 är 934,8 mkr, en ökning motsvarande 19,9 miljoner kronor jämfört med 2017 års budgetram. Därutöver har vård- och
omsorgsnämnden ett accepterat underskott på 5 miljoner kronor. Sammantaget beräknas vidtagna åtgärder enligt åtgärdsplanen ge en helårseffekt på 45-50 miljoner kronor jämfört med om nämnden inte hade arbetat i enlighet med åtgärdsplanen. Kalkylen bygger på ett scenario för 2018 med oförändrad volym och vårdtyngd jämfört med 2017. Nämnden överskred endast marginellt budgeten i enlighet med åtgärdsplanen för 2017. Kontoret gör bedömningen att delmålet för 2018 uppnås förutsatt att det inte sker några volymökningar utöver givna antaganden. En osäkerhet i budget avser
utvecklingen av volymerna särskilt avseende antal kunder inom
funktionshinderområdet. Det finns tecken på att fler personer ansöker om assistans och antalet kunder med personlig assistans har ökat. Ytterligare en osäkerhet är de
ekonomiska konsekvenserna av det pågående omställningsarbetet inom äldreomsorgen och den förnyade behovsbedömning som görs i samband med det.
Nämndmål
Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan för 2018 innehåller fyra nämndmål.
Dessa är (i) effektivare resursanvändning, (ii) attraktiv arbetsplats, (iii) nöjdare och tryggare kunder och (iv) ökad digitalisering inom vård- och omsorg.
Allt fler blir äldre och personer med rätt till insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ökar. Sammantaget gör detta att behovet av insatser från nämnden ökar kontinuerligt. Nämnden har haft ekonomiska underskott de senaste två åren och detta föranledde att en åtgärdsplan togs fram som godkändes av
kommunstyrelsen i juni 2016. Planen syftar till att få en budget i balans till år 2019 genom att bl.a. se över handläggningsprocessen, ersättning och andra villkor för
utförare, avgifter och taxor, öppen och förebyggande verksamhet samt kontorets interna arbete. Under 2016 påbörjades arbetet med att genomföra många av de åtgärder som finns i åtgärdsplanen. Det arbetet har fortsatt under 2017. En del av de beslut som fattades under 2016 började ge effekt under 2017. Helårseffekt för merparten av besluten kommer under 2018. Nämnden fortsätter sitt arbete att kontinuerligt effektivisera och att månatligen följa upp kostnader och intäkter för att säkerställa effekten av genomförda åtgärder och uppmärksamma eventuellt behov av ytterligare åtgärder.
Vård- och omsorgsnämnden har kraftigt förbättrat sitt resultat i hållbart
medarbetarengagemang. Andelen som svarar positivt på de nio frågorna har ökat från 64,6 procent år 2015 till 83 procent år 2017. Den externa personalomsättningen har minskat från 25,8 procent år 2016 till 21,6 procent år 2017. Trots minskningen är resultatet något högre än kommungenomsnittet på 15,9 procent. En stor utmaning är att arbetsmarknaden i stockholmsområdet erbjuder många möjligheter och att konkurrensen om medarbetare är hög. Socionomer har blivit en grupp med hög rörlighet på
arbetsmarknaden och andra nordvästkommuner har samma utmaningar att hantera.
Avdelningarna kommer ta fram handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten och arbeta utifrån dessa under 2018.
Kunderna inom äldreomsorg är nöjda. Socialstyrelsens kundundersökningar visar på hög kundnöjdhet såväl inom hemtjänst som särskilt boende. Nämndens ambition är att kundnöjdheten ska öka ytterligare. Hög kundnöjdhet är en viktig del i Sollentuna
kommuns vision att bli Sveriges mest attraktiva kommun. Sollentuna kommun ska ligga i topp i fem nationella rankningar som har betydelse för invånare och företag. Där ingår socialstyrelsens mätning för särskilt boende och hemtjänst. Nämnden vill även nå topplaceringar i SKL:s kundnöjdhetsundersökningar inom daglig verksamhet och LSS- boende.
Digitaliseringen inom vård- och omsorg går snabbt. Teknik som används i allt fler kommuner är exempelvis sensorer, kameror och digitala lås. Det ger möjlighet till resurseffektivitet, men ställer också högre krav på nämnden att tillgodose behov från sina kunder och anpassa sig till förändringar. Nämnden har under 2017 utvecklat sitt arbete med digitalisering i syfte att erbjuda ökad valfrihet, exempelvis har digital tillsyn införts successivt för att kunna erbjuda kunderna ett alternativ till traditionell tillsyn.
Sollentuna kommun har också, som en av tio kommuner, deltagit i SKL:s
utvecklingsprojekt LEDA- för smartare välfärd som syftar till att öka kvaliteten och hastigheten i införandet av digital välfärd.
2.2.1 Intäkter utfall 2017/budget 2018
Vård- och omsorgsnämndens ram för 2018 är 934,8 mkr, en ökning motsvarande 19,9 mkr jämfört med 2017 års budgetram. Därutöver har vård- och omsorgsnämnden ett accepterat underskott på 5 miljoner kronor.
För samhällsuppdraget består budgetposten 2018, Bidrag, av återsökning av moms i ej skattepliktig verksamhet och står i direkt relation till kostnaden för ersättning till utförare av vård- och omsorg. Här redovisas även bidrag från exempelvis
migrationsverket och försäkringskassan.
Det lägre budgeterade beloppet för övrig extern intäkt 2018 avser avgifter och hyresintäkter från boende och beror främst på omvandlingen av Torsbacke till
trygghetsboende, med lägre volym inom verksamhetsområdet särskilt boende som följd.
2.2.2 Kostnader utfall 2017/budget 2018
Den budgeterade kostnaden för köp av verksamhet under 2018 är baserad på att de förändrade avtal och ersättningsnivåer som genomförts under 2017 når helårseffekt. I lönekostnaden, som inte fick fullt utfall 2017, beräknas under 2018 inte några vakanser ha reducerande effekt. En omfördelning från utfallet för övriga kostnader till
lönekostnader har gjorts med anledning av avslutade köp av konsulttjänst.
Kapitalkostnader är budgeterade enligt planerad investeringsnivå 2018.
2.3 Resultatenhetens budgetförutsättningar
2.3.1 Verksamhetens resultat 2017 Intäkter utfall/budget 2017
Ovanstående samt följande diagram avser produktionsuppdraget SOLOM. Beloppen i diagrammen avser omsättningen i verksamheten. Produktionsuppdraget har ingen ram utan förväntas rapportera ett nollresultat.
Produktionsuppdragets interna intäkter är att hänföra till ersättning från
samhällsuppdraget för vård- och omsorgstjänster inom LSS-verksamheter. Posten för bidrag, som utgörs av återsökning av moms för kostnader i ej skattepliktig verksamhet står i relation till kostnaden för köp av omsorgstjänster.
I samband med övertagande av lokalkostnader från samhällsudraget gick även extern hyresintäkter från vissa boenden över till Produktionsuppdraget.
Volymen och därmed omsättningen inom produktionsuppdraget förändras över tid i takt med att AB SOLOM får godkända tillstånd att driva verksamhet från IVO.Tidpunkten för när och i vilken omfattning de kvarstående LSS-verksamheterna inom den egna regin övergår till AB SOLOM är i dagsläget inte fullt ut känd.
Kostnader utfall/budget 2017
Under 2017 har arbetet med överföring av verksamhet från produktionsuppdraget till AB SOLOM fortsatt. Förändrade avtal, ersättningsnivåer och uppdrag har även
inneburit att ytterligare hyreskostnader övertagits av produktionsuppdraget, från beställaren. Den avvikande lönekostnaden är att hänföra till bemanningsavtalet.
2.3.2 Verksamhetens budget 2018 Intäkter utfall 2017/budget 2018
Under 2018 fortsätter arbetet med överföring av verksamhet från produktionsuppdraget till AB SOLOM. Tre verksamheter, som övergick under 2017, beräknas få reducerande helårseffekt under 2018. De förändringar av avtal, ersättningsnivåer och uppdrag som genomförts föregående år får effekt på de interna intäkterna och därmed bidrag som avser återsökning av moms i ej skattepliktig verksamhet. Även övriga externa intäkter reduceras i takt med att AB SOLOM övertar verksamhet.
Kostnader utfall 2017/budget 2018
Under 2018 fortsätter arbetet med överföring av verksamhet från produktionsuppdraget till AB SOLOM. Tre verksamheter, som övergick under 2017, beräknas få reducerande helårseffekt under 2018. De förändringar av avtal, ersättningsnivåer och övertagande av lokalkostnader som genomförts föregående år medför det högre budgeterade utfallet avseende hyror.
Resultatenhetens utfall för 2018 är svårprognostiserat då tidpunkter och volymer för övergång till AB SOLOM i dagsläget inte är kända.
2.4 Utsikt 2019 - Konsekvensanalys
Vård och omsorgsnämnden har under flera år haft en kostnadsnivå som överstiger beslutad budget och nämnden arbetar intensivt med en åtgärdsplan för ekonomi i balans. Enligt den återkoppling kring åtgärdsplanen som gjordes under hösten 2017 har åtgärderna haft en tydligt kostnadsdämpande effekt och den sammantagna
helårseffekten av vidtagna åtgärder beräknas till mellan 45-50 miljoner kronor.
Åtgärdsplanen med de förändringar i ersättning och villkor som beslutats innebär att även nämndens utförare av vård- och omsorg ställs under ett förändringstryck där olika kostnadsomställningar kan vara nödvändiga utöver löpande rationaliseringar. Det är dock inte hållbart att under en hel serie av år sänka ersättningsnivån eller undanhålla kompensation för kostnadsökningar.
Enligt SKLs beräkningar baserat på befolkningsprognosen kommer det att finnas ett starkt demografiskt tryck på vården och omsorgen de närmaste åren. De demografiskt betingade behoven, med allt fler yngre och fler äldre, bedöms öka nationellt med i genomsnitt drygt 1,4 procent årligen de kommande tio åren. Utifrån
befolkningsprognosen för Sollentuna kommun kan det konstateras att befolkningen 80+
år kommer att öka mycket kraftigt kommande år, med drygt 4 % årligen från 2018-2021 för att sedan 2022 och 2023 öka ytterligare med närmare 7 % årligen. Det finns en
tydlig evidens för att skillnaderna i befolkningens hälsostatus ökar markant efter 80 års ålder. Från den åldern ökar också problemen med de sensoriska funktionerna (syn och hörsel) och den mentala hälsan försämras med kraftigt ökande prevalens för kognitiv svikt, demens och depression. Det är också främst från 80+ år som multisjuklighet och skörhet ökar vilket är en speciell utmaning för hälso- och sjukvården och
äldreomsorgen. Genomsnittsåldern för personer med hemtjänstinsatser i Sollentuna var 83 år och för särskilt boende 86 år enligt officiell statistik per 31 oktober 2017.
Åldersdistributionen inom äldreomsorgens insatser gör att den demografiska utvecklingen kan förväntas slå igenom för de insatser som nämnden beslutar om.
För funktionshinderområdet måste den demografiska utvecklingen i främst åldersgruppen 5-65 år beaktas. Befolkningen 5-65 år beräknas öka med cirka 2 % årligen från 2018 och framåt. Utöver en demografiskt betingad volymökning kan också utvecklingen inom hälso- och sjukvården, främst genom förbättrad diagnostik och behandling, ytterligare öka behoven av insatser från omsorgen.
Vi har sett en fortsatt kostnadsövervältring från den statliga personliga assistansen.
Försäkringskassans tolkning av Högsta förvaltningsdomstolens dom från 13 juni (HFD 2017 ref. 27) innebär att assistansberättigade inte längre kan beviljas assistans för väntetid och beredskap mellan hjälpinsatserna. Konsekvenserna för den enskilde är att assistansen i praktiken inte kommer att kunna bidra på samma sätt till ett självständigt liv med arbete, föräldraskap, eget boende och aktiv fritid. Regeringen har valt att tillfälligt stoppa Försäkringskassans tvåårsomprövningar till dess att en ny lagstiftning är på plats. Vi har under senaste året sett en brant kostnadsutveckling inom
verksamhetsområdet personlig assistans. Antalet verkställda insatser har per 1 oktober 2017 ökat med drygt 30 procent jämfört med 1 oktober 2016. Motsvarande
volymökning 2018 skulle innebära en kostnadsökning med cirka 13 miljoner
kronor.Utifrån den pågående statliga utredningen kring den personliga assistansen finns preliminära indikationer på att kommunerna kan komma att få ta hela
huvudmannaskapet och därmed kostnadsansvaret även för den nuvarande statliga assistansen.
Riksdagen fattade den 15 juni 2017 beslut gällande en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) trädde i kraft den 1 januari 2018. Under 2018 kommer Stockholms läns landsting inte att fakturera några kostnader för utskrivningsklara patienter men från 2019 återinförs fakturering, vilket kan komma att öka nämndens kostnader jämfört med 2018.
Utifrån lokalförsörjningsplanen har vård- och omsorgsnämnden behov av ett nytt LSS- boende per år den närmaste femårsperioden. Detta kommer att innebära ett betydande investeringsbehov vilket leder till högre kapitalkostnader och högre lokalkostnader för vård- och omsorgsnämnden. Detta behov kan öka ytterligare beroende på IVOs bedömningar gällande tillstånd för befintliga boenden som kan komma att behöva ersättas. Det är dock mycket osäkert om något nytt boende kommer att hinna bli färdigt fram till 2021 varför detta inte kommer att beaktas i detta budgetunderlag.
Nämnden har också åtaganden utifrån avtal enligt LOU som innebär att ersättningarna avtalsenligt räknas upp utifrån kostnadsutvecklingen (OPI). Detta innebär att nämnden kommer att öka sin kostnad med cirka 12 miljoner kronor jämfört med 2018 för dessa avtal. Ifall nämnden hade upphandlat dessa avtal utan OPI-uppräkning hade sannolikt ersättningarna enligt anbuden varit högre för att kompensera för kostnadsökningarna.
Nämnden har redan via sin åtgärdsplan dämpat kostnadsutvecklingen genom anpassad biståndsbedömning, minskat antal tillgängliga boendeplatser och neddragningar i ej
lagstadgad verksamhet. Detta gör också nämnden mer exponerad för kommande volymökningar.
Om nämnden inte skulle få någon kompensation vare sig för tillkommande volymer eller pris- och löneökningar för 2019 blir konsekvensen sannolikt att nämnden kommer att redovisa underskott även om nämnden fattar beslut om att inte höja ersättningarna inom LOV. Ett eventuellt beslut om att inte höja ersättningarna inom LOV skulle riskera att utförare drar sig ur kommunens LOV system.
Vård- och omsorgsnämnden kommer att fortsätta verka för en god ekonomisk hushållning och med utgångspunkt i de förbättringsområden som definierats i åtgärdsplanen arbeta vidare med åtgärder som kan dämpa nämndens
kostnadsutveckling. Det handlar främst om att säkerställa en stringent och rättsäker biståndsbedömning och löpande se över ersättningsnivåer och lokalkostnader.
Nämnden har också för avsikt att under våren 2018 ytterligare fördjupa sig i de jämförelser som har gjorts med de sk jämförbara kommunerna genom att inleda ett samarbete/benchmarking med ett urval kommuner, både inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet.
2.5 Nya/förändrade behov inför 2019-2021
Prio
. Nya förändrade behov Belopp Budget
2019
Plan 2020
Plan 2021
1 Årlig effekt av prognostiserade volymökningar 24,2 milj 28,5 milj 33,0 milj 2 Årlig effekt av prognostiserade prisökningar 12,0 milj 20,0 milj 22,0 milj 3
I tabellen ovan beskrivs de viktigaste förändringarna i nämndens behov inför budget 2019-2021. Beloppen avser det årliga behovet av ramjustering jämfört med budgetram föregående år. Beloppen för plan 2019 ovan avser således behovet av ramjustering utifrån ram inklusive accepterat underskott för 2018.
Nya/förändrade behov - volymer
Äldreomsorgen kommer att möta ett starkt demografiskt tryck de närmaste åren.
Befolkningen 80+ beräknas öka med drygt 4 % årligen från 2018-2021 för att därefter öka med närmare 7 % årligen. En beräkning av den ekonomiska effekten av de
demografiskt drivna volymökningarna indikerar att vård- och omsorgsnämnden skulle behöva en årlig volymkompensation på 21-23 miljoner kronor för 2019-2021 för äldreomsorgen.
Vid bedömningen om behovsutvecklingen inom funktionshinderområdet måste den demografiska utvecklingen i främst åldersgruppen 5-65 år beaktas. Befolkningen 5-65 år beräknas öka med cirka 2 % årligen från 2018 och framåt. En beräkning av den ekonomiska effekten av de demografiskt drivna volymökningarna inom funktionshinder indikerar att vård- och omsorgsnämnden skulle behöva en årlig volymkompensation på cirka 8-10 miljoner kronor för 2019-2021 för funktionshinderområdet. Utöver detta behov finns det en risk för att volymerna främst inom personlig assistans kan komma att öka mer än den demografiska utvecklingen.
Totalt innebär det att vård- och omsorgsnämnen har att hantera en demografiskt driven
behovsökning (volymökning) motsvarande cirka 29-33 miljoner kronor årligen under perioden 2019-2021. Effekterna av denna prognostiserade volymökning överstiger således preliminär volymkompensation i Budget 2018 med plan 2019-2020.
Vård- och omsorgsnämnden kommer med utgångspunkt i en god ekonomisk
hushållning och utifrån de förbättringsområden som definierats i åtgärdsplanen arbeta vidare med åtgärder som kan dämpa nämndens kostnadsutveckling. När det gäller volymerna handlar det främst om att säkerställa en stringent och rättsäker
biståndsbedömning.
Nya/förändrade behov - priser
Nämnden har åtaganden utifrån avtal enligt LOU som innebär att ersättningarna avtalsenligt räknas upp utifrån kostnadsutvecklingen (OPI). Uppräkningsklausulerna justeras successivt där även ett rationaliseringskrav införs så att avtalen endast justeras med 80 % av OPI. Uppräkningsklausulerna i nämndens avtal innebär att nämnden kommer att öka sin kostnad med cirka 12 miljoner kronor årligen för dessa avtal. Ifall nämnden hade upphandlat dessa avtal utan OPI-uppräkning hade sannolikt
ersättningarna varit högre för att kompensera för löpande kostnadsökningar. På motsvarande sätt som för LOU-avtalen är det orimligt att över tid inte ge utförare verksamma inom kommunens LOV-system kompensation för sina kostnadsökningar såsom löner, mm. Inför 2019 görs bedömningen att även ersättningarna inom LOV behöver räknas upp vilket beräknas innebära en kostnadsökning på cirka 8-10 miljoner kronor.
Totalt innebär det att vård- och omsorgsnämnen har att hantera en prisökning kopplat till utförarnas ökade produktionskostnader (främst löner) motsvarande cirka 20-22 miljoner kronor årligen under perioden 2019-2021. Vård- och omsorgsnämnden kommer med utgångspunkt i en god ekonomisk hushållning och utifrån de
förbättringsområden som definierats i handlingsplanen arbeta vidare med åtgärder som kan dämpa nämndens kostnadsutveckling. När det gäller prisökningar handlar det främst om att löpande se över ersättningsnivåer och lokalkostnader.
Kostnadsdämpande åtgärder
Vård- och omsorgsnämnden arbetar intensivt med en åtgärdsplan för en ekonomi i balans. Åtgärderna har haft en tydligt kostnadsdämpande effekt och den sammantagna helårseffekten av vidtagna åtgärder beräknas uppgå till mellan 45-50 miljoner kronor för 2018. Utan dessa åtgärder hade nämndens kostnadsläge således varit markant högre än det nu är. Vård och omsorgsnämnden kommer med utgångspunkt i en god
ekonomisk hushållning och utifrån de förbättringsområden som definierats i åtgärdsplanen arbeta vidare med åtgärder som kan dämpa nämndens
kostnadsutveckling.
För att dämpa den kommande kostnadsutvecklingen driven av demografin kommer ett fortsatt utvecklingsarbete att ske inom myndighetsutövningen. Det handlar främst om att fortsatt säkerställa en stringent och rättsäker biståndsbedömning och uppföljning av fattade beslut för att löpande tillse att brukare har rätt insatser utifrån behov.
Sammantaget bedöms detta ha en kostnadsdämpande effekt för 2019 på cirka 5 miljoner kronor.
När det gäller kostnadsdämpande åtgärder avseende ersättningar och priser kommer nämnden löpande se över ersättningsnivåer och lokalkostnader och, i den utsträckning
det är möjligt införa ny teknik och nya metoder som kan ge rationaliseringseffekter inom omsorgen. Sammantaget bedöms detta ha en kostnadsdämpande effekt för 2019 på cirka 8 miljoner kronor.
Nämnden har också för avsikt att under våren 2018 ytterligare fördjupa sig i de jämförelser som har gjorts med de sk jämförbara kommunerna genom att inleda ett samarbete/benchmarking med ett urval kommuner, både inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet.
2.6 Investeringsbehov
Utifrån lokalförsörjningsplanen behöver vård- och omsorgsnämnden ett nytt LSS- boende per år den närmaste femårsperioden. Detta kommer att innebära ett betydande investeringsbehov vilket leder till högre kapitalkostnader och högre lokalkostnader för vård- och omsorgsnämnden. Detta behov kan öka ytterligare beroende på IVOs bedömningar gällande tillstånd för befintliga boenden som kan komma att behöva ersättas. Det är dock mycket osäkert om något nytt boende kommer att hinna bli färdigt fram till 2021 varför detta inte beaktas i detta budgetunderlag. Detta innebär att
nämnden bedöms fortsätta med samma investeringstakt som för 2018.
