Bilaga 1. Verksamhetsplan Miljo- och byggnadsnämnden, reviderad 2019-11-19

(1)

Verksamhetsplan 2020

Miljö- och byggnadsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Bygglovsenheten inom samhällsbyggnadsprocessen ... 3

1.3 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet samt livsmedelskontroll ... 3

1.4 Samhällsbyggnadsprocessen ... 3

2 Omvärldsanalys ... 5

3 Nulägesanalys ... 9

4 Systematiskt kvalitetsarbete ... 14

5 Ekonomi ... 15

5.1 Budget på nämndens verksamhetsområde ... 15

5.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde ... 15

5.3 Riktade budgetmedel ... 16

5.4 Investeringsram ... 16

6 Kvalitetsstyrning ... 17

6.1 Målgrupp (Kunder – brukare – invånare - intressenter)... 17

6.2 Verksamhet ... 20

6.3 Ekonomi ... 24

7 Målstyrning ... 26

7.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 26

7.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 28

7.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 29

8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 30

8.1 Rubbad opartiskhet ... 30

8.2 Kontrollskuld uppstår... 30

8.3 Personuppgifter hanteras inte enligt GDPR i ärendehandläggning ... 30

8.4 Bristande beslutsunderlag ... 30

9 Plan för uppföljning av privata utförare ... 31

Bilagor

Bilaga 1: Bilaga 1_Effektkedja_Lantmäteriraport2018.1

(3)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Nämnden ansvarar för kommunens tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftning samt övriga speciallagsreglerade områden inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden svarar även för kommunens kontroll och tillståndsgivning för bland annat bygglov och krav på byggnader.

1.2 Bygglovsenheten inom samhällsbyggnadsprocessen

Beskrivning

Enheten verkar för en god byggnadskultur och en god estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö.

Enheten prövar bygglov, anmälningsärenden och utövar tillsyn över att plan- och bygglagen följs. I enhetens uppdrag ingår att kommunen uppnår en rättssäker myndighetsutövning inom ansvarsområdet.

1.3 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet samt livsmedelskontroll

Beskrivning

Avdelningen för miljö-och hälsoskydd fullgör kommunens uppgifter enligt miljöbalken utom när det gäller uppgifterna enligt 7 kap. 11 kap. och 15 kap. vad gäller den kommunala

renhållningsskyldigheten. Undantagen gäller inte tillsynsansvaret enligt 26 kap. Nämnden ansvarar därmed för samtliga miljöövervaknings- och tillsynsuppgifter enligt miljöbalken. Avdelningen

genomför också kommunens uppgifter enligt det speciallagsreglerade miljö- och hälsoskyddsområdet i övrigt inklusive livsmedelslagen, strålskyddslagen, lagen om animaliska biprodukter samt kommunens uppgifter enligt lagen om sprängämnesprekursorer.

Avdelningen ska verka för ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Sollentunas invånare. Maten ska vara säker och livsmedelshanteringen redlig. Tillsynen ska vara riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell. Företag och allmänhet ska ha högt förtroende för verksamheten.

1.4 Samhällsbyggnadsprocessen

I Sollentuna kommun är inriktningen att skapa en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess för att öka medborgarnytta, effektivitet och förmåga att möta framtidens utmaningar. De verksamhetsområden som omfattas av samhällsbyggnadsprocessen hanteras politiskt av Kommunstyrelsen och fyra nämnder:

 Kommunstyrelsen (större exploateringsprojekt, mark- och fastighetsinnehav)

 Miljö- och byggnadsnämnden (tillsyn inom miljö- och hälsoskydd, bygglov, anmälningsärenden, tillsyn enligt plan- och bygglagen)

 Samhällsbyggnadsnämnden (detaljplaner, exploatering, mät- och kartteknik)

 Natur och tekniknämnden (gator, vägar, allmänna platser, trafik och parkering, naturmark)

 Klimatnämnden (planera och samordna miljö- och klimatfrågor, buller-, energi- och vattenfrågor)

Utförandet av samhällsbyggnadsprocessen är samlat till en avdelning på kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadsavdelningen, som lyder under Kommunstyrelsen. Avdelningen genomför den verksamhet som nämnderna beslutat inom ramen för nämndernas budget och verksamhetsplaner.

Verksamheten för miljö- och hälsoskydd samt livsmedelskontrollen bedrivs parallellt med samhällsbyggnadsprocessen inom avdelningen för miljö- och hälsoskydd. Personalfrågor och kompetensförsörjning hanteras av Kommunstyrelsen.

Samhällsbyggnadsavdelningen startade sin verksamhet år 2019. Avdelningen är en sammanslagning av tidigare Stadsbyggnadsavdelningen, delar av tidigare Trafik- och fastighetskontoret samt

bygglovsverksamheten från det tidigare Miljö- och byggnadskontoret.

Syftet med samlad kompetens i en avdelning är att hålla ihop samhällsbyggnadsprocessen: från drift och förvaltning av dagens Sollentuna till utveckling av framtida miljöer, med platsen och kunden i

(4)

fokus.

Verksamheten har som vision att förvalta och utveckla vackra, funktionella och hållbara livsmiljöer för dagens och kommande generationers boende och verksamma i Sollentuna. Verksamheten ska också verka för god kommunikation och service till Sollentunabor och andra intressenter.

Under 2019 har en intern projektgrupp genomfört ett medarbetardrivet arbete för att utveckla verksamheten. Aktiviteter formulerades, inklusive behov av utveckling inom ett antal områden:

 Ledning och styrning av verksamheten

 Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen

 Vidareutveckling av processer och rutiner

 Vidareutveckling av projektmodell för exploateringsprojekt

 Lärande organisation

Bygglovsverksamheten har som ambition att kunna bidra till att hantera och lösa frågor kopplade till Sollentunas samhällsbyggnadsprocess i samarbete med de kommunala bolagen och med kunden och platsen i fokus. Verksamheten bygger nu laget, samt utvecklar samarbeten och projektmodell för exploateringsprojekt samt ser över processer och rutiner för att kunna svara upp mot denna högt ställda ambition. Projektgruppens förslag till aktiviteter har delvis genomförts. Andra aktiviteter håller på att genomföras och ytterligare andra är inplanerade att genomföras med start år 2020.

En ny organisation för avdelningen har införts från augusti 2019 med fem tydliga enheter enligt samhällsbyggnadsprocessen: från planering via tillstånd och lov till genomförande, drift och

förvaltning. I staben samlas administration inklusive ekonomi samt mät- och kartverksamhet och GIS med syftet att hålla ihop all data och förbereda en framtida digital handläggning.

Bild, Nämnder samt samhällsbyggnadsavdelningens enheter. Pilarna avser huvudansvar för leverans till resp. nämnd.

För att ge en sammanhållen utgångspunkt har avsnitten om omvärldsanalys och nulägesanalys i verksamhetsplanen tagits fram gemensamt för hela samhällsbyggnadsprocessen där

bygglovsverksamheten är en viktig del. Analyserna har kompletterats utifrån Miljö- och byggnadsnämndens samtliga ansvarsområden.

(5)

2 Omvärldsanalys

Agenda 2030 – FN:s mål för hållbar utveckling

FN antog 17 nya mål för hållbar utveckling 2015. Målen styr mot ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtliga 17 mål berör Sollentuna på något sätt och faller inom ramen för en kommuns uppdrag.

Bild, Agenda 2030, de globala målen för en hållbar utveckling

Sollentuna kommun arbetar kontinuerligt med att uppfylla samtliga mål inom ramen för sin rådighet.

Generellt kan sägas att rika, demokratiska och fredliga länder, såsom Sverige, ligger nära uppfyllnad av många sociala och ekonomiska mål. Däremot har rika länder många utmaningar med miljö- och klimatfrågor då välstånd länge har inneburit ett överutnyttjande av naturresurser. För Sollentunas del innebär mål 12 - hållbar konsumtion och produktion samt mål 13 - bekämpa klimatförändringarna, stora utmaningar att uppfylla. Mål 11 - hållbara städer och samhällen, innehåller flera delmål som är utmanande för kommunen att nå. Det är sannolikt att de flesta kommuner i Sverige behöver satsa extra på just dessa mål.

För att möta Sollentunas ambitiösa miljö- och klimatmål, Sveriges klimatlag och för att leva upp till målen i Agenda 2030 krävs ett brett spektrum av åtgärder. En handlingsplan för Agenda 2030 håller på att arbetas fram för Sollentuna kommun.

Avdelningen för miljö och hälsoskydd har sedan tidigare arbetet med de 16 nationella miljökvalitetsmålen som underlag för prioriteringar i tillsyns- och kontrollverksamheten.

Hållbarhetsmålen inkluderar i stort sett miljökvalitetsmålen. Av de 17 målen arbetar avdelningen särskilt med mål nummer 3, 6, 7, 12, 13 14, och 15.

Bygglovsverksamheten Lagar, regelverk och standarder

Bygglovsverksamheten kommer inom ramen för samhällsbyggnadsprocessen i kontakt med ett stort antal lagar inom främst plan- och byggområdet men även miljö- och fastighetsrättsliga områden. Lagar och förordningar förändras kontinuerligt och det är viktigt att samhällsbyggnadsprocessen har en bevakning och beredskap att anpassas i takt med förändringar.

De juridiska aspekterna avseende samhällsbyggnadsprocessen blir allt viktigare. Beslut överklagas och staten har olika uppfattningar och tolkningar av lagar som berör samhällsbyggnadsprocessen.

Exempelvis är arbetet med att klara miljökvalitetsnormerna för vatten är plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster svagt synkroniserade och lämnar luckor som kan göra det formellt svårt för kommunen att uppfylla sin roll.

Andra exempel där samhällsbyggnadsprocessen är beroende av lagstiftning och tolkning av

(6)

lagstiftning är upphandlingsfrågor samt de ändringar av avfallsförordningen (SFS2011:927) kopplat till miljöbalken som genomförts. Det gäller SFS2018:1462 och :1463 avseende producentansvaret.

Mät, kart, GIS och geodata

Lantmäteriet har annonserat förändringar vad gäller kommuners leverans av data till och från Lantmäteriet, samt även nya standarder för geodata. Till exempel följande.

1. Nya standarder för leveranser av fastighetsdata (DRK) och nya kopplingar till Lantmäteriets förrättningsdatabas (Arken) har införts, eller kommer att införas av Lantmäteriet.

2. Regeringen har gett Boverket och Lantmäteriet uppdraget att tillgängliggöra geodata inom samhällsbyggnadsprocessen i syfte att hitta effektiva informationsflöden. Under 2020 kommer direktiv för nationell standard av grundkartedata lanseras.

Ändringarna skapar behov om strategiskt arbete för geodata, dess struktur och leverans samt teknisk bearbetning och visning. En geodatastrategi behöver utvecklas som styrdokument.

Teknikutveckling

Teknikutvecklingen i omvärlden är snabb. I detta stycke redogörs för några av trenderna i omvärlden som redan påverkar eller i en snar framtid bedöms kunna påverka samhällsbyggnadsprocessen.

En digital samhällsbyggnadsprocess

Att skapa en digitalt standardiserad process för samhällsbyggnad är en viktig del för

samhällsutvecklingen. Översiktsplanering, detaljplanering, bygglov och medborgardialog ska kunna ske med digitala verktyg på ett enhetligt sätt.

En obruten digital samhällsbyggnadsprocess innebär att informationshanteringen sker digitalt genom hela processen där översiktsplaner, detaljplaner, fastighetsbildningar och bygglov ingår.

Detta innebär bland annat att:

 informationen, i form av till exempel planbestämmelser, ska lagras så att den blir återanvändbar

 det automatiskt går att överföra informationen mellan olika verksamhets- och ärendehanteringssystem

 det ska vara möjligt att använda informationen i olika former av e-tjänster

 informationen i första hand ska utbytas digitalt mellan myndigheter och andra som medverkar i processen.

Det ställer helt nya krav på gemensamma nationella principer och riktlinjer för till exempel

informationshantering, standarder, affärsmodeller och juridik. Lantmäteriet och Boverket har fått olika regeringsuppdrag för att på statlig nivå driva utvecklingen mot en digital samhällsbyggnadsprocess.

Varje kommun behöver anpassa sina processer, systemlösningar etc. för att kunna arbeta digitalt i samhällsbyggnadsprocessen.

För det interna arbetssättet och effektiviteten inom samhällsbyggnadsprocessen, är utvecklingen av GIS-verktyg det mest angelägna. Utvecklingen av det kommunala tekniska digitala minnet, GIS, behövs och möter idag inte behovet från samhällsbyggnadsprocessen för att öka effektiviteten. Den tekniska utvecklingen inom hantering, visualisering och interaktion av geografisk information/data är intensiv.

Den smarta staden

En smart stad är en stad som utnyttjar digitalisering och ny teknik för att göra vardagen enklare för invånare och verksamhetsutövare. I den smarta staden skapas kontinuerligt nya smarta tjänster som gör staden ännu bättre. En smart stad är en hållbar stad. Den smarta staden möjliggörs genom uppkoppling, data som är tillgänglig för allmänheten, it-plattformar som kan kommunicera med varandra, sensorer och annan teknik. En förutsättning för den smarta staden är en digital

samhällsbyggnadsprocess. Exempel på smarta tillämpningar kan vara transportoptimering som medför färre fordonskilometrar och smarta papperskorgar som via sensorteknik ”talar om” när de behöver tömmas vilket medför färre tömningstillfällen etc.

En huvudsaklig utmaning blir att säkerställa informations- och datasäkerheten samtidigt som krav och

(7)

efterfrågan på öppna data och digitala informationsflöden ökar.

Hållbart byggande

För byggandet är en utveckling mot mindre klimatpåverkande material strategiskt viktig. Utvecklingen för kolinlagring är också av stor betydelse. Det handlar även mer handgripligt om hur ekonomiskt och resursmässigt tunga investeringar i infrastruktur kopplat till exploateringsprojekt är genomförbara.

Ekonomiska och resursmässiga faktorer går sannolikt hand i hand.

Ökade miljökrav ställer även högre krav på entreprenörers maskinpark och därmed på entreprenadupphandlingar.

Förväntningar från medborgare och näringsliv Digital delaktighet

I dagens informationssamhälle ställs höga krav på e-tjänster inkl. självservice, interaktiva webblösningar, medborgardialog i beslutsprocesser med synpunkter och förväntan om snabb återkoppling och snabba beslut. Därmed finns förväntningar på likartade lösningar inom

samhällsbyggnadsprocessen. Kommunikationen behöver anpassas till hur medborgare och näringsliv önskar hämta/lämna information.

Ärendeflöden, t.ex. tillfälliga markupplåtelser eller bygglov förväntas ske sömlöst, digitalt och snabbt.

Medborgare och näringsliv förväntar sig att kunna hantera sina ärenden på webben och även betala där.

Konjunktur

Byggkonjunkturen kan komma att påverka intäkterna för plan-, bygglovs- och mät/kart- verksamheterna. I dagsläget ser inte samhällsbyggnadsprocessen att kostnadssidan, t ex vid upphandling av entreprenader, kommer att påverkas under det kommande året. Såväl intäkts- som kostnadssidan blir viktig att noggrant följa under år 2020.

Kompetensförsörjning

Medarbetarna är samhällsbyggnadsprocessens viktigaste resurs. Om kompetensförsörjningen inte säkerställs så fungerar inte samhällsbyggnadsprocessen. Kompetensutveckling och förflyttning i takt med omvärldens krav är nödvändig liksom effektiva och tydliga arbetsprocesser.

Samhällsbyggnadsprocessen har förutsättningar att skapa en attraktiv arbetsplats, då kommunens samlade kompetens inom samhällsbyggnad är i samma avdelning. Samhällsbyggnadsprocessen kan erbjuda intressanta arbetsuppgifter inom ett brett spektrum och ge möjlighet att arbeta tvärfunktionellt för hållbara lösningar med platsen och kunden i fokus.

Samhällsbyggnadsprocessen behöver, utöver grundprofessionerna inom samhällsbyggnadsprocessens specialistområden, attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med kompetens för att utveckla en digital samhällsbyggnadsprocess. Kommuner konkurrerar om personal med privata arbetsgivare som många gånger ligger längre fram vad gäller IT-utveckling och resurser. Samtidigt skapar, den tekniska utvecklingen inom hantering av geodata i verksamhetssystem och avdelningsgemensamma

geografiska databaser, behov av olika typer av specialistkunskaper som kan vara svår att hitta.

Dessa komplexa kompetensbehov tillsammans med en god arbetsmarknad inom området i länet gör det sannolikt svårt att rekrytera medarbetare med en fullständig kompetensprofil. Behoven att

vidareutbilda personal bedöms därför komma att öka under de närmsta åren. Medarbetare ställer också större krav på arbetsgivarens arbetssätt, IT-infrastruktur och arbetskultur.

Utöver detta ökar krav på juridisk kompetens inom samhällsbyggnadsprocessens ansvarsområden.

Fler seniora och erfarna handläggare samt projektledare och upphandlingsexperter krävs för att klara en alltmer komplex handläggningsmiljö.

En slutsats är att en kompetensförsörjningsplan bör tas fram för att säkerställa att samhällsbyggnadsprocessen har rätt kompetenser idag och i framtiden.

Kompetensförsörjning är ett viktigt område då nämndernas verksamheter kräver specialister inom många områden. All personal på samhällsbyggnadsavdelningen ingår i kommunledningskontoret och är därmed i formell mening underställda kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsavdelningens uppdrag

(8)

är att bidra till samhällsbyggnadsprocessen som helhet fungerar Miljö- och hälsoskyddsverksamheten samt livsmedelskontrollen Likvärdig och effektiv tillsyn

Nationellt ökar kraven på att miljötillsynen och livsmedelskontrollen ska bli mer likvärdig och effektiv. I olika utredningar uppmuntrar staten kommunerna att ta initiativ till att samverka mer med varandra. Därför har kommunstyrelsen gett kommunledningskontoret i uppdrag att utreda möjliga samverkansformer med kommuner i norrort med inriktning Attundakommunerna. Konsekvenserna av uppdraget kan få till följd att miljö- och hälsoskyddsverksamheten inom några år skulle kunna

organiseras på annorlunda sätt alternativt att avtalssamverkan inom några områden införs. Beroende på hur detta utvecklas kan det få ekonomiska konsekvenser för verksamheten. Långsiktigt är ambitionen att verksamheten ska bedrivas rättssäkert och kostnadseffektivt.

Digitalisering

Kraven på ökad digitalisering fortsätter. Miljö- och hälsoskyddsverksamheter ska i större omfattning leverera information till statliga myndigheter om tillsyns- och kontrollverksamhet. Informationen ska levereras digitalt via e-tjänster och kunna hämtas från våra ärendehanteringssystem. Detta ställer krav på att ärendehanteringssystemen utvecklas i takt med kraven. I det fortlöpande förbättringsarbetet har behov av förbättrade och nya e-tjänster identifierats. Information har kommit till Tillväxtverket att EU har inlett ett granskningsärende gällande tjänstedirektivets tillämpning i Sverige kopplat till invånares möjlighet att använda digitala tjänster för tillståndsansökningar mm. Kommunerna kommer att bli berörda genom att man behöver öka e-tjänsterna.

(9)

3 Nulägesanalys

Bygglovsverksamheten

Verksamheten har under 2019 genomgått ett år av omorganisation och arbete med en tydligare inriktning och arbetsformer och behöver nu ta nästa steg genom att koppla ihop arbetsprocesser på tvären, att få in driftkonsekvenser i tidig planering, att säkerställa att planer leder till bygglov samt att gå från planering till ett ökat genomförande. Bygglovsverksamheten har en nyckelroll i att länka samman planläggningen och driften inom processen. Planprojekt och exploateringsprojekt genomförs nu i samma handläggningssystem Antura vilket är ett första steg mot att skapa bättre förutsättningar för en sammanhållen stadsbyggnadskedja. Enligt uppdrag från kommunfullmäktige ska verksamheten verka för en strukturell ökning av årlig bostadsproduktion från dagens ca 300 bostäder till 500

bostäder. En hållbar tillväxt kräver också balans med den samhällsservice som kommunen kan erbjuda.

För att nå dit krävs prioritering och fokusering i projektportföljen avseende de projekt som är nära ett genomförande liksom en närmare kommunikation med näringslivet för investeringar i Sollentuna. Det är även viktigt att prioritera vilka nya detaljplaner som bör utvecklas, då planreserven redan idag är omfattande. I tillägg behöver samverkan med de kommunala bolagen utvecklas.

Det kommer att krävas politiska beslut kring mobilitet, inklusive framkomlighet för de trafikslag som finns med i kommunens trafikpolicy samt för parkering inom såväl allmän platsmark som

kommunkoncernens kvartersmark. Att bygga tätt i centrala lägen bör minska behovet av parkeringsplatser, men det kommer av utrymmesskäl i hög utsträckning behöva tillgodoses i

kostsamma garage under jord. Sollentunas tillväxt av människor och trafik kommer att ställa mer krav på parkeringsövervakning för att säkerställa att allmänna parkeringar används av dem de i första hand är avsedda för. För att göra det ekonomiskt mer överkomligt att bygga bostäder behöver nya modeller för att tillgodose parkeringsbehovet i balans med efterfrågan övervägas, d.v.s. en ny modell för parkeringslösningar.

Samhällsbyggnadsprocessen har en potential att väsentligt effektivisera handläggning av de olika momenten genom digitalisering. En digital samhällsbyggnadsprocess med ett effektivt nyttjande av gemensamma data, baserad på kartinformation/geodata och geografiska informationssystem (GIS), kommer att innebära en ännu effektivare avdelning samt att medborgare och näringsliv dygnet runt och samtliga dagar under året kan kommunicera digitalt med verksamheten via robusta och rättssäkra e-tjänster. I tillägg innebär en digital samhällsbyggnadsprocess en ännu mer attraktiv arbetsplats för dagens och framtida medarbetarna då repetitiva administrativa moment skalas bort till förmån för mer avancerade arbetsuppgifter.

Bild, En digital samhällsbyggnadsprocess utgående från befintlig miljö i Sollentuna Källa: Samhällsbyggnadsavdelningen, Sollentuna kommun

Sollentuna kommun har som ett av tre övergripande mål att skapa trygghet och välfärd genom livet.

Samhällsbyggnadsprocessen kan bidra till att Sollentunaborna ska uppleva en säker, trygg och socialt hållbar livsmiljö i kommunen. Detta inte minst genom genomtänkt samhällsplanering med drift- och förvaltningsfrågorna som en central utgångspunkt för samhällsplaneringen. Verksamheten kan bidra

(10)

till en bättre samordning av trygghetsfrågorna inom kommunkoncernen. Detta genom att tillsätta en roll med ansvar för trygghet kopplat till samhällsbyggnadsprocessen och därigenom få ett ännu större fokus på trygghets-, kris- och beredskapsfrågorna. Även Agenda 2030 ger stöd för arbete inom området.

Samhällsbyggnadsprocessen har idag låga NKI-tal kopplat till bygglov. Här pågår ett projekt i samarbete med kommunens kundcenter med syfte att förtydliga och förenkla för kunden i

bygglovsprocessen. Även jämförelse med andra kommuner i Stadsbyggnadsbenchen liksom Svenskt näringslivs årliga ranking visar på en potential avseende förbättrad kommunikation med näringslivet.

Inom verksamheten pågår arbetet med att utveckla kommunens översiktsplan (ÖP), i hållbar riktning baserat på Agenda 2030. ÖP ska fastställas under år 2021. Kommunen arbetar redan idag kontinuerligt med Agenda 2030 och att uppfylla samtliga mål inom ramen för sin rådighet.

Verksamhetens inriktning är att ÖP ska utgöra kommunens övergripande styrdokument i

samhällsbyggnadsprocessen. Denna inriktning kommer under år 2020 att innebära att fler enheter inom verksamheten och ytterligare enheter från övriga avdelningar och nämnder inom kommunen samt de kommunala bolagen involveras i utvecklingsarbetet kring ÖP.

En ÖP är inte ett juridiskt bindande dokument, men en väl förankrad ÖP-process bäddar för att planen kan tjäna som styrdokument för vilka allmänna intressen som ska beaktas vid framtida planering.

Särskilda, pågående uppdrag

Inom samhällsbyggnadsavdelningen pågår, utöver grunduppdraget inom respektive nämnds reglemente, arbete kring ett stort antal, särskilt beslutade politiska uppdrag. Exempel på uppdrag är följande.

 Handlingsplan Agenda 2030

 Avfallsplan

 Bullerstrategi

 Energiplan

 Vattenplan

 Mål och handlingsplan: miljö&klimat

 Vattensamverkan

 Översiktsplan

 Urban grönstruktur

 Klimatanpassningsplan

 Parkeringsplan

 Cykelplan

 Säkra skolvägar

 Trygg i trafiken

 Klottersanering

 Busshållplatser Edsberg

 Cykelparkering

 Ny entré pendeltågstation Häggvik

 Förbättrad snöröjning

 Städkritiska områden

 Parkeringskritiska områden

 Digitalisera kulturmiljöprogram

 Insamling FTI

Observera att uppdrag listade ovan inte utgör den kompletta listan av särskilt beslutade politiska uppdrag, samt att ytterligare uppdrag diskuteras.

Samhällsbyggnadsprocessen har skapat förutsättningar för sammanhållet flöde och hög effektivitet genom att samordna och dela gemensamma resurser. Som den icke-kompletta listan av särskilt beslutade politiska uppdrag ovan visar, finns ett behov att prioritera och koordinera nämndernas uppdrag till verksamheten, till nytta för medborgare och näringsliv.

Miljö- och hälsoskyddsverksamheten samt livsmedelskontrollen

(11)

Livsmedelskontrollen och miljö- och hälsoskyddsverksamheten genomför Miljö- och

byggnadsnämndens tillsynsuppdrag enligt miljöbalken och livsmedelslagen samt ett flertal andra lagar inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Verksamheten för miljö och hälsoskydd har uppdraget att genom tillsyn och kontroll verka för ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Sollentunas invånare. Livsmedelskontrollen ska bidra till att maten är säker och livsmedelshanteringen redlig.

Tillsynen ska vara riskbaserad, ändamålsenlig , effektiv och professionell. Invånare och företag ska ha högt förtroende hos för tillsynen. Verksamheterna följer också utvecklingen i miljön genom

miljöövervakning.

Kostnadseffektiv verksamhet

I miljöbalken och livsmedelslagen anges att verksamheten ska planeras genom att upprätta en behovs- och resursutredning som ska vara treårig. Utifrån den görs årliga tillsyns- och kontrollplaner. Dessa följs upp tertialvis i syfte att kontrollera om verksamheten ligger i fas med de planerade insatserna.

I samband med att behovs- och resursutredningarna uppdateras har konstaterats att de resurser som behövs för att genomföra uppdraget inte är fullt tillräckliga. Det har fått till följd att tillsynen på olika verksamheter inte hinner genomföras. Ärendetrycket och komplicerade ärenden medför att gruppen är utsatt för hög arbetsbelastning och upplever en stressig arbetsmiljö. Under 2019 genomfördes en genomlysning av verksamhetens kostnadstäckning och avgiftsfinansiering för verksamheten mot bakgrund av att självfinansieringsgraden skulle kunna öka samt att möjliggöra förstärkning med personal för att kunna genomföra tillsyns- och kontrolluppdraget i enlighet med den treåriga behovsutredningen. Det har resulterat i att verksamhetens taxor har setts över.

Miljö- och hälsoskyddsverksamheten är fördelad inom i huvudsak tre områden; miljöskydd, hälsoskydd samt livsmedelskontroll.

Effektiv verksamhet enligt miljöbalken - Miljöskyddstillsyn

Tillsyn av större verksamheter och de verksamheter som betalar årlig tillsynsavgift får regelbunden tillsyn. Under 2019 har verksamheten särskilt prioriterat att effektivisera ärenden om förorenade områden. Ärendeprocessen har kartlagts och en e-tjänst är under utveckling. Det landsomfattande tillsynsprojektet "Energi i tillsyn" som samordnas av Energimyndigheten och länsstyrelsen har genomfört och fortsätter. Verksamheten har också deltagit i Kemikalieinspektioners projekt om biocider i varor.

Ett omfattande tillsynsarbete av enskilda avloppsanläggningar har genomförts. Dessa insatser är viktiga för att förbättra kvaliteten i kommunens sjöar och vattendrag. Det arbetet kommer att avslutas under kommande år.

Inom miljöskyddsområdet inräknas även tillsyn enligt lagen om sprängämnesprekursorer samt lagen om animaliska biprodukter.

Deltagande i kommunens samhällsplanering är strategiskt för miljö- och hälsoskyddsverksamheten och samarbetet med samhällsbyggnadsavdelningen har intensifierats. Verksamheten deltar i flera av de pågående uppdragen inom Samhällsbyggnadsavdelningen.

Ett arbete med att strukturera miljöinformation pågår tillsammans med Klimatnämnden. Verktyget Miljöbarometerns ska synliggöra de miljöövervakningsdata som kommunen har. Den ersätter framöver de årliga miljöredovisningarna.

Effektiv verksamhet enligt miljöbalken - Hälsoskyddstillsyn

Sollentuna är en bullerutsatt kommun. Buller och åtgärdsprogrammet för buller är särskilt prioriterat.

Att förbygga och minska bullerstörningar vid bostäder och skolor är särskilt prioriterat. Verksamheten har regelbunden tillsynsdialog med Trafikverket om väg- och spåranläggningars miljöpåverkan.

Trafikverket (statlig väghållare) och Natur och teknikämnen (kommunal väghållare) ska efter begäran från avdelningen redovisa sin egenkontroll gällande vägarnas miljö och hälsorisker.

Fastighetsägartillsynen pågår och fortsätter. Tillsyn på skolor och förskolor genomförs regelbundet i enlighet med behovsutredningen. Särskild fokus ligger på städning och ventilation.

Inom hälsoskyddsområden ingår även tillsyn enligt strålskyddslagen som omfatta bl.a. solarier och

(12)

radon.

2019 infördes nya bestämmelser i tobakslagen som bl.a innebär att fler offentliga platser blir rökfria. I samband med den ändringen överfördes hela tillsynen kopplat till tobakslagen till Socialnämnden.

Effektiv verksamhet - livsmedelskontroll

Mål för livsmedelskontrollen sätts av Livsmedelsverket i en nationell kontrollplan. Dessa mål ska alla kommuner utgå ifrån vid sin planering. Att de som bor och vistas i Sollentuna kommun känner trygghet i att den mat som säljs och serveras följer gällande regler är viktigt.

Livsmedelskontrollen är EU reglerad genom en kontrollförordning. Den är under successiv förändring och medför att livsmedelslagen behöver anpassas. Under året har nya bestämmelser om hur avgifter får tas ut ändrats vilket har inneburit att livsmedelstaxan har förändrats. Det har även infört strängare straffbestämmelser och sanktionsavgifter för de som inte registrerar sin livsmedelsverksamhet. Särskilt bör uppmärksammas att offentliga verksamheter får höga sanktionsavgifter om de underlåter att registrera en livsmedelsverksamhet dvs. verksamheter som förskolor, skolor, vård mfl. behöver vara uppmärksamma på de nya bestämmelserna.

Arbetet med organisationsförändringarna har bidragit till viss effektivitetsförlust och en viss

kontrollskuld uppstod som behöver hanteras. Sannolikt kommer kontrollskulden att kvarstå även under 2020 med anledning av flytt till nya lokaler samt föräldraledigheter och sjukdom.

En ny internkontrollpunkt har införts för att upptäcka kontrollskulden som inte ska få uppkomma.

Digital tillgänglighet

En ny webb kommer att införas. Ett stort arbete med att uppdatera, strukturera och rensa befintliga sidor har genomförts. Tillståndsguiden avvecklas och införas i den nya webbplatsen. Detta arbete är en del i att förbättra NKI som en del i kvalitetsfaktorn information. En egen enkät som kompletterar NKI undersökningen skickas numera ut i samband med att beslut eller rapporter expedieras.

Kraven på ökad digitalisering fortsätter. Miljö- och hälsoskyddsverksamheter ska i större omfattning leverera information till statliga myndigheter om tillsyns- och kontrollverksamhet. Informationen ska levereras digitalt via e-tjänster och kunna hämtas från våra ärendehanteringssystem. Detta ställer krav på att ärendehanteringssystemen utvecklas i takt med kraven. I det fortlöpande förbättringsarbetet har behov av förbättrade och nya e-tjänster identifierats. Avdelningen har en verksamhetsutvecklare som även är förvaltningsledare för ärendehanteringssystemet Castor.

Inom EU och nationellt pågår ett arbete som handlar om "digitalt först". Kommunerna kommer att behöva tillhandahålla olika former av miljöinformation som berör företag som har miljöfarlig verksamhet. Kommunerna får allt fler krav på sig att rapporter tillsynen digitalt till nationella myndigheter och EU. Utmaningarna framöver kommer bland annat handla om på vilka sätt data ska tillhandahållas tex. via webbtjänster och vem som är informationsägare. Avdelningen deltar aktivt i ett länsövergripande samverkansprojekt som syftar till att utveckla miljökontorens digitala tjänster.

God myndighetsservice

Arbetet med att utveckla service och bemötande i myndighetsarbete fortsätter. Verksamheten har ett särskilt uttalat mål att ha god myndighetsservice och att ha ett NKI - mått på 75. Den senaste NKI- mätningen visar att livsmedelskontrollen generellt ligger över 75 i alla omdömen. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten har genomsnitt 68. Särskilda satsningar behöver därför göras inom detta område.

Webben en viktig kanal för att hålla god service. Därför behövs kontinuerligt satsningar på att hålla den uppdaterad och att den har en struktur för att underlätta att hitta den information som eftersökts.

Utvecklingsområden

Analysen av verksamhetens nuläge visar att följande områden behöver vidareutvecklas och följas upp inom målstyrningen:

 Att verksamheten har de resurser som behovs- och resursutredning visar samt att verksamheten verkar för en högre grad av självkostnadsfinansiering.

 Att myndighetsservicen inom miljöbalkens område utvecklas och når ett NKI på 75.

(13)

 Att den digitala utvecklingen intensifieras så att invånare och företag kan genomföra sina ansökningar digitalt tex. genom e-tjänster.

 I internkontrollen kommer särskilt att följas att kontrollskuld inte uppkommer samt att verksamheten följer GDPR bestämmelserna.

(14)

4 Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete inom samhällsbyggnadsprocessen

Systematiskt kvalitetsarbete innebär att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och förbättra sitt arbete i förhållande till de krav, mål och riktlinjer som ställs på verksamheterna. Genom planering, uppföljning och analys samt till dem kopplade åtgärder sker arbetet med fokus på utveckling och ständig förbättring. Avdelningen har regelbundet samordningsmöten med teamledarna och

verksamhetsutvecklaren för att prioritera och omhänderta de förbättringar som kommer fram genom Lean-tavlorna. På arbetsplatsträffar (APT) diskuteras och fastställs nya rutiner och fungerar fortsatt som forum för uppföljning och analys av förslag och/eller avvikelser kopplade till arbetsmiljön.

Tydliga roller är ett bra medel för att nå ett framgångsrikt kvalitetsarbete. För att samordna arbetet finns därför funktioner inom samhällsbyggnadsavdelningens stab som säkerställer samordning mot avdelningen för miljö- och hälsoskydd samt kontinuerlig uppföljning av åtgärder samtidigt som medarbetarna fortsatt bidrar med idéer och kompetens inom det område som de är experter på.

Samhällsbyggnadsavdelningen har skapat ett forum för erfarenhetsåterföring,

samhällsbyggnadsakademin. För att säkerställa en så effektiv samhällsbyggnadsprocess som möjligt kommer det under året behöva tas fram en strategi för hur större avvikelser och utvecklingsområden som omfattar flera delar av processen fångas upp och hanteras. Syftet med akademin är att lyfta gemensamma utmaningar och skapa förutsättningar för lösningar på bred front inom

samhällsbyggnadsprocessen men även med externa bolag och aktörer som är av vikt för planeringen, inte minst miljö- och hälsoskyddsverksamheten.

Miljö- och hälsoskyddsverksamheten samt livsmedelskontrollen

Arbetet med att förbättra och utveckla verksamheten pågår genom systematiskt förbättringsarbete inom Lean-konceptet. Flera rutiner för kvalitetssäkrad handläggning har fastställts och mallar och blanketter är uppdaterade så att de är rättssäkra.

Ärendeprocesserna kartläggs på ett systematiskt sätt med fokus på att effektivisera, tydliggöra, rättssäkra dem ur ett nytänkande perspektiv. Arbetet har pågått i ett par års tid och har bland annat medfört en effektivare och tydligare handläggning. Det har gett en enklare hantering för både verksamhetsutövare, medborgare och handläggare.

Under arbetet med den systematiska processanalysen tar verksamheterna bland annat fram indikatorer för att kunna mäta utfallet av de delprocesser som valts ut att förbättras. De följs upp löpande under verksamhetsåret i kvalitetsstyrningen och redovisas löpande inom verksamheten samt i

tertialrapporterna. De indikatorer som visar utfall inom en icke acceptabel nivå prioriteras därefter i målstyrningen för att tydliggöra behovet av förbättring.

När indikatorerna flyttas över till målstyrningen rapporteras målens utfall minst tre gånger per år. Det är först när målen uppnått önskad nivå som de flyttas tillbaka till kvalitetsstyrningen.

(15)

5 Ekonomi

5.1 Budget på nämndens verksamhetsområde

Verksamhetsområde Budget 2019 Förändringar

2020 Budget 2020

Nämnd 966 190 1 156

Samhällsbyggnadsverksamhet 8 177 1 377 9 554

Miljö- och hälsaverksamhet 10 127 -737 9 390

Summa 19 270 830 20 100

Beslutad ram 19 270 830 20 100

Kvar att fördela 0 0 0

Verksamhetsområde Intäkter 2020 Kostnader 2020

Budget netto 2020

Nämnd 0 1 156 1 156

Samhällsbyggnadsverksamhet -9 500 19 054 9 554

Miljö- och hälsaverksamhet -8 700 18 090 9 390

Summa -18 200 38 300 20 100

5.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde

Budgetfördelning

Nämndens budget omfördelas inför år 2020. Bygglovsenheten ökar sin budgetram medan verksamheterna för miljö- och hälsoskydd minskar sin budgetram.

Bygglovsenheten ökar sin budgetram i förhållande till förra året eftersom enheten beräknar att intäkterna kommer minska utifrån konjunkturläget. Kostnaderna kommer även minska, dock inte i paritet med minskningen av intäkter. För att parera kostnaderna mot de minskade intäkterna har inga kostnader för konsulter budgeterats, inte heller planeras ytterligare anställningar bli aktuella under år 2020.

Anledningen till att avdelningen för miljö- och hälsoskydd minskar sin ram i förhållande till tidigare år beror på att avdelningen under år 2019 gjort en analys och översyn av sina processer. Syftet är att effektivisera verksamheten och att öka självfinansieringsgraden så att det finns möjlighet att tillsätta resurser för att säkerställa avdelningens uppdrag. Detta ledde till att nämnden i oktober månad beslutade om ny taxa. I skrivande stund har inget beslut tagits i kommunfullmäktige, men i budgeten för år 2020 har det antagits att kommunfullmäktige bifaller de föreslagna timtaxorna. De nya taxorna och avdelningens effektivitetsåtgärder ger effekten att intäkterna ökar. På grund av att avdelningen satsar på att effektivisera verksamheterna ökar alltså även kostnaderna, dock i mindre grad i förhållande till intäkterna vilket ger en positiv nettoeffekt år 2020.

Riskbedömning av avdelningen för miljö- och hälsoskydds ökade intäkter och finansieringsgrad Avdelningen för miljö- och hälsoskydd har under sommaren/hösten 2019 gjort en översyn av gällande taxor för miljö-och byggnadsnämndens myndighetsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet och livsmedelslagstiftningen. Utifrån beräkningarna av handläggningskostnad per timme föreslogs att timtaxan för nämndens myndighetsutövning år 2020 borde öka. Inför 2019 har verksamheten i samband med budgetunderlaget och behovsutredningen konstaterat att verksamheten, för att genomföra sitt uppdrag enligt lagkrav, god arbetsmiljö, god myndighetsservice samt god kvalitet, behöver anställa ytterligare ca 4 årsarbetare. Genom att se över taxorna och debiteringsgraden kan resurser tillskapas för att tillföra extra tjänster genom avgiftsfinansiering.

Avdelningen för miljö- och hälsoskydd har en hög målsättning om att öka sin självfinansieringsgrad från 30% till 60% under en treårsperiod. Detta förutsätter att man har en taxa som speglar lagstiftning

(16)

och nya ekonomiska förutsättningar. Avdelningen har dessutom under året effektiviserat sina interna rutiner för att på så sätt öka självfinansieringsgraden. Detta arbete är långsiktigt och planeras att utföras under en treårsperiod.

Nedan tabell visar de förväntade minskade kostnaderna (1 425 tkr) för nämnden år 2020 som kan uppkomma om avdelningen för miljö- och hälsoskydd till fullo genomför de beräknade

effektiviseringarna och kontrollerna under år 2020. Det är dock viktigt att påpeka att nedan beräkning baseras på att den beräknade effektiviseringen påbörjas redan i januari år 2020. Uppkommer det eventuella händelsebaserade situationer (ex. matförgiftningar, utsläpp mm) påverkar det oftast intäkterna till stor del, av den anledningen tas summan upp som en risk i form av minskade intäkter.

Av den anledningen har en riskpost om 1 424 tkr i kostnader tagits upp i budgeten.

Verksamhetsområde Budgeterade intäkter 2020

Budgeterade kostnader

2020 Budget netto

Nämnd 0 1 156 1 156

Samhällsbyggnadsverksamhet -9 500 19 054 9 554

Miljö- och hälsaverksamhet -8 700 16 665 16 665

Riskpost 0 1 424 1 424

Summa -18 200 38 300 20 100

5.3 Riktade budgetmedel

Miljö- och byggnadsnämndens budgetram utökas total om 0,8 miljoner kronor.

Inom ramen för digitalisering ingår att utveckla Miljöbarometern på kommunens hemsida och att utöka moduler i verksamhetssystemet Castor som underlättar handläggningen för både bygglovs- och miljö-och hälsoskyddsverksamheten.

Budget 2019 -19,3

Förändring:

Pris- och lönekompensation 2%

-0,4

Effektiviseringsåtgärder 0,2

Digitalisering -0,6 (se specifikation i nedan tabell)

Budget 2020 -20,1

Nivåpåverkande förändringar, tkr

Budget 2020

Planerad tidpunkt för start

Kommentar

Digitalisering -600 Jan 2020

Digitalisering genom införande av Miljöbarometern planeras slutföras under år 2020 , det sker i samarbete med klimatnämnden.

5.4 Investeringsram

2020

Nämndens investeringsbudget 0

Nämnden har ingen investeringsbudget.

(17)

6 Kvalitetsstyrning

Kvalitetsstyrning handlar om hur kommunen genomför grundläggande uppdrag utifrån lagstiftning, föreskrifter, nationella och kommunalt styrande dokument samt i vilken grad kommuninvånarnas krav på kvalitet i service och tjänster uppfylls.

Till varje kvalitetsfaktor kopplas minst en kvalitetsindikator. Kvalitetsindikatorn ska ha en riktning och en styrgräns för när grön respektive nedre accepterad gul nivå är uppnådd. Grön nivå anger det önskade resultatet, medan gul nivå kräver löpande uppföljning. Röd nivå kräver omedelbar åtgärd.

6.1 Målgrupp (Kunder – brukare – invånare - intressenter)

Kvalitetsfaktorer:

6.1.1 God myndighetsservice livsmedelskontroll Beskrivning

Det är viktigt som myndighet att uppfattas att ha en god myndighetsservice eftersom det påverkar medborgares och organisationers synsätt och förståelse för myndighetsutövning. Det är även viktigt att kontrollen sker enligt god kontrollsed vilket innebär att alla verksamheter ska behandlas lika. Ett för högt genomsnittlig NKI kan signalera att tillsyns- och kontrolluppdraget inte genomförs korrekt. NKI 75 för alla NKI områden är tillräckligt bra. Det bevakas och utvärderas inom ramen för

kvalitetsstyrningen.

Eftersom utfallet gällande år 2019 presenteras under våren 2020 är kolumnen för år 2019 tom.

Kvalitetsindikator

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Styrgräns 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Styrgräns män 2020

NKI Bemötande 78 79 - 75

Motivering styrgränser/målvärde

Uppfattningen och attityden till ett gott bemötande är viktigt för myndighetsutövningen. Livsmedelsverksamheternas NKI- resultat i länets kommuner ligger generellt högt. Avdelningen för miljö- och hälsoskydd har också målet att ligga högt i resultatet för NKI-mätningen. Därför sätts styrgränserna enligt nedan:

Grönt 75- Gult 70-74 Rött 0-69

NKI Tillgänglighet 72 76 - 75

Uppfattningen och attityden till god tillgänglighet är viktigt för myndighetsutövningen. Livsmedelsverksamheternas NKI- resultat i länets kommuner ligger generellt högt. Avdelningen för miljö- och hälsoskydd har också målet att ligga högt i resultatet för NKI-mätningen. Därför sätts styrgränserna enligt nedan:

NKI Effektivitet 76 76 - - - -

Uppfattningen och attityden till effektivitet är viktigt för myndighetsutövningen. Livsmedelsverksamheternas NKI-resultat i länets kommuner ligger generellt högt. Avdelningen för miljö- och hälsoskydd har också målet att ligga högt i resultatet för NKI-mätningen. Därför sätts styrgränserna enligt nedan:

NKI Rättssäkerhet 72 77 - - - -

Uppfattningen och attityden till rättssäkerhet är viktigt för myndighetsutövningen. Livsmedelsverksamheternas NKI- resultat i länets kommuner ligger generellt högt. Avdelningen för miljö- och hälsoskydd har också målet att ligga högt i resultatet för NKI-mätningen. Därför sätts styrgränserna enligt nedan:

(18)

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

NKI Kompetens 74 77 - - - -

Uppfattningen och attityden till kompetens är viktigt för myndighetsutövningen. Livsmedelsverksamheternas NKI-resultat i länets kommuner ligger generellt högt. Avdelningen för miljö- och hälsoskydd har också målet att ligga högt i resultatet för NKI-mätningen. Därför sätts styrgränserna enligt nedan:

NKI Information 69 73 - 75

Verksamhetsutövarna anser att informationen är mycket viktig och är avgörande för deras möjligheter att förstå beslut, ärendegång och deras möjlighet att vidta åtgärder. I dagsläget är NKI-utfallet relativt sett högt.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.2 God myndighetsservice miljö- och hälsoskydd Beskrivning

Det är viktigt som myndighet att uppfattas att ha en god myndighetsservice eftersom det påverkar medborgares och organisationers synsätt och förståelse för myndighetsutövning. Det är även viktigt att kontrollen sker enligt god kontrollsed vilket innebär att alla verksamheter ska behandlas lika. Ett för högt genomsnittlig NKI kan signalera att tillsyns- och kontrolluppdraget inte genomförs korrekt. NKI 75 för alla NKI områden är tillräckligt bra.

Eftersom utfallet gällande år 2019 presenteras under våren 2020 är kolumnen för år 2019 tom.

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

NKI Bemötande 64 68 - 75

Detta är ett utvecklingsområde. Dock flyttas området inte till målstyrningen eftersom andra NKI-områden inom miljö och hälsa prioriteras i målstyrningen.

Grönt >75 Gult 70-74 Rött 0-69

NKI Effektivitet 53 63

Detta är ett utvecklingsområde som följs upp inom målstyrningen.

NKI Tillgänglighet 63 68 - 75

Detta är ett utvecklingsområde. Dock flyttas området inte till målstyrningen eftersom andra NKI-områden inom miljö och hälsa prioriteras i målstyrningen.

Grön >75 Gul 70-75 Röd 0-69

NKI Rättssäkerhet 67 62

Detta är ett utvecklingsområde som följs upp i målstyrningen.

NKI Kompetens 55 59

(19)

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

NKI Information 62 62

Detta är ett utvecklingsområde som följs upp inom målstyrningen.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.3 Tydlig kommunikation vid bygglovsprövning Beskrivning

Den skriftliga kommunikationen ska vara korrekt och enkelt att förstå. Det ska vara lätt att göra rätt och kommunikationen ska ske på mottagarens villkor inom ramen för språklagen. Förenklad information leder till färre missförstånd och otydlighet som i sin tur skapar förutsättningar för en snabbare, enklare och mer logisk process. Färre kontakter med kommunen frigör tid och resurser som kan läggas på kärnverksamheten.

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Antal byggloverelaterade ärenden hos

kontaktcenter 6 612 5 363 - 3 900

Målvärdet är att minska frågorna om bygglov med 20% (gul) jämför med 2018 års siffor vilket skulle innebära 1430 kontakter per tertial eller 4290 per helår. Det är rimligt att anta att detta kan uppnås genom insatser på bygglovsenheten.

Ytterligare insatser hos eller i samarbete med KC kan sänka antalet ytterligare och nivåer under 1300 per tertial (3900 per år) är att uppnå en grön nivå. Indikatorn behöver följas upp både per tertial och år.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.4 Kundfokus i bygglovsverksamheten Beskrivning

För att fortsatt kunna vara en attraktiv kommun att bo och verka i har Miljö- och byggnadsnämnden ett behov av att förbättra sitt fokus på kunderna och öka kundnöjdheten i bygglovsprocessen. Uppföljning av detta sker genom SKLs Nöjd-Kund-Index (NKI) som redovisas årligen. Myndighetsområdet bygglov mäts både totalt sett och nedbrutet i sex olika serviceområden. Skalan är 1-100 där 0-61 ses som låga resultat, 62-69 som godkänt och 70-100 som höga resultat. Mer information om

undersökningen finns under "öppna jämförelser - företagsklimat" på skl.se.

Kommunikation, inkl. klarspråk samt översyn av hemsida och e-Tjänster, samt bemötandefrågor behöver utvecklas. Återkommande samsynsmöten med exploatörer i utvecklingsområden kommer att genomföras. Även privatpersoners upplevelse av service och bemötande är viktigt att utvärdera. Under 2020 kommer därför en separat enkät koppla till denna målgrupp att tas fram.

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Nöjd-Kund-Index (NKI) Bygglov,

SKL:s mätning företagsklimat. - - - - - -

Detta är ett utvecklingsområde som kommer följas upp i målstyrningen.

Andel kontakter med bygglovsenheten

som upplever handläggningen som bra - - - - - -

(20)

6.2 Verksamhet

Kvalitetsfaktorer:

6.2.1 Effektiv verksamhet - miljöbalken Beskrivning

Tillsynsverksamheten planeras årligen genom en treårig behovs- och resursutredning. Med den som utgångspunkt ska en tillsynsplan beslutas av miljö-och byggnadsnämnden. Den visar vilka

tillsynsinsatser som ska ske under året. Tillsynsplanen ska följas upp varje tertial för att visa att verksamheten ligger i fas med planeringen. Tillsynsplanen kan påverkas av oplanerade händelser som medför att omprioriteringar behövs. Ambitionen är att den planen ska genomföras till 100%.

Tillsynsplanen och behovsutredningen är prioriterade områden som tas upp i målstyrningen år 2020.

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Andel uppfylld tillsynsplan - - - - - -

Andel uppfylld behovsutredning - - - - - -

Antal tillsynsbesök per handläggare 29,2 28,2 14,2 Ingen Motivering styrgränser/målvärde

Antal besök avgörs bl.a. av antalet anläggningar vilket avdelningen inte råder över, därför finns ingen styrgräns.

Anledningen till att indikatorn följs upp är att jämföra sig med andra kommuner för att få en indikation på eventuell effektivitet och personalsammansättning. (Utfallet för 2019 är per aug 2019)

Kvalitetsfaktorer:

6.2.2 Effektiv verksamhet - livsmedelslagstiftning Beskrivning

Livsmedelskontrollen planeras genom att upprätta en kontrollplan. Den anger dem kontrolltid som respektive verksamhetsutövare samt vilka av Livsmedelsverkets nationella kontrollmåls som ska följas upp. Kontrollplanen behöver följas till 100% annars uppstår en kontrollskuld dvs.

verksamhetsutövarna betalar för mycket kontrollavgift. Kontrollplanen är ett prioriterat

utvecklingsområde och kommer följas upp i målstyrningen. De övriga indikatorerna i tabellen nedan är punktinsatser som verksamheten kommer prioritera under år 2020 genom processkartläggning i syfte att klargöra och standardisera förfarandet.

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Andel uppfylld kontrollplan - - - - - -

Detta är utvecklingsområde som följs upp i målstyrningen.

Andel handlagda anmälda

matförgiftningar inom 1 dag - 90% - 100%

För att säkerställa god effektivitet och förhindrande av spridning av sjukdom är det viktigt att handläggning av anmälda matförgiftningar sker skyndsamt.

Grön 100 % Gul 95-99 % Rött 0-94 %

Andel registrerade nytillkomna livsmedelsanläggningar inom 2 veckor efter inkommen anmälan

- 80% - 100%

(21)

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Upprätthållande av detta kvalitetsmått är en förutsättning för att förbättra effektiviteten. Lagkrav om 2 veckor.

Grön 100%

Gul 95-99%

Rött 0-94%

Andel Inspektioner av nyregistrerad livsmedelsanläggningar inom 2 månader efter registrering

- 70% - 100%

För att säkerställa god effektivitet och förhindrande av smittspridning är det viktigt att inspektion av nyregistrerade livsmedelsanläggningar sker snarast.

Grön 100%

Gul 95-99%

Rött 0-94%

Kvalitetsfaktorer:

6.2.3 Digital tillgänglighet inom miljö- och hälsoskyddsverksamheten samt Livsmedelskontrollen

Beskrivning

Digital hantering avser hur mycket av ärendena som inkommer via e-tjänster. I indikatorn anges de befintliga e-tjänsterna, Värmepump, Matförgiftningsanmälan och registrering av

livsmedelsverksamhet. Genom att nå ut bättre till verksamhetsutövarna om att dessa e-tjänster finns kan användningen öka.

En långsiktig ambition är att avskaffa blanketter och övergå till e-tjänster eller motsvarande inom flertalet ärendetyper.

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Andel ärenden som hanteras via e-tjänst

Värmepump - - 47% 70%

Effektivitetsvinsterna ökar när ärenden inkommer via e-tjänster. Det är viktigt för avdelningen att behandla ärenden skyndsamt därför behöver andelen inkomna ärenden via e-tjänst för öka och vara inom ett relativt sett hög styrgräns.

Utfallet för 2019 är utfall fram till okt 2019. Av tidigare införande av e-tjänster har det gått relativt snabbt att åstadkomma högt användande av e-tjänster, av den anledningen är skillnaden mellan utfall och styrgräns stor.

Grön 70-100 % Gul 60-69 %

Anmälan om matförgiftning - - 90% 90%

Effektivitetsvinsterna ökar när ärenden inkommer via e-tjänster. Det är viktigt för avdelningen att behandla ärenden skyndsamt därför behöver andelen inkomna ärenden via e-tjänst för öka och vara inom en hög styrgräns. Utfallet för 2019 är utfall fram till okt 2019.

Grön 90-100 % Gul 75-89 %

Andel ärenden som hanteras digitalt via e-tjänst Registrering av

livsmedelsanläggning

- - 79% 90%

Effektivitetsvinsterna ökar när ärenden inkommer via e-tjänster. Det är viktigt för avdelningen att behandla ärenden skyndsamt därför behöver andelen inkomna ärenden via e-tjänst för öka och vara inom en hög styrgräns. Utfallet för 2019 är utfall fram till okt 2019.

Grön 90-100 % Gul 75-89 %

(22)

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Anmälan av förorenad mark. - - - Ingen

Processen för Anmälan av förorenad mark processkartläggs för tillfället och en så kallad nollmätning sker för tillfället, därför finns inget tidigare utfall. Därefter kommer en e-tjänst för anmälan slutföras under 2020.

Andel övriga ärenden som hanteras via

e-tjänster - - - - - -

Detta är ett utvecklingsområde som kommer att följas upp i målstyrningen 2020.

Kvalitetsfaktorer:

6.2.4 Effektiv verksamhet miljö- och hälsoskyddsverksamhet samt livsmedelskontrollen

Beskrivning

Långsiktigt bör behovsutredningens uppfyllningsgrad uppgå till 90-100%. Behovs och

resursutredningen visar det totala behoven av vad verksamheten behöver göra för att uppfylla sitt uppdrag.

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Andel handlagda anmälningar om

förorenad mark inom 4 veckor - - - 100

Det har vid stickprovskontroll uppmärksammats att handläggningen av ärenden gällande förorenad mark skiljer sig åt.

Indikatorn är ny, av den anledningen finns inga historiska värden. Samtliga ärenden ska vara handlagda inom max 4 veckor, dvs en styrgräns på 100%. Därav finns ingen nedre accepterad nivå.

Grön 100%

Gul 95-99%

Röd 0-94%

Kvalitetsfaktorer:

6.2.5 Digital bygglovsprocess Beskrivning

Regeringen har gett uppdrag till Lantmäteriet, Boverket m.fl. myndigheter att skapa förutsättningar för en helt digital samhällsbyggnadsprocess. Detta görs eftersom en digital samhällsbyggnadsprocess bedöms kunna effektivisera processen väsentligt, men även för att medborgare och näringsliv förväntar sig digitala kontakter med myndigheterna. Dessutom medför en digital

samhällsbyggnadsprocess att myndigheter och kommuner upplevs som mer attraktiva arbetsplatser.

Förutsättningarna ska finnas på plats under första halvåret 2025 med delmål uppnådda under 2021.

Parallellt sker även arbete med projekt kopplade till Sollentuna kommuns antagna digitaliseringspolicy för åren 2016-2021, Dnr 2016/0140 KS.033. Policyns syfte är att tydliggöra riktningen för arbetet samt ringa in områden som behöver stärkas upp för att nå delmålen.

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Andel uppfyllda delar av de fyra effektmålen kopplade till den digitala samhällsbyggnadsprocessen (%)

- - - - - -