Examensarbete. Jämställdhet i film som läromedel. Självständigt arbete inriktning Historia 15 hp

Examensarbete

Kompletterande pedagogisk utbildning- Ämneslärare årskurs 7-9 90 hp

Jämställdhet i film som läromedel

En studie om genus i historieämnet

Självständigt arbete inriktning Historia 15 hp

Halmstad 2021-09-13

Henrik Berntsson och Jimmy Bäcklin

Jämställdhet i film som läromedel En studie om genus i historieämnet

Henrik Berntsson & Jimmy Bäcklin

Examensuppsats 15 poäng Huvudområde: Historia Termin/år: Sommar 2021

Kursnamn/Kurskod: Självständigt arbete UV4080

Utbildningsprogram: Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) - ämneslärare årskurs 7-9 Högskola: Halmstad

Sammanfattning

I denna studie har vi undersökt ett antal filmatiserade läromedel i historia ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultatet visar att män dominerar inom alla de tematiska kategorier som vi har undersökt och att kvinnor är underrepresenterade i filmerna.

Slutsatsen blir att dessa läromedel inte når upp till läroplanen eller kursplanens mål om jämställdhet. Filmatiseringarna bör därför inte användas i undervisningen utan att problematiseras och diskuteras med eleverna, samt kompletteras med övrig information eller material som bidrar till en större jämställdhet i historiebeskrivningen.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Syfte & frågeställning ... 2

Bakgrund ... 2

Läromedel... 2

Forskningsbakgrund ... 3

Ohlanders rapport ... 3

Examensarbeten ... 5

Teoretisk bakgrund ... 6

Genus ... 6

Jämställdhet ... 7

Material och metod ... 8

Material ... 8

UR ... 8

Binogi ... 8

Metod ... 9

Genomförande ... 10

Avgränsning ... 10

Analys ... 11

Berättarröst ... 13

Vem nämns först i filmerna? ... 14

Hur många kvinnor respektive män omnämns?... 14

Hur omnämns kvinnan/mannen? ... 15

I vilka sammanhang omnämns kvinnan/mannen? ... 17

Hur stor del av filmen handlar om kvinnor respektive män? ... 18

Vem har huvudrollen? ... 19

Hur framställs kvinnor respektive män visuellt i filmen? ... 19

Diskussion ... 22

Didaktisk implikation ... 24

Referenslista ... 25

Tryckta källor ... 25

Otryckta källor ... 26 Bilaga 1 – Filmmaterial

Bilaga 2 - Matris

1

Inledning

År 2009 fick professor Ann-Sofie Ohlander i uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan - DEJA¹ att granska skolornas läromedel i historia för att få fram vilken bild elever får av kvinnor och män genom historien. Ohlander kom fram till att kvinnor får väldigt lite plats i läroböckerna och när de väl nämns är det ofta i särskilda texter som verkar vara inklistrade vid ett senare tillfälle. Hon visar även på hur männen står i fokus även när texten handlar om kvinnor, samt att flera texter i sig själva är sexistiska. Ohlander konstaterar även att flera läromedel innehåller historiska epoker där kvinnor knappt existerar. Hon kunde till exempel urskilja att svenska kvinnor knappt omnämns alls i historiebeskrivningar som handlar om tiden efter år 1720. När rapporten släpptes 2010 växte flera frågor fram: Hur påverkas eleverna av att möta en enkönad bild av historien?

Varför glöms kvinnorna bort? Hur skulle vår historia beskrivas om den sågs ur ett jämställt perspektiv? Ohlander ansåg att det var högst anmärkningsvärt hur stora brister det fanns i läromedlens syn på jämställdhet med tanke på hur tydligt dagens läro- och kursplaner poängterar vikten av jämställdhet i dagens skola. Syftet med rapporten var att få i gång diskussioner om jämställdhet och genus i skolan.²

Nu har det gått över 10 år sedan Ohlander skrev sin rapport. Vi ställer oss onekligen frågan: Hur har det gått? Har det skett någon förändring sedan dess? Det finns det en uppsjö av uppsatser, avhandlingar och studier som handlar om genus kopplade till läromedelsanalyser. Vad vi kan se riktar sig dock merparten av alla dessa mot de traditionella läromedlen, nämligen böcker. När vi själva har varit ute på vår verksamhetsförlagda utbildning har vi dock sett att lärare numer sällan arbetar med just läroböcker. De klassiska läromedlen har i stället fått lämna plats åt de digitala läromedlen på internet såsom NE läromedel, Digital pedagogik, SVT play, SO-rummet och fristående podcasts. Det är särskilt populärt att använda sig av informationsfilmer om det aktuella området som man arbetar med i undervisningen.

Med tanke på att film blir ett allt vanligare inslag i undervisningen och eftersom forskning och övrig litteratur gällande läromedelsgranskningar kopplade till genus ofta berör läroböcker, ser vi ett stort behov av att utvidga forskningsfältet. Vi önskar därför undersöka hur digitala läromedel i form av filmer eller så kallade AV-material hanterar genus och jämställdhetsperspektivet.

1 Delegationen för jämställdhet i skolan

2 Ohlander, 2010, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia, s. 13-14.

2

Syfte & frågeställning

Syftet med vårt examensarbete är att göra en läromedelsanalys där vi undersöker genus och jämställdhet i filmatiserade läromedel inom historieämnet. Filmanalys inom läromedel är över lag ett outnyttjat forskningsområde och det behövs fler studier för att bredda forskningsfältet. Vår studie utgår ifrån så kallat AV(Audio/Video) -material. Våra frågeställningar är:

1. Hur ser fördelningen mellan kvinnor och män ut i olika läromedels AV-material?

2. Har jämställdheten blivit bättre sedan Ohlanders rapport?

Bakgrund

Läromedel

Böcker var länge det dominerande läromedlet i skolan. Enligt Ammert ändrades benämningen från läroböcker till läromedel inte förrän år 1975. I SOU 1975:216 står det då att läromedel är:

[…] sådan materiel som förmedlar innehållet i läroplan³

Ammert menar att en tolkning av denna nya formulering kan vara att den svenska statsapparaten önskade tillämpa ett bredare spektrum på vad som kunde nyttjas av elever och lärare som hjälp under lektionerna och i den undervisning som bedrivs. ⁴

I dagens skola handlar benämningen läromedel om det material som gör att både undervisning och mål kan genomföras och uppnås, samt att detta material är överenskommet mellan lärare och elever i klassrummet för detta syfte. Läromedel kan alltså inbegripa allt från läroböcker, artefakter och lämningar, facklitteratur, skönlitterära verk, fordon och djur, samt AV-material som står för Audio/Video.⁵

I Selander & Åkerfeldts rapport Söka och värdera digitala läromedel tas det upp att läroboken har haft en stark ställning inom skolan under lång tid, samt att det länge har funnits en skepsis runt att använda film och andra visuella hjälpmedel då de tenderar till att ha kommersiella intressen.⁶ Läroboken är fortfarande en stor del av undervisningen men Fil dr Anna Johnsson Harrie visar i sin studie En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7-9 med fokus på rasism, främlingsfientlighet och

3 Ammert, Niklas, 2011, Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, s. 17.

4 Ammert, 2011, s. 17.

5 Ammert, 2011, s. 17.

6 Selander & Åkerfeldt, 2016, Söka och värdera digitala läromedel, s. 3-9.

3 intolerans tydligt hur den håller på att konkurreras ut av de digitala alternativen.⁷ Skolverket har också gjort undersökningar inom området och som visar på samma resultat. De digitala läromedlen ökar i samtliga skolämnen.⁸

Ammert skriver att oavsett vilket läromedel som används i undervisningen är det upp till läraren själv att se till att de läromedel som hen ämnar använda överensstämmer med läro- och kunskapsplaner och är lämpliga för ändamålet. Sedan år 1991 har det nämligen inte funnits någon statlig instans som kontrollerar läromedel.⁹ Sture Långström som har skrivit avhandlingen Författarröst och lärobokstradition är inne på samma spår, och lyfter också fram vikten av att granska de läromedel som man ska använda i sin undervisning. Han skriver att det alltid är viktigt att tänka kritisk. Risken är nämligen annars stor att man tror att allt stämmer i läromedlen, men det är långt ifrån säkert. Läromedlen innehåller ofta sin version av vad som är viktigt vilket han poängterar inte alltid stämmer överens med Skolverkets styrdokument. Han varnar även för att icke granskade läromedel ska få för stort inflytande i undervisningen, och att de kan skugga ut kurs- och läroplanens mål.¹⁰ Läroplanen betonar att skolans verksamhet ska vila på demokratisk grund och att skolan ska gynna människors lika värde och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. I kursplanen i historia lyfter man fram att: ”Ämnet skall stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension och ge möjlighet att leva sig in i gångna tider och de förutsättningar som funnits för män, kvinnor och barn i olika kulturer och samhällsklasser”¹¹.

I vår uppsats kommer vi att göra en läromedelsgranskning ur ett jämställdhets- och genusperspektiv.

Forskningsbakgrund

Ohlanders rapport

Ohlanders granskning i historia från 2010 omfattar fyra läroböcker i historia samt en lärarhandledning. Böckerna som hon undersökte var alla tryckta på 2000-talet och var:

Alla tiders historia, SO Direkt historia, Sofi Historia och Människan genom tiderna.¹² Hon konstaterar att kvinnor knappt finns med i dessa läroböcker, och när de gör det har de egna små stycken. I flera fall ser hon också sexistiska kommentarer. Hon anser också att det är stora brister på jämställdhet och anser det anmärkningsvärt med tanke på läroplanens mål, samt att det numera finns mycket lättillgänglig forskning inom genus och jämlikhet.¹³

7 Harrie, 2016, En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7-9 med fokus på rasism, främlingsfientlighet och intolerans.

8 Skolverket, 2018, Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning, s. 2.

9 Ammert, 2011, s. 17

10 Långström, 1997, Författaröst och lärobokstradition, s. 191, 210.

11Kursplan Historia 7-9, Skolverket.

12 Ohlander, 2010, s. 13-14.

13 Ibid, 2010, s. 7.

4 Bland de få kvinnor som nämns är flera drottningar och en premiärminister. Hon konstaterar också att det är få svenska kvinnor som nämns vid namn efter år 1720. I två av böckerna nämndes inga svenska kvinnor efter det årtalet. Ohlander tycker detta är anmärkningsvärt eftersom kvinnor under just de kommande århundradena får ekonomiska, politiska och juridiska rättigheter. Kvinnor började då synas och vara mer aktiva i samhället. Ser man till bilderna i böckerna så är det helt dominerad av män och deras verksamheter och liv som tas upp. I de bilder där kvinnor står i fokus har de lättare uppgifter på textilfabriker eller inom jordbruket. I inledningarna av böckerna nämns inte många namn men vid de tillfällen det görs så är det endast män som nämns, och de har roller som militärer, kungar, furstar, upplysningsmän, hantverkare, politiska och religiösa ledare, härskare, ämbetsmän osv.¹⁴

Ohlander refererar ibland till Berge och Widdings studie En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker. De gjorde nämligen en liknande läromedelsgranskning som henne år 2006. I den rapporten tas det bland annat upp att begrepp som torde vara könsneutrala så som ”människor” eller ”medborgare”, oftast identifieras som män via bland annat de bilder som är kopplade till texten¹⁵.

Vissa av böckerna i Ohlanders rapport lyfter fram kvinnors betydelse vid franska revolutionen och nämner två vid namn. Även under industriella revolutionen skriver man om kvinnorna och att deras rättigheter ökar. Dock nämns endast fackföreningar med män.

De kvinnliga föreningarna som växte fram tas inte upp. Inte heller Fredrika Bremer eller något om kvinnornas politiska betydelse. Totalt nämner man endast kort om kvinnors ökade rättigheter på 1800-talet. Jämställdhet framstår som endast en fråga för kvinnor.

Man lyfter aldrig fram genusproblematiken. I lärarhandledning lyfter man fram böcker som Robin Hood och Ivanhoe för att väcka pojkars intresse för historia, men det står inget om hur man ska väcka tjejernas intresse för historia. I SO Direkt nämns 104 män vid namn och endast en kvinna. När man skriver om olika krig nämns aldrig kvinnornas insatser.¹⁶ Ohlanders har lagt en ganska stor tyngd i sin rapport just angående hur många människor är namngivna i läromedlen. Hon menar att namnen också bär upp den historiska epoken som läromedlet omfattar vid tidpunkten. Detta leder till att eleverna kommer förknippa namnen med historieundervisningen. När det framför allt är män som nämns är det således de männen som eleverna kommer att minnas. ¹⁷

Ohlander drar slutsatsen att böckerna inte följer läroplanens föreskrifter. De misslyckas med frågor som: ”Hur levde kvinnor respektive män? Vilka var kvinnors respektive mäns historiska villkor, också till varandra och till barn? Hur påverkade de och påverkades av olika historiska skeenden och förändringar? Vilka verksamheter och verksamhetsområden var deras, gemensamma och var för sig?”.¹⁸

Hon fortsätter att reflektera över hur detta påverkar eleverna i skolan, där historien presenteras ur ett manligt perspektiv, där ibland även kvinnor förnedras och beskrivs med sexistiska kommentarer. I dag finns en diskussion om tjejers självdestruktiva beteenden, där dessa läromedel inte kan bidra till att ge kvinnliga förebilder eller bra självbilder för

14 Ibid, 2010, s. 18-19, 24, 28.

15 Berge & Widding, 2006, En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker, s. 14.

16 Ohlander, 2010, s. 31-32, 39-41, 70.

17 Ibid, 2010, s. 17.

18 Ibid, 2010, s. 71.

5 tjejer. Medan pojkar kan få se ett enkelspårigt mansideal som inte ger en positiv bild av dagens samhälle och jämställdhet.¹⁹

Examensarbeten

Det har varit svårt att hitta forskning och studier som just inriktad sig på digitala läromedel, dock finns det tre examensarbeten som är värda att nämna. Det första är Davor Abazovic studie Film och andra rörliga bilder som läromedel? där han intervjuar lärare som får besvara hur och varför de använder rörliga bilder. Resultatet blir att det konstateras att rörliga bilder används i stor utsträckning som läromedel, samt att det måste ställas samma kvalitetskrav på rörliga bilder som på läroböcker. Resultatet blir också att rörliga bilder är ett bra sätt att engagera elever och mötas på deras villkor då elever ofta föredrar att lära sig via film i stället för läroboken. Rörliga bilder kan också vara bra sätt att träna det källkritiska tänkandet eftersom lärare ibland hittar felaktigheter som kan bli en uppgift där eleverna ska hitta felaktigheter i filmen. Tyvärr medger författaren att studien är alldeles för liten för att generalisera området, men att studien kan vara en bra grund för fortsatt forskning eller diskussioner.²⁰

Det andra examensarbetet är Jennifer Erikssons²¹ fallstudie Film som läromedel i historieundervisningen där hon undersöker hur film används i undervisningen och vilken bild som lärare och elever har av dessa. Resultatet visar att både lärare och elever anser att film som läromedel är ett bra läromedel. En del anser till och med att det ska vara förstakälla i historieundervisningen. Elever kan lättare leva sig in i händelserna och lättare får en förståelse och inlevelse för den tidsperiod som behandlas. Film ses också som ett bra verktyg för att inlärning, framför allt för att eleverna använder flera sinnen samtidigt.

Eleverna själva angav att man bör använda dokumentärfilm före spelfilm just för att dokumentärfilm är gjorde för att ge information och kunskap.²²

Den sista och den som kanske är närmast vårt eget arbete är Sjömarks studie Var är brudarna? En studie om hur kvinnor framställs i digitala läromedel i religionskunskap som gick ut på att undersöka skillnader och likheter i hur män och kvinnor framställs på två digitala läromedel inom religionsämnet. Hon kom fram till att kvinnor får en väldigt liten plats i dessa läromedel och att det uppstår vissa mönster på hur kvinnor framställs.

Sjömark anser att dessa läromedel endast delvis uppfyller de kriterier som ställs i läroplanen då kvinnors religion får mycket litet utrymme kontra männens religion.²³ De digitala läromedel Sjömark undersöker är Digilär och Utbildningsradion (UR) som båda är utformade efter läroplanen. Digilär är en del av bokförlaget Natur & kultur och den innehåller många visuella inslag så som utbildningsfilmer. Inom UR finns UR play och innehåller många utbildningsfilmer. Hon drar slutsatsen att kvinnor framställs på stereotypiskt vis, de är nunnor, döttrar, mödrar, fruar och deras viktigaste roller var inom mat, äktenskap och familj. Medan männen ledde den religiösa delen inom församlingen och vid bönetillfällen. I UR är det oftast män som blir intervjuade och alltid när det är religiösa frågor. I de tillfällen de intervjuar kvinnor så handlar det mer om praktiska

19 Ibid, s. 73.

20 Abazovic, 2013, Film och andra rörliga bilder som läromedel, s. 4.

21 Eriksson, 2019, Film som läromedel i historieundervisningen, s. 37, 43..

22 Eriksson, 2019, s. 37, 43.

23 Sjömark, 2020, Var är brudarna? En studie om hur kvinnor framställs i digitala läromedel i religionskunskap, s. 1.

6 frågor. Eftersom de fokuserar på att intervjua männen så blir religionen en manlig aktivitet, vilket gör att kvinnor får väldigt lite utrymme och blir underordnande männen.²⁴

Teoretisk bakgrund

Genus

En stor del av dagens normer kring kön och genus har sitt ursprung i patriarkalismen. Det är en samhällsstruktur som betonar över- och underordning i förhållandet mellan två parter. Vanligtvis betecknar ordet en hierarkisk struktur mellan könen.²⁵ Denna hierarkiska struktur betonade starkt kvinnans underordning och mannens dominans.

Patriarkalismen har sina rötter flera tusen år före vår tideräkning, men har lämnat tydliga spår i dagens samhälle.

Enligt Professor Yvonne Hirdmans²⁶ genusteorier existerar fortfarande en tydlig hierarki mellan kvinnor och män där mäns normer är överordnad kvinnans normer. Hon har därför myntat begreppet genuskontrakt vilket syftar på att det finns en norm eller ett osynligt kontrakt mellan kvinnor och män. Genuskontraktet är något som existerade redan när de första högkulturerna började ta form. I detta genuskontrakt är det alltid mannen som har setts som den normala normen medan kvinnan stod för det som kunde frångå från normen, där mannens norm alltid stod högst i hierarkin. Mannens roll var att försörja familjen och vara den som skulle arbeta och tjäna pengar, man skulle skydda och vårda kvinnan då de inte kunde klara sig själva.²⁷

Lahelma och Öhrn samt Kåreland tar också upp att könsroller har en lång historia och att det socialt skiljt könen åt. De lyfter också fram att det är samspelet mellan människor som hjälper till att skapa individens identitet och könsroll och att ens identitet fortsätter att utvecklas hela livet, vilket gör att familjen och skolan har en särskild viktig roll i identitetsskapandet eftersom de är med i unga år och skapar könsnormer och värderingar som existerar i samhället.²⁸ Lars Brink menar också att skolan är en viktig pusselbit i normgivningen och beskriver skolan som en slags brytpunkt där eleverna får lära sig vad som är den sociala normen och vad som är kvinnligt respektive manligt.²⁹

Genusforskaren Fanny Ambjörnsson bekräftar i sin doktorsavhandling Rosa- den farliga färgen att den hierarkiska indelningen mellan könen börjar redan i tidigare åldrar, till och med i en sådan enkel sak som färger. Att även färger har en del av den hierarkin kring könen menar hon att man kan se på att de gråa och mörkare färgerna betonar en mer manlig norm medan ljusare färger och rosa tillhör den kvinnliga normen. Ambjörnsson påpekar dock att detta håller på att förändras i samhället då till exempel den rosa färgen

24 Sjömark 2020, s. 7,13, 26.

25 Lindstedt Cronberg, 2005, s. 23; Berg, 2011, s. 37–40.

26 Hirdman, Yvonne, 2001, Om det stabilas förändliga former.

27 Hirdman, Yvonne. 2013, Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning s. 59-85.

28 Lahelma & Öhrn 2014, Fair and competitive? Critical perspectives on contemporary Nordic schooling, s. 115-127;Kåreland, 2015, Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola, s. 10.

29 Brink, 2005, Bröderna lejonhjärta. En receptionsstudie i år 3, s. 183-185.

7 har blivit mer populär och används mer och mer av samhällets överklass. Från att rosa har varit en feminin symbol har den mer gått till att symbolisera välfärd i dagens samhälle.³⁰

Yvonne Hirdman skriver vidare i Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning att kvinnan alltid har stått lägre socialt än mannen, oavsett vilken klass de tillhört. Hennes genussystem har två olika delar, hierarkin och dikotomin. Hierarkin beskrivs som ett mansdominerat samhälle där mannen värderas högre, och att det är mannen som betraktas vara normen i dagens samhälle. Mannen hamnar på så sätt högre i hierarkin vilket ger honom en maktposition gentemot kvinnan. Det maskulina sätts som huvudtes i samhället. Kvinnan sätts således på undantag och hennes del har setts som en avvikelse i sammanhang som ska beskrivas. Det finns därigenom en hierarki i samhället:

män och kvinnor blir därmed inte bara olika utan de blir även olika i maktförhållanden och status. Dikotomin handlar om att det manliga ska hållas isär och att man inte ska blanda manligt och kvinnligt. Det handlar om att hålla isär könen genom att föra fram en föreställning om hur män och kvinnor ska föra sig, uttrycka sig samt tänka gentemotvarandra. Denna föreställning menar även att det finns olika utrymmen för de olika könen att röra sig i. ³¹

Enligt Eriksson och Gottzén bok Genus ansåg Hirdman att de idéer som framträder i historiska skildringar om män och kvinnor kunde ställas upp som olika formler. Genus blev därmed satt i tankefigurernas värld. Dessa tankefigurer har gjort avtryck i det sociala sammanhanget och även påverkat biologin. De tankefigurer som använts är bland annat att kvinnan varit den totala motsatsen till mannen, en icke-man. Det har också funnits tankefigurer där kvinnor framställs som den lilla mannen, och därigenom setts som ofullständig. Fram till 1700-talet beskrevs könen som lika, dock att kvinnans slida och äggstockar inte var lika bra och var en inåtvänd upplaga av mannens penis och testiklar.

Denna modell benämndes på 90-talet av den amerikanske historikern Thomas Laqueur för ”enkönsmodellen”. Under 1700-talets borgerlighets framväxt började en tvåkönsmodell skönjas. Nu ställdes könen mot varandra. Om mannen är aktiv är kvinnan inaktiv, om kvinnan är sensuell är mannen motsatsen och så vidare. Dessa tankefigurer som Hirdman sätter fingret på bildar grunden till enligt henne, det genussystem som är förhärskande i samhället.³²

Jämställdhet

Berge och Widding konstaterar i sin rapport om jämställdhet i olika läromedel att begreppet jämställdhet kan vara ett svårdefinierat begrepp. De nämner att ett sätt att utvärderas jämställdheten är utifrån i vilken utsträckning människor gör samma saker inom samma områden. Får män och kvinnor inta samma positioner i samhälleliga verksamheter och symboliska representationer? Det vill säga gör de samma saker och värderas deras prestationer likvärdigt? ”Varannan damernas” anger de som ett idealt mått som statliga Statistiska Centralbyrån konkretiserar som en förekomst av mellan 40-60 procent av kvinnor och män. Berge och Widding anger detta som en statlig diskurs och ett ideal mått att försöka eftersträva. Om någon grupp inte finns representerad, är underrepresenterad, är överrepresenterad eller riskerar stereotypisering eller förlöjligas,

30 Ambjörnsson, 2011, Rosa- den farliga färgen, s. 88-90, 149-152.

31 Hirdman 2003, s. 49-53; Eriksson & Gottzén, 2020, Genus, s. 31-34.

32 Eriksson & Gottzén, 2020, Genus, s. 31-34.

8 förminskas eller skuldbeläggs beskriver författarna att dessa grupper kan anses vara diskriminerade och kränkta.³³

Material och metod

Material

Vi har valt att använda oss av 28 filmatiserade läromedel från två stora produktionsbolag, UR och Binogi. UR är ett offentligt skattefinansierat produktionsbolag medan Binogi är ett privatägt produktionsbolag. Vilka filmer vi använt samt respektive produktionsbolag som de kommer ifrån redovisas i Bilaga 1.

UR

UR³⁴ är ett statligt ägt produktionsbolag som skapar utbildningsprogram som riktar sig mot alla och anpassar sig för olika ändamål. Till skolan undersöker de vilka behov som finns och skapar därefter filmer och radioprogram. De anser att det viktigaste är att programmen håller hög kvalité och relevanta. De menar själva att de därför samarbetar med dem som ska ha nytta av programmet som till exempel så att deras material kan fungera i undervisning och lärande. ”Programverksamheten ska som helhet bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt utmärkas av hög kvalitet och nyskapande form och innehåll.³⁵ Totalt har vi använt 10 av UR:s filmer. De är skapade mellan år 2008-2020, längden på filmerna är från 8 minuter upp till 28 minuter. UR finansieras helt och hållet genom skattemedel via den så kallade public service-avgiften.

Binogi

Binogi är ett privatägt produktionsbolag som beskriver sig själva som:

[E]tt starkt vinstbegränsat, politiskt och religiöst obundet företag. Ekonomiskt överskott investerar vi i forskning kring och utveckling av vårt läromedel. Vi vill bidra till ett hållbart samhälle, där hållbarhet omfattar miljö, ekonomi och människor.³⁶

De är ledande på marknaden som digital plattform och produktionsbolag. Binogi bistår i dagsläget ett stort antal elever i ett otal kommuner runt om i Sverige. De riktar sig till både nyanlända, som elever som är födda i landet, samt de som har svårt eller har det lätt i skolan. Binogi har även etablerat sig i Kanada och Tyskland, samt har planer på att starta verksamheter i flyktingläger där en god kvalitet ofta inte kan säkerställas.³⁷

33 Berge & Widding, 2006, s. 6-9.

34 Är en förkortning av Sveriges Utbildningsradio AB

35 https://www.ur.se/sa-blir-det-program/

36 https://www.binogi.se/omstudi

37 https://www.binogi.se/omstudi

9 Vi har använt oss av 18 av Binogis filmer, där längden på filmerna är som längst 6 minuter. Enligt den information som finns att tillgå är copyright från 2021 och i arbetet redovisas det datumet som produktionsdatum.

Metod

Vi har framför allt valt att använda oss av en kvantitativ metod. I en kvantitativ metod besvarar man oftast frågor om hur ofta eller hur frekvent något förekommer i materialet, även hur stor plats något tar. Därav kan resultat både redovisas i antal eller i minuter och sekunder, vilket kan summeras som mekaniskt räknande³⁸. De flesta av de frågor som vi har använt oss av i vår matris är av sådan kvantitativ art. Vi har till exempel ställt frågor så som: Är berättarrösten manlig eller kvinnlig? Nämns kvinnan eller mannen först i filmerna? Hur många kvinnor respektive män omnämns? Hur stor del av filmen handlar om kvinnor respektive män? Vem har huvudrollen? Som ni även kommer att märka finns det även kvalitativa inslag i vår analys. Vi har nämligen också med frågorna: I vilka sammanhang omnämns kvinnor respektive män? och Hur framställs kvinnor respektive män visuellt i filmerna? Dessa frågor går inte att besvara med kvantitativa mått utan kräver en annan typ av analys, nämligen en kvalitativ analys. Florén och Ågren menar att det är rätt vanligt att de kvantitativa och kvalitativa metoderna går in i varandra. I mångt och mycket kompletterar de varandra. På så sätt kan man säga att undersökningen blir bättre och får ett mycket bredare resultat när de båda metoderna kombineras.³⁹ Kombinationen dem emellan gör alltså att undersökningen blir mer komplett.

I detta arbete kommer vi att använda oss av en filmanalys som utgår från Andersson och Hedlings modell från 1999.⁴⁰

Steg 1 i denna modell är att man reflekterar över vad för kunskaper som den analys man genomför ska ge, vem som ska ta del av analysen, och vad man ska ha för förförståelse för att kunna ta del av och förstå densamma.

Steg 2 handlar om att man ska reflektera över innehållet och då titta på det syfte som analysen ämnar ha. Man gör så att man under flertalet gånger tittar i materialet för att på så sätt se det som är av vikt för det syfte som ställts fram.

Steg 3 innebär att man dyker djupare i sin undersökning och anknyter den till vetenskapliga metoder och till rätt slags sammanhang och analytiskt syfte. Det sammanhang detta arbete kommer utgå ifrån är ett genusperspektiv.

Steg 4 som är det sista steget är framställningen av själva analysen och man visar då på det som relevant och viktigt med det som analysen levererar och att man så gör det skönjbart för den som ska ta del av det utförda analysarbetet.⁴¹

38 Metodpraktikan, 2017, s. 198-199

39Florén, Anders & Ågren, Henrik, 2006, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, s. 56.

40 Andersson & Hedling, 1999, Filmanalys - En introduktion, s 7-8.

41 Andersson & Hedling, 1999, Filmanalys - En introduktion, s 7-8.

10 Genomförande

I steg 1 utifrån Anderssons och Hedlings modell började vi med att fundera över vad vi ville ha ut av vår studie. Det vi kom fram till var att vi med Ohlanders rapport i bakhuvudet, ville undersöka filmatiseringarnas genusperspektiv; bland annat hur kvinnor och män framställs och i vilka sammanhang. Tanken är att studien ska kunna komma många olika människor till nytta, såväl lärare som läromedelsgranskare och producenter för kommande filmatiseringar av läromedel. Vi började även fundera över vilken förförståelse vi ansåg att man behövde och läste in oss på olika litteratur, vilken ni kan se i forskningsbakgrunden. Där sammanfattar vi de viktigaste delarna ur vårt litteraturval. I nästa steg började vi att utveckla en matris som vi skulle använda oss av i vårt analysarbete. Detta kände vi var av stor vikt för att säkerställa att vi undersökte filmerna utifrån de frågeställningar som vi ställt. Vi har tagit stor inspiration ifrån Ohlanders rapport när vi utformade matrisen. Efter detta letade vi efter filmer att analysera. Vi hittade totalt 28 filmer som handlade om den tidsperiod som vi valt. Filmerna skulle handla om Upplysningen och de tre revolutionerna. Alla filmerna hittade vi i läroplattformerna NE läromedel, och Binogi.se. När vi hade analyserat filmerna kopplade vi vårt resultat till det litteraturval och den forskning som presenterats tidigare i arbetet.

Slutligen sammanfattade vi vad vår studie har visat och diskuterade våra slutsatser.

Avgränsning

Vår uppsats avgränsar sig till digitala läromedel i form av AV-material/filmer, och den historiska epoken ca 1720-1850. Vi valde just dessa avgränsningar eftersom filmer som sagt visat sig vara en mycket vanlig del av undervisningen, samt att tidsepoken vi valt har en stor del i kursplanen för Historia för år 7-9. Det är även en tid där det händer mycket i Europa. Många nya tankar och idéer växer fram, individualismen slår igenom, man börjar förstå att man själv kan ansvara för sitt eget liv. Kvinnorörelsen börjar ta form, upplysningen samt de tre stora revolutionerna äger rum. Politiska ideologier växer fram mycket tack vare revolutionerna, samt att emigrationen till USA tar fart. Det är även en period som Ohlanders tidigare studie från 2010 visar att jämställdheten i de olika läromedlen var väldigt dålig. Det kan därför vara intressant att se om det stämmer med våra resultat.

11

Analys

Vi har valt att redovisa vår data tematiskt i åtta olika kategorier. Varje kategori innehåller en egen analysdel. Den startar med en analys av filmerna från respektive produktionsbolag och avslutas med sammanslagen analys inom det området. Arbetet avslutas sedan med en sammanfattande analys där vi tagit hänsyn till alla de tematiska kategorierna. Detta har vi valt att rubricera som Diskussion och Didaktisk implementation. Där redogör vi för de likheter och skillnader som vi har funnit mellan de olika filmerna, samt knyter an till de teoretiska begrepp och den forskning som vi tidigare har presenterat. När vi har analyserat filmerna har vi som sagt utgått från en matris som vi har upprättat. Analysmatrisen finns med som bilaga, och nedan kommer ett exempel på hur vår matris har fyllts i. Observera att den endast innehåller stödord och inte ger en komplett bild av filmen som analyserats. För att se hur vi gått till väga i vår analys när vi tittat på de olika filmerna se figur 1.1. En blank för matris för analysarbetet finns även redovisad som bilaga 2.

12 Figur 1.1

13

Berättarröst

Med berättarröst menar vi både programledaren som står för den större delen av narrativet samt eventuella speakerröster och gästberättare där bland annat professorer och andra kunniga ger fördjupande kunskaper. Det förekommer väldigt sällan att de historiska karaktärerna berättar något själva, det vill säga det förekommer nästan inget rollspel i filmerna. I de få fall det existerar har vi även räknat in dessa som berättarröster.

I UR-filmerna dominerar den manliga berättarrösten. Sammanlagt finns det 27 kvinnliga berättare och 55 manliga berättarröster i dessa. Även om flera av filmerna har en kvinnlig ledande berättarröst så blir det totalt sett ändå mannen som dominerar. Vi kan se att de mer nyproducerade filmerna så som Historia förklarad från 2018 samt de tre filmerna om Ideologiernas historia från 2020 ger mer tid och talutrymme åt de kvinnliga berättarrösterna och att de faktiskt till och med har mer tid än de manliga. De tidigaste filmerna från 2008; 1800-talet samt Uppfinningarnas århundrade, har nästan enbart manliga röster. I Revolutionernas århundrade har den kvinnliga berättarrösten endast 30 sekunders taltid och det är när Yvonne Hirdman talar/intervjuas. UR:s filmer har vanligtvis flera gästpratare så som professorer, historiker och forskare, och tittar man enbart på gästpratarna så dominerar männen även där. Även om det inte skiljer lika mycket kan man se samma patriarkala mönster om man räknar berättarröstens tidsmässiga talutrymme. Då innehar kvinnorna 71.5 minuters taltid och männen 94 minuter taltid.

I samtliga av Binogis filmer är det en man som har berättarrösten och det är samma berättare som gör rösterna till alla eventuella karaktärer som talar i filmerna. Allt som oftast är det berättarrösten som för handlingen framåt och enstaka karaktärer talar, men blir allt som oftast talade om.

Om vi summerar alla filmerna som vi har granskat är det totalt 27 kvinnor och 73 män som innehar berättarrösten. Det innebär att kvinnorna har 37% medan männen har 63%

av berättandet. Flera av filmerna hade kunnat få en något högre andel kvinnliga berättare genom att använda kvinnoröster när kvinnor talar. I stället har dock flera av filmerna manliga berättarröster som förställts för att likna en kvinnas, när kvinnan pratar. Detta gäller i flertalet av Binogis filmer. Se figur 1.2.

Fig1.2: Hur många män respektive kvinnor har berättarröst

Berättarröst:

27 kvinnor (37%) 73 män (63%)

Kvinnor Män

14

Vem nämns först i filmerna?

Tittar vi först på UR:s filmer nämns mannen först i alla filmer utom en. Männen som omnämns då är framgångsrika män så som uppfinnare, presidenter och kungar. När kvinnorna omnämndes först var det som kollektiv och att lyfta fram deras brist på jämställdhet. Över lag nämndes kvinnorelaterade ord eller namngivna kvinnor inte förrän i slutet av filmerna.

I Binogis filmer är det ofta kollektivet såsom bönder, folket och så vidare som benämns först. Utöver det är det män som omnämns. Benämns inga kvinnor försöker man ändå få med kvinnliga karaktärer i bild, antingen som aktörer eller som en del i ett större demografiskt sammanhang, till exempel som meddemonstranter eller som tillhörande olika delar av de olika stånden inom ståndssamhället.

Ser man till båda produktionsbolagen ser vi tydligt att mannen nämns nästan uteslutande först. Kvinnorna nämns inte förrän i mitten eller till och med i slutet av filmerna. Enbart i en av filmerna nämner man kvinnan först. Det är i UR:s film om Socialismen där man nämner kvinnan först då man lyfter fram att kvinnor inte hade rösträtt på denna tid.

Procentuellt sett nämns kvinnor först i 4% av fallen och män i 96%. Se figur 1.3.

Fig 1.3: Vem nämns först, kvinnan eller mannen?

Hur många kvinnor respektive män omnämns?

Mannen dominerar i UR:s material. Kvinnor eller kvinnorelaterade ord så som kvinna, hon, hennes sägs 33 gånger medan mannen eller mansförknippade ord så som mannen, han, hans nämns hela 121 gånger. Åtta historiska kvinnor nämns vid namn (ex, Selma Lagerlöf, Ulla Ullsten och Mary Wollstonecraft) jämfört med 77 män som namnges (ex.

Ludvig XVI, John Kay, Olof Palme och Napoleon). I filmerna Amerikanska revolutionen och Industriella revolutionen nämns varken kvinnor eller kvinnorelaterade ord överhuvudtaget medan namngivna män bara radas upp. Ett annat exempel är Uppfinningars århundrade där de endast använder ordet mor en gång och sedan nämner 19 män vid namn i filmen.

0 20 40 60 80 100

Kvinnor Män

Nämns först

Nämns först:

Kvinnor (4%) Män (96%)

15 I Binogis filmer omnämns människan 140 gånger medan mannen är i fokus 81 gånger, kvinnan nämns endast 11 gånger. De olika filmerna är på drygt fem minuter och inom de filmer som tar upp de franska, industriella och amerikanska revolutionerna, samt ideologierna omnämns bland annat Ludvig XVI, Rousseau och Voltaire. Endast tre gånger namnges kvinnor. I två olika filmer är det Marie Antoinette som nämns. Den andra kvinnan att namnges är Charlotte Corday (som mördade Marat). De människor som omnämns är bland annat folket, brittiska kolonisatörer, medborgare, soldater och så vidare. Männen nämns som sagt mer flitigt i Binogi. Totalt 32 mansnamn dyker upp i filmerna.

Sammantaget nämns mansförknippade ord 221 gånger i filmerna, samt att 110 män namnges (ex. stora tänkare/uppfinnare på den tiden). Kvinnorelaterade ord sägs totalt 45 gånger. Utöver detta nämndes sammanlagt 11 kvinnor vid namn. I två av UR:s filmer Amerikanska revolutionen och Industriella revolutionen nämns inte kvinnor eller kvinnorelaterade ord överhuvudtaget. Könsneutrala ord som folk, människan, samhället, invånare, européer, politiker, kolonister osv. användes vid 234 tillfällen. Vid flertalet av dessa tillfällen visades bilder av män när begreppen uttalats. Se figur 1.4.

Fig 1.4.: Hur många kvinnor respektive män omnämns?

Hur omnämns kvinnan/mannen?

Kvinnan har väldigt lite utrymme i UR:s filmer. När de väl omnämns så är det ofta nedvärderande. Till exempel att de precis som indianer och slavar räknas som andra klassens medborgare. I Historia förklarad: Franska revolutionen framstår Drottning Marie Antoinette som bortskämd och att hon levde i lyx och att det ses som en av orsakerna till franska revolutionen: ”Vid hovet i Versailles lever Frankrikes drottning som en aningslös influenser, något som börjar sticka i ögonen på det svältande folket”,

0 50 100 150 200 250

Kvinnor Kvinnor vid namn Män Män vid namn Människan

Hur många kvinnor respektive män omnämns?

16

”Drottningen klär sig i väldigt dyra kläder och spenderar väldigt mycket pengar. Man börjar kalla henne madame kassabrist”. Kvinnor har precis som barnen lägre lön, är ett annat av uttrycken som beskriver kvinnornas situation. De nämns även som upproriska och att flera hamnar i fängelse när de vill sprida liberalismen. Männen omnämns ofta och som auktoritära; de är kungar, präster, adel, politiker, grundare, filosofer och statsministrar. Hela tiden som framstående människor som driver utvecklingen framåt.

Ludvig XVI skrivs också som en orsak till franska revolutionens utbrott eftersom han fortsatte beskatta folket hårt. Enda gången de uppmärksammar kvinnan i Uppfinningarnas århundrade framstår hon som dum då hon tror att hon kan skicka mat via telegrafen. I Revolutionernas århundrade framstår mannen som den som jobbar, kvinnan är i hemmet eller är den som tigger om mat i affären, eller som underkuvad piga hos storgodsägaren.

Binogi har i flera av sina historiska filmer om revolutionerna försökt få med kvinnor visuellt för att visa på att även om det bara är män som det talas om, fanns kvinnorna där.

De syns dock mer i periferin, och syns inte alls i filmerna om ideologierna där enbart tre män är med och som alla har “sin” ideologis stereotypa utseende och ska prata om sina ideologier. Feminismen representeras av en kvinna, vilket också blir väldigt stereotypt. I Nationalförsamlingen och kungens död lägger berättarrösten stor skuld hos Marie Antoinette när han säger: ” Folket har inte så mycket emot kungen, men drottningen, som ursprungligen kommer från Österrike, henne hatar de”. I filmen Industrin förändrar världen säger rösten att när flygande skytteln kom ”kan en man väva lika mycket tyg som 2-4 män kunde göra tidigare”, utan att ens nämna att detta arbete vanligtvis utfördes av kvinnor. I industrialiseringen och arbetsrörelsen säger berättaren: ”Arbetsdagen är lång.

Männen arbetar 12-13 timmar”, ”Kvinnor och barn jobbar kortare dagar”, vilket betonar att mannen hade hårdare arbetsliv än kvinnor. I filmerna om den industriella revolutionen nämns endast manliga uppfinnare och framstående män. Detsamma gäller filmerna om amerikanska revolutionen. George Washington, Montesquieu och så vidare nämns och till dessa läggs epitet som generaler, filosofer och statsmän. När det kommer till franska revolutionen omnämns kvinnorna som bortskämda eller upprorsmakare när det bland annat talas om Marie Antoinettes slöseri, samt att man visar upp demonstrationen där 7000 kvinnor tågade till Versailles.

Sammanfattningsvis kan man säga att männen omnämns allra flest gånger, och oftast i maktpositioner så som kunniga i politik, president, grundlagsfäder, filosofer, uppfinnare, författare, präster, läkare, överbefälhavare och kungar. Andra vanliga ord som används i samband med att männen omnämns är: krig, uppror, handel, ilska, ignorans, tänkare och förnuft. Kvinnor nämns väldigt sällan. När de väl omnämns är det ofta i förhållande till sina män i olika sammanhang.

I övrigt kan vi märka att man ofta försöker använda ”neutrala” ord om människan så som:

medborgare, människor, folket, indianer, spanska imperialister, franska kolonisatörer.

Bilderna kopplade till dessa är dock av män, vilket på ett sätt gör att begreppen blir förknippade med män.

17

I vilka sammanhang omnämns kvinnan/mannen?

I UR-filmerna blir kvinnorna förknippade med hemmet där de tog hand om barnen, tvättade städade och var underordnad mannen. Det påpekas också att kvinnor ej var myndiga och att männen hade rätt att aga sin fru. Man poängterar att kvinnor inte hade rösträtt och de började protestera mot detta. Det är dock männen som klubbar igenom kvinnlig rösträtt. Vid stormningen av Bastiljen var det framför allt kvinnor som deltog.

I Fatta historia: Upplysningen säger man att ”De flesta av upplysningens tidens tänkare var män, Voltaire, Montesquieu, Rousseau och Locke. Kvinnans plats var fortfarande i hemmet där hon skulle lyda sin man och ta hand om barnen.”

När man i Historia förklarad: Franska revolutionen tar upp franska revolutionens slagord rättvisa, jämlikhet och broderskap väljer berättarrösten att förtydliga att detta inte innefattade systerskap då kvinnor oftast var exkluderade ur upplysningens tankar.

Män är oftast i sammanhang som krig både som befälhavare, kungar, presidenter och soldater. De nämns även som fabriksarbetare, fabriksägare. När det pratas om utveckling och uppfinningar är mannen hela tiden central, och att det ger en bild att männen är de som bidrar till utveckling.

I Uppfinningarnas århundrade fördummar de kvinnan när hon tror att man kan skicka mat via telegrafen, till sin son som är med i krig. Den manliga telegrafisten läxar då upp modern och säger överlägset att ”man kan inte telegrafera surkål” och skrattar åt henne, vilket får henne att framstå som väldigt korkad.

Det förekommer också en väldigt sexistisk scen i Revolutionernas århundrade där den företagsamme mannen skapat sig ett imperium och även startat gårdsbutik. Då kommer en gravid kvinna in som inte har råd att betala och bönar om att få ta maten på krita. Den ädle mannen tillåter detta för tillfället. Senare besöker mannen kvinnan när barnet är ca 1 år gammalt och säger åt henne att hon borde börja jobba. Han går då även fram till henne och smeker kvinnan på kinden samt säger att det finns flera sätt att jobba på.

I Binogi är det som tidigare nämnts endast två kvinnor som nämns vid namn; Marie Antoinette och Charlotte Corday. Marie Antoinette omnämns som en slösaktig drottning och Corday som en mördare. I övrigt omnämns kvinnorna knappt alls. Männen nämns i sammanhang som rör makt eller inflytande; exempelvis kungar som styr. Andra sammanhang där män omnämns är till exempel som uppfinnare, läkare.

Sammantaget kan man säga att männen nämns i situationer som berör makt och inflytande och att alla viktiga poster tillhör män både auditivt och visuellt i filmerna. Kvinnan omnämns sällan, och i de fall hon gör det beskrivs hon ofta som slösaktig och upprorsmakare. Ett exempel är att franska folket blir uppretade över Maries slöseri medan Ludvigs skatteförslag fick bägaren att rinna över, vilket känns som att hon får ta skulden för franska revolutionen. När kvinnorna stormar Bastiljen ger det en bild av dem som upprorsmakare. Kvinnan omnämns även i lönesammanhang där det beskrivs att de och barn har mycket lägre lön än män.

18

Hur stor del av filmen handlar om kvinnor respektive män?

I UR:s filmer får kvinnan endast 3,5 minuters uppmärksamhet medan mannen får 57 minuter. Övrig tid fokuserar på händelser eller sammanhang där de försöker använda ord som människan, samhället, befolkning eller medborgare. I och med att det visuella anknyter till manlighet gör det att den övriga tiden också kan sägas vara mansdominerad.

Mannen får ett enormt utrymme jämfört med kvinnan. Se figur 1.5.

Fig 1.5: Hur mycket tid ägnas åt kvinnor/män i UR?

Binogi-filmerna talar ofta om samhället, folket, arbetarna osv. I Binogis filmer är det antingen männen eller kollektiven som tar plats. Kvinnor nämns endast i blygsamma två minuter medan männen tas upp i ca 16 minuter totalt. Se figur 1.6.

Fig 1.6.: Hur mycket tid ägnas åt kvinnor/män i Binogi?

Sammantaget handlar väldigt små delar eller ingen del alls av filmerna om kvinnor. I snitt var det inte ens 30 sekunder per film. Vi har räknat ut att totalt ca 5.5 minuter av de 28 filmerna handlade om kvinnor, medan 73 minuter handlade om män. Resterande tid var

Tid som ägnas åt respektive kön i UR:s filmer

Kvinnor Män

Tid som ägnas åt respektive kön i Binogis filmer

Kvinnor Män

Tidfördelning: Binogi Kvinnor 12,5%

Män 87,5%

Tidfördelning UR:

Kvinnor 6%

Män 94%

19 det mer neutralt och handlade enbart om den historiska händelsen. Procentuellt har då mannen 92% tidsutrymme mot kvinnans 8%. Figur 1.7.

Fig 1.7.: Hur mycket tid ägnas åt kvinnor/män totalt i filmerna?

Vem har huvudrollen?

I UR:s filmer har helt klart mannen huvudrollen. De nämns först, får mycket mer tid än kvinnorna samt att mannen står för alla stora förändringar och utvecklingar i historien.

När väl kvinnor dyker upp är de nästan uteslutande under mannens direktiv, en drottning bredvid sin kung eller som piga till en framgångsrik man.

Det finns inte någon specifik huvudroll i Binogis filmer utan dessa fokuserar framför allt på skeendena på ett lättfattligt vis. I övriga filmer är det enbart män som innehar huvudrollen.

Männen har således huvudrollen i båda produktionsbolagens filmer.

Hur framställs kvinnor respektive män visuellt i filmen?

I UR:s filmer dominerar männen visuellt i alla filmer. Även när de pratar om könsneutrala händelser är det oftast mannen som syns på bild; de plogar åkrarna, de uppfinner, de sitter i kongressen, de protesterar, de syr, de sköter krigen, de är slavar, de reser över atlanten.

Endast män syns i framstående positioner så som politiker, präster, kungar, presidenter.

Man får även se dem som grovarbetare, medlemmar i fackförbundet, poliser, soldater, i stora folkmassor där männen är finklädda. Alla politiker i filmen är män. Exempel på kända män som visas i bild är Marx och Engels, ryska Tsaren, Hitler, Lenin och politiker som August Palm, Per-Albin Hansson, Olof Palme och Carl Bildt.

Tid som ägnas åt respektive kön

Kvinnor Män

Tidfördelning:

Kvinnor 8%

Män 92%

20 Mannen blir även framställd som en hjälte i Uppfinningarnas århundrade där de visuellt räddar ett barn från att bli påkörd av tåget, och när den ädla mannen hjälper en kvinna upp på tåget. Han tillrättavisar också kvinnan och hyssjar henne när han inte vill bli störd.

Kvinnor syns när man visar giljotinen så står massor av kvinnor runt och hurrar vid avrättningen. Annars har kvinnor en väldigt stereotyp roll. I vissa klipp finns kvinnor med när de jobbar på textilfabriken, telefonväxeln, sjukhus, och som nunna. De syns ofta med ett barn vid sin sida, eller i köket. Mannen är ständigt den framgångsrike medan kvinnan oftast är kuvad eller får stanna i hemmet.

Visuellt dominerar männen även i Binogis filmer. Även om det känns som att de försöker fokusera på händelser och få med kvinnor, är det ändå en väldig majoritet av män som syns på bild. På bilderna när man beskriver exempelvis adel, storgodsägare och bönder är det män som syns. När man talar om klass så ser man hela familjer av de olika klasserna, mamma, pappa barn, eller hustru, make och son/dotter vilka är klädda efter sitt stånd.

Bönderna i trasiga och grå ofärgade kläder, borgare, överklass och adel och kungar i mer färggranna kläder. Kvinnor är ofta hemma och ses som arbetande i de första fabrikerna och så vidare. De är även en slags massa i periferin förutom där vi kommer till kvinnorörelsen och franska revolutionen. Bilderna när de visar silhuetter över befolkningsökningen kan man urskilja att befolkningen består av både män, kvinnor och barn. När kvinnor och barn visas är det i något fall där kvinnan tar hand om barnet, i detta sammanhang när det handlade om barnadödlighet. Kvinnorna syns som undergivna männen när det talas om löner och om kvinnors myndighet och att de inte får bestämma själva och inte får ut sin egen lön.

Visuellt sett kan man sammanfattningsvis alltså säga att männen syns i alla möjliga sammanhang; som soldater, politiker, filosofer, officerare, sjöfarare, uppfinnare och författare, medan inte en enda kvinnlig författare tas upp. Författare som tas upp är bland annat Rousseau, Daniel Defoe och Jonathan Swift och dessas böcker visas i filmerna.

Kvinnorna är ständigt passiva och i bakgrunden. De få glimtar av kvinnor i filmerna är nästan uteslutande när de är med barnen, eller är i hemmet, tvättar, lagar mat, matar djuren eller arbetar med textilarbeten eller inom sjukvården eller televäxeln. När de syns tillsammans med män är männen i maktposition gentemot kvinnan, så som när en manlig gränspolis inspekterar passen från två kvinnliga invandrare. I några enstaka filmer visas kvinnor med vapen. I en annan film kan man se en kvinna som flyr undan kriget eller att de är åskådare vid en avrättning under franska revolutionen.

Männen visas fram i olika positioner; till exempel som arbetare, bönder, adelsmän, kungar, soldater, befälhavare, handelsmän, sjöfarare, erövrare och ledare (presidenten, grundarna, guvernörer). De är aktiva och arbetar. Det är mycket krigsbilder med i filmerna, där det nästan bara är med män. Likadant är det i bilder från politiska sammankomster, möten i kongressen eller religiösa möten mellan präster och biskopar etc.

Männen och kvinnorna framställs visuellt även genom sina kläder. De avbildas då inom sitt stånd och i de kläder som deras stånd då krävde. Kungarna klär sig i fina kläder och har stora peruker, vilket även drottningen (exempelvis Marie Antoinette) har. Adeln har även sin klädsel, då med långa kavajer/ rockar och så har de sina kortbyxor och knästrumpor. Adelskvinnorna har fina klänningar och har även de vita höga perukerna.

Prästerna är klädda i svart och rött och då de är katoliker syns inga kvinnliga motparter.

21 Borgarna klär sig enklare och ser lite ut som Bilbo Bagger i Sagan om ringen, med väst, kavaj och kortbyxor. Borgarkvinnorna klär sig i klänningar som är av den enklare men även lite prydligare modellen de har lite enklare färger på kläderna. Arbetare och bönders kläder är mer slitna och visar på deras strävsamma liv. Alla från föreståndarinnan på värdshuset till bonden på åkrarna har gråa slitna kläder, bondmoran och föreståndarinnan bär en grå långklänning med vitt förkläde och en grötluva på huvudet, och männen har slitna långbyxor och smutsiga skjortor.

22

Diskussion

Berge och Widdings rapport år 2006, samt Ohlanders rapport från 2010 pekade båda på stora brister i de traditionella läromedlen vad gäller jämställdhet. Vårt examensarbete över 10 år senare pekar på samma resultat även för digitala läromedel i form av de filmer som vi har analyserat. Vår undersökning visar att män dominerar inom alla de tematiska kategorierna som vi har undersökt. Det är män som innehar berättarrösten, får mest talutrymme och syns och omnämns mest etc. I UR:s filmer kunde vi urskilja en viss förändring i de nyare filmerna vad gäller berättarrösten. I de tidigare filmerna som vi såg på dominerade männen helt och hållet. I de mer nyproducerade filmerna som endast har ett par år på nacken, har kvinnorösten börjat höras mer i berättandet och om man enbart ser på de filmer som är 1-2 år gamla, var de kvinnliga berättarrösterna i majoritet. I detta fall var kvinnorna alltså i några fall mer framträdande än männen. Denna trend kunde dock inte urskiljas i någon av de övriga kategorierna.

Vår studie visar således att kvinnorna är underrepresenterade i filmatiseringarna, samt att de i flera fall förlöjligas och skuldbeläggs. Enligt Berge och Widding innebär detta att kvinnorna blir diskriminerade och kränkta i filmatiseringarna. Författarna anger dock samtidigt även att männen också kan anses diskriminerade och kränkta genom att de är överrepresenterade. Båda könen framställs även på ett sätt som riskerar stereotypisering.⁴² Resultatet av vår undersökning säger oss mycket om samhället och vilka samhällets normer är och har varit, vad som förväntats av könen, hur kvinnor och män ska förhålla sig till varandra. Vår studie visar att den patriarkala könsnormen fortfarande är rådande i framställningen av läromedel. Hirdmans genusteorier kan tydligt urskiljas där den genusordning och de könsnormer som framställs i läromedlen säger att mannen är den överordnade.⁴³ I likhet med Ohlanders studie är det framför allt männen som berörs och de framställs som makthavare, män med en betydande position i samhället eller våldsmän, medan kvinnor knappt synliggörs alls. I vår studie framkom det även sexistiska kommentarer knutet till kvinnorna, vilket Ohlander även såg i sin studie. Vad som kan nämnas i detta sammanhang är att den filmen där detta förekom, producerats innan Ohlanders rapport och således florerade under samma tidsperiod då hennes läromedelsgranskning gjordes.

Lahelma & Öhrn (2014) och Kåreland (2005) beskriver att könsidentitet är något som människan skapar och formar i samspel med andra människor och kan påverkas hela livet.

Familjen, skolan, media och olika förlag och produktionsbolag har en otroligt viktig roll i individens identitetsskapande eftersom de är med och skapar könsnormer och värden som finns i dagens samhälle.⁴⁴ Vilken bild får eleverna när det alltid är mannen som talar och får mest utrymme, och kvinnan är obefintlig, tyst eller passiv? Onekligen får eleverna en bild av att det är så här det har varit, och kanske en tro på att det är så det ska vara.

Genom att fortsätta framställa eller använda läromedel som inte bejakar jämställdheten i tillräckligt hög utsträckning, upprätthålls de traditionella könsrollerna och hierarkin och dikotomin däremellan.⁴⁵

42 Berge & Widding, 2006, En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker, s. 6-9.

43 Hirdman 2003, s. 49-53; Eriksson & Gottzén, 2020, Genus, s. 31-34.

44 Lahelma & örn, 2014; Kåreland, 2015, s. 10; Skolverket 2011.

45 Hirdman, 2001.

23 Jämför man de två produktionsbolagen får vi snarlika resultat, och trots att vi kan se att de båda försöker använda inslag av könsneutrala ord i flera av filmatiseringarna genom att använda begrepp som: indianer, spanska imperialister, franska kolonisatörer, revolutionärer, bönder, arbetare, demonstranter, storgodsägare och så vidare är det inga tvivel om att mannen ändå hamnar i fokus. Britt-Marie Berge betonar att dessa till synes könsneutrala kollektiv är associerade till manliga titlar och företeelser. Oavsett benämningarna menar hon att vi har en så kallad manlig majoritet i berättandet och att vi hur än försöker jämställa historiska skeenden och försöker få in ett könsneutralt perspektiv på så vis ändå misslyckas med det. Detta kunde vi även märka i vår studie, där den könsneutrala ”människan” ofta bekönades genom exempelvis bilder av män som kopplat till begreppen. Detta menar Berge och Widding även är en vanlig företeelse i de läroböcker de granskat.⁴⁶

Kvinnor nämns väldigt sällan i filmatiseringarna som vi har granskat och när de väl omnämns är det som sagt ofta i förhållande till sina män i olika sammanhang, ex. som fru, moder, dotter. Ohlander kom i sin undersökning också fram till att många av de kvinnor som är synliga i läromedlet inte tilldelats någon central plats utan är synliga i form av en biroll, ofta kopplad till män. Kvinnor beskrivs i det stora hela som passiva och åskådare, vilket förstärks både auditivt och visuellt i filmerna. Det är om män som det talas om, och även om kvinnor syns ibland känns det som att de bara är där på mannens premisser och inte för sin egen del. Filmatiseringarna är väldigt stereotypa i sina inslag.

Ohlander menar att det ofta är männen som har övertaget och kvinnorna hamnar i bakgrunden vilket ger eleverna en skev bild av verkligheten.⁴⁷

Ohlander efterfrågade större medvetenhet och bättre läromedel efter att hon genomfört sin rapport år 2010. Trots att det har gått över 10 år sedan dess, kan vi dock som sagt se samma brist idag. Ohlanders resultat tycks därmed tyvärr inte ha lyckats påverka produktionsbolag och de digitala läromedlens utformning i önskad utsträckning. Även Berge och Widding eftersträvade efter sin läromedelsgranskning 2006 en förebildlig lärobok där både kvinnor och män fanns representerade i både berättande skildringar och bilder. Ohlander skrev i sin rapport att det inte finns brist på material ifall man vill uppnå detta och få en bättre jämlikhet och ökat genusperspektiv i läromedlen. Hon tar till exempel upp boken Det svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid.

Denna bok anser hon på ett bra sätt lyckats integrera kvinnornas liv och arbete. Denna bok skulle alltså olika produktionsbolag kunna utgå ifrån när de ska skapa sina filmer.

Det är därmed också en bra bok för lärare att utgå ifrån i planerandet av undervisningen.

Vi är eniga med Ohlander och Berge och Widding att den historia som behandlas i de granskade läromedlen borde omarbetas till en annan mer jämställd och korrekt framtoning. De betonar att kvinno- och genushistorisk forskning idag har nått en sådan omfattning och bidragit med kunskap att en sådan förändring som sagt inte vore allt för omständligt. Det finns som sagt även goda förlagor att vända sig till, inte minst när det gäller den svenska historien från 1720 och framåt, som var just den historiska epok som visar anmärkningsvärda brister i de granskade läromedelsböckerna. Det finns inte någon ursäkt för att fortsätta att ge ut historiska läromedel som upprätthåller manlig kanon och ett snävt mansideal. Ett ideal som dessutom riskerar att göra både flickor och pojkar begränsade och ge en negativ bild av dem själva och omvärlden. ⁴⁸

46 Berge & Widding, 2006, s. 14

47 Ohlander, 2010, s. 68

48 Ohlander, 2010, s. 71-72.

24

Didaktisk implikation

Slutsatsen som vi kan göra i vårt arbete är att de filmer som vi har analyserat inte når upp till läroplanens riktlinjer kring genus och jämställdhet. I väntan på mer jämställda läromedel bör filmatiseringarna som vi har granskat därför inte användas i undervisningen utan att diskuteras och problematiseras för eleverna. Läraren måste diskutera med eleverna och medvetandegöra dem om den skeva bilden som framställs. Filmerna behöver vidare kompletteras med annat material eller information för att kunna användas. Ett exempel på vad man kan göra i samband med filmerna är en källkritisk övning där eleverna med hjälp av dessa filmer kan få i uppgift att analysera dem ur ett jämställdhetsperspektiv. Till exempel skulle de kunna få en förenklad variant av vår matris, och få undersöka vem som har berättarrösten, vem som nämns först, hur ofta kvinnor/ män nämns och hur ofta de namnges. Sedan får de analysera sina resultat och jämföra med sina kamraters.

Vår undersökning har gjort oss medvetna om att olika aktörer i historien får olika plats, och att kvinnorna är underrepresenterade i historiebeskrivningarna. Denna medvetenhet ser vi som en otrolig fördel inför vår aktiva roll som lärare i vårt framtida yrke. Genom denna medvetenhet har vi stora möjligheter att förändra och göra undervisningen mer genomtänkt ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Detta genom att inför eleverna till exempel påvisa att även om man i historien nämner bönder och arbetare, så fanns det inte bara män i dessa led, utan även kvinnor som både arbetade på fälten och i fabrikerna. I de första hemindustrierna var det kvinnor som skötte produktionen. Kvinnor som kollektiv hade alltså en viktig roll i industrialismens framväxt. Det blir på så vis vår uppgift som lärare att bygga historieämnet och få med den kvinnliga representationen som eventuellt inte kommer med i läromedlen eller som det är väldigt sparsmakat med. Ohlander nämner i sin studie att kvinnor kan nämnas i alla sammanhang i alltifrån studenter till entreprenörer. Även om det var få kvinnor som studerade från första början, finns det exempel på kvinnliga professorer i såväl juridik, matematik, naturvetenskap och medicin.

Det finns även flera kvinnliga entreprenörer att lyfta fram som var verksamma både under 1800-talet och tidigare. Ohlander nämner Maria Sofia de la Gardie och Christina Piper som exempel från 1600- och 1700-talet. Hon skriver även att ett stort antal kvinnor drev järnbruk i Bergslagen under olika perioder och kan nämnas i entreprenörella sammanhang. Det finns alltså många kvinnliga namn att lyfta fram för öka jämställdheten och nyansera den manliga övervikten. Arbetet med en mer jämställd historiebeskrivning ser vi som en betydelsefull del i vårt kommande uppdrag som lärare. I väntan på mer jämställda läromedel blir det således vår uppgift att jämna ut klyftan mellan könen och bana vägen för ett mer jämställt samhälle ur ett historiskt perspektiv.⁴⁹

49 Ohlander, 2010, s. 71-72.