Sjuksköterskors attityder gentemot personer med obesitas: En systematisk litteraturöversikt

Sjuksköterskors attityder gentemot personer med obesitas

En systematisk litteraturöversikt

Jacob Eriksson Sara Lindqvist

Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad

Sjuksköterskors attityder gentemot personer med obesitas - En systematisk litteraturöversikt

Nurses’ attitudes towards people with obesity - A literature review

Jacob Eriksson Sara Lindqvist

Kurs: Examensarbete 15 hp Höstterminen 2012

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Handledare: Eva Lindgren

Sjuksköterskors attityder gentemot personer med obesitas Nurses’ attitudes towards people with obesity

Jacob Eriksson Sara Lindqvist Avdelning för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap

Luleå tekniska universitet

Abstrakt

Att leva med obesitas, fetma, i dagens samhälle kan innebär att personen blir utsatt för stigmatisering och fördomar av sina medmänniskor och detta kan även ske inom sjukvården.

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har gentemot personer med obesitas. I denna systematiska litteraturöversikt ingick 13 vetenskapliga artiklar.

I resultatet framkom flera olika attityder gentemot personer med obesitas, mestadels negativa.

De mest framträdande attityder sjuksköterskor har gentemot personer med obesitas var att de upplevdes som lata, likgiltiga och hade en bristande disciplin. Vidare beskrevs utseendet av dessa personer som motbjudande och att de var både fysiskt och socialt oattraktiva. Dessa attityder påverkade omvårdnaden genom att sjuksköterskor undvek att ansvara för omvårdnaden av dessa personer då den ansågs vara fysiskt ansträngande. Vidare påverkade dessa attityder relationen mellan sjuksköterskan och patienten negativt då attityderna var ett hinder för en fullgod vård. Stor empati för denna patientgrupp återfanns dock bland sjuksköterskorna, då de var medvetna om stigmatisering och därmed undvek ord med negativa attribut. De främsta faktorer som påverkade sjuksköterskors attityder var sjuksköterskans eget BMI, vilken utbildning som sjuksköterskan hade samt hur mycket tid som fanns tillgänglig. Slutsatsen av denna litteraturöversikt visade på vikten av att sjuksköterskor är medvetna om sina attityder och aktivt arbetar med att dessa inte skall påverka deras bemötande av patienter.

Nyckelord: Obesitas, sjuksköterska, attityd, omvårdnad

Människans förfäder anpassade sitt leverne efter tillgången av mat och deras kroppar

anpassades utefter denna premiss. Att kunna lagra fett och använda detta som en kraftkälla har varit väldigt viktigt för människan, när bristen av mat har varit stor (Melin, 2004). Matbristen har gjort att människokroppen är anpassad att klara perioder av mindre tillgång till mat. Detta har resulterat i att fetma, även kallat obesitas, har blivit vanligt förekommande i västvärlden då mattillgången är konstant. Under 1800-talet förändrades synen på obesitas, från att ha varit en symbol för status till att bli identifierad som ett problem och i vissa fall även demoniseras.

Den överviktiga människan kom senare att ses som en avvikande karaktär, framförallt i en del borgerliga miljöer, där hon kom att utmålas som ett hot eller en orsak till samhällsproblem (Huff, 2001, s. 40-43).

I dag finns en helt annan insikt och kunskap om hur skadlig övervikt är. Trots detta har matvanorna och mängden fysisk aktivitet i överlag försämrats. Forskare har kommit fram till att det inte endast är biologiska faktorer som påverkar vem som drabbas utav obesitas. Även psykologiska-, sociala-, kulturella faktorer, såsom miljö- och beteendeförändringar spelar in (Rippe, Crossley & Ringer, 1998; Walker, Walker & Adam, 2003). Den snabba utbredningen av obesitas har WHO (2000) klassat som en epidemi, då detta har blivit ett stort problem i västvärlden. Ett lätt sätt att kategorisera vikt är Body Mass Index (BMI ), vilket räknas ut genom att ta personens vikt dividerat med personens längd i kvadrat (WHO, 2012). WHO har gett ut ett förslag på klassindelning och definition gällande obesitas utifrån BMI. Utifrån denna klassindelning ligger obesitas mellan värdena 30-40 och sjuklig obesitas om man har ett BMI på 40 eller högre. Dessa gränser anses vara godtyckliga och en av bristerna är att värdena är detsamma för både män och kvinnor. Den största bristen med att använda BMI som mätinstrument är att det inte tar hänsyn till en persons muskelmassa. Detta kan leda till att en kort muskulös persons BMI kan hamna på ett värde som är klassificerat som obesitas utan att personen i fråga lever med övervikt.

Att leva med obesitas medför en ökad risk att drabbas av andra medicinska åkommor.

Sjukdomar som insulinresistens, Typ-2 diabetes, dyslipidemi och hypertension är starkt

ihopkopplade med obesitas. Som överviktig är risken även större att drabbas av hjärt-

kärlsjukdomar, stroke och vissa typer av cancer. Kvinnor kan även få svårigheter att bli

gravida om de är överviktiga (Grodstein, Goldman & Cramer, 1994). Dessa tillstånd upplevs

oftast som psykiskt jobbiga och sjuksköterskor har en stor roll i bearbetningsprocessen genom

att finnas där som ett stöd. Wheeler (2011) menar att relationen mellan sjuksköterskan och

den sjuke är en viktig komponent för att en person skall finna ro till att kunna återhämta sig från sjukdomstillstånd och nå välbefinnande. Målen med sjuksköterskors omvårdnads- interventioner är att de ska vara helande, ska ge patienterna en stabil grund och känna sig trygga. Det är därför viktigt att, som sjuksköterska, stödja patienten och hjälpa denna att finna meningsfullhet om frustration och känslor av meningslöshet infinner sig under sin kamp mot ett hälsosammare liv.

Vanligt förekommande uppfattningar bland läkare är att emotionella-, eller familjeproblem samt brist på självkontroll är orsaker till att personer med övervikt överkonsumerar mat (Lunner, 2009 s.154). Personerna förväntar sig heller inte någon behandlingsframgång för sin obesitas. Sjuksköterskor har framförallt lämnat rapporter om att personer med obesitas har en dålig följsamhet och att viktreducerande program inte fungerar önskvärt. Hur dessa attityder påverkar kvaliteten på vården idag för dessa personer är fortfarande inte fastställda, men det har noterats att denna patientgrupp drar sig från att uppsöka sjukvård genom att skjuta upp eller avboka läkarbesök i en mycket större utsträckning än resten av befolkningen. Trots detta så har överviktiga generellt sett fler läkarbesök per år jämfört med den genomsnittliga

befolkningen, vilket inte säger något i sig då obesitas skall ses som ett kroniskt medicinskt tillstånd (Lunner, 2009 s.154).

Attityders innebörd skiljer sig mellan den allmänna uppfattningen och den vetenskapliga synen. Enligt Jeffmar (1987, s. 107) är den allmänna uppfattningen att attityder är starka inställningar eller uppfattningar om i princip vad som helst medan den vetenskapliga synen är att detta bör ses som ett hypotetiskt begrepp som påverkar beteendet i vissa situationer. Ett begrepp som används i samband med hur attityder kan påverka våra handlingar är stigma.

Stigma kommer från det latinska begreppet “ stigma”, vilket betyder “brännmärke”. Butler och Gills (2011) definierar stigmatisering som att tro på och agera utefter förutfattade

meningar om en social grupp. Stigmatisering sker på grund av våra attityder gentemot objekt.

Enligt Eagly och Chaiken (1993) är attityder ett psykologiskt uttryck vilket beskrivs som en

negativ eller positiv utvärdering av attitydobjektet. Denna definition omfattar de viktigaste

funktionerna i en attityd, nämligen uttrycket, objektet och utvärderingen. Enligt Kukulu

(2007) blir följderna av stigmatisering att den drabbade personen förlorar sin självkänsla. Att

bli utsatt för stigmatisering har visat sig leda till att personer med tiden blir mer och mer

isolerad från samhället och att känslor av ensamhet och hopplöshet kan uppkomma. Om

stigmatiseringen fortsätter under en längre tid har det visat sig att viljan till att leva kan komma att ifrågasättas.

Fördomar och diskriminering av överviktiga förekommer ständigt i dagens samhälle.

Forskning (Bodipa, Madu, Ezeokana & Nnedum, 2008) visar att det finns ett samband mellan en dålig självbild och obesitas, framförallt på grund av inflytande från media och samhället.

En studie med barn i åldrarna 3-5 år visade att stigmatisering förekommer redan i en tidig ålder då deltagarna såg överviktiga barn som lata, elaka, dumma, fula, olyckliga och att de inte hade några vänner. Andra studier har visat på att skolungdomar som är eller blir överviktiga under de första fyra åren av skolgången klarar skolan sämre. Detta på grund av trakasserier och avståndstagande från jämnåriga och att de bemöts med negativa attityder från lärare (Datar & Sturm, 2006). Roehling (1999) tar upp stigmatisering av övervikt i

yrkesverksamheten. Han belyser att personer med övervikt uppfattar det som svårt att få en anställning, även om de har samma kvalifikationer som en smal person. Detta för att övervikt kopplas samman med lägre kompetens, lathet och dålig självdisciplin. Denna syn bidrar till, förutom svårigheter att få jobb, en lägre lönenivå och en sämre möjlighet till befordran.

Stigmatiseringen av obesitas förekommer även inom hälso- och sjukvården bland de olika professionerna. Det finns rapporter att till och med vårdgivare på specialistkliniker, för

obesitas, har en negativ inställning till överviktiga och personer som lider av obesitas (Lunner, 2009, s. 154). Mot denna bakgrund är syftet med denna studie att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har gentemot personer med obesitas.

Följande frågeställning har litteraturstudien utgått ifrån:

• Vilka attityder har sjuksköterskor gentemot personer med obesitas?

• Hur anser sjuksköterskan att dessa attityder påverkar omvårdnaden av personer med obesitas?

• Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans attityder gentemot personer med obesitas?

Metod

För att uppnå syftet med denna studie har en systematisk litteraturöversikt genomförts (Holopainen, Hakulinen-Viitainen & Tossavainen, 2008). I en systematisk litteraturöversikt sammanställs befintlig kunskap inom ett valt område. Ett brett urval av vetenskapliga artiklar har granskats då studien inkluderar litteraturöversikter samt kvantitativa- och kvalitativa studier.

Litteratursökning

Den litteratur som står till grund för denna systematiska litteraturöversikt har främst erhållits via de tre internationella, elektroniska databaserna Medline (PubMed), CINAHL och

PsycINFO. Dessa tre databaser är de viktigaste och främst stående elektroniska källorna i omvårdnadsforskning då dessa innefattar en stor mängd av alla engelskspråkiga tidskrifter (Polit & Beck, 2008, s. 111-114). Dessa tre databaser gav resultat som svarade mot syftet med studien och enligt Holopainen et al. (2008) görs detta för att undvika felaktigt resultat. För att finna de mest lämpade sökorden till litteratursökningen har Swedish-Mesh använts. Sökorden som utgjorde litteratursökningen var Mesh-termerna obesity, attitudes, nurses och, i fritext, anti-fat bias. De valda sökorden kombinerades ihop med den booleska sökoperatorn AND mellan sökorden för att få en avgränsning av sökningen och exkludera oönskade artiklar.

Inklusions- och exklusionskriterierna för artiklarna har fastställts utifrån Polit och Beck (2008, s. 338-339). Inklusionskriterier för denna litteraturstudie var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller svenska, publicerade mellan 2000-2012, studierna skulle vara utförda på vuxna från arton år och vara peer-reviewed. Exklusionkriteriet som användes var attityder gentemot personer med BMI under trettio. Urvalet av artiklar skedde genom en granskning av först studiens titel för att se så den var relevant i förhållande till

forskningsfrågan. Om sådant var fallet så lästes abstraktet igenom för att avgöra om artikeln

skulle inkluderas eller ej. Sökningar som gav ett resultat där syftet med denna studie blev

besvarat och där inklusionskriterierna stämde redovisas i Tabell 1. En kompletterande

manuell sökning av artiklarnas referenslistor gjordes för att eventuellt finna fler relevanta

artiklar, denna sökning resulterade i ytterligare två artiklar. Litteratursökningen resulterade i

18 artiklar som valdes ut och kvalitetsgranskats.

Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskningen på de utvalda artiklarna har skett utefter vedertagen metod för kvalitetsgranskning av vetenskapliga artiklar (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, s. 153- 157). Då systematiska översikter, kvalitativa- och kvantitativa studier ej kan kvalitetsgranskas utifrån samma mall har författarna använt sig av protokoll anpassat utefter varje enskild studiedesign. Modifierade versioner av protokollen F, G och H användes, detta på grund av den granskade studiens utformning. Protokollen består utav frågor som besvaras med Ja, Nej eller Vet ej utefter forskningsprocessens delar, om de var inkluderade i studien och fanns tydligt beskrivna. Studierna erhöll ett poäng för varje del som kunde besvaras med ett Ja.

Dessa poäng räknades sedan om till procent där kvaliteten graderades i tre nivåer. Dessa nivåer var 80-100% vilket betyder hög kvalitet, 70-79% som var medel kvalitet samt låg kvalitet som var 60-69%. Efter en mer genomgående analys av de 18 studier som valts ut Tabell 1 Översikt av litteratursökning utförd 2012-09-12 och 2012-09-19 (n=18)

Syftet med sökning: Attityder gentemot personer med obesitas CINAHL 2012 09 12

Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda

1 MSH Obesity 5528

2 MSH Nurse 27553

3 MSH Attitude 14386

4 1 AND 2 169

5 3 AND 4 16 6

6 FT Anti-fat bias 4

PubMed 2012 09 12

7 MSH Obesity 24623

8 MSH Nurse 9589

9 MSH Attitude 21290

10 7 AND 8 1384

11 9 AND 10 191 8

12 FT Anti-fat bias 25

PsycINFO 2012 09 19

13 MSH Obesity 12291

14 MSH Nurse 24183

15 MSH Attitude 129735

16 13 AND 14 347

17 15 AND 16 84 1

18 FT Anti-fat bias 32 1

Manuell sökning 2

*MSH – Mesh termer i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, FT – fritext sökning.

exkluderades tre innan kvalitetsgranskning, då dessa ej var relevanta. En exkluderades när kvalitetsgranskningen genomförts då denna ej uppfyllde syftet samt ytterligare en studie exkluderades då perspektivet ej var sjuksköterskans. De återstående 13 artiklarna

kvalitetsgranskades individuellt av författarna för att få en högre validitet i arbetet i enlighet med Holopainen et al. (2008). Sedan jämfördes det individuella arbetet med varandra i en diskussion för att slutligen fastställa kvaliteten på artiklarna. Resultatet blev åtta artiklar med hög kvalitet samt sex artiklar med medel kvalitet. Detta sammanställdes i en tabell (Tabell 2) som inkluderade forskare, år, land, typ av studie, deltagare, metod, huvudfynd och kvalitet.

Tabell 2 Översikt av vetenskapliga studier som ingår i studien (n=13) Författare

År Land

Typ av studie

Deltagare Metod

Datainsamling /Analys

Huvudfynd Kvali

tet

Brown (2006) Storbritannien

Litteratur översikt

11 studier Elektronisk

litteratursökning i sju databaser, samt referenssökning.

Granskning och extrahering av data.

Bland sjuksköterskor är det vanligt med negativa stereotyper av personer med obesitas, dessa stereotyper är i konflikt med andra känslor och attityder. Attityder gentemot obesitas var kopplat till utbildningsnivå. Mer positiva attityder hos högre utbildade.

Hög

Brown, Stride, Psarou, Brewins &

Thompson (2007) Storbritannien

Kvantitativ 564 sjuk- sköterskor

Korrelationsstudie.

Strukturerade frågeformulär.

Statistisk analys.

Obesitas är ett stort hälsoproblem. Majoriteten ansåg att val angående mat, aktivitet och motivation var en orsak. De ansåg det som en del av jobbet att ta upp ämnet med patienten. Attityder var inte kopplade till

utbildningsnivå.

Hög

Brown &

Thompson (2007) Storbritannien

Kvalitativ 15 sjuk- sköterskor inom primär- vården

Semistrukturerad intervju.

Innehållsanalys.

Tre områden identifierades angående attityder bland sjuksköterskor; Obesitas är ett känsligt ämne, ett komplext område, påverkan utifrån eget BMI.

Medel

Counterweigh t Project Team (2004) Storbritannien

Kvantitativ 378; 180 läkare, 98 sjuk- sköterskor, 100 patient- journaler

Strukturerad intervju, eget frågeformulär, journalgranskning Statistik analys

En majoritet av

sjuksköterskorna ansåg att obesitas är värt att behandla.

De hade en hög motivation till att hjälpa. Spenderade fem till tio minuter per patient för detta ändamål.

Medel

Tabell 2. Forts. Översikt av vetenskapliga studier som ingår i studien (n=13) Författare

År Land

Typ av studie

Deltagare Metod

Datainsamling /Analys

Huvudfynd Kvali

tet

Gujral, Tea &

Sheridan (2011) USA

Kvantitativ 266 sjuk- sköterskor

Attitudes Toward Obese Persons (ATOP) & Beliefs Against Obese Persons (BAOP) frågeformulär.

Wilcoxons ranknings- och summeringstest.

Resultat visade på att det finns negativa associationer av obesitas. Med hjälp av ATOP framkom det att attityder kan få en positiv förändring med hjälp av ”bariatric sensitivity training”.

Hög

Hansson, Rasmussen &

Ahlstrom (2011) Sverige

Kvalitativ 20; 10 allmänläkare 10 distrikt- sjuk- sköterskor

Semistrukturerad intervju.

Innehållsanalys.

Fem teman med underrubriker;

Ansåg sig inte ha tid. Bättre riktlinjer och utbildning. Inte deras område. Kontinuitet i vården. Uppmärksamma situationen. Individanpassad vård. Med flera.

Hög

Jallinoja, Absetz, Kuronen, Nissinen, Talja, Uutela

& Patja (2007) Finland

Kvantitativ 220 läkare (n=59) och sjuk- sköterskor (n= 161) inom primär- vården

Eget frågeformulär.

Statistisk analys.

Majoriteten av sjuksköterskorna tyckte att patienterna själva måste ta ansvar för beslut angående sin livsstil.

Patienternas ovilja till

förändring är ett stort hinder för behandling. Information, motivering och stöd till patienter är en del av jobbet.

Medel

Jeffrey &

Kitto (2006) Australien

Kvalitativ 10 sjuk- sköterskor

Semi-strukturerad

& ostrukturerad intervju.

Innehållsanalys.

Tre huvudteman uppkom:

Ambivalent syn på obesitas, sjuksköterskors ambivalens gentemot WLS(Weight Loss Surgery) och patienternas ansvar.

Medel

Poon &

Tarrant (2009) Kina

Kvantitativ 352 sjuk- sköterske- studerande, 198 sjuk- sköterskor

Eget frågeformulär.

Statistisk analys.

Enligt en majoritet, från både sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor, tycker personer med obesitas om mat, har en större sannolikhet att äta för mycket och var långsamma och oattraktiva.

Hög

Watson, Oberle &

Deutscher (2008) Kanada

Kvantitativ 626 sjuk- sköterskor

Nurses’ Attitudes Toward Obesity and Obese Adult Patients Scale (NATOOPS) frågeformulär.

Statistisk analys.

Många olika känslor

uppkommer hos personal vid behandling. Hur personer med obesitas är, vilka faktorer som påverkar obesitas,

karaktäristiska drag hos personer med obesitas samt vad personalen kan göra för att stödja.

Hög

Tabell 2. Forts. Översikt av vetenskapliga studier som ingår i studien (n=13) Författare

År Land

Typ av studie

Deltagare Metod

Datainsamling /Analys

Huvudfynd Kvali

tet

Whitfield &

Grassely (2008) USA

Kvalitativ 12 sjuk- sköterskor

Semistrukturerad intervju.

Innehållsanalys.

Sjuksköterskor har delade attityder angående

mobilisering och motivering av patienter med obesitas. De såg familjen både som en resurs och som ett hinder.

Medel

Zhu, Norman

& While (2011) Storbritannien

Litteratur översikt

9 studier Elektronisk

litteratursökning i sju databaser.

Granskning och extrahering av data.

Sjuksköterskor med ett BMI

<25 tar, i större utsträckning, till åtgärder mot obesitas än de med ett BMI >25.

Sjuksköterskor inom primärvården spelar en stor roll i arbetet mot obesitas.

Medel

Zuzelo &

Seminara (2006) USA

Kvantitativ 119 sjuk- sköterskor

Eget frågeformulär Statistical Package for the Social Sciences (SPSS), innehållsanalys

Fynd visar på att

sjuksköterskorna hade positiva attityder. Studien resulterade i åtta kvalitativa teman som ett bifynd; Patienter med obesitas är värd lika vård,

uppmärksammar unika vårdbehov, överväldigad av vårdbehov, försöka undvika sårande bemötande, känslan av förvåning, känna sympati, fasa den fysiska

arbetsbelastningen & oron för den egna säkerheten.

Hög

Analys

Analysen genomfördes utifrån Holopainen et al. (2008) beskrivning. Författarna läste först igenom studierna för att få en övergripande bild av innehållet i dem. Sedan lästes resultatet om i varje artikel för att ta ut textenheter som svarade på frågeställningarna. Textenheterna plockades ut och kodades för att underlätta källhanteringen. Sedan översattes textenheterna från engelska till svenska och kondenserades. Antal textenheter som togs ut varierade beroende på syftet med den granskade studien. Detta då flera studier fokuserat på olika

professioner inom sjukvården resulterade det i färre textenheter. Detta då författarna till denna studie hade fokus på sjuksköterskor. En matris över artiklarna gjordes för att få en

övergripande bild om vilken studie som svarade på vilken/vilka av forskningsfrågorna (Tabell

3). Därefter sorterades textenheterna utifrån innehåll och betydelse och kategoriserades utifrån frågeställningarna. Textenheterna sammanställdes sedan till ett resultat.

Tabell 3. Översikt över studierna som besvarat frågeställningarna (n=13).

Syftet: Att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har gentemot personer med obesitas

Vetenskapliga Studier

Vilka attityder har sjuksköterskor gentemot

personer med obesitas

Attityders påverkan på omvårdnaden av personer med obesitas

Vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder

Brown, 2006 x x

Brown, Stride, Psarou, Brewins & Thompson, 2007

x

Brown & Thompson, 2007

x x x

Counterweight Project Team, 2004

x x

Gujral, Tea &

Sheridan, 2011

x

Hansson, Rasmussen &

Ahlstrom, 2011

x x x

Jallinoja, Absetz, Kuronen, Nissinen, Talja, Uutela & Patja, 2007

x x x

Jeffrey & Kitto, 2006 x x

Poon & Tarrant, 2009 x x x

Watson, Oberle &

Deutscher, 2008

x x

Whitfield & Grassely, 2008

x x

Zhu, Norman & While, 2011

x

Zuzelo & Seminara, 2006

x x x

Resultat

Granskning av de vetenskapliga studiernas resultat visar att studiens frågeställningar och syfte

har besvarats (se Tabell 3). Resultat valdes att redovisas utefter frågeställningarna. Men då

resultaten från frågeställningarna ”vilka attityder har sjuksköterskor” och ”attityders påverkan

på omvårdnaden” var svåra att skilja åt valdes dessa att redovisas som en kategori.

Sjuksköterskors attityder gentemot personer med obesitas samt hur dessa attityder påverkar omvårdnaden.

Resultatet visar på att det förekommer både negativa och positiva attityder bland

sjuksköterskor. Fem av studierna visade att sjuksköterskor har negativa attityder som leder till en generalisering av personer med obesitas. I fyra studier beskrevs hur omvårdnaden påverkas vid motivationsarbete och mobilisering då detta uppfattades av majoriteten som mer

besvärligt än om personen hade varit normalviktig. I sex studier framkom att sjuksköterskor även hade positiva attityder och stor empati för denna patientgrupp då dessa personer var utsatta för diskriminerande stigmatisering från samhället. Fyra studier visade att

sjuksköterskor har attityden att personer med obesitas skall ses som en individ med

individuella behov. Detta hade sjuksköterskorna i åtanke vid samtal med patienterna, då de exempelvis valde att kringgå termer som innehöll en negativ attribut.

Flera studier (Brown, 2006; Brown, Stride, Psarou, Brewins & Thompson, 2007; Hansson, Rasmussen & Ahlstrom, 2011; Poon & Tarrant, 2009; Watson, Oberle & Deutscher, 2008) visade på att

det finns många attityder som på olika sätt påverkar omvårdnaden av personer med obesitas. Brown et al., (2007) och Hansson et al. (2011) beskrev att det var vanligt förekommande med attityder kring personer med obesitas. De ansågs som lata, energilösa, likgiltiga och hade en bristande disciplin. Studier (Brown et al., 2007; Poon & Tarrant, 2009;

Watson et al., 2008) visade att det även fanns negativa attityder angående utseendet av personer med obesitas. Dessa studier visade på att vissa sjuksköterskor definierade dessa personer som äcklande och motbjudande. Studier visar att personer med obesitas upplevs vara fysiskt oattraktiva (Brown, 2006; Poon & Tarrant, 2009), socialt oattraktiva (Brown, 2006), och ovårdade (Watson et al., 2008).

Sjuksköterskor beskrev att varje person med obesitas ska få ett individuellt bemötande och att deras roll är att stödja personerna i deras beslut och ge en så god vård som möjligt (Brown &

Thompson, 2007; Jeffrey & Kitto, 2006). De ansåg därför att personer med obesitas situation inte hade någon påverkan på hur de blev bemötta inom vården. Därmed ansågs de bli bemötta på samma sätt som övriga patientgrupper (Jeffrey & Kitto, 2006; Zuzelo & Seminara, 2006).

Deltagare uppgav att patientens vikt inte hade någon påverkan, det kunde vara en

arbetsuppgift som var motbjudande i sig självt oberoende av vem den utfördes på (Jeffrey &

Kitto, 2006). Studien tog även upp betydelsen av att påbörja arbetet utifrån patientens

perspektiv för att ha ett så öppet sinne som möjligt. Studier

Zuzelo & Seminara, 2006;

Hansson et al., 2011) visade att det var viktigt att uppmärksamma unika vårdbehov såsom speciell utrustning och eventuella hjälpmedel.

I fyra studier (Brown, 2006; Poon & Tarrant, 2009; Watson et al., 2008; Zuzelo & Seminara, 2006) fanns attityder om att omvårdnaden kring personer med obesitas är fysiskt och

emotionellt ansträngande. Två av dessa studier (Poon & Tarrant, 2009; Watson et al., 2008) tar även upp att vården av denna patientgrupp upplevdes vara stressig och obekväm. I en studie

Zuzelo & Seminara, 2006) beskrevs det att dessa attityder ledde till att sjuksköterskor undvek att ansvara för omvårdnaden av en patient med obesitas.

tudier

Whitfield &

Grassley, 2008; Zuzelo & Seminara, 2006) beskrev attityder kring mobilisering av

nyopererade obesitas patienter. Sjuksköterskor ansåg att mobiliseringen var en stor utmaning då de var väl medvetna om komplikationsrisken för patienten vid utebliven mobilisering.

Samtidigt fanns det en rädsla bland sjuksköterskorna att patienten skulle ramla eller att de själva skulle göra sig illa under mobiliseringen. Detta påverkade omvårdnaden och grundas på dålig bemanning och ej lämpad utrustning. Vidare fanns en oro bland deltagarna i studien av Zuzelo och Seminara (2006) för vad patienten klarar själv avseende rörlighet. Whitfield och Grassley (2008) beskrev olika grupper av patienter, där ena gruppens drivkraft till att promenera ej kunde tillfredsställas och en annan grupps motvilja att ens kliva upp ur sängen beskrevs som frustrerande. Till skillnad från detta hade en majoritet av deltagarna i studier (Brown, 2006; Brown et al., 2007; Poon & Tarrant, 2009) attityden att personer med obesitas ej var mer krävande. De ansåg även att det var ett givande arbete och undvek ej omvårdnaden av denna patientgrupp. Vidare kände majoriteten av deltagarna i Poon och Tarrant (2009) studie inget obehag, otålighet eller avsmak för patienterna.

Studier (Brown, 2006; Brown et al., 2007; Hansson et al., 2011; Jallinoja et al., 2007; Watson

et al., 2008) visade på att sjuksköterskor har uttalade negativa attityder gentemot personer

med obesitas vilja till livsstilsförändring. Tre studier (Hansson et al., 2011; Jallinoja et al.,

2007; Whitfield & Grassley, 2008) beskrev att det var svårt att motivera patienterna till att

ändra sin livsstil. Samtidigt ansågs det vara en del av sjuksköterskeyrket att informera,

motivera och stötta patienter i livsstilsförändrande beslut (Jallinoja et al., 2007). 95 % av

sjuksköterskorna hade dock attityden att patienterna själva måste fatta dessa beslut. I Hansson

et al. (2011) ansågs det att denna brist på motivation kan bero på utbredningen av obesitas i

samhället.

I vissa situationer ansågs det även nödvändigt att använda drastiska metoder som att pressa patienten rätt hårt, ställa hårda krav eller ingjuta rädsla.

I studien av Hansson et al. (2011) påvisades en uppfattad högre motivation

hos patienter som varit nära att få allvarliga komplikationer. Det fanns en attityd bland deltagarna till att

patienterna inte alltid var medvetna om vad riskerna med obesitas innebar, då de ofta ansågs söka för komplikationer av obesitas istället för ursprungsproblemet. Detta gav en positiv påverkan på omvårdnaden då deltagarna gav en saklig information av sambandet mellan obesitas och andra sjukdomar. Fokus låg främst på att öka daglig fysisk aktivitet så som cykling eller att gå till jobbet. Sjuksköterskorna uppgav i denna studie en oro för denna

patientgrupp då de ansågs ha ett undvikande beteende och ofta kom med ursäkter för att slippa följa råd och motionera, de skyllde deras misslyckande på familjeproblem, dåligt med tid eller lite pengar. Det fanns även en tendens till att undvika sjukvårdsbesök och patienterna kunde även försvinna utan förvarning. Whitfield och Grassley (2008) studie tar upp ett liknande problem då de uttrycker att sjuksköterskornas attityder var att patienterna försökte manipulera personalen genom att överlista systemet och ville göra saker på sitt eget sätt.

I studien gjord av Counterweight Project Team (2004) fanns attityden hos 97 procent av sjuksköterskorna att obesitas är värt att behandla, det kom även fram att sjuksköterskorna var mer motiverade till att behandla obesitas än läkare medan endast 42 procent av

sjuksköterskorna i studien av Watson et al. (2008) hade attityden att obesitas var

behandlingsbart. Däremot hade en majoritet av deltagarna i studien attityden att stödjande åtgärder som viktminskningsprogram och emotionell hjälp är att föredra. I studien av Hansson et al. (2011) fanns attityden att arbetet med obesitas bäst utförs av de med störst intresse och sjuksköterskor såg det som en del av deras profession. I studier (Brown, 2006; Brown et al., 2007; Brown & Thompson, 2007; Hansson et al., 2011; Poon & Tarrant, 2009; Zuzelo &

Seminara, 2006) uppvisade deltagare att de hade stor empati för personer med obesitas.

Attityderna som beskrevs var att personer med obesitas skulle kunna vara mer hälsosamma

utan övervikt, att obesitas är ett komplext tillstånd, känslan av att de diskrimineras och blir

löjligförklarade av samhället.

I avseendet viktminskningskirurgi fanns attityden att ett

kirurgiskt ingrepp inte är lösningen för en person med obesitasproblem (Jeffrey & Kitto

2006). De såg det mer som en snabb lösning av problemet då attityden fanns att obesitas

handlade om fler faktorer än mat. Denna attityd har uppkommit från erfarenheter där flera

patienter mixat mat för att få i sig mer efter en operation. Dessa sjuksköterskor upplevde detta

beteende som irriterande och tyckte att patienternas matvanor borde kontrolleras mer (Poon &

Tarrant, 2009; Watson et al., 2008).

Resultatet visade på skilda åsikter angående hur attityderna påverkar hur sjuksköterskor tar upp viktproblematik med en patient. I studien gjord av Hansson et al. (2011) var

sjuksköterskorna medvetna om den stigmatisering, och dess sårande effekt det har hos denna patientgrupp. Detta ledde till att de hade ett försiktigt tillvägagångssätt när de tog upp ämnet.

Extra fokus lades på att inte beskylla patienten. Brown och Thompson (2007) studie visade på att sjuksköterskorna hade attityden att obesitas var ett stigmatiserat och känsligt ämne att lyfta med patienter, då det ofta är en pinsam, svår och obekväm fråga. Beroende på orsaken till uppsökandet av sjukvård uttryckte sjuksköterskorna olika svårighetsgrader med att föra ämnet på tal. Det fanns en attityd till att det var lättare att prata om det när patienten själv tog

initiativet. Vidare uttryckte sjuksköterskorna att detta påverkade hur de gick tillväga för att lyfta ämnet. De använde sig av olika taktiker, främst att kringgå termer som “fetma”, då detta har en negativ attribut. Fler taktiker som presenterades var den visuella hjälpen, att hänvisa till utfall av datorn eller att prata runt själva huvudfrågan. I denna studie var det en sjuksköterska som skiljde sig ur mängden och använde sig av ett holistiskt tillvägagångssätt, då hennes attityd var hur viktigt det är att se hela människan i varje möte. I studierna av Brown et al.

(2007) och Counterweight Project Team (2004) framkom det attityder hos sjuksköterskor där de ansåg att ämnet kunde tas upp utan att det varken var pinsamt eller att det skulle vara ett känsligt ämne.

I studien av Hansson et al. (2011) hade sjuksköterskorna olika attityder, ifall obesitas klassades som sjukdom eller tillstånd. De skilda attityderna medförde en påverkan där obesitas blev klassificerat mer som ett tillstånd med en ökad risk för följdsjukdomar.

Attityden fanns att obesitas inte är något för dem utan ska skötas på en annan vårdnivå. I studien av Jeffrey och Kitto (2006) togs de upp attitydkonflikter utifrån det synsätt man tillämpade, det medicinska eller omvårdnadsmässiga. Bland deltagarna fanns attityden att obesitas påverkar alla aspekter av livet, såväl det sociala som det medicinska. Med den sociala aspekten syftade de på den fysiska behandlingen, arbetsförhållanden samt en bristfällig

anpassning från samhällets sida. Den medicinska aspektens påverkan som deltagarna från två

studier (Jeffrey & Kitto, 2006; Zuzelo & Seminara, 2006) tog upp var att obesitas kan komma

att sänka mobiliteten hos individen, ger en ökad risk för astma, diabetes, ledvärk, sömnapné

och artrit. En av sjuksköterskorna i studien gjord av (Zuzelo & Seminara, 2006) blev förvånad på hur stor påverkan obesitas kan ha på den medicinska statusen.

Enligt Brown et al. (2007) fanns attityden att fetma är en underskattad hälsorisk. En majoritet av dessa deltagare hade även attityden att de flesta hälsoproblem som uppkommer för

personer med obesitas beror på deras vikt. Även attityden att obesitas inte hade en medicinsk orsak utan främst berodde på arv från familjen beskrevs. I Brown och Thompson (2007) och Watson et al. (2008) framkom attityder om att det är många faktorer i omgivningen som spelar in då en person utvecklar obesitas, bland annat togs exempel upp om mediepåverkan, mattillgång och kulturella skillnader. Jeffrey och Kitto (2006) beskrev attityden om att obesitas är en personlig uppfattning, med jämförelsen att en normalviktig också kan se sig som överviktig. Brown et al. (2007) studie visade på att en majoritet hade attityden att val av mat, personers bristande viljestyrka, vad gäller mat, och mängden fysisk aktivitet hade en påverkan till utvecklandet av obesitas.

Studien av Whitfield och Grassley (2008) tar upp sjuksköterskors attityder kring vikten av att ha familjen närvarande då de spelar en stor roll i patientens återhämtning och på så vis även blir en del av sjuksköterskans relation till patienten. Familjen beskrevs som antingen

hjälpande eller stjälpande. Den hjälpande familjen definierades som motiverande och uppmanande medan den stjälpande ansågs hjälpa sina anhöriga för mycket. Familjer som åt mat framför sin anhöriga efter en viktminskningsoperation skapade en frustration bland sjuksköterskorna. De ansåg att de stjälpande familjernas beteende endast kunde finnas om patienterna själva hade en ovilja till självständighet. Detta satte hinder i patientens

återhämtning. Attityden fanns att anhöriga underminerade sjuksköterskans auktoritet med

deras orealistiska postoperativa förväntningar då de insisterade på att ringa efter läkare på

grund av deras oro för komplikationer. I studien framkom det även attityder till att relationen

med anhöriga var ett komplext, mångfasetterat och invecklat område.

Vilka faktorer som påverkar attityder hos sjuksköterskor

Studierna visade att det finns många faktorer som påverkar attityder bland sjuksköterskor.

Fyra studier visade att sjuksköterskans egna BMI hade en påverkan på attityderna. Tre studier visade att utbildning är en faktor som har positiv påverkan på attityder. Att få tid att diskutera ämnet visade sig också vara en faktor som påverkade attityderna i positiv riktning.

Det råder delade meningar om vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder gentemot personer med obesitas. I litteraturstudien av Brown (2006) framkom det att sjuksköterskors attityder är kopplade till ålder, kön, vikt/BMI, erfarenhet och utbildningslängd medan det i studien av Zuzelo och Seminara (2006) ansågs att dessa faktorer inte hade någon påverkan.

Poon och Tarrant (2009) visade att manliga sjuksköterskor hade mer negativa attityder än kvinnliga sjuksköterskor. De hade uppfattningar om att omsorgen för denna patientgrupp var ansträngd och mer krävande. Vidare hade de även svårt att känna empati.

Vanligt förekommande negativa stereotyper i samhället var en faktor som påverkade sjuksköterskornas attityder. Dessa hamnade i konflikt med andra känslor, attityder och

uppfattningar som sjuksköterskor har i egenskap av sin profession (Brown, 2006). Utbildning var en faktor som påverkade attityderna i positiv riktning (Gujral,
Harpreet, Tea & Sheridan, 2011; Zhu, Norman & While, 2011). Deltagarna med fortlöpande utbildning hade mindre negativa attityder än de som inte fick fortlöpande utbildning (Gujral et al., 2011).

Studier (Brown, 2006; Brown & Thompson, 2007; Poon & Tarrant, 2009; Zhu et al., 2011)

visar att sjuksköterskans egen vikt var en faktor som påverkar dennes attityd, på så sätt

påverkas även omvårdnaden av personer med obesitas. Denna påverkan, enligt Brown och

Thompson (2007), beskrevs av vissa deltagare som en känsla samt som en konkret erfarenhet

av andra. Det visade sig att sjuksköterskor med ett normalt BMI hade mer negativa attityder

gentemot personer med obesitas (Poon & Tarrant, 2009). I studien av Brown och Thompson

(2007) beskrevs det att de med ett normalt BMI hade en känsla av att patienterna uppfattade

dem som emotionellt bristfälliga och att de saknade erfarenhet. Sjuksköterskor i studien som

hade ett högt BMI hade en känsla av skuld, då de ej såg sig som en förebild. Det fanns även

en tendens till att sjuksköterskorna med ett högt BMI uppträdde kritiskt och dömande samt att

de var mer tillfreds med att prata om obesitas. Zhu et al. (2011) visade att sjuksköterskor med

lågt BMI i större utsträckning behandlade obesitas, med medicinska medel, än de som hade

ett högt BMI. Sjuksköterskans BMI påverkade också vilka rekommendationer som gavs till

personen med obesitas. Sjuksköterskor med lågt BMI rekommenderade patienterna att äta mindre medan de med ett högt BMI rekommenderade kaloriräkning. Studien visar dock att sjuksköterskans vikt ej hade någon påverkan i utförandet av den medicinska behandlingen och remitteringen av patienter.

I två studier (Hansson et al., 2011; Jallinoja et al., 2007) framkom det att tidsbrist var en faktor som hindrade omvårdnaden av denna patientgrupp. De rapporterade att schemat var fullspäckat och i vissa fall undvek sjuksköterskorna att ta upp viktrelaterade problem då de kände att andra uppgifter konkurrerade om tiden. Nuvarande riktlinjer och tillvägagångssätt uppfattades som ineffektiva och på så vis även tidskrävande. I studien av Counterweight Project Team (2004) behandlades ämnet under varje session för en bedömning. För att sätta upp livsstilsmål och individuell/anpassad diet ansågs det behövas mer tid än vad som fanns tillgänglig. Därav hänvisade sjuksköterskan ofta till dietister, träningsschema eller reklam för en behandling på annan instans.

Diskussion

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot personer med obesitas. Genom att sammanställa vilka attityder som finns bland sjuksköterskor gentemot personer med obesitas, vilka faktorer som påverkar dessa attityder samt hur sjuksköterskor anser att attityderna påverkar omvårdnaden av denna patientgrupp.

Resultatet från denna studie visar på att det finns både positiva och negativa attityder

gentemot personer med obesitas där de negativa är främst förekommande. Positiva attityder

var att sjuksköterskor känner en stor empati för personer med obesitas och det ansågs även

viktigt att som sjuksköterska skapa en individuell vårdrelation till patienten för att kunna

tillgodose patientens behov och hjälpa dem med återhämtning från sjukdom, välbefinnande

och livsstilsförändringar som några exempel. Enligt Skär (2009, s. 27) är relationerna en

grund för utvecklingen av hälsa. Detta genom den sociala samvaron och kontakten med olika

miljöer. Toombs (1993, s. 89) uppger att den helande relationen bygger på att få en insikt i

patientens upplevda erfarenheter av sin sjukdom. Detta då det underlättar behandling samt att

det möjliggör för sjuksköterskan att kunna vara ett stöd med sin medicinska kunskap och på

så sätt hjälpa patienten att få en helhetsbild. I studier (Norberg, Bergsten & Lundman, 2001;

McCabe, 2004) ger deltagarna ett uttryck för denna relation där de anses att öppenhet, närvaro och tillgänglighet ligger som grund för att ge en tillit mellan parterna i en relation. Först när denna tillit infinner sig finns det en möjlighet att gå vidare och behandla orsaken till ett lidande. För att kunna erhålla denna relation måste båda parter vara redo, och ha motivationen till att både ta emot och att ge. Utan denna motivation kan arbetet ej fortlöpa. Nåden och Sӕteren (2006) anser att kommunikation, såväl verbal som icke verbal är en viktig

komponent i omvårdnadsarbetet. Studien av McCabe (2004) tog upp att sjuksköterskor har en god förmåga att anamma en personcentrerad kommunikation med patienterna. Inom vården finns det, generellt sett, en uppgiftsfokuserad kommunikation, det betyder att all

kommunikation skall utgå från de förestående uppgifterna och på så sätt värdesätts och uppmärksammas ej vikten av den personcentrerade kommunikationen för patientens välbefinnande.

Resultatet i denna litteraturöversikt utgår från sjuksköterskornas perspektiv och beskriver deras attityder och hur dessa påverkar omvårdnaden. Därav är det viktigt att

patientperspektivet lyfts och på så vis ger oss en inblick i hur personer med obesitas anser att dessa attityder påverkar relationen mellan sjuksköterskor och patienter samt omvårdnaden de erhåller. Detta för att få en helhetsbild och förstå det eventuella vårdlidande som kan uppstå. I studien av Drury och Louis (2002) beskriver överviktiga kvinnor hur de undvek

sjukvårdsbesök då de var rädda för att ta av sig kläderna framför personalen, ställa sig på vågen och se att de gått upp i vikt sen sist och på så vis få en ”dom” av vårdpersonalen.

Korrelationen mellan patientens egna BMI och undvikandet av sjukvård var stor och det grundade sig på attitydernas negativa inverkan på bemötandet som dessa kvinnor fick.

Resultatet av denna systematiska litteraturöversikt visade på att det finns många fördomar och

attityder gentemot personer med obesitas. Att inte ha en bra relation till patienten och grunda

sina uttalanden och handlingar på fördomar och stigmatisering kommer att resultera i ett

vårdlidande för patienten. En studie av Dahlberg (2002) visar på att patienternas värdighet

kränks, de känner sig förödmjukade och förolämpade då de inte anser sig själva som sedda

och hörda. De berättade om hur personalen kunde flytta sängen deras för att de inte skulle nå

larm-knappen då personalen ansåg att patienten larmade för mycket. De kände ett förakt till

sin egen kropp när deras autonomi och personliga integritet blev ifrågasatt. De kände sig som

äckliga och osmakliga objekt. Patienterna fick även en uppfattning av att de var i vägen och

besvärliga. Samtidigt försöker patienterna att finna orsaker och förklaringar, till varför de

utsätts för detta behandlande, ett exempel var att personalen var osäker. Studien av Norberg et al. (2001) påpekar att det är viktigt att personalen är tillfreds med sig själva och säkra på vad de gör. I studien av Côté och Pepler (2005) tas sjuksköterskans roll i att bygga upp en vårdande miljö upp. Denna miljö är en förutsättning för kontroll och empowerment. Vidare skall denna miljö stå som en grund för att utveckla och implementera interventioner för en ökad livskvalitet för patienterna.

En av sjuksköterskans uppgift är att i relationen till patienten hjälpa denne och stötta till att finna känslan av sammanhang (KASAM). KASAM står för de tre komponenterna

begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Med begriplighet menas att man upplever stimuli som strukturerade och sammanhängande istället för slumpmässiga och oförklarliga.

Hanterbarhet innebär hur man hanterar resurser som finns till ens förfogande. Detta kan exempelvis vara människor i ens närhet eller religiös tro. Den sista komponenten meningsfullhet utgör vikten av att vara delaktig i processer som påverkar ens öde (Antonovsky, 1987, s. 43-46). Dessa begrepp skall betraktas som en helhet och är en förutsättning för välmående. Skär (2009, s. 29) tar upp vikten av att ha ett socialt stöd.

Personer behöver ett stöd från medmänniskor som kan visa att personen är uppskattad och har ett värde men även att kunna ge denne ett fysiskt stöd. Därmed är detta stöd både ett objektivt och ett subjektivt stöd för personen. Att kunna ha denna relation till sjukvården är en viktig del i återhämtningsarbetet för patienterna. Att kunna hjälpa personer med obesitas med en relation som denna är en stor hjälp då resultatet från vår studie visar på att motivationen kan vara bristfällig från båda parter.

Resultatet i denna litteraturöversikt visar på att utbildning och framförallt fortlöpande utbildning har en positiv effekt på sjuksköterskors attityder gentemot olika patientgrupper.

Studierna av Kramer och Schmalenberg (2004) och Levett-Jones (2005) visar på vikten av fortlöpande utbildning för sjuksköterskor. Inte bara för patienternas välbefinnande utan även för att sjuksköterskorna skall vara tillfreds med sitt arbete och ha en möjlighet till att bedriva en bra vård. Detta visade sig vara beroende av att ha kompetenta medarbetare och graden av utbildning och träning som arbetsgivaren erbjuder. Vidare anser Levett-Jones (2005) att målet med utbildning är att kunna öka och förbättra kvaliteten på vården för patienter. En studie av Jalali-Nia, Salsali, Dehghan-Nayeri och Ebadi (2011) kollade på vilka attityder som

sjuksköterskestudenter har, där ena gruppen erhållit evidensbaserad undervisning inom

omvårdnad och den andra gruppen och den andra gruppen traditionell undervisning.

Resultatet visade på att de med den kompletterande evidensbaserade

omvårdnadsundervisningen hade mer positiva attityder gentemot olika patientgrupper. Ett bifynd vi fått fram är att sjuksköterskor har generellt bättre attityder än andra professioner inom sjukvården. Detta tror vi kan ha en grund i utbildning då sjuksköterskor i större grad erhåller utbildning inom omvårdnad.

Kliniska implikationer

Denna systematiska litteraturöversikt visar på att det är viktigt att inom arbetsgruppen ta upp problem och missförhållanden inom personalgruppen på arbetsplatsen då detta annars kan leda till en sämre vård för patienterna samt oenigheter bland personalen. Varför detta bör göras är för att förbättra sina egna och andras attityder vilka kan stå som ett hinder för sjuksköterskans arbete med utsatta patientgrupper. Ett exempel på hur man kan gå tillväga är att ha samtalsgrupper där alla deltagare får uttrycka sina attityder och upplevelser de haft i det dagliga arbetet för att göra alla uppmärksamma på dessa och på så sätt kunna själva reflektera över vilka attityder man har. Dessa grupper visar sig ha en stor effekt i förändringen av attityder som uppkommer på grund av den kulturella normen (Weinschreider & Dadiz, 2010).

En annan viktig sak som kommit upp är vikten av utbildning av personal då detta har resulterat i mer positiva attityder. Även om utbildningen i sig inte är omfattande har det påvisats att attityderna förändras. Därav kan interna utbildningsdagar för personalen planeras in för att på så vis förbättra attityderna gentemot stigmatiserade patientgrupper i överlag.

Metoddiskussion

En systematisk litteraturöversikt i enlighet med Holopainen et al. (2008) gjordes för att få fram svar på studiens syfte. Vi inkluderade kvalitativa-, kvantitativa studier samt

litteraturöversikter för att få en så bred bas att utgå från som möjligt. De kvalitativa- och kvantitativa studierna som är inkluderade är kontrollerade så att de inte återfinns i de litteraturöversikter som finns med i denna studie. Detta för att undvika ett dubbelresultat.

Databaser som använts i denna litteraturöversikt valdes utefter syftet med studien.

Inklusionskriteriet att artiklarna skulle vara publicerade efter 2000 valdes eftersom att ämnet

omvårdnad och även utbildningen av sjuksköterskor har förändrats och för att vi ville ha aktuell forskning inom området.

Vi utförde kvalitetsgranskningen var för sig för att på så vis öka trovärdigheten (Willman et al., 2006, s.83). Textenheterna vi har använt oss av har hela tiden kontrollerats i jämförelse med dess orginalkälla för att ej förlora den ursprungliga innebörden. För att öka

bekräftbarheten har egna tolkningar från oss undvikts då vi har varit textnära och använt oss av ett manifest tillvägagångssätt (Polit & Beck, 2008, s.539).

En svaghet i denna litteraturöversikt är att engelskan inte är vårt modersmål, detta kan ha resulterat i felöversättningar under analysprocessen. För att minska denna svaghet har lexikon använts och textenheterna har tolkats utifrån sitt sammanhang. En annan svaghet med denna översikt kan vara att vi endast använt oss av fyra sökord. Vi utförde sökningar med andra sökord exempelvis ”morbid” som var en Mesh-term som kom upp när vi sökte på fetma.

Dessa resulterade i irrelevanta artiklar och valdes därför att exkluderas som sökord.

Ytterligare en svaghet kan vara att vi endast valt att inkludera sjuksköterskornas attityder då vi under litteratursökningen funnit artiklar med deltagare från flera olika professioner. Vi har sett att andra professioner har uttalade attityder gentemot denna patientgrupp och för att få en helhetsbild hade man även kunnat inkludera dessa. Men eftersom att omvårdnad är vårt fokus anser vi det viktigt att beskriva sjuksköterskans attityder gentemot personer med obesitas.

Slutsats

Denna litteraturöversikt visar på att sjuksköterskors attityder gentemot personer med obesitas är blandade men till största del negativa. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har patienter rätt till en säker och rättvis vård samt att sjukvårdspersonalen har en skyldighet att efterfölja detta.

Detta innebär att personalen ständigt måste arbeta med sina attityder för att kunna ge en så rättvis vård som möjligt. Denna litteraturöversikt kan tillämpas inom klinisk praxis på så sätt att lyfta ämnet och göra personalen inom hälso- och sjukvården medvetna om den emotionella påverkan samt påverkan på omvårdnaden som dessa attityder kan ha för personer med

obesitas. Dagens forskning inom området obesitas består mest utav attityder från läkare och

om barn med obesitas. Därför är det viktigt att vidare forskning inom detta ämne bedrivs då

resultat visar på en, i överlag, negativ attitydbild av denna patientgrupp.

Att lyfta ämnet

obesitas ytterligare i grundutbildningen av sjuksköterskor skulle kunna ge en positiv effekt av attityder och dess påverkan på omvårdnaden. Då slutsatsen kan dras att utbildningen av sjuksköterskor har en stor inverkan på deras framtida attityder bör man därigenom även lägga en större vikt på evidensbaserad omvårdnad och framförallt presentera de underrepresenterade grupperna som finns inom sjukvården bättre. Detta skulle kunna ske genom att ta upp olika utsatta patientgrupper under utbildningen av sjuksköterskor och ej ha fokus på patienter som en homogen grupp. Genom detta skulle det kunna ske en ökad förståelse för stigmatiserade patientgrupper och minska det vårdlidande som kan bli en konsekvens av negativa attityder.

Genom en fortlöpande utbildning ökar sjuksköterskans tillfredsställelse med arbetet och det

ger även en ökning av kvalitetsvård för patienterna. Detta är ett av de stora målen med

utvecklingsarbetet inom vården mot en mer rättvis och individualiserad vård.

Referenser

* Vetenskapliga artiklar med i denna studie.

Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Bodiba, P., Madu, S., Ezeokana, J., & Nnedum, O. (2008). The relationship between body mass index and self-concept among adolescent black female university students. Curationis, 31(1), 77-84.

*Brown, I. (2006). Nurses' attitudes towards adult patients who are obese: literature review.

Journal of Advanced Nursing, 53(2), 221-232.

*Brown, I., & Thompson, J. (2007). Primary care nurses’ attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. Journal of Advanced Nursing, 60(5), 535-543.

*Brown, I., Stride, C., Psarou, A., Brewins, L., & Thompson, J. (2007). Management of obesity in primary care: nurses’ practices, beliefs and attitudes. Journal of Advanced Nursing, 59(4), 329-341.

Butler, R., & Gillis, J. (2011). The Impact of Labels and Behaviors on the Stigmatization of Adults with Asperger's Disorder. Journal of Autism & Developmental Disorders, 41(6), 741- 749.

Côté, J. K., & Pepler, C. (2005). A focus for nursing intervention: realistic acceptance or helping illusions?. International Journal of Nursing Practice, 11(1), 39-43.

*Counterweight Project Team. (2004). Current approaches to obesity management in UK primary care: the Counterweight Programme. Journal of Human Nutrition and Dietetics, 17, 183-190.

Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande - det onödiga lidandet. Vård i Norden, 22, 4-8.

Datar, A., & Sturm, R. (2006). Childhood overweight and elementary school outcomes.

International Journal of Obesity, 30(9), 1449-1460.

Drury, C., & Louis, M. (2002). Exploring the Association Between Body Weight, Stigma of Obesity, and Health Care Avoidance. Journal of the American Academy of Nurse

Practitioners, 14(12), 554-561.

Eagly, A. H., & Chaiken, S. (1993). The psychology of attitudes. Fort Worth, TX: Harcourt, Brace, Jovanovich.

Grodstein, F., Goldman, M.B., & Cramer, D.W. (1994). Body Mass Index and Ovulatory Infertility. Epidemiology, 5(2), 247-250.

*Gujral, Harpreet., Tea, C., & Sheridan, M. (2011). Evaluation of nurse’s attitudes toward adult patients of size. American Society for Metabolic and Bariatric Surgery, 7, 536-540.

*Hansson, L. M., Rasmussen, F., & Ahlstrom, G. I. (2011). General practitioners’ and district nurses’ conceptions of the encounter with obese patients in primary health care. BMC Family Practice, 12(7).

Holopainen, A., Hakulinen-Viitanen, T., & Tossavainen, K. (2008). Systematic review -- a method for nursing research. Nurse Researcher, 16(1), 72-83.

Huff, J. (2001). A Horror of Corpulence: Interrogating Bantingism and Mid-Nineteenth- Century Fat-Phobia. I J.E. Braziel & K. LeBesco (Red.), Bodies out of bounds. Fatness and Transgression. Berkeley: University of California Press.

Jalali-Nia, S., Salsali, M., Dehghan-Nayeri, N., & Ebadi, A. (2011). Effect of evidence-based

education on Iranian nursing students' knowledge and attitude. Nursing & Health Sciences,

13(2), 221-227.

*Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A., & Patja, K. (2007).

The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary health Care, 25, 244-249.

Jeffmar, C. (1987). Socialpsykologi- människor i samspel. Lund: Studentlitteratur AB.

*Jeffrey, C., & Kitto, S. (2006). Struggling to care: Nurses' perceptions of caring for obese patients in an Australian bariatric ward. Health Sociology Review, 15(1), 71-83.

Kramer, M., & Schmalenberg C. (2004). Development and evaluation of essentials of magnetism tool. Journal of Nursing Administration, 34, 365-378.

Kukulu, K., & Ergün, G. (2007). Stigmatization by nurses against schizophrenia in Turkey: a questionnaire survey. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 14(3), 302-309.

Levett-Jones, T. (2005). Continuing education for nurses: a necessity or a nicety?. Journal Of Continuing Education In Nursing, 36(5), 229-233.

Lunner, K. (2009). Fetma och psykosociala problem. I K. Edlund & B. Zethelius (Red.), Fetma - medicinsk behandling och kognitiv beteendeterapi (s.151-160). Lund:

Studentlitteratur AB.

McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients’ experiences.

Journal of Clinical Nursing, 13, 41-49.

Melin, I. (2004). Motivating Clinical Treatment of Obesity; Methods, Education, Supervision and Outcome. Akad. avh. Stockholm, Karolinska institutet, avdelning för medicinsk

vetenskap.

Norberg, A., Bergsten, M., & Lundman, B. (2001). A model of consolation. Nursing Ethics,

8, 545-553.

Nåden, D. & Sӕteren, B. (2006). Cancer patients’ perception of being or not being confirmed. Nursing Ethics, 13, 222-235.

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing (8th ed). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

*Poon, M., & Tarrant, M. (2009). Obesity: attitudes of undergraduate student nurses and registered nurses. Journal of Clinical Nursing, 18(16).

Rippe, J.M., Crossley, S., & Ringer, R. (1998). Obesity as a chronic disease: Modern medical and lifestyle management. Journal of American Diet Association, 98, 9-15.

Roehling, M.V. (1999). Weight-Based Discrimination in Employment: Psychological and Legal Aspects. Personnel Psychology, 52(4), 969-1016.

Skär. L. (2009). Relationernas betydelse. I S. Söderberg (Red.), Att leva med sjukdom (s.27- 40). Falun: Norstedts Akademiska Förlag.

Toombs, S. K. (1993). The meaning of illness: a phenomenological account of the different perspectives of physician and patient. Dordrecht: Kluwer Academic.

Walker, A.R., Walker, B.F., & Adam, F. (2003). Nutrition, diet, physical activity, smoking an longevity: from primitive hunter-gatherer to present passive consumer-how far can we go?.

Nutrition, 19, 169-173.

*Watson, L., Oberle, K., & Deutscher, D. (2008). Development and psychometric testing of the Nurses' Attitudes Toward Obesity and Obese Patients (NATOOPS) Scale. Research in Nursing & Health, 31(6), 586-593.

Weinschreider, J., & Dadiz, R. (2010). Coming to the Table: Debriefing for Patient Safety.

Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing, 39, 13-14.

Wheeler, K. (2011). A Relationship-Based Model for Psychiatric Nursing Practice.

Perspectives in Psychiatric Care, 47(3), 151-159.

*Whitfield, P.J., & Grassley, J. (2008). Nurses’ experiences of caring for postoperative bariatric patients. Bariatric nursing and surgical patient care, 3(4), 291-298.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.

World Health Organization. (2000). Obesity: preventing and managing the global epidemic.

Geneva: World Health Organization.

World Health Organization. (2012). Obesity and Overweight. Geneva: World Health Organization

*Zhu, D.Q., Norman, I.J., & While, A.E. (2011). The relationship between doctors’ and nurses’ own weight status and their weight management practices: a systematic review.

Association for the Study of Obesity, 12, 459-469.

*Zuzelo P.R., & Seminara, P. (2006). Influence of registered nurses’ attitudes toward bariatric

patients on educational programming effectiveness. The Journal of Continuing Education in

Nursing, 39(2), 65-73.