Revisionsutskott - hur påverkas revisorn?

(1)

R R E E V V I I S S I I O O N N S S U U T T S S K K O O T T T T

– – hhuur r ppååvveerrkkaas s rreevviissoorrnn? ?

(2)

SAMMANDRAG

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden ställs bl.a. krav på att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken påverkan dessa utskott har på den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgått ifrån Kodens punkter och utifrån dessa definierat fyra områden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjänster än revision samt utvärdering av revisorns arbete. Efter intervjuer med tre auktoriserade revisorer har vi kommit fram till att förekomsten av revisionsutskott leder till att revisorns totala kontakt med bolaget ökar, att revisorn får en tydligare motpart i sitt arbete, att revisorn kan vara med och påverka i ett tidigare skede samt att utvärderingen av revisionsinsatsen förändras.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ...3

1.1 BAKGRUND TILL SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING ...3

1.2 PROBLEMDISKUSSION ...5

1.3 SYFTE ...6

2 TEORI OCH MODELL ...7

2.1 REVISION ...7

2.1.1 REVISORNS KONTROLLERANDE ROLL...7

2.1.2 REVISORNS OBEROENDE...8

2.1.3 REVISORNS RÅDGIVANDE ROLL...8

2.2 REVISIONSUTSKOTT ...8

2.3 REVISIONSUTSKOTTETS KOPPLINGAR TILL REVISORN ...10

3 METOD ...13

3.1 BAKGRUND TILL MODELL...13

3.2 INSAMLING AV DATA ...13

3.2.1 URVAL AV RESPONDENTER ...14

3.2.2 MÄTVERKTYGETS UTFORMNING ...14

3.2.3 INTERVJUERNA ...15

3.3 BEHANDLING AV INTERVJUDATA ...16

3.4 KÄLLKRITIK ...16

4 EMPIRI...18

4.1 PRESENTATION AV RESPONDENTERNA ...18

4.2 REVISIONSUTSKOTTETS INVERKAN PÅ REVISORN ...18

4.2.1 FINANSIELL RAPPORTERING ...18

4.2.2 KONTAKT MED BOLAGSORGANEN ...19

4.2.3 ANDRA TJÄNSTER ÄN REVISION...21

4.2.4 UTVÄRDERING AV REVISORNS ARBETE...21

5 ANALYS ...23

5.1 FINANSIELL RAPPORTERING ...23

5.2 KONTAKT MED BOLAGSORGANEN...23

5.3 ANDRA TJÄNSTER ÄN REVISION ...24

5.4 UTVÄRDERING AV REVISORNS ARBETE ...24

6 SLUTSATSER ...26

7 AVSLUTANDE REFLEKTIONER...28

8 KÄLLFÖRTECKNING ...30

BILAGA 1 ANALYSMODELLEN FLÖDESSCHEMA

BILAGA 2 INTERVJUFRÅGOR

(4)

1 INLEDNING

1.1 SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

Under senare år har en rad så kallade företagsskandaler uppdagats både internationellt och i Sverige. Internationella storföretag såsom Parmalat och Enron har varit oärliga i sin redovisning och liknande bolagsskandaler har även förekommit i Sverige, t ex i Skandia och Intrum Justitia. Detta har lett till skepsis gentemot bolagen, börsen och inte minst revisionsbolagen.¹Allmänhetens förtroende för de noterade bolagen är viktig för Sveriges samhällsekonomi och näringsliv eftersom börsen är ett av de viktigaste sätten för bolagen att få fram kapital, dessutom är de flesta svenskar idag, direkt eller indirekt, aktieägare och påverkas således av hur de börsnoterade bolagen förvaltas.²

Ett flertal av bolagsskandalerna de senaste åren har varit direkt knutna till redovisningsreglernas innehåll och användning. Den finansiella rapporteringen, såsom årsredovisningar och andra rapporter, är bolagens kommunikation med omvärlden - investerare, långivare och andra intressenter bygger sitt ställningstagande på dessa. Grunden för tilltron till den finansiella rapporteringen är revisionen och ansvaret för den vilar till stor del på de externa revisorernas axlar. Revisorerna och revisionsbolagen har därför tvingats motta en hel del kritik angående hur de skött sina uppdrag i de senaste årens skandalbolag . Samhället har utvecklat en misstro till den finansiella rapporteringen i och med att bolagen undanhållit information. Skyhöga arvoden till företagsledning samtidigt som bolaget i sig gått dåligt på börsen har varit fallet i många bolag. Andra problem har varit rena bokföringsbrott, samt bedrägeri och svindleri. Det har vanligen funnits stora brister i den interna kontrollen, men även den externa revisorns granskning har i många fall varit bristfällig.³

Förbättrad bolagsstyrning (Corporate Governance) är medicinen för att återfå allmänhetens förtroende och därmed också deras pengar⁴. I sin helhet innebär bolagsstyrningen ett skydd för aktieägarnas intresse i bolaget, dvs. det satsade kapitalet. Så länge det har funnits bolag med en separation mellan ägandet och ledarskapet har det funnits bolagsstyrning⁵.

1 Finansdepartementet, SOU 2004:47 Näringslivet och förtroendet (Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer, 2004), s. 231-232

2 Justitiedepartementet, SOU 2004:130 Svensk kod för bolagsstyrning (Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer, 2004), s. 67

3 Finansdepartementet s. 232-234

4 Justitiedepartementet s. 71

5 Ian R. Tricker, Corporate Governance (Dartmouth, USA: Ashgate, 2000), s. XIII

(5)

Bolagsstyrningen har under de senaste årtiondena utvecklats internationellt av olika länder i västvärlden och av betydelsefulla organisationer som OECD och EU. Redan på 1980 talet började utvecklingen mot dagens bolagsstyrning i USA och Storbritannien. Storbritannien har nu sedan flera år en kod för bolagsstyrning, the Combined Code, precis som de flesta andra industrialiserade länder också har. Även i USA finns en numera välkänd kod, Sarbanes-Oxley Act (SOX).⁶

För att höja tilliten till det svenska näringslivet tillsattes hösten 2003 en Kodgrupp med representanter från både näringsliv och regering. Den har haft i uppgift att framställa en svensk kod för bolagsstyrning (denna kod kallar vi hädanefter kort och gott för Koden ). Det slutliga kodförslaget trädde i kraft den 1 juli 2005 och gäller bolag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista och bolag på O-listan med ett marknadsvärde över 3 miljarder kronor.⁷Bolag som har sin hemvist utanför Sverige förutsätts följa koden som gäller i det landet⁸.

Att det i Sverige endast nyligen infördes en kod för hur bolagsstyrning skall ske i börsbolagen beror till stor del på att det länge ansetts onödigt, eftersom vi har en jämförelsevis väl utvecklad aktiebolagslag och även omfattande lagstiftning inom redovisnings- och revisionsområdet.⁹Det är meningen att Koden ska komplettera lagstiftningen och fungera som normsättare för hur god bolagsstyrning ska bedrivas¹⁰. Den är ett led i utvecklingen av näringslivets självreglering och bygger på metoden som gäller i de flesta andra länder antingen så följer bolagen Koden eller så förklarar de varför de inte följt den. Tanken är alltså att marknaden själv ska reglera bolagens benägenhet att följa Koden. Bolag som inte följer den kommer straffas genom att aktieköpare väljer bort dessa bolag, och istället väljer att investera i bolag som följer Koden. Nivån på bolagsstyrningen bedöms bli högre på detta sätt.¹¹Eventuella avvikelser från Koden skall vara väl motiverade och införda i den årliga bolagsstyrningsrapporten. Bolagsstyrningsrapporten är en särskild rapport som behandlar

6 Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se, åtkomst: 2006-03-28

7 Ibid

10 Kollegiet för svensk bolagsstyrning

11 Justitiedepartementet s. 74-75

(6)

bolagsstyrningsfrågorna och den ska bifogas till bolagets årsredovisning. Den är inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna och behöver inte heller granskas av revisor.¹²

Syftet med Koden är att förbättra bolagsstyrningen i de börsnoterade bolagen genom att skapa en maktbalans mellan ägare, styrelse och verkställande ledning, samt att skapa en klar roll- och ansvarsfördelning mellan bolagsorganen.¹³En del av denna rollfördelning är att det i styrelsen numera måste finnas ett så kallat revisionsutskott¹⁴.

1.2 PROBLEMDISKUSSION

Det är alltså för att återskapa förtroendet för näringslivet, inklusive revisorsprofessionen, som Koden med dess krav på revisionsutskott har införts. Revisionsutskott i sig är inte något nytt fenomen bland svenska börsbolag, år 2000 hade t ex 14 noterade bolag revisionsutskott¹⁵. I februari 2005, fyra månader innan Koden infördes, fanns revisionsutskott i 58 % av bolagen på A-listan och i 23 % av de på O-listan¹⁶. I och med Kodens krav på revisionsutskott är det dock troligt att denna siffra kommer att stiga och kanske framförallt att det kommer att bli en ökad fokusering på revisionsutskottens arbete¹⁷. Ett införande, eller en eventuell tidigare förekomst, av revisionsutskott kan antas ha en viss påverkan på revisorns samarbete med bolaget.

Koden ställer upp ett antal punkter på vad ett revisionsutskott ska utföra för uppgifter. Redan av namnet revisionsutskott avslöjas att dessa uppgifter har ett nära samband med revisionen av bolaget, och därmed kan det antas att ett revisionsutskott har effekt på den externe revisorns arbete och verksamhet. Revisionsutskottet ska enligt Koden säkerställa kvalitén på bolagets finansiella rapporter, löpande träffa bolagets revisorer, ta fram riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget kan upphandla av sin revisor, samt utvärdera revisionsinsatsen.¹⁸

12 Per Thorell och Håkan Molin, Bolagsstyrningskoden Vägledning och exempel på rapportering (Stockholm:

Ernst & Young, 2006), s. 28

13 Justitiedepartementet, s. 72

15 Per Thorell, Revisionsutskottens best practice , Balans nr 11/2005 (Stockholm: FAR Förlag), s. 34

16 Clas Blix och Per Thorell, Effektiva revisionsutskott (Ernst & Youngs Nätskrift, 2005),

http://www.ey.com/global/download.nsf/Sweden/Revisionsutskott/$file/Revisionsutskott.pdf, åtkomst: 2006-04- 04, s. 5

17 Thorell, s. 34

18 Justitiedepartementet, s. 93-94

(7)

Koden är i mångt och mycket bara är en bekräftelse av vad som är best practice inom bolagsstyrningen, dvs. hur bolagsstyrning bäst utförs. Det finns därför anledning att tro att även revisionsutskott som fanns innan Koden infördes har arbetat med ovanstående uppgifter.

Vad har då revisionsutskottet för påverkan på den externe revisorns roll och verksamhet?

Leder förekomsten av revisionsutskott till högre kvalité på bolagens finansiella rapportering och har detta i sådana fall någon inverkan på revisorns arbete? Leder utskotten till att revisorn har en annan kontakt med bolagen? Har revisionsutskotten någon betydelse för i vilken utsträckning revisorn anlitas för andra tjänster än revision? Och avslutningsvis, fungerar utvärderingen av revisionsinsatsen, från bolagens sida, annorlunda pga. revisionsutskotten?

1.3 SYFTE

Vårt syfte med detta examensarbete är alltså att, utifrån Kodens punkter om revisionsutskottets uppgifter, beskriva vilken påverkan förekomsten av revisionsutskott i bolagsstyrelserna har på revisorns roll och verksamhet.

(8)

2 TEORI OCH MODELL

2.1 REVISION

Enligt FAR (2005a, s. 11) innebär revision att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning. ¹⁹ Revisorns uppgifter och hur revision ska genomföras är ett väl reglerat område. Alla aktiebolag måste ha minst en revisor, denne skall antingen vara godkänd eller auktoriserad²⁰. Det är bolagsstämman som utser revisor och uppdraget gäller i fyra år med möjlighet att bli omvald²¹.

2.1.1 REVISORNS KONTROLLERANDE ROLL

Revisionsprofessionens huvudsakliga uppgift är att ge förtroende för den ekonomiska information som bolag och andra organisationer ger ut. För att attrahera investerare och långivare måste bolagens information vara tillförlitlig och det är alltså där revisorns roll kommer in i bilden.²²

Revisorns grundläggande uppgift är att granska bolagets årsredovisning och bokföring, samt styrelsen och den verkställande direktörens förvaltning. I uppgiften ingår att lämna en revisionsberättelse om hur revisionen av bolaget genomförts och huruvida bolagsstämman kan fastställa balansräkning, resultaträkning samt ansvarsbefria styrelse och verkställande direktör²³. Revisorn ska uttala sig om huruvida redovisningen ger en sanningsenlig bild av bolagets resultat och ställning i övrigt, samt alltid sträva efter att förbättra standarden på den ekonomiska informationen²⁴. Styrelsen och den verkställande direktören ansvarar för att information som lämnas om bolagets ekonomiska ställning och förvaltning är sanningsenlig.

Revisorns roll är alltså att kvalitetssäkra informationen och göra den mer trovärdig.²⁵

19 FAR 2005a, Revision En praktisk beskrivning (Stockholm: FAR Förlag, 2005), s. 11

20 Aktiebolagslag 2005:551, Kapitel 9,1§

21 Aktiebolagslag, Kapitel 9, 8 & 21 §§

22 FAR, FARs Samlingsvolym 2006 Del 2 (Stockholm: FAR Förlag, 2006), s. 118

24 FAR 2006, s 118

25 FAR 2005a, s. 12

(9)

2.1.2 REVISORNS OBEROENDE

I aktiebolagslagen finns jävsregler som uttalar när en revisor är obehörig och ej ska anta ett revisionsuppdrag, eller avgå om det redan är accepterat²⁶. Ett av grundkraven för revisorer är att de ska vara objektiva, opartiska och självständiga. Att det finns en kår med opartiska och självständiga revisorer som granskar den ekonomiska informationen från stat, bolag och övriga organisationer är ett allmänintresse för vårt samhälle och näringsliv.²⁷

2.1.3 REVISORNS RÅDGIVANDE ROLL

Revisorer kan, utöver revision, även utföra andra tjänster åt sina klienter. Det är då viktigt att rådgivningen härrör ur revisionsverksamheten.²⁸ Ett bolags reviderande revisor bör inte ge råd om hur bolaget ska drivas, eftersom denne sedan ska komma in och granska bolaget med en oberoende ställning. Revisorn eller dennes firma ska inte ställa upp på uppdrag som gäller klientens beslutsfattande och förvaltning, inte heller utföra tjänster som handlar om klientens redovisning eller värdering av tillgångar och skulder²⁹. Utöver aktiebolagslagens regler om jäv finns det reglerat i revisorslagen att revisorerna inför varje uppdrag ska kontrollera om det finns skäl till inskränkning av oberoendet^30,31. För att testa detta har FAR utvecklat en så kallad Analysmodell (se Bilaga 1)³². Den har sin grund i EG-kommissionens rekommendation om revisorers oberoende i EU och anger olika hot vars förekomst ska uteslutas innan ett uppdrag antas. Exempel på sådana hot är egenintressehot, självgranskningshot samt vänskaps- och förtroendehot.³³

2.2 REVISIONSUTSKOTT

I och med införandet av Koden ställs det numera krav på att det i bolagsstyrelsen ska finnas ett så kallat revisionsutskott³⁴. Ett revisionsutskott ska bestå av minst tre stycken ledamöter och majoriteten av dessa ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och

bolagsledningen. Ledamöterna får t ex inte tillhöra, eller ha tillhört, företagsledningen eller

27 FAR 2006, s.120

28 Revisorslag 2001:883, 25 §

29 Europeiska kommissionen Grönbok - Roll, ställning och ansvar för revisorer som utför lagstadgad revision inom Europeiska Unionen, 1996, http://ec.europa.eu/internal_market/auditing/docs/liability/700996_sv.pdf, åtkomst 2005-04-25, s. 21

31 Revisorslag, 21 §

32 FAR 2006, s. 121

33 FAR, 2005a, s. 114

(10)

vara anställda, eller ha varit anställda av bolaget. Dessutom måste minst en ledamot i

revisionsutskottet vara oberoende i förhållande till bolagets stora ägare.³⁵ Avsikten med dessa regler är att utskottet ska ha en så självständig ställning som möjligt mot bolagets

verkställande ledningsgrupp och ägare³⁶. Om styrelsen är liten behöver dock inte ett revisionsutskott tillsättas, men då får inte eventuella styrelsemedlemmar som ingår i företagsledningen delta i det arbete som annars hade ankommit på revisionsutskottet³⁷.

Revisionsutskottet ska fungera som ett beredningsorgan åt styrelsen. Det är alltså inget självständigt bolagsorgan med egen beslutanderätt såsom fallet är i bl.a. USA. Med anledning av detta har Kodgruppen bestämt att det ska heta just revisionsutskott och inte

revisionskommitté , som det engelska begreppet audit committee tidigare översatts med.³⁸

Enligt Koden (Justitiedepartementet, 2005, s. 94) ska ett revisionsutskott:

svara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering,

fortlöpande träffa bolagets revisor för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt diskutera samordningen mellan den externa och interna revisionen och synen på bolagets risker,

fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor,

utvärdera revisionsinsatsen och informera bolagets valberedning eller i förekommande fall särskilda valberedning om resultatet av utvärderingen, samt biträda valberedningen vid framtagandet av förslag till revisor och arvodering av revisionsinsatsen³⁹

35 Justitiedepartementet, s. 93-94

36 Thorell och Molin, s. 22

38 Blix och Thorell, s. 5

(11)

2.4 REVISIONSUTSKOTTETS KOPPLINGAR TILL REVISORN

Utifrån de ovan angivna uppgifterna för revisionsutskottet har vi upprättat en modell över dess kopplingar till revisorn. Vi beskriver sedan varje uppgiftspunkts innebörd var för sig, utom de sista två punkterna som vi behandlar tillsammans.

Figur 1 - Revisionsutskottets kopplingar till revisorn

Finansiell rapportering

Revisionsutskottets viktigaste uppgift är att se till att årsredovisning, kvartalsrapporter och andra delar av den finansiella rapporteringen är pålitliga. Det har även till uppgift att hantera bolagets kritiska redovisningsfrågor.⁴⁰Om revisionsutskottet i och med sitt arbete kan göra bolagets finansiella rapporter pålitligare är detta något som påverkar revisorns kontrollerande roll och granskningen av årsredovisning och bokföring.

40 Thorell och Molin, s.23

REVISIONSUTSKOTT

REVISOR

FINANSIELL RAPPORTERING

KONTAKT MED BOLAGS- ORGANEN

ANDRA TJÄNSTER ÄN REVISION

UTVÄRDERING AV REVISORNS

ARBETE

(12)

Kontakt med bolagsorganen

I och med att det finns ett revisionsutskott så tar detta förmodligen över den löpande kontakten med revisorerna gällande redovisningen och den interna kontrollen⁴¹. För revisorns del innebär det att denne nu ska ha merparten av den fortlöpande kontakten med styrelsen, dvs. revisionsutskottet, i stället för med bolagsledningen. Detta är ett led i arbetet för att främja revisorns oberoende⁴². Det är troligt att kommunikationen mellan revisorn och bolaget totalt sett kommer att öka⁴³. Med eller utan revisionsutskott så är det dock styrelsen som är ytterst ansvarig för bolagets redovisning och interna kontroll. Det är därför önskvärt att revisorerna även fortsättningsvis kommunicerar övergripande revisionsfrågor med denna, och inte att revisionsutskotten totalt ersätter revisorns direktkontakt och kommunikation med styrelsen.⁴⁴

Andra tjänster än revision

Många bolag anlitar även sin revisor för konsultuppdrag. Det är viktigt att bolagsstyrelsen har kontroll över vilka andra tjänster än revision som revisorn utför eftersom sådana tjänster kan utgöra ett hot mot revisorns oberoende, och därmed skada bolagets intressenter.⁴⁵I Koden fastställs att en av revisionsutskottets uppgifter är att utarbeta riktlinjer för vilka andra uppdrag än revision som revisorn kan anlitas för, utan att för den del oberoendet hotas⁴⁶. Detta kan innebära att bolaget intar en mer restriktiv ställning gällande anlitande av revisorn för andra tjänster än revision.

Utvärdering av revisorns arbete

Revisionsutskottet ska utvärdera revisionsinsatsen inför val av revisor, men även åren däremellan är det lämpligt att utskottet via styrelse och företagsledning tar reda på hur samarbetet med revisorn och dennes grupp fungerat⁴⁷. Det är stämman som ska utse revisorn, men revisionsutskottet har ändå en viktig roll i valet. Ägarna på bolagsstämman har ingen chans att manövrera revisorsvalet själva och revisionsutskottet assisterar därför i denna process. Till följd av detta ska det förhindras att bolagsledningen själva i realiteten är med och

42 Finansdepartementet, s 241-242

43 FAR, 2005b, Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan Revisionsutskott och valberedning i svenska aktiebolag, Uttalande (Stockholm: FAR Förlag, 2005), s. 4

44 FAR, 2005b, s. 4

(13)

väljer vem som ska granska dem.⁴⁸Vad revisionsutskottet kan fråga sig vid utvärdering av revisorn är t ex om den aktuelle revisorn fortfarande är att betrakta som oberoende i relation till bolaget, dess styrelse och dess ledning⁴⁹.

(14)

3 METOD

3.1 BAKGRUND TILL MODELL

Vi har skapat en modell för att kunna beskriva hur revisionsutskott påverkar revisorn.

Eftersom Koden kräver revisionsutskott så har vi koncentrerat modellen till de punkter Koden ställer upp gällande vilka uppgifter revisionsutskottet ska ha och hur dessa sedan inverkar på revisorns verksamhet. Revisionsutskottets påverkan på revisorsrollen kan säkert gå utanför de uppgifter som Koden föreskriver, men för att göra vårt ämne hanterbart har vi valt att rikta vårt intresse direkt på Kodens punkter och bortser därmed från andra eventuellt påverkande faktorer.

3.2 INSAMLING AV DATA

För att få en grundförståelse och bakgrund till det ämne vi valt att undersöka har vi sökt information på Internet, i böcker, i tidskrifter och i databaser. För att få förståelse för Koden har vi till stor del använt oss av Kollegiet för svensk bolagsstyrning hemsida. Där har vi hittat information om bakgrunden till Kodens införande, olika remissvar och betänkanden. Den slutgiltiga Koden har vi hämtat från Justitiedepartementet där den är publicerad som SOU 2004:130 (Statens Offentliga Utredningar). Även SOU 2004:47, Näringslivet och förtroendet, har varit värdefull.

Ernst & Young har utgett en skriftserie om Koden som har varit till hjälp för oss när det gäller preciseringar av vad de olika punkterna i Koden egentligen betyder och vad som faktiskt innebär förändringar. I Ernst & Youngs skriftserie fanns även en för oss mycket användbar skrift om revisionsutskott. Böcker som vi har använt oss av är främst FAR:s Samlingsvolym 2006, del 1 och 2, där aktuella lagar, RN:s föreskrifter och FAR:s egna rekommendationer och regler finns samlade. Uppsatsens teoriavsnitt består av data inhämtad från ovanstående källor.

För att få information om hur revisorerna upplever sin situation och roll i och med förekomsten av revisionsutskott har vi valt att göra tre intervjuer med revisorer.

(15)

3.2.1 URVAL AV RESPONDENTER

För att komma i kontakt med lämpliga respondenter till vår uppsats tog vi kontakt med studentrepresentanterna på de fyra stora revisionsbyråerna, Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterHouseCoopers, och berättade vad vi skrev vår uppsats om och att vi ville ha hjälp att komma i kontakt med personer att intervjua. Anledningen till att vi enbart riktade oss till de fyra stora är att det oftast är dessa som reviderar de stora börsbolagen som berörs av Koden. Den grupp som kan antas besitta kunskap av intresse för vår undersökning är begränsad till de mer erfarna revisorerna då det är dessa som arbetar mot revisionsutskotten. Vägen fram till våra intervjuer har till viss del varit krokig.

Efter att studentrepresentanterna vidarebefordrat vår e-post inom sin organisation blev vi kontaktade av en möjlig respondent och bestämde intervjutidpunkt med denne. I de andra fallen kontaktade vi respondenterna per telefon, som via studentrepresentanten tidigare sagt ja till en intervju. Vi har alltså valt att intervjua personer som mer eller mindre självmant tagit initiativ till en intervju. Vi vet att revisorerna i allmänhet tyvärr inte har speciellt mycket tid över för undersökningar som vår egen. Därför kändes det bättre med frivilliga i stället för påhoppade respondenter, så att dessa verkligen kände att de hade tid och intresse av att delta i vår undersökning.

3.2.2 MÄTVERKTYGETS UTFORMNING

Vi utformade ett tiotal frågor (se Bilaga 2) för att ta reda på vilken inverkan revisionsutskottet har på revisionsverksamheten. De inledande frågorna var uppvärmningsfrågor som hur många år respondenten arbetat som revisor och vilken befattning denne har i revisionen. För att få information om vilken erfarenhet den aktuelle respondenten har av arbete med revisionsutskott gjorde vi frågor rörande hur många av Koden berörda bolag respondenten reviderar, hur många av dessa som har revisionsutskott, samt hur länge de i sådana fall haft det.

Utifrån de fyra områden som vi tagit upp i vår modell utformade vi sedan frågor för att komma åt respondenternas åsikter om revisionsutskottets eventuella påverkan på revisorns roll och verksamhet. Fråga 8 i frågemallen är avsedd att fånga respondenternas syn på om revisionsutskottet påverkar revisorns kontakt med bolaget. Fråga 9 är avsedd att komma åt deras tankar om revisionsutskottets eventuella påverkan på de riktlinjer som bolagen har för

(16)

upphandlande av andra tjänster än revision. Vi ställde fråga 11 för att få reda på respondenternas åsikter om huruvida de påverkas i sin roll av att utskottet eventuellt höjer kvalitén på de finansiella rapporterna. Meningen med fråga 12 var slutligen att få höra om respondenterna tycker att de nu blir utvärderade på ett annat sätt. Vi ställde även en fråga till respondenterna om de tycker att revisorns oberoende påverkas av förekomsten av revisionsutskott. Vi tyckte att det behövdes eftersom våra områden i modellen knyter an till oberoendefrågan. Avslutningsvis ställde vi en övergripande fråga då respondenterna fritt fick svara på om denne tyckte att hans roll påverkats. Det gjorde vi för att få fram eventuell information som inte täckts in med de övriga frågorna. När vi gjorde våra intervjufrågor följde vi som synes inte den inbördes ordning som de fyra områdena har i vår modell. Anledningen till det var att vi bedömde att det var lättare att börja med området kontakt med bolagsorganen , och att respondenten därmed inte direkt skulle komma in på den detaljnivå som vi bedömde att området finansiell rapportering innebar.

3.2.3 INTERVJUERNA

Innan intervjutillfällena skickade vi ut våra frågor till respondenterna. Detta för att de skulle ha en möjlighet att förbereda sig och att intervjun därmed skulle kunna effektiviseras. Vi har gjort tre intervjuer, vilka alla har genomförts i konferensrum på respektive respondents arbetsplats. Anledningen till att intervjuerna ägt rum på respondentens hemmaplan är att vi ville underlätta för respondenterna och ta så lite som möjligt av deras tid i anspråk. Vi bedömer att detta inte har haft någon påverkan på de svar vi fått, då ämnet som frågorna berört inte är att anse som direkt känsligt för respondenterna. Båda författarna har varit närvarande vid samtliga intervjutillfällen. Under intervjuerna har en utav oss fört anteckningar, men alla intervjuer har också spelats in med ljudupptagning, efter att vi först tillfrågat respondenten om detta gått bra. Respondenterna informerades om att de skulle få möjlighet att se över det material vi tänkt använda i den slutgiltiga uppsatsen, samt även om att de skulle få vara anonyma och benämnas som Revisor A, B och C.

Under intervjuerna följde vi vår frågemall (Bilaga 2), men vi ställde även en del följdfrågor och gjorde vid ett par tillfällen vissa utvikningar för att förtydliga våra frågor. Vi har vid alla tre intervjuerna ställt samma frågor, men efter den första intervjun ändrade vi ordningsföljden på några av frågorna. Efter den kände vi också att vi till viss del saknade svar på en nödvändig

(17)

fråga, varför vi kontaktade respondenten via e-post och fick den besvarad. Alla respondenter har varit mycket tillmötesgående och stämningen under intervjuerna har varit god.

3.3 BEHANDLING AV INTERVJUDATA

Efter varje genomförd intervju har vi gått igenom våra anteckningar och lyssnat på ljudupptagningen. Vi har gjort detta så snart som möjligt efter den aktuella intervjun, för att på så vis minska risken för missuppfattningar. Vi har sållat i materialet och valt ut de delar som vi anser är mest relevanta för vårt syfte. Nästan all information vi fått har varit värdefull men på grund av platsbrist har vi i uppsatsen inte återgett intervjuerna i sin helhet. Nästa steg var att sammanställa den utvalda informationen och vi har då i möjligaste mån försökt använda oss utav respondentens egna ordval och uttryck. Efter att vi sammanställt vår intervjuinformation har vi skickat denna till respondenterna för att de skulle få tillfälle att se så att vi inte missuppfattat deras svar.

3.4 KÄLLKRITIK

Till viss del kan det finnas anledning att inta en aningen restriktiv ställning till de slutsatser vi kommit fram till, då vi endast intervjuat tre stycken revisorer. Vi hade från början avsikten att genomföra fler intervjuer, men på grund av tidsbrist och tung arbetsbelastning tackade några påtänkta respondenter nej i ett sent skede. Hade vi gjort fler intervjuer är det möjligt att vi kommit fram till andra resultat. Det är även möjligt att resultatet blivit annorlunda om vi valt ut våra respondenter på ett slumpmässigt sätt och t ex intervjuat revisorn i vart tionde på A- listan noterat bolag. Att våra respondenter nu mer eller mindre självmant ställt upp kan betyda att de inte utgör ett representativt urval av revisorskåren. Eventuellt kan intervjupersoner bli påverkade av att frågeställaren personligen närvarar vid frågetillfället. Vi har dock ansett att detta har varit nödvändigt för att kunna föra en djupare intervju och förklara eventuella frågetecken med frågorna, något som inte är möjligt med enkäter.

Vi har utlovat anonymitet för de intervjuade vilket även det kan påverka svaren, kanske hade svaren sett annorlunda ut om respondenterna skulle ha framträtt med sitt eget namn, byråtillhörighet och namn på klienter. Vi har dock ansett det viktigt för respondenterna att få vara anonyma då vi tror att det leder till mer sanningsenliga och rättframma svar. De fyra stora revisionsbyråerna är en homogen grupp som utför likadana tjänster och är av ungefär

(18)

samma storlek. Vi tycker därför inte att det är till vår studies nackdel att en utav dem inte är representerad.

Av de källor vi använt för bakgrundsförståelse och teoriuppbyggnad kan den information som vi hämtat från de olika revisionsbyråernas hemsidor tänkas vara aningen subjektiv, eftersom den till stor del är framtagen för att hjälpa byråernas kunder att anpassa sig till Koden. Vi har funderat över om problematiken med Koden ibland överdrivs och detta då för att fler bolag ska anlita revisionsbyråerna för rådgivning och hjälp. Denna information är å andra sidan framtagen av sakkunniga som är välkända inom det aktuella området. För övrigt har vi varit försiktiga med källor från Internet och undvikit material med en för oss okänd avsändare.

(19)

4 EMPIRI

4.1 PRESENTATION AV DE INTERVJUADE REVISORERNA

Revisor A: Arbetat som revisor på en av de stora revisionsbyråerna sedan 1999, auktoriserad revisor sedan 2002. Innan dess var personen skatterevisor och handläggare på Skatteverket i fem år. Arbetar för närvarande som uppdragsledare, dvs. steget under påskrivande revisor, i två bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Båda dessa bolag har revisionsutskott och de hade det även innan Koden trädde i kraft.

Revisor B: Partner på en av de stora revisionsbyråerna. Har arbetat med revision sedan 1995 och är auktoriserad sedan år 2000. Arbetar bara med revision av stora och börsnoterade bolag.

På vissa uppdrag är personen påskrivande revisor men hos de riktigt stora klienterna är han uppdragsansvarig. Reviderar ett bolag som direkt berörs av Koden och som precis inrättat ett revisionsutskott. Han arbetar även med flertalet andra bolag som har revisionsutskott, trots att det inte är ett krav för dem.

Revisor C: Partner på en av de stora revisionsbyråerna. Har arbetat med revision sedan 1984 och är auktoriserad revisor sedan 1989. Är överansvarig och påskrivande revisor på sina uppdrag. Han är med och reviderar fem stycken bolag som berörs av Koden och alla dessa har revisionsutskott sedan tidigare, ett så tidigt som sedan mitten av 1990-talet.

4.2 REVISIONSUTSKOTTETS INVERKAN PÅ REVISORN

4.2.1 FINANSIELL RAPPORTERING

Revisor A: Jag tror att om man har en driven VD och ekonomichef så ser de till att den finansiella rapporteringen som de lämnar vidare till styrelsen och den som de får till sig själva, för underlag till beslut, är bra. Kommer det som nu in en person (revisionsutskottet, författarnas anmärkning) till i processen ser den ju också till att rapporteringen är bra. Det kan ju knappast ha blivit till det sämre

Revisor B: Tidigare har det varit så att kvartalsrapporter och årsredovisning skickats till styrelsen innan dessa publicerats. Nu upplever jag att det sker en kommunikation med revisionsutskottet på ett lite tidigare stadium, det kan i större utsträckning vara med och påverka, bestämma lite inriktningen på, rapporteringen. Tidigare har styrelsen mest haft

(20)

synpunkter på vad som inte bör stå där, revisionsutskottet har i stället synpunkter på vad som bör stå där. Detta är dock inte något som direkt påverkar oss revisorer. Däremot kan det vara till fördel för oss att revisionsutskottet är oberoende, koncernledningen kan ofta ha en något annorlunda agenda och då kan revisionsutskottet bli en samarbetspartner som är lite mer objektiv. För oss som revisorer kan det vara väldigt bra att få igenom de synpunkter vi har på ett enklare sätt. Vetskapen om att det finns ett revisionsutskott kan ju öka de möjligheterna även om man för en diskussion med företagsledningen. Detta kan snabba på processen lite grann.

Revisor C: Om kvalitén på de finansiella rapporterna påverkas beror väldigt mycket på vilka som sitter i revisionsutskottet, hur dessa personer agerar och vilka frågor de ställer. Det kan bli noll effekt om revisionsutskottet inte ställer rätt frågor. Det gäller att de som sitter i revisionsutskottet har ett genuint intresse av finansiell rapportering, men också egen erfarenhet av hur finansiell rapportering kan göras dålig. Är inte ledamöterna i revisionsutskottet tränad i det kan de i stort sett gå på vad som helst. I de bolag jag reviderar har ledamöterna denna erfarenhet, i ett bolag är det riktiga gamla rävar i revisionsutskottet och de vet exakt vad de ska ställa för frågor. Då blir också kvalitén bättre på rapporteringen. Det skapar också en ökad trygghet för styrelsen, i bästa fall så kanske en delårsrapport får en kvart på ett styrelsemöte, eftersom man där lägger ner större delen av tiden på andra frågor. Då finns det inget utrymme att ställa frågor till företagsledningen om varför rapporten ser ut som den gör. Om man istället har ett revisionsutskottsmöte dagen innan och, i grupp företagsledning, revisorer och styrelseledamöter, ägnar all tid åt delårsrapporten så blir avrapporteringen mer anpassad.

4.2.2 KONTAKT MED BOLAGSORGANEN

Revisor A: Tidigare hade vi revisorer oftast kontakt med företagsledning och framförallt ekonomichefen. Sedan hade man ett slutrevisionsmöte med VD, ekonomichef och ofta chefsjurist, de är olika föredragande som går igenom punkterna. Revisorn går till det styrelsemöte där man fastställer balans- och resultaträkning. Där har man dock bara några minuter, så det är inget bra forum för att ta upp problem. Nu är revisionsutskottet revisorns röst in i styrelsen, vilket är jättebra för att kunna diskutera problem. Revisionsutskottet är ännu en gränsstation som ska klaras av, vilket ger mer fokus på revisionen men samtidigt tar det mer tid. Revisionsutskott innebär att revisorn måste gå på ännu fler möten; stämma,

(21)

styrelse och så nu även revisionsutskottets möten. Det borde kunna ses som att revisionsutskott bidrar till ökat oberoende, eftersom eventuella personkopplingar (att man känner varandra sedan tidigare m.m.) elimineras. Revisionsutskottet består ju bara av personer som är helt obundna av sådant gentemot revisorerna.

Revisor B: Tid är pengar och man måste prioritera. Vad man märkt är att man har en bruttolista med frågeställningar som man tar med koncernledningen, sen skalar man av den litet grann och tar de riktigt stora frågorna med revisionsutskottet. Sen så tar man inga frågor med styrelsen. På styrelsemötet brukar vi ofta få 10-15 minuter där vi berättar lite vad vi gjort och konfirmerar att det inte finns några kvarstående frågor. Med revisionsutskottet tar man de svåra frågeställningarna, dvs. om de har kompetens. De flesta problemen tar vi dock med företagsledningen och finns det problem kvar på revisionsutskottsnivå är det något som inte fungerat, eller så är det en så stor fråga att ledningen inte själva kan fatta beslut om det.

Revisionsutskottet har till viss del ersatt kontakten med styrelsen, men koncernledningen träffar vi snarare mer nu, då vi innan varje möte med revisionsutskottet har ett förberedande möte med ledning och berättar vad vi ska ta upp.

Revisor C: Revisionsutskotten har lett till att du har en betydligt mer nära kontakt med styrelsen. För 10-15 år sedan hade man som revisor åt ett börsbolag kontakt med styrelsen en gång per år på styrelsemötet, det var egentligen ingen dialog utan man gjorde bara sin presentation och sedan var det tack och adjö. Den löpande dialogen var bara med företagsledningen. Utskottet är nu en tydligare motpart att föra en dialog med. Jag tror det fanns en oro bland revisorer att man i och med revisionsutskotten skulle träffa delar av styrelsen mer, men tappa kontakten med styrelsen som helhet. Men resultatet har faktiskt blivit tvärtom, revisionsutskotten har lett till mer kontakt med styrelsen som helhet.

Revisionsutskottet är ett lager till i revisionsarbetet, det är inte så att man flyttat viss kontakt från företagsledning mot styrelsen. För att genomföra revisionen måste vi ju träffa företagsledningen. Innan varje möte med revisionsutskottet träffar vi också ledningen en extra gång för att förbereda den på vad vi kommer att ta upp på revisionsutskottsmötet. I och med att vi har fått ett större intresse från styrelsens sida så kan man på sätt och vis komma ifrån att man kucklar för mycket med företagsledningen. Det kan vara en objektivitetshöjande faktor.

För en extern betraktare så har däremot inte revisorns objektivitet höjts, det är ju den som avger årsredovisningen och vi granskar ju även styrelsens förvaltning.

(22)

4.2.3 ANDRA TJÄNSTER ÄN REVISION

Revisor A: Svårt att säga om det här är något som beror på just Koden, lagstiftning eller den allmänna fokusen i media. Oberoendefrågan har ju utvecklats de senaste fem åren. Det har definitivt skett en förändring de senaste åren. Rådgivning till samma bolag vi reviderar är ofta inte ok, men det känns väldigt motsägelsefullt det där med vilka tjänster vi får och inte får utföra som revisorer. Bolagsjuristerna har koll på oss. Det är oerhört kontrollerat vilka uppdrag man tar på sig. Vi har ett eget verktyg som vi följer, den är uppbyggd dels av Analysmodellen och dels av vår byrås egen revisionsmanual. Vi använder denna för att kontrollera oberoende innan vi åtar oss ett uppdrag. För oss som revisionsbyrå är det extremt viktigt att sköta oss, det finns ju tre andra bolag som är av samma skrot och korn. När det gäller upphandling av andra tjänster verkar det som om de noterade bolagen är överförsiktiga så de inte gör något som de inte får.

Revisor B: Jag tror att det blir mer tydligt vad vi kan och inte kan göra. Det blir tydligt att vi kan ta på oss den typ av uppdrag som faller innanför ramen. Detta är inte någon direkt förändring egentligen, utan mer att det blir tydligare. Jag tror att transparensen ökar, det är revisionsutskottet som fattar ett beslut innan vi påbörjar ett (konsult-) uppdrag. Från vår sida så har vi ju den här Analysmodellen som ska gås igenom inför varje specialuppdrag. Den har vi ju använt sedan tidigare, så för oss som revisorer innebär detta egentligen inte något nytt.

Revisor C: Det här är området är mer en trend som kommit och jag ser inget direkt resultat av Koden. Frågan har drivits av det här med revisorns oberoende och revisorns påverkan av övriga tjänster. Det är en debatt som förts i många år. Bolagen har ju i den här frågan påverkats av koder från andra länder, eftersom vi själva nästan är sist ut med en Kod. Men vi har inte varit kodlösa för det, många börsbolag har ju varit direkt påverkade av andra länders kodkrav. Det har funnits den här typen av riktlinjer, på ett mer eller mindre uttalat sätt, i många bolag även tidigare Det har satts en begränsning både från Analysmodellen och från bolagens sida, vilka tjänster som kan utföras. I slutändan är det alltså revisionsutskotten som ser till att riktlinjerna tas fram, så på så vis har de haft en påverkan.

4.2.4 UTVÄRDERING AV REVISORNS ARBETE

Revisor A: Det sker definitivt en annan utvärdering av oss revisorer. Någon i styrelsen, dvs.

revisionsutskottet och dess ordförande, tvingas engagera sig i revisionen och får då, vare sig

(23)

de vill eller inte, en ganska klar bild av hur saker och ting fungerar hos och med revisorerna och deras insatser. Här skapas förutsättningar för en bättre underbyggd utvärdering.

Revisor B: Revisionsutskott gör att det blir en tendens till att handla upp mer oberoende revisorer. Koncernledningen kan ha en uppfattning om vilka revisorer som de vill ha, och dessa är ofta de som de har haft väldigt länge. Revisionsutskottet har inte den historiken.

Tidigare visste man i större utsträckning vem som skulle väljas till revisor, då hade ledningen mer påverkan på revisorsvalet. För 5-10 år sedan kom det här med att bolagen bjuder in de stora byråerna till att lämna offert och att sedan komma och göra en presentation. Sedan träffar man ofta revisionsutskottet i en andra omgång. Det ska mycket till om man som revisor inte får sitta kvar i de fyra år som man är vald på.

Revisor C: Det är ju alltid så att den som vi granskar också utvärderar. Nu har jag inte sett än i praktiken hur revisionsutskottet kommer att agera men jag ser ingen nackdel i att de har en utvärderande roll. Revisorerna kan på grund av tystnadsplikten ej lämna information direkt till en nomineringskommitté, eftersom den är att betrakta som vilka aktieägare som helst. Det är därför logiskt att det är revisionsutskottet som gör en utvärdering. Tidigare har bolagens ekonomidirektörer haft en avgörande del i utvärderingen, då var det lättare att, så att säga, peta bort en obehaglig revisor. Men revisionsutskottet kan ju tycka att det är bra med en revisor som vågar sätta emot, och som ser till att informationen kommer till dem. Jag tror snarare att det här stärker revisorns möjligheter i oberoendefrågan. Det kan bli lättare för revisorn att våga föra fram synpunkter då han vet att det inte bara är ekonomidirektören utan även revisionsutskottet som ska utvärdera hans arbete.

(24)

5 ANALYS

5.1 FINANSIELL RAPPORTERING

Revisionsutskottets huvuduppgift är att se till att bolagets finansiella rapportering är tillförlitlig. Detta innebär att det nu kommer in ytterligare ett led i arbetet med de finansiella rapporterna. Revisor A tror att det här är något som i alla fall inte kan ha lett till sämre kvalité, men att VD och ekonomichef fortfarande har en stor del i att området fungerar. Revisor B menar att revisionsutskottet har synpunkter på rapporternas pålitlighet i ett tidigare skede än vad styrelsen har. Han menar även att revisionsutskottet är en mer objektiv motpart och att det är något som kan vara till fördel för honom i sin roll som revisor. Det blir helt enkelt lättare nu för revisorerna att komma till tals i frågor rörande revisionen. Revisor C har åsikten att revisionsutskottets sammansättning har stor inverkan på om de finansiella rapporternas kvalité blir bättre eller ej. Det blir nu möjligt för revisorerna att ta upp frågor, t ex i samband med en delårsrapport, på ett revisionsutskottsmöte och där finns tid att bearbeta dem, vilket annars är uteslutet om den enda kontakten sker på ett styrelsemöte. För styrelsen, som fortfarande är ytterst ansvarig för redovisningens kvalité, kan detta vara en trygghet.

5.2 KONTAKT MED BOLAGSORGANEN

Till viss del stämmer det att revisionsutskottet tar över bolagens löpande kontakt med revisorerna. Alla de intervjuade revisorerna är överens om att de i sin roll som revisor nu träffar de olika representanterna från bolaget vid fler tillfällen. Det är inte så att revisionsutskottet tagit över en viss kontakt som tidigare skedde med företagsledning, säger Revisor C. Innan varje revisionsutskottsmöte har nämligen revisorerna ett förberedande möte med ledningen och revisionsutskottet är därmed något av ett ytterligare lager . Den åsikten har både Revisor B och C. Även Revisor A ser revisionsutskottet som ännu en gränsstation och att det bidrar till att kontakten med bolaget ökar och att mer tid därmed tas i anspråk. De eventuella farhågor som funnits på att revisionsutskottet helt skulle ta över revisorernas kontakt med styrelsen som helhet har inte besannats. Revisor C säger att revisionsutskottet faktiskt lett till mer kontakt med styrelsen som helhet. Revisor B är dock av den åsikten att revisionsutskottet till viss del har ersatt kontakten med styrelsen, då de stora revisionsfrågorna tas redan på utskottsnivå. Därmed blir det inga frågor kvar att diskutera med styrelse. Tanken med att revisorns löpande kontakt med bolaget till viss del ska flyttas från företagsledning till styrelse är att det ska verka som en oberoendefrämjande åtgärd. Revisor A tror också att

(25)

revisionsutskotten kan ha bidragit till ett ökat oberoende för revisorerna, eftersom tidigare eventuellt förekommande personliga kopplingar till företagsledning försvinner. Revisor C är till viss del benägen att hålla med, men talar hellre om revisorns objektivitet. Han tillägger dock att för en utomstående bedömare så sker ingen förändring gällande revisorernas objektivitet även styrelsen ska ju granskas av revisorerna.

5.3 ANDRA TJÄNSTER ÄN REVISION

Alla respondenter är överens om att det har skett en förändring mot det restriktivare hållet inom det här området de senaste åren. Ingen tror att detta direkt har med Koden att göra utan att det snarare varit en successiv utveckling även innan en svensk kod började tas fram.

Revisor B menar att det inte skett någon förändring av vilka tjänster revisor kan utföra, men att det blivit klart tydligare vad som betraktas som acceptabelt och inte. Enligt Koden ska som bekant revisionsutskottet ta fram direktiv för vilka andra tjänster än revision som det är godtagbart att revisorn utför. Revisor B menar vidare att det faktum att utskottet fattar ett beslut innan en revisor får påbörja ett uppdrag kan bidra till att transparensen gentemot omvärlden ökar. Revisor C bekräftar att det är utskottet som tar fram den här typen av riktlinjer, men att fenomenet i sig inte är något nytt många bolag har under inflytande av andra länders koder redan tidigare anammat detta tillvägagångssätt. FAR:s Analysmodell (Bilaga 1) ska som bekant användas innan varje nytt uppdrag godtas, detta för att säkerställa att inte oberoendet hotas. Revisor A och B berättar också att de innan varje enskilt uppdrag accepteras utvärderar oberoendet genom denna modell. Revisor C säger även han att Analysmodellen begränsar vilka tjänster som kan och inte kan utföras.

5.4 UTVÄRDERING AV REVISORNS ARBETE

Det är meningen att revisionsutskottet ska utvärdera revisionsinsatsen för att sedan vidarebefordra denna information och på så vis bistå stämman i val av revisor. Att bli utvärderad av bolaget som revideras är inte något nytt, säger Revisor C, men enligt Revisor A så innebär revisionsutskottet att det nu skapas ett större engagemang från styrelsens sida kring revisorns arbete. Utvärderingsunderlaget blir därmed bättre. Det är naturligt att det är revisionsutskottet som samlar in informationen som utvärderingen baseras på, säger Revisor C. Detta eftersom tystnadsplikten gör det omöjligt att lämna information direkt till exempelvis en nomineringskommitté. Precis som tanken med Koden är, ger både Revisor B och C uttryck för att bolagsledningens synpunkter på revisorsinsatsen får mindre vikt i och med att

(26)

revisionsutskottet kommer in i bilden. Båda framför också att detta påverkar revisorernas oberoende i positiv riktning. Revisor B menar vidare att det pga. utskotten blivit en större osäkerhet kring vilken revisor som bolagen väljer, det är inte längre lika förutsägbart vem som kommer att bli vald. Enligt Koden är det lämpligt att utskottet utvärderar revisionsinsatsen varje år, även om inte nyval av revisor ska ske. Det skall dock mycket till innan ett bolag beslutar att en revisor, som blivit vald på sedvanliga fyra år, då inte får vara kvar.

(27)

6 SLUTSATSER

Vilken påverkan har då revisionsutskottet på revisorns roll och verksamhet? Utifrån de fyra områdena vi tidigare definierat har vi kunnat särskilja några olika tendenser. Vi har kommit fram till att det som har förändrats mest är att revisionsutskottet har blivit ännu en del av revisorns arbete, vilket innebär en extra tidsåtgång. Vi har inte direkt frågat om revisorerna nu debiterar bolagen fler timmar, men utskottet tycks definitivt leda till att revisorerna lägger ner mer tid på bolagen. Förutom de tillkommande mötena med revisionsutskottet krävs det dessutom förberedande möten med företagsledningen. Samtidigt har kontakten med styrelsen ökat eftersom det finns krav på att revisorerna ska träffa styrelsen i sin helhet utöver träffarna de har med utskottet. Till skillnad mot vad vi först hade i åtanke, får revisorerna alltså lägga mer tid på varje bolag. Innan vi genomförde intervjuerna funderade vi på om revisionsutskottet skulle påverka standarden på den interna redovisningen och att det i sin tur innebar att revisorerna därför kunde lägga ner mindre tid på varje uppdrag, men så var det alltså inte. Det finns dock vissa tendenser till att frågorna som tidigare legat på styrelsens bord nu förflyttats till utskottet, vilket då skulle innebära att revisorns tid åt bolaget endast förflyttats inte ökats.

En klar konsekvens av revisionsutskottets förekomst är att revisorerna får en tydligare motpart vad det gäller revisions- och redovisningsfrågor. Nu vet revisorerna att det finns ett utskott som har dessa frågor som huvuduppgift och det blir därför lättare för dem att ta upp problem och synpunkter. Eftersom det nu finns ett helt utskott som måste ägna sig åt revisionsfrågorna skapas ett intresse för dessa frågor från styrelsen som helhet, vilket enligt Koden är en av avsikterna med revisionsutskottet. För revisorerna är det nu en trygghet att ha ett utskott bakom sig när de driver frågor med företagsledning. Att kvalitén på den finansiella rapporteringen ökar pga. revisionsutskottet har vi funnit tendenser på, dock har inte detta haft den påverkan på revisorns arbete som kontrollant och granskare som vi trodde. Vi har däremot funnit att revisorerna nu upplever att de kan påverka bolagets rapportering i ett tidigare skede, och att revisionsutskottet därför ändå har en påverkan på revisorns roll i arbetet med att säkerställa bolagets finansiella information.

Vad vi funnit angående upphandling av andra tjänster än revision är att det skett en tydlig förändring under senare år, men att något samband med revisionsutskotten och eventuellt nya anvisningar från dessa inte kan påvisas. Snarare beror denna förändring på den debatt om

(28)

revisorns oberoende som aktualiserats genom ny lagstiftning, andra länders koder och den allmänna fokusen i media. Vi har erfarit att revisorerna inte anlitas för kringtjänster i mindre utsträckning pga. revisionsutskotten, så någon ökad restriktivitet från bolagens sida kan inte skönjas. Utskotten har alltså i den här frågan inte haft någon direkt påverkan på revisorns roll, utan det som spelar in här är bl.a. revisionsbyråernas egen integritet och kontroller genom Analysmodellen.

Förekomsten av revisionsutskott förändrar utvärderingen av revisorn. Det som förändras är att ledningens tidigare inflytande på valet nu förflyttats till utskottet, dvs. styrelsen. För revisorerna betyder detta en större osäkerhet inför omval. Vi tror att detta har förändrat revisorns roll i och med att denne nu i mindre utsträckning kan förlita sig på eventuella vänskapsband med företagsledning. Samtidigt verkar också denna utveckling som en oberoendehöjande faktor. Det senaste decenniet har det skett en förändring vad gäller bolagens tillvägagångssätt att upphandla revisionstjänster. Tidigare har det mest handlat om kontakter, medan upphandlandet nu sker på ett mer affärsmässigt sätt med offert, anbudsläggande och presentation. Detta har givetvis inneburit en förändring för revisorerna i deras arbete, men det är nog inget som beror på förekomsten av revisionsutskott utan snarare på att hela branschen blivit mer affärsmässig .

Sammanfattningsvis, förekomsten av revisionsutskott har alltså följande påverkan på revisorns roll och verksamhet:

Revisorns totala kontakt med bolaget ökar eftersom det tillkommer ett steg i revisionsarbetet.

Revisorn får en tydligare motpart gällande revisions- och redovisningsfrågor.

Revisorn kan påverka i ett tidigare skede.

Revisorn blir utvärderad på mer sakliga grunder, personliga kontakter med företagsledning får mindre betydelse.