Fibromyalgi - coping av en osynlig sjukdom: En litteraturstudie

(1)

Fibromyalgi – coping av en osynlig sjukdom

En litteraturstudie

Fibromyalgia – coping with an invisible disease A litterature study

Yasmine Götesson Louise Karlsson

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå

Handledare: Jörgen Jansson och Jonas Svanström Examinerande lärare: Anders Sidenblad

Inlämningsdatum 2/11 2018

(2)

Sammanfattning

Titel: Fibromyalgi – coping av en osynlig sjukdom Fibromyalgia – coping with an invisible disease Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institution för Hälsovetenskap

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15hp, grundnivå Författare: Yasmine Götesson och Louise Karlsson Handledare: Jörgen Jansson och Jonas Svanström Sidor: 24 exklusive Bilaga 1

Nyckelord: coping, copingstrategier, fibromyalgi, tilltro till den egna förmågan

Introduktion: Fibromyalgi [FM] är en sjukdom som bland annat ger generell smärta utspritt över kroppen. Sjukdomen är kronisk och drabbar främst kvinnor. FM kallas för en osynlig sjukdom relaterat till de diffusa symtom som uppstår samt att sjukdomen inte kan diagnosticeras med kliniska undersökningar. Coping används när krav överskrider egna resurser och är en viktig faktor i anpassning att leva med en kronisk sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva copingstrategier som patienter med fibromyalgi använder. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick ifrån Polit och Becks (2012) nio stegs forsknings modell. Databaserna som användes till litteratursökningar var CINAHL och PsychINFO. Databearbetningen utfördes individuellt och tillsammans av författarna och dataanalysen utfördes med en induktiv ansats som resulterade i fem kategorier som presenterades i studiens resultat. Resultat:

Resultatet i litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet visade att de copingstrategier patienter med FM använder var; distraktion av symtom, acceptans av sjukdomen, fysisk aktivitet, finna inre balans med hjälp av meditation och yoga, planera vardagen efter dagsformen och professionellt stöd samt stöd från anhöriga. Resultatet visade att tilltro till egen förmåga bidrar till förbättrad copingförmåga hos patienter med FM. Slutsats: Copingstrategier används olika och likaså skiljs effekterna mellan patienter med FM. Tilltron till den egna förmågan är en faktor som bidrar till att förbättra copingförmågan hos patienter med FM.

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 4

Fibromyalgi ... 4

Coping och copingstrategier... 5

Syfte ... 6

Metod ... 7

Inklusions- och exklusionskriterier ... 7

Databassökning ... 7

Urvalsprocessen ... 8

Databearbetning och analys ... 9

Etiska ställningstaganden ... 9

Resultat ... 10

Diskussion ... 13

Resultatdiskussion ... 13

Metoddiskussion ... 14

Klinisk implikation ... 15

Förslag till vidare forskning ... 15

Slutsats ... 15

Referenslista ... 17

Bilaga 1 - artikelmatris

(4)

4

Introduktion

Fibromyalgi [FM] betyder fibrös smärta (Williams & Clauw 2009) och är en kronisk sjukdom som vanligtvis debuterar mellan 30–40 år. Förekomsten av FM i världen är cirka 2,7% av befolkningen (Fink & Lewis 2017) varav 70% av patienterna är kvinnor (Muller et al. 2017).

FM kallas för en osynlig sjukdom relaterat till de diffusa symtom som uppkommer och att sjukdomen inte syns utanpå. Patienterna är tillsynes friska men besväras ofta av daglig smärta.

På grund av det blir många patienter misstrodda av såväl anhöriga som sjukvårdpersonal (Armentor 2017). Trots att det idag finns mycket kunskap om FM finns det inget botemedel för sjukdomen (Fink & Lewis 2017; Jiménez et al. 2017).

Fibromyalgi

Castillo-Saavedra et al. (2016) förklarar att FM klassas som en reumatisk sjukdom som påverkar de flesta funktioner i kroppens muskler och skelettdelar. De patofysiologiska karaktärerna för FM är inte helt klarlagda, men forskning har visat att det finns störningar som ökar nociceptiv signalöverföring. Detta innebär att patienterna har en ökad känslighet för smärtstimulering på grund av felaktiga signaler till hjärnan vilket antas bero på skadliga förändringar i form av strukturförändringar i hjärnans vävnader som då ger upphov till symtomen (Castillo-Saavedra et al. 2016). Poindexter (2017) förklarar i en studie att riskfaktorer för att drabbas av FM kan bland annat vara genetik, depression samt traumatiska upplevelser som exempelvis övergrepp. Traumatiska upplevelser kan i sin tur leda till att patienterna utvecklar posttraumatisk sinnesstörning. Vidare i studien beskrivs att 45 % av FM- patienterna uppfyllde kriterierna för posttraumatisk sinnesstörning.

Utveckling och symtom

Poindexter (2017) har i en studie beskrivit att år 1904 kom termen fibrosit från William Growes som en första beskrivning för de karaktäristiska symtomen hos patienter med FM. Fibrosit innebär inflammation i fibrös muskelvävnad och andra motsatte sig till benämningen då det inte kunde påvisas någon inflammation vid sjukdomen. FM klassades istället som muskelspänning och även psykogen reumatism som då menas att symtomen orsakas av psykiska besvär.

Benämningen fibrosit slutade användas och övergick till fibromyalgi på 1970-talet, på grund av att det inte kunde påvisas någon inflammation vid tillståndet. Patienter med FM visade inga objektiva tecken och sjukdomen kunde inte säkerställas med hjälp av kliniska undersökningar.

Forskare behövde därmed kunna mäta patienternas symtom på något annat sätt (Poindexter 2017). Kriterierna för diagnosen började växa fram och år 1990 fastställdes diagnoskriterierna för FM av American College of Reumatology [ACR] (Williams & Clauw 2009).

Det mest karaktäristiska symtomet för sjukdomen är kontinuerlig smärta över stora delar av kroppen. Andra symtom som kan visa sig är störda sömnvanor, utmattning både mentalt och fysiskt samt ångestproblematik (Soares & Grossi 2002). Forskning har visat att 50% av patienter med FM har psykiska besvär (Sylvain & Talbot 2001). Vidare kan ytterligare symtom tillkomma som domningar och stickningar i extremiteter, huvudvärk, käksmärta samt kognitiv försämring i form av koncentrationssvårigheter och minnesproblematik. Sjukdomen kan leda till ytterligare problematik i form av autonom dysfunktion, ödem i kroppens extremiteter, premenstruellt syndrom, smärta i urinblåsa och underliv, urinträngningar och tarmbesvär som exempelvis irritable bowel syndrome (Poindexter, 2017). Många patienter med FM upplever att symtomen ger svåra funktionsnedsättningar som påverkar deras vardagliga liv (Zech et al.

2016). Patienter har uppgett att symtomen påverkar deras sociala och familjära relationer samt deras förmåga att arbeta och delta i fritidsaktiviteter (Soares & Grossi 2002).

(5)

5

Diagnos

Det tar ofta väldigt lång tid att ställa diagnosen FM (Sylvain & Talbot 2001) och det är en tålamodskrävande process för patienterna (Kaur & Kaur 2008). När diagnosen har ställts behöver patienterna anpassa sig till att de nu lever med en kronisk sjukdom (Sylvain & Talbot 2001). Enligt ACR´s kriterier ställs diagnosen FM när patienten har upplevt generell smärta i kroppen under minst tre månaders tid samt reagerat på smärta vid 11 av 18 tryckpunkter på kroppen (Jiménez et al. 2017). Williams och Clauw (2009) har beskrivit att tryckpunkterna är belägna på kroppsdelar som normalt inte borde ha benägenhet till smärta. Forskning har visat att smärta vid FM breder ut sig i hela kroppen och är inte enbart begränsade till vissa specifika tryckpunkter. ACR´s diagnoskriterier för FM är därmed inte tillräckliga för att fånga upp hela sjukdomsbilden hos patienterna. Detta gör att kriterierna ifrågasätts och har lett till flera missförstånd mellan sjukvårdspersonal och patienter (Williams & Clauw 2009).

Behandling

FM är en kronisk sjukdom och behandlingen är inriktad mot symtomlindring (Poindexter 2017).

Det används både farmakologiska samt icke-farmakologiska behandlingar (Dawn 2009) och kan involvera exempelvis läkemedelsbehandling och träning (Sylvain & Talbot 2001). Dawn (2009) förklarade i en studie att läkemedelsbehandlingen är individanpassad och förekommer i olika kombinationer. Vidare i studien beskrevs det att läkemedelsbehandling med antidepressiva har visat vara den mest effektiva behandlingen för patienter med FM.

Läkemedelsbehandling med analgetika och antiepileptika har också visat ha effekt för symtomlindring. Läkemedlen används både enskilt och i kombinationer av patienter med FM.

Fysisk aktivitet är en av de mest rekommenderade icke-farmakologiska behandlingarna för patienter med FM samt terapi för att stärka patienternas psykiska mående (Dawn 2009).

Coping och copingstrategier

Lazarus och Folkman (1984) beskriver att coping som begrepp har varit viktigt inom psykologin de senaste 40 åren. Coping definieras hur människan agerar när krav överskrider individuella resurser och kan delas in i aktiv respektive passiv. Den aktiva metoden handlar om hur individen anpassar sig till de stigande kraven och försöker hitta lösningar för att fortsätta leva så normalt som möjligt medan den passiva metoden innebär att individen undviker och ignorerar svårigheterna som uppstår vilket resulterar i att de kvarstår men inte synliggörs.

Coping delas också in i fyra olika strategier; problemfokuserad, emotionsfokuserad, omdefinierande och undvikande coping.

Tilltron till den egna förmågan

Bandura (1977) har beskrivit begreppet self-efficacy¹ som betyder tilltron till den egna förmågan. Begreppets innebörd definieras som tilltron till förmågan att utföra en specifik handling. Tilltro till den egna förmågan påverkar individens utförande av handlingar och graden av tilltro till den egna förmågan kan vara avgörande för hur individer slutför och uppnår mål.

Bandura (1977) förklarade att faktorer som färdighet och kunskap inom specifika områden inte var tillräckliga för att utföra handlingar med framgång, utan att den avgörande faktorn för utföranden var tilltron till den egna förmågan. Vidare beskrev Bandura (1977) att individers tidigare erfarenheter hade betydelse för vilken grad av tilltro till den egna förmågan de tidigare uppnått, som i sin tur påverkade framtida handlingar. Detta menas med att individer som uppnått framgång i utförandet av handlingar resulterade i att deras tilltro till den egna förmågan

1 Tilltro till den egna förmågan = self-efficacy

(6)

6

ökade som hade positiv betydelse för utförandet av liknande handlingar. I kontrast med om individer misslyckats i utförandet av handlingar påverkades utförandet av framtida liknande handlingar negativt.

Sjuksköterskans roll och kompetens vid Fibromyalgi

På grund av många missförstånd kring sjukdomen är patientutbildning och ett professionellt stöd en hög prioritering inom omvårdnaden av FM (Sylvain & Talbot 2001). Kaur och Kaur (2008) förklarar i en studie att patientutbildning ska syfta till ökad förståelse för de komplicerade karaktärerna sjukdomen har. Sjuksköterskor ska informera om både de patofysiologiska mekanismerna samt de fysiska besvär som sjukdomen innefattar, bland annat sömnproblem och smärta. Patientutbildningen syftar även till stöttning inom coping av sjukdomen och sjuksköterskor ska bidra med förslag på användbara strategier till patienterna och uppmuntra till självhantering av sjukdomen (Kaur & Kaur 2008). Sylvain och Talbot (2001) beskrev i en studie att sjuksköterskor var enade om vikten av ett samarbete mellan vårdgivare och patienter. Detta innebär att sjuksköterskor ska ha förmågan att lyssna till patienternas behov för att involvera dem i sin egen vård så att sjuksköterskor i samspel med patienter med FM ska kunna strukturera en individanpassad omvårdnadsplan (Sylvain & Talbot 2001).

Omvårdnadsplanen ska innefatta interventioner som är utformade efter patientens fysiska och psykiska förmågor (Kaur & Kaur 2008).

Problemformulering

FM är en sjukdom utan botemedel som orsakar ett flertal svåra symtom och drabbar 2,7% av befolkningen världen över och kan inte påvisas med kliniska undersökningar. Diagnosställning av sjukdomen tar ofta lång tid och efter diagnos behöver patienterna anpassa sig till att leva med en kronisk sjukdom, coping kan vara en central del i detta. Patienter har upplevt att sjuksköterskor har bristfällig kunskap om sjukdomen och de har blivit misstrodda av vården.

Genom ökad kunskap om FM och copingstrategier som patienter med FM använder kan sjuksköterskors omvårdnadsplanering och samarbete med patienterna utvecklas.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att beskriva copingstrategier som patienter med fibromyalgi använder.

(7)

7

Metod

Metoden som använts i den här studien är en litteraturstudie som grundar sig på publicerat vetenskapligt material. Genom den här metoden skapas en översiktlig bild av forskning inom det valda området. Forskningen bearbetas med kritisk granskning, analyseras och sammanställs till ett resultat (Polit & Beck 2012).

Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier i den här studien var peer review artiklar samt artiklar skrivna på engelska eller svenska. Peer review innebär att artiklarna är kritiskt granskade och godkända att publiceras (Polit & Beck 2012). Inkluderat var också samtliga patienter med FM oberoende av ålder eller kön. Författarna har valt att inte använda någon begränsning av årtal på artiklar för att inte riskera ett begränsat resultat. Exklusionskriterier för denna studie var review artiklar.

Review artiklar innebär litteraturstudier (Polit & Beck 2012).

Litteraturstudien utformades efter Polit och Becks (2012) forskningsmodell i nio steg:

1. Formulera syfte och eventuella frågeställningar 2. Identifiera sökord och val av databaser

3. Utföra sökning samt redovisa tillvägagångssätt

4. Relevans och lämplighetsanalys av fakta samt sortera bort oanvändbart material 5. Inläsning av utvalda artiklar

6. Kritisk kvalitetsgranskning av artiklar

7. Databearbetning och kodning av relevant information från artiklar 8. Dataanalys och utformning av kategorier från artiklar

9. Sammanställning av resultat

Databassökning

Med utgångspunkt från Polit och Becks (2012) forskningsmodell har författarna i Steg 1 formulerat ett syfte för studien och valt att inte använda några frågeställningar. I Steg 2 valdes relevanta databaser och sökord ut och i Steg 3 utfördes databassökningarna. Denna litteraturstudien var inom omvårdnad och därför valdes databaserna CINAHL och PsychINFO för att inhämta vetenskapligt material. CINAHL var en databas som grundades på omvårdnadsinriktad forskning. PsychINFO var en databas som bland annat var inriktad på psykologi samt medicinsk forskning. Studiens syfte var att beskriva copingstrategier som patienter med FM använder och sökorden är utvalda därefter.

I CINAHL användes ämnesrubriken Major Headings [MH] och författarna valde att använda följande sökord: “Fibromyalgia”, “coping”, “self-efficacy” och “self-care”. Sökningarna redovisas nedan i Tabell 1. I PsychINFO användes ämnesrubriken Thesaurus [TH] och de sökord som användes var: “Fibromyalgia”, “Coping behavior” och “Self-efficacy”.

Sökningarna redovisas nedan i Tabell 2. Sökordet “self-care” användes inte i PsychINFO då det inte resulterade i någon relevant TH. Dubbletter för samtliga sökningar redovisas i Tabell 2 under kolumnen ”ANTAL TRÄFFAR”.

(8)

8 Tabell 1 – sökning i databas Cinahl 17 oktober 2018

SÖKNING

[S]

MH ANTAL TRÄFFAR URVAL 1 URVAL 2 URVAL 3

S1 Fibromyalgia 3603

S2 Coping 22 690

S3 Self-efficacy 12 830

S4 Self-care 25 934

S5 S1 AND S2 OR S3 OR S4 212 37 6 6

Tabell 2 – sökning i databas PsychInfo 17 oktober 2018

SÖKNING TH ANTAL TRÄFFAR URVAL 1 URVAL 2 URVAL 3

S1 Fibromyalgia 1970

S2 Coping behavior 30 051

S3 Self-efficacy 19 349

S4 S1 AND S2 OR S3 126 (14) * (37) ** 16 6 6

* Interna dubbletter inom samma databas

** Externa dubbletter mellan de olika databaserna

Urvalsprocessen

Vidare ur Polit och Beck’s (2012) forskningsmodell i Steg 4 utfördes urval 1 av datasbassökningarna. Detta innebar att artiklarnas Titel och Abstract lästes och artiklar valdes ut efter lämplighet för denna studiens syfte. I CINAHL valdes sammanlagt 37 artiklar och i PsychINFO valdes 16 artiklar. Sammanlagt valdes 53 artiklar i urval 1.

I Steg 5 utfördes urval 2, där artiklarna från första urvalet lästes i sin helhet. De artiklarna vars innehåll ansågs vara relevant att använda till litteraturstudien valdes ut. De artiklar som saknade innehåll av coping eller som var inriktade på andra sjukdomar än FM valdes bort. Från CINAHL valdes sex artiklar och från PsychINFO valdes sex artiklar, sammanlagt valdes 12 artiklar i urval 2. Vidare i Steg 5 lästes samtliga artiklar i urval 2 noggrant igenom flertalet gånger för att få ökad kunskap om innehållet. I Steg 6 har samtliga artiklar i urval 2 kvalitetsgranskats

(9)

9

utifrån Polit och Becks (2012) mallar för att värdera trovärdighet samt styrkor och svagheter.

Mallarna som användes var; Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report. Granskningen visade att sex artiklar hade hög, fem artiklar hade medel och en artikel hade låg kvalitet. Författarna ansåg att de artiklarna med hög kvalitet var logiskt uppbyggda och följsamma i texten. Artiklarna med hög kvalitet hade även etiska överväganden och var godkända av etiska kommittéer. De artiklarna med medelhög kvalitet ansåg författarna var mindre följsamma i texten och alla hade inte etiska överväganden. Artikeln med låg kvalitet var inte logiskt uppbyggd och inte följsam i texten samt saknade tydliga etiska överväganden. Författarna har under hela urvalsprocessen diskuterat tills konsensus uppnåtts i både urval 1 och urval 2.

Databearbetning och analys

I Steg 7 har relevant innehåll extraherats och bearbetats i samtliga artiklar, individuellt och tillsammans av författarna. Detta gjordes genom att läsa artiklarna och markera information relevant för studien med överstrykningspennor i olika färger. I Steg 8 genomfördes dataanalysen med induktiv ansats där gemensamt innehåll kategoriserades. Kategoriseringen utfördes genom att gemensamt innehåll från artiklarna sorterades i flera olika kombinationer för att slutligen forma kategorierna. Analysen genomfördes gemensamt av författarna. ISteg 9 sammanställdes resultatet i fem kategorier.

Etiska ställningstaganden

En litteraturstudie grundas på material som enbart utgår från tidigare publicerade studier och inga egna åsikter får ingå. Innehållet i studiens resultat måste omformuleras och får inte direkt kopieras från det inhämtade materialet. Vetenskapliga studier ska innefatta etiska ställningstaganden (Forsberg & Wengström 2013).

Författarna till den här litteraturstudien har strävat efter att ha en objektiv syn på studien och artiklarna bearbetades utan egna värderingar av vad som är rätt och fel. Primärkällor har respekterats av författarna genom att det inhämtade materialet inte förvrängts, förfalskats eller plagierats. Artiklarna har översatts från engelska till svenska med hjälp av ett svenskt-engelskt lexikon för att undvika misstolkningar av artiklarnas innehåll. Författarna har strävat efter att samtliga artiklar som använts i den här studiens resultat svarade på det valda syftet.

(10)

10

Resultat

Resultatet i litteraturstudien grundas på 12 vetenskapliga artiklar, fyra kvalitativa och åtta kvantitativa. Samtliga artiklar redovisas och beskrivs i en artikelmatris (Bilaga 1). Artiklarna som användes till resultatet var utförda i USA (n=5), Spanien (n=1), Danmark (n=1), Sverige (n=2), England (n=2) och Tyskland (n=1) och var skrivna mellan åren 1995–2017 (md=2006).

Resultatet redovisas i fem kategorier: Acceptans av sjukdomen och distraktion från symtom, Fysisk aktivitet och inre balans, Planera och prioritera, Professionell kunskap och stöd från anhöriga, Tilltron till den egna förmågan² och dess betydande roll vid coping.

Acceptans av sjukdomen och distraktion från symtom

Acceptans av sjukdomen beskrev patienter med FM som en viktig copingstrategi (Sahar et al.

2009). Patienter med FM upplevde att sjukdomen var oberäknelig och patienterna förklarade att under vissa perioder besvärades de av mindre symtom medan andra perioder upplevde de att symtomen ökade (Traska et al. 2011). Intensiteten av symtom, som smärta, kunde upplevas svårhanterliga och flera patienter försökte hantera detta genom att acceptera situationen som den var (Smith et al. 2008). Flera patienter spenderade hela dagar i sängen och menade att detta inte var något ovanligt (Hallberg & Carlsson 2000). En del patienter med FM upplevde att genom distraktioner exempelvis shopping, ta en promenad eller lämna hemmet för en kort period kunde förbättra deras mående och i vissa fall reducera symtom som smärta, ångest och utmattning (Hallberg & Carlsson 1998). Patienter upplevde att genom distraktion och ignorans av vissa symtom, exempelvis smärta kunde de känna en distans till sjukdomen. Flera patienter menade att träning distraherade dem från negativa upplevelser av svåra symtom (Traska et al.

2011).

Fysisk aktivitet och inre balans

En frekvent använd copingstrategi hos patienter med FM var fysisk aktivitet (Hallberg &

Carlsson 2000). Patienterna beskrev vikten av att vara fysiskt aktiv samt att anpassa aktiviteter efter den egna fysiska förmågan. Patienterna beskrev att vid flertal tillfällen ville de utföra mer fysisk aktivitet än vad de hade förmågan till och beskrev vikten av regelbunden professionell hjälp i form av träningsscheman samt stöttning (Rasmussen et al. 2017). Genom att hitta en balans mellan begränsningar och förväntningar kunde patienterna utföra fysisk aktivitet efter egen förmåga (Cunningham & Jillings 2006). Promenader, cykling och simning var några aktiviteter patienterna deltog i och träningen hjälpte patienterna hantera och reducera framförallt smärta (Hallberg & Carlsson 2000). En del patienter med FM beskrev att framförallt vattenträning användes som en copingstrategi med smärtreducerande effekt (Traska et al.

2011). Yoga och meditation var också strategier som påvisade reducering av smärta och ångest (Biccheri et al. 2016). Meditation gynnade patienter med FM att fokusera på specifika symtom och sedan förflytta sitt fokus till att vara i nuet för att få en temporär lättnad. Patienterna upplevde att meditation gynnade dem att hitta en inre balans (Traska et al. 2011). Patienterna fick stöttning av utbildad personal för personligt utformade avslappningsövningar (Rasmussen et al. 2017).

(11)

11

Planera och prioritera

För att klara dagen var noggrann planering viktigt för patienter med FM (Traska et. al. 2011).

Patienter planerade dagen beroende på dagsform (Rasmussen et. al. 2017) och med utgångspunkt till att spara på energi (Traska et. al. 2011). För att spara energi underlättade det för patienter med FM att vara strukturerade, be om hjälp, undvika stress och fokusera på aktiviteter som var givande och tillfredsställande (Rasmussen et. al. 2017). För att uppnå planerade mål upplevde patienter med FM vikten av att vara öppen med de begränsningar som är relaterade till sjukdomen (Rasmussen et. al. 2017). Patienter behövde ofta prioritera aktiviteter och sysslor, exempelvis städning beroende på vilka symtom de upplevde varje dag (Cunningham & Jillings 2006). Genom att prioritera vad som var viktigast för varje dag kunde patienterna utföra uppgifter och känna tillfredsställelse när de var klara (Traska et. al. 2011).

Patientutbildningar från sjukvårdspersonal och stöd från anhöriga

Patientutbildningar från sjukvårdspersonal som var utbildad inom FM gav patienter mer insikt i sjukdomen och patienterna upplevde att detta var en bra copingstrategi (Rasmussen et al.

2017). En del patienter valde att inte ta hjälp av sjukvården (Hallberg & Carlsson 1998) på grund av att de vid tidigare tillfällen blivit misstrodda. Patienter med FM upplevde att det var viktigt att inte bli misstrodd för sjukdomen av sjukvårdspersonal samt att sjukvårdspersonal var i behov av ökad kunskap om sjukdomen för att kunna vara mer stöttande (Cunningham &

Jillings 2006). Många patienter beskrev att stödgrupper var betydelsefulla, då de delade erfarenhet med andra patienter med FM och fick känslan av att någon verkligen lyssnade på vad dem sa (Traska et al. 2011). I en studie av Rasmussen et al. (2017) beskrevs det att patienter med FM upplevde att deras anhöriga inte fullt förstod FM som sjukdom. Det uppmärksammades att anhöriga som deltagit i stödgrupperna var mer mottagliga av information om sjukdomen på grund av att den kom från specialistutbildad sjukvårdspersonal. Patienter med FM upplevde att anhöriga som deltagit i stödgrupperna vid ett eller flertal tillfällen fick större förståelse för sjukdomen, vilket resulterade i att anhörigas inställning och handlande förändrades i förhållande till sjukdomen. Anhöriga blev mer förstående för patienternas symtom och detta resulterade i att patienterna blev bättre på att kommunicera med sina anhöriga om sjukdomen (Rasmussen et al. 2017). Anhöriga blev mer förstående för patienternas symtom och detta resulterade i att patienterna blev bättre på att kommunicera med sina anhöriga om sjukdomen (Rasmussen et al. 2017).

Tilltron till den egna förmågan och dess betydande roll vid coping

Sahar et al. (2016) beskrev i en studie att tilltron till den egna förmågan³ har konstaterats vara av stor betydelse för god copingförmåga. Mueller et al. (2002) förklarade att tilltron till den egna förmågan gynnade beteendeförändringar hos patienter med FM som resulterade i förbättrade copingstrategier (Mueller et al. 2002). Patienter med FM upplevde att deras psykologiska hantering förbättrades med hjälp av tilltro till den egna förmågan (Sahar et al.

2016) vilket resulterade i symtomreducering av ångest samt depression (Sánches et al. 2011).

Patienterna upplevde också att tilltron till den egna förmågan förbättrade deras prestation inom fysisk aktivitet (Buckelew et al. 1996) och detta associerades med mindre funktionsnedsättningar (Buckelew et al. 1995; Smith et al. 2009). Patienter med FM beskrev att interventioner som baserades på att stärka tilltro till den egna förmågan resulterade i förbättring av anpassning och coping av sjukdomen. Genom att ha god copingförmåga med stöd av tilltro

(12)

12

till den egna förmågan beskrev patienter att det resulterade i mindre besvär av smärta, ökade fysiska funktioner samt mindre mentala besvär (Sahar et al. 2016).

(13)

13

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva copingstrategier som patienter med FM använder.

Resultatet presenterade copingstrategier utifrån ett patientperspektiv som redovisades i fem kategorier; Acceptans av sjukdomen och distraktion från symtom, fysisk aktivitet och inre balans, planera och prioritera, patientutbildningar från sjukvårdspersonal och stöd från anhöriga samt tilltron till den egna förmågan och dess betydande roll vid coping.

I resultatet framkom det att patienter med FM använder olika copingstrategier och strategierna gav olika effekter. Self-efficacy visades vara en betydande faktor för copingförmågan hos patienter med FM.

Resultatdiskussion

Resultatet visade att acceptans av sjukdomen var en viktig copingstrategi för patienter med FM.

I en annan studie av Hasset et al. (2000) beskrevs att patienter med FM som inte accepterat sjukdomen har associerats med ökad smärta, återkommande negativa tankar samt depression.

Enligt Lazarus och Folkman (1984) kopplas acceptans till aktiv coping och är en form av aktiv problemlösning (Lazarus & Folkman 1984). Genom att acceptera situationen, i detta fall att leva med en kronisk sjukdom synliggörs problemet vilket ger förutsättningar till att hitta lösningar.

Resultatet visade att flera patienter med FM använde distraktion från symtom som en copingstrategi, vilket resulterade i reducering av smärta, ångest och depression. Enligt Lazarus och Folkman (1984) är distraktion en form av passiv coping och detta innebär att ignorera och undvika problem som uppstår. Genom att använda passiv coping synliggörs inte det aktuella problemet och detta resulterar i att problemet fortfarande kvarstår utan lösning. I en annan studie av Mellergård et al. (2001) beskrevs det att passiv coping har associerats med ökad smärta och depression. I studien beskrevs det att patienter med FM att med passiv coping blev smärtan mer intensiv och detta resulterade i att patienterna använde ökad dos av analgetika för att reducera smärta samt att patienterna upplevde ökade funktionsnedsättningar.

Resultatet visade att fysisk aktivitet var en frekvent använd copingstrategi hos patienter med FM samt meditation och yoga. Lazarus och Folkman (1984) har beskrivit att fysisk aktivitet, meditation och avslappningsövningar är kopplat till emotionsfokuserad coping som innefattar att samla tankar som resulterar i ett inre lugn samt stressreducering. I resultatet framgick att fysisk aktivitet, meditation och yoga gav positiva effekter på reducering av funktionsnedsättningar och smärta. I en studie av Martin et al. (1996) beskrevs också att patienter med FM upplevde att fysisk aktivitet var associerat med positiva effekter på smärtreducering samt mindre funktionsnedsättningar.

Lazarus och Folkman (1984) har beskrivit att en strukturerad planering är kopplat till problemfokuserad coping. Resultatet visade att patienter med FM använde strukturering och planering som en copingstrategi. Patienter med FM prioriterade samt planerade efter dagsformen för att kunna uppnå dagliga mål. Patienter med FM uppgav vikten av att vara öppen med egna begränsningar vilket kan kopplas till att patienterna hade en medvetenhet om sina egna svårigheter. Enligt Lazarus och Folkman (1984) innebär en medvetenhet om de svårigheter som kan uppstå en form av aktiv problemlösning.

Resultatet visade att patienter med FM upplevde positiva effekter av stödgrupper med utbildad sjukvårdspersonal och andra patienter med FM. I stödgrupper fick patienter med FM bekräftelse

(14)

14

för sina känslor och upplevelser av sjukdomen. Lazarus och Folkman (1984) beskriver att omdefinierande coping innefattar att omvandla negativa tankemönster och känslor till positiva och på så sätt öka tilltron till självhantering. I en studie av Goldenberg et al. (2004) beskrevs det att patientutbildning via stödgrupper gav positiva effekter för patienternas reducering av symtom som smärta, trötthet, ångest och depression. I en studie av Martin et al. (1996) beskrevs det att patienter med FM upplevde att patientutbildning inom coping från utbildad sjukvårdspersonal har gynnat patienternas självhantering. Detta har resulterat i att patienter upplevde mindre psykiska symtom, som ångest och depression relaterat till sjukdomen då de förbättrat sin coping.

Resultatet visade att tilltro till den egna förmågan⁴ var av stor betydelse för god copingförmåga hos patienter med FM. Med hjälp av tilltro till den egna förmågan gynnades beteendeförändringar hos patienter som resulterade i förbättrade copingstrategier. Bandura (1977) beskrev att tilltro till den egna förmågan påverkar individens utförande av handlingar och graden av tilltron till den egna förmågan kan vara avgörande för hur individer slutför handlingar och uppnår mål. I resultatet framgick det att tilltron till den egna förmågan resulterade i reducering av smärta, ångest och depression. Miro et al. (2011) beskrev i en studie att hög tilltro till den egna förmågan var associerat med reducering av depression och ångest hos patienter med FM. Studien visade att tilltron till den egna förmågan reducerade smärtintensitet vilket resulterade i att patienterna upplevde mindre funktionsnedsättningar.

Metoddiskussion

Metoden var en litteraturstudie som baserades på publicerade vetenskapliga artiklar för att få en översiktlig bild av det valda ämnet och svara på det valda syftet. Litteraturstudien var omvårdnadsbaserad och därför valdes databaserna CINAHL och PsychINFO. CINAHL är inriktad på omvårdnad och PsychINFO är inriktad på bland annat psykologi. Willman et al.

(2011) förklarar att vid användande av flera databaser i en litteratursökning ökar utbudet av artiklar. Sökorden valdes med målsättning att svara på litteraturstudiens syfte och sökorden användes som ämnesrubriker kopplade till enskild databas för att få ett korrekt utbud av artiklar.

Det utfördes ingen mer utvidgad sökning i form av fritextsökning, då författarna ansåg att de artiklar som framkom med hjälp av ämnesrubriker var tillräckliga.

Inklusionskriterier för litteraturstudien var samtliga patienter med FM oberoende av kön och ålder. Dessa valdes för att få ett bredare resultat och författarnas mål var att redovisa strategier från olika patientperspektiv. Författarna valde att inte begränsa tidsintervaller för sökningarna på artiklar. Detta gjordes för att inte riskera ett mindre resultat och för att inte gå miste om relevant fakta. Polit och Beck (2012) menar att litteratursökningen inte bör begränsas till de allra senaste årens forskning för att få ett bredare utbud. Urvalsprocessen genomfördes individuellt och gemensamt av författarna och varje urval diskuterades mellan författarna tills konsensus uppnåddes innan nästa urval påbörjades. Detta gjordes för att författarna skulle vara överens om utvalda artiklar och säkerställa att författarna hade samma tolkning av artiklarnas innehåll.

Databearbetningen av utvalda artiklar bearbetades i första hand individuellt av författarna för att få en egen uppfattning av innehållet och inte riskera att påverkas av varandra. Därefter diskuterades artiklarna kontinuerligt under arbetets gång mellan författarna för att undvika missförstånd och för att inte avvika från litteraturstudiens syfte. Författarna utförde

(15)

15

gemensamma kvalitetsgranskningar på samtliga artiklar som ingått i litteraturstudiens resultat för att undvika missförstånd. Enligt Polit och Beck (2012) stärks trovärdigheten när flera författare utför kvalitetsgranskningar. Dataanalysen utgick från en induktiv ansats och detta valdes för att få ökad kunskap om hela ämnet samt att resultatet inte skulle bli begränsat.

Analysen genomfördes gemensamt av båda författarna för att säkerställa att båda hade samma tolkning av artiklarna. Författarna hade samma mål med litteraturstudien och inga svårigheter uppkom med att gemensamt komma fram till de kategorier som resultatet baserades på.

Samtliga artiklar som presenterades i litteraturstudiens resultat var skrivna på engelska och författarna har strävat efter noggrann översättning till svenska. Polit och Beck (2012) menar att det kan vara svårt att få en korrekt översättning mellan olika språk. Genom att använda ett svensk-engelskt lexikon i översättningen försökte författarna att minska riskerna för missförstånd. Resultatet baserades på 12 artiklar som enligt författarna svarade på det valda syftet och ansågs därför vara ett tillräckligt antal.

Enligt Polit och Beck (2012) innebär överförbarhet en diskussion om hur fynden i studien kan tillämpas i andra sammanhang. Artiklarna som användes i resultatet var skrivna i olika delar av världen och visar strategier som används av patienter från olika länder. Detta visar på överförbarhet av studien eftersom resultatet kan tillämpas på patientgrupper med olika etnicitet.

Studien var en litteraturstudie och det är sannolikt att andra författare skulle få ett liknande resultatet eftersom resultatet i studien baserades på publicerade vetenskapliga artiklar och författarna inkluderade inte egna erfarenheter eller åsikter i studien.

Klinisk implikation

Coping är en viktig faktor i att leva med en kronisk sjukdom och denna litteraturstudie gav ökad kunskap om de copingstrategier som patienter med FM använder. Sjuksköterskors roll inom omvårdnaden av FM är bland annat att utbilda patienterna om sjukdomen samt ge förslag på användbara copingstrategier. Med ökad kunskap om sjukdomen kan detta underlätta sjuksköterskors arbete med patienter med FM då sjuksköterskan kan vara mer bekväm med patientgruppen. Genom ökad kunskap om coping inom FM gynnar det sjuksköterskors samarbete med FM-patienter.

Förslag till vidare forskning

FM är en så kallad osynlig såväl kronisk sjukdom som idag inte är fullt förstådd av forskare.

Patienterna som lever med sjukdomen blir bemötta med misstroende sjukvårdspersonal och undviker i vissa fall att söka vård. Utan rätt stöd för patienterna kan det bli svårare att hitta bra copingstrategier. Denna litteraturstudie beskriver copingstrategier som patienter med FM använder, men det är ett begränsat resultat relaterat till att studien är grundad på de publicerade vetenskapliga artiklar som finns idag. Med utökad forskning inom FM och coping kan detta stärka sjukvårdspersonalens arbete och bemötande gentemot patienter med FM samt öka förtroendet mellan vårdgivare och patient.

Slutsats

Litteraturstudien visade att coping används individuellt och patienter med FM använde sig av ett flertal olika strategier. En gemensam faktor för all coping var att hitta de strategier som fungerade för den enskilda patienten, som i sin tur underlättade att leva med en kronisk sjukdom. Det visades även att tilltro till den egna förmågan⁵ var betydelsefullt för god copingförmåga och patienter gynnades av att stärka sin tilltro till den egna förmågan för att

(16)

16

förbättra den egna copingförmågan. Genom att ha god copingförmåga och hög tilltro till den egna förmågan underlättade det att leva med en kronisk sjukdom som FM.

(17)

17

Referenslista

*=Referenser från litteraturstudiens resultat Armentor, J. (2017).

Living with a contested stigmatized illness: experiences of managingrelationships among women with fibromyalgia. Qualitative health research,27(4), 462-473.

doi: 10.1177/1049732315620160

Bandura, A. (1977).

Self-efficacy. I Ramachaudran, V. S. (red.). Encyclopedia of human behavior.

New York: Academic Press, ss. 71-81.

*Biccheri, E., Roussiau, N. & Mambet-Doué C. (2016).

Fibromyalgia, spirituality, coping and quality of life. Journal of religion and health. 55(4), 1189-1197. doi: 10.1007/s10943-016-0216-9

Bryman, A. (2011).

Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber AB.

*Buckelew, S., Huyser, B., Hewett, J., Parker, J., Johnson, J., Conway, R. & Kay, D. (1996).

Self-efficacy predicting outcome among fibromyalgia subjects. Arthritis care and research, 9(2), 97–104. doi: 10.1002/1529-0131(199604)9:2<97

*Buckelew, S., Murray, S., Hewett, J., Johnson, J. & Huyser, B. (1995).

Self-efficacy, pain and physical activity among fibromyalgia subjects. Arthritis and reumatology. 8(1), 43-51. doi: 10.1002/art.1790080110

Castillo-Saavedra, L., Gebodh, N., Bikson, M., Diaz-Cruz, C., Brandao, R., Coutinoh, L., Truong, D., Datta, A., Shani-Hershkovich, R., Weiss, M., Laufer, I., Reches, A., Pereman, Z., Geva, A., Parra, L. & Fregni, F. (2016).

Clinically Effective Treatment of Fibromyalgia Pain With High-Definition Transcranial Direct Current Stimulation: Phase II Open-Label Dose Optimization.

American pain society. doi: 10.1016/j.jpain.2015.09.009

*Cunningham,M. & Jullings, C. (2006).

Individuals´ descriptions of living with Fibromyalgia. Clinical nursing research.

15(4), 258-273. doi: 10.1177/1054773806291853

Dawn, M. (2009).

Fibromyalgia: diagnosis and treatment options. Gender medicine. 6(2), 139-151. doi: 10.1016/j.genm.2009.01.004

Fink, L. & Lewis, D. (2017).

Exercise as a treatment for fibromyalgia: a scoping review. The journal of nurse practitioners. 13(8), doi: 10.1016/j.nurpra.2017.06.018

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016).

Att göra systematiska litteraturstudier. 4. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

(18)

18

*Hallberg, L. & Carlsson, S. (1998).

Anxiety and coping in patients with chronic work-related muscular pain and patients with fibromyalgia. European journal of pain. 2, 309-319.

doi: 1090-3801/98/040309

*Hallberg, L. & Carlsson, S. (2000).

Coping with fibromyalgia: a qualitative study. Department of psychology, Göteborg University. 2 december.

Jimenez, T., Fenrández-Sola, C., Hernández-Padilla, J., Casado, M., Raynal, L. & Granero- Molin, J. (2017).

Perceptions about the sexualty of women with fibromyalgia syndrome: a phenomenological study. Jan: informing practice and policy worldwide through research and scholarship, 73(7). doi: 10.1111/jan.13262

Kaur, J. & Kaur, N. (2008).

Fibromyalgia: Non-pharmacological management. Delhi psychiatry journal, april.

Lazarus, R.S., & Folkman, S. (1984).

Stress, appraisal and coping. New York: Springer publishing company.

Mellegård, M., Giorgio.G. & Soares, J. (2001).

A Comparative Study of Coping Among Women With Fibromyalgia, Neck/Shoulder and Back Pai. International journal of behavioral medicine, 8(2), 103–115. doi: 10.1207/S15327558IJBM0802_02

*Mueller, A., Hartmann, M., Mueller, K. & Eich, W. (2003).

Validation of the arthritis self-efficacys short-form scale in German fibromyalgia patients. European journal of pain. 7, 163-171. doi: 1090-3801(02)00097-6

Muller, V., Peebler, M., Chiu, C-Y., Iwanaga, K,. Tang, X., Brooks, J., Eagle, D. & Chan, F.

(2017).

Association of employment and health and well-being in people with fibromyalgia. Journal of rehabilitation, 1 juli.

Poindexter, K.C. (2017).

Nursing Management of Fibromyalgia Syndrome. MEDSURG Nursing, 16 november.

Polit, F. & Beck, C. (2012).

Nursing research: genreating and assessing evidence for nursing practice.

Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

*Rasmussen, M., Amris, K. & Rydahl-Hansen, S. (2017).

How can group-based multidisciplinary rehabilitation for patients with fibromyalgia influence patients’ self-efficacy and ability to cope with their illness:

a grounded theory approach. Journal of clinical nursing, 26, 931–945.

doi: 10.1111/jocn.13521

(19)

19

*Sahar, K., Thomas, S.A. & Clarke, S. (2016).

Adjustment to fibromyalgia: The role of domain-specific self-efficacy and acceptance. Australian journal of psychology. 68, 29-37. doi: 10.1111/ajpy.12089

*Sánchez, A., Pilar Martinez, M., Miró, E. & Medina, A. (2011).

Predictors of the pain perception and self-efficacy for pain control in patients with fibromyalgia. The spanish journal of psychology. 14(1), 366-373.

doi: 10.5209/rev_SJOP.2011.V14.N1.33

*Smith, W., Strachan, E. & Buchwald, D. (2008).

Coping, self-efficacy and psychiatric history in patients with both chronic widespread pain and chronic fatigue. General hospital psychiatry, 31, 347-352.

doi: 10.1016/j.genhosppsych.2009.03.012

Soares, J. & Grossi, G. (2002).

A Randomized, Controlled Comparison of Educational and Behavioural Interventions for Women with Fibromyalgi. Scandinavian journal of occupational therapy. 9(1), 35-45. doi: 10.1080/110381202753505845

Sylvain, H. & Talbot, L. (2001).

Synergy towards health: a nursing intervention model for women living with fibromyalgia, and their spouses. Journal of Advanced Nursing, 38(3), 264-273.

doi: 10.1046/j.1365-2648.2002.02176.x

*Traska, T., Rutledge, D., Mouttapa, M., Weiss, J. & Aquino J. (2011).

Strategies used for managing symptoms by women with fibromyalgia. Journal of clinical nursing. 21, 626-635. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03501.x

Williams, D. & Clauw, D. (2009).

Understanding Fibromyalgia: Lessons from the Broader Pain Research Community. The journal of pain. doi: 10.1016/j.jpain.2009.06.001

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011).

Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet.

3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Zeck, N., Hansen, E., Bernady, K. & Häuser, W. (2016).

Efficacy, acceptability and safety of guided imagery/hypnosis in fibromyalgia - A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.

MEDLINE. 21(2), 217-227. doi: 10.1002/ejp.933

(20)

1 Bilaga 1

Författare & Årtal Syfte Metod Huvudresultat

Bicceri, E., Roussianu, N. & Mambet- Doue, C.

År 2016

Land USA

Syftet med studien var att identifiera andlighetens inverkan på copingstrategier och livskvalitén hos FM-patienter.

Metod: kvantitativ

Datainsamling: en femdelad enkätundersökning med en avslutande del för en fri beskrivning

Urval: bestod av 541 kvinnor och 49 män i ålder 18–76 år.

Bortfall: 0

Dataanalys: Deskriptiv statistik och förmedlande analys.

Resultatet visade att yoga och meditation som copingstrategier reducerar symtom som smärta och ångest.

Buckelew, S., Murray, S., Hewett, J., Johnson, J. & Huyser, B.

År 1995

Land USA

Syftet med studien var att undersöka effekten av self-efficacy på smärta och fysiska aktiviteter hos FM-patienter.

Datainsamling: enkätundersökning Urval: 76 kvinnor och tre män med medianålder på 44 år.

Bortfall: 0

Dataanalys: Deskriptiv statistik

Resultatet visade att högre self-efficacy associerades med mindre smärta och mindre funktionsnedsättningar i samband med fysisk aktivitet.

(21)

2 Buckelew, S., Huyser, B., Hewett, J.,

Parker, J., Johnson, J., Conway, R. &

Kay, D.

År 1996

Land USA

Syftet med studien var att undersöka skillnaden på self-efficacy före och efter interventioner.

Metod: Kvantitativ

Datainsamling: enkätundersökning med hjälp av självskattningsskalor.

Urval: 109 deltagare ur ett randomiserat urval med en medianålder på 44,5 år.

Bortfall: 10

Resultatet visade att förbättrad self- efficacy ökade FM-patienter fysiska prestationsförmåga.

Cunningham, M. & Jullings, C.

År 2006

Land England

Syftet med studien var att undersöka individers upplevelser av att leva med fibromyalgi.

Metod: kvalitativ.

Datainsamling: Djupgående enskilda intervjuer.

Urval: Sju kvinnor och en man i åldern 30–70 år.

Dataanalys: Jämförelseanalys

Resultatet visade att det är viktigt att bli betrodd för sjukdomen av vårdpersonal.

Det är också viktigt för patienterna att planera efter dagsform för att spara energi och att acceptera sina begränsningar.

(22)

3 Hallberg, L. & Carlsson, S.

År 1998

Land Sverige

Syftet med studien var tre delat;

1) Jämföra två grupper inom generell coping och smärtspecificerad coping.

Grupp 1 Arbetsrelaterad

smärtproblematik, grupp 2 FM-patienter 2)Undersöka sambandet mellan generell och smärtspecificerad coping

3)Undersöka påverkan av ångest på generell och smärtspecificerad coping

Metod: kvantitativ.

Datainsamling: Enkätundersökning.

Urval: 67 kvinnor och 13 män i åldern 19–70 år.

Bortfall: 0

Resultatet visade att många patienter inte tar hjälp av sjukvården för sina besvär.

Patienterna distraherar sig för att reducera symtom. Patienterna vände sig också till Gud för att söka styrka och energi.

Hallberg, L. & Carlsson, S.

År 2000

Land Sverige

Syftet med studien var att beskriva fibromyalgipatienters perspektiv av att leva med kronisk smärta.

Metod: kvalitativ

Datainsamling: Intervjuer med öppna frågor

Urval: 22 kvinnor i åldern 22–60 år.

Resultatet visade att fysisk aktivitet används av många patienter som copingstrategi och är påvisat reducera framförallt smärta.

Mueller, A., Hartmann, M., Mueller, K.

& Eich, W.

År 2002

Land Tyskland

Syftet med studien var att generera en tysk version för mätning av sjukdomsrelaterad self-efficacy för fibromyalgipatienter.

Datainsamling: Enkätundersökning Urval: Urvalet bestod av 245 Bortfall: 97

Resultatet visade att self-efficacy gynnade beteendeförändringar som förbättrade patienternas copingstrategier.

(23)

4 Rasmussen, M., Amris, K. & Rydahl-

Hansen, S.

År 2017

Land Danmark

Syftet med studien var att beskriva hur gruppbaserad rehabilitering för patienter med fibromyalgi kan påverka deras self- efficacy att hantera sjukdomen.

Metod: Kvalitativ

Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer av fyra fokusgrupper.

Urval: 17 kvinnor i åldern 18 år och uppåt.

Resultatet visade att

fibromyalgipatienter hade nytta gruppbaserat stöd och genom att involvera anhöriga fick de bättre förståelse för sjukdomen. Patienterna upplevda att det är viktigt att bli betrodd för sin sjukdom av vårdpersonal.

Det framkom även att det är viktigt för patienterna att planera dagen efter dagsformen.

Sahar, K., Thomas, S. & Clarke, S.

År 2016

Land England

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse self-efficacy och accepterande har i samband med anpassning till fibromyalgi.

Datainsamling: Online

enkätundersökning

Urval: 125 kvinnor och 23 män i åldern 18 år och uppåt.

Bortfall: 31

Resultatet visade att self-efficacy stärker patienters förmåga att hantera sjukdomen både psykiskt och fysiskt som reducerade symtom som smärta och ökade fysiska funktioner.

(24)

5 Sánchez, A., Martinez, P., Miró, E. &

Medina, A.

År 2011

Land Spanien

Syftet med studien var att undersöka rollen mellan känslomässiga

dimensioner i upplevelsen och coping av smärta vid fibromyalgi.

Datainsamling: enkätundersökning Urval: 70 kvinnor och fyra män i åldern 18–65 år

Bortfall: Redovisas ej i artikeln.

Resultatet visade att self-efficacy reducerar symtom som ångest och depression.

Smith, W., Strachan, E. & Buchwald, D.

År 2008

Land USA

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan copingstrategier och self-efficacy i samband med

funktionsnedsättningar relaterat till kronisk smärta.

Datainsamling: longitudinell enkätundersökning

Urval: 115 kvinnor och 23 män i åldern 17–68 år.

Bortfall: Redovisas ej i artikeln.

Resultatet visade att distraktion genom ett passivt flyktbeteende används som en copingstrategi hos FM-patienter.

Resultatet visade också att det är viktigt att acceptera sjukdomen och de symtom som uppkommer.

Traska, T., Rutledge, D., Mouttapa, M., Weiss, J. & Aquino, J.

År 2011

Land USA

Syftet med studien var att undersöka hur individer med fibromyalgi hanterar livet med alla symtom som de upplever.

Metod: kvalitativ

Datainsamling: gruppintervjuer med öppnafrågor.

Urval: åtta kvinnor i åldern 54–81 år.

Dataanalys: Innehållsanalys

Resultatet visade att en positiv attityd till sjukdomen var betydelsefullt för coping. Genom distraktion skapades ett tankemönster som gav patienterna känslan av en distans till sjukdomen.

Resultatet visade även att meditation hjälper patienter hitta en inre balans och att planering av dagen var viktigt för FM patienter.