0
Förenklad beskattning inom delningsekonomin
Rättsvetenskapligt program med inriktning mot skatterätt och fastighetsrätt
Högskolan i Gävle, Vårterminen 2020
Uppsats, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Av: Gina Gruneau
Handledare: Börje Leidhammar Examinator: Eleonor Kristoffersson
1
Sammanfattning
Delningsekonomins framväxt i samhället har skett i takt med digitaliseringen och anses bidra med såväl sysselsättning som ett effektivare resursanvändande. Vad delningsekonomin är finns inte klart definierat, men i denna uppsats åsyftas privatpersoner som via en digital plattform får kontakt med varandra och delar underliggande resurser i form av tjänster eller uthyrning av diverse materiella ting. Fördelarna är många, lika så är de juridiska
frågeställningarna kring området.
Denna uppsats syftar till att undersöka den skatterättsliga problematiken som föreligger ur ett användarperspektiv, med bakgrund av den kartläggning som genomfördes av Skatteverket 2016, vilken påvisade att beskattningen upplevs komplex och inte tillämpas korrekt.
De som agerar inom delningsekonomin i egenskap av privatpersoner befinner sig ofta i gränszonerna mellan inkomstslagen, då deras inkomster ofta är små och sporadiska.
Personerna är ofta oerfarna av att bedriva en verksamhet och är ofta obekanta med det beskattningskonsekvenser som aktualiseras när de agerar inom delningsekonomin. Eftersom personerna ansvarar för egenrapportering medför även det en problematik i sig, då det försvårar skatteverkets kontrollmöjligheter.
En förenkling avseende beskattningen kan med bakgrund av de skatterättsliga principerna anses motiverad, då det sker i syfte att öka legitimitet, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten. Vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv medför att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna.
Problematiken är inte unik för Sverige och i andra delar av världen har olika länder valt att bemöta den skatteproblematik som föreligger på olika sätt. Exempelvis föreligger åtgärder som syftar till att öka kunskapen gällande befintlig rätt, åtgärder som inriktar sig på
informationsutbyten och åtgärder som syftar till att anpassa lagstiftningen.
För att bemöta den problematik som föreligger i Sverige framförs i uppsatsens sista kapitel flera förslag, vilka syftar till att göra beskattningen enklare att förstå och tillämpa samt ökar skatteverkets kontrollmöjligheter.
2
Begreppsdefinitioner
Med anledning av att flertalet begrepp används avseende olika aktörer inom
delningsekonomin och att dessa inte är allmänt vedertaget, finns ett behov av att beskriva vad som åsyftas i denna uppsats.
Utförare/Användare: Privatpersoner som ageras inom delningsekonomin genom att utföra tjänster alternativt hyra ut egna tillgångar till andra privatpersoner utanför den egna bekantskapskretsen
Digital plattform: En digital hemsida eller app som erbjuder en plattform där utförare/användare kommer i kontakt med konsumenter.
Konsument – De privatpersoner som söker tjänster/hyr föremål via en digital plattform av utförare/användare.
Tillhandahållare: Företaget som tillhandahåller den digitala plattformen.
Förkortningar
DKK = Dansk krona Dnr = Diarienummer Eu = Europeiska unionen EUR = Euro
GBP = Brittisk pund Kap. = Kapitel Kr = Kronor
NKK = Norsk krona P. = Punkt
SKV = Skatteverket St. = Stycke
SOU = Statens offentliga utredningar
3
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
Bakgrund ... 5
Problemformulering ... 7
Syfte ... 7
1.3.1 Frågeställningar ... 8
Tidigare och pågående arbeten ... 8
Avgränsning ... 9
Metod ... 9
Material ... 11
Disposition ... 12
2 Skatterättsliga principer ... 13
Inledning ... 13
Skatterättsliga principer ... 13
2.2.1 Likformighetsprincipen ... 13
2.2.2 Neutralitetsprincipen ... 14
2.2.3 Effektivitet ... 14
2.2.4 Legitimitet ... 14
2.2.5 Enkelhet/proportionalitet ... 14
2.2.6 Förutsägbarhet/Rättssäkerhet ... 15
2.2.7 Kontrollerbarhet ... 15
Skatteverkets syn avseende skatterättsliga principer ... 15
Diskussion ... 16
Frågeställning 1, Kan en förenkling gällande beskattning inom delningsekonomin motiveras med bakgrund av de skatterättsliga principer som den svenska skattelagstiftningen vilar på? ... 17
3 Beskattning av fysiska personer ... 18
Inledning ... 18
Allmänna bestämmelser ... 18
Inkomst av tjänst ... 20
3.3.1 Beskattning av inkomst av tjänst ... 21
Inkomst av näringsverksamhet ... 22
3.4.1 Beskattning av näringsverksamhet ... 23
Inkomst av kapital ... 24
4
3.5.1 Beskattning av kapital ... 25
Diskussion ... 25
4 Beskattningsproblematiken inom delningsekonomin ... 26
Inledning ... 26
Skatteverkets kontrollverksamhet (2016) ... 26
Diskussion ... 27
4.3.1 Frågeställning 2 - Vad orsakar att beskattningen inom delningsekonomin upplevs komplex? ... 28
5 Beskattning inom delningsekonomin internationellt ... 29
Inledning ... 29
Internationell hantering av delningsekonomins skatteutmätningar ... 29
5.2.1 Frankrike ... 30
5.2.2 Danmark ... 30
5.2.3 Norge ... 31
5.2.4 Storbritannien ... 32
Diskussion och analys ... 32
5.3.1 Frågeställning 3: Hur har delningsekonomin skatterättsligt reglerats i andra länder och vilka erfarenheter kan med fördel ge inspiration till att besvara uppsatsens syfte? 35 6 Avslutande kapitel ... 36
Inledning ... 36
Sammanfattning ... 36
Avslutande Diskussion ... 37
Slutsats ... 38
5
Inledning Bakgrund
Delningsekonomin är ett relativt nytt fenomen, men att samäga och dela resurser i
bekantskapskretsen är inget främmande i sig. Digitaliseringen i samhället har möjliggjort att samnyttjande kan ske i en betydligt bredare omfattning än tidigare. Med digitala plattformar kan resurser delas utanför den egna bekantskapskretsen. Digitaliseringen har medfört en ökad trygghet avseende delandet av resurser då det medför exempelvis digitala betalningslösningar och betygssystem för användarna.1 I ett meddelande från EU - kommissionen avseende en gemensam agenda för delningsekonomin framfördes att delningsekonomin i deras mening kan komma att bidra till sysselsättning och tillväxt inom EU, förutsatt att den uppmuntras och utvecklas ansvarsfullt.2 Avseende skatter anses det föreligga ett generellt problem för
medlemsländerna, vilket beror på att de som agerar inom delningsekonomin inte är medvetna om den skattskyldighet som deras agerande medför. 3
Delningsekonomin är inte klart definierad och i denna uppsats kommer den definitions som formulerats av Skatteverket användas.
” I denna rapport avses med delningsekonomin de transaktioner där underutnyttjade tillgångar säljs, hyrs ut, byts, samägs eller samnyttjas, huvudsakligen via en digital
marknadsplats som inbegriper en tillhandahållare, utförare och en konsument. Det kan även handla om erbjudanden av tjänster” 4
Att beskriva vad delningsekonomin innebär i praktiken kan med fördel göras genom att exemplifiera situationer där den aktualiseras.
Föreställ dig att du är inne på Facebook eller Blocket en lördagsförmiddag. Du finner en annons gällande ett vitrinskåp som försäljes vilket du beslutar dig för att köpa. Vitrinskåpet måste transporteras från säljaren till dig, dessvärre har du inte tillgång till en bil som rymmer föremålet. Via en sökning på internet kommer du att finna en digital plattform, antingen en
1 SOU 2017:26, Delningsekonomi på användarnas villkor, (vidare förkortat SOU 2017:26) s.59–60.
2 Europeiska Kommissionen, europeisk agenda för delningsekonomin, SWD (2016)184 final, (Bryssel den 2.6.2016) (vidare förkortat: SWD (2016)184 final)).
3 European Commission staff working document, European agenda for the collaborative economy - supporting analysis, COM (2016) 356 final (Brussels, 2.6.2016). (vidare förkortat: COM (2016) 356 final)
4 Skatteverket, Kartläggning och analys av delningsekonomins påverkan på skattesystemet, delrapport den 15 mars 2016, dnr: 131–129 651/113 (vidare förkortat: SKV, Delrapport dnr:131–129 651/133) s.3.
6
hemsida eller en app, där du ges möjligheten att få kontakt med en privatperson som kan genomföra din transport med hjälp av sin bil. På plattformen publicerar du en annons som beskriver ditt behov och vilken ersättning som erläggs.5
Annonsen publiceras och blir besvarad inom kort.6 Du väljer vem som ska utföra ditt uppdrag och därefter får ni direktkontakt med varandra. Personen transporterar ditt vitrinskåp och när arbetet är utfört betalar du via plattformen.
Efter leveransen uppstår ett nytt dilemma, skåpet behöver förankras i väggen, vilket kräver ett verktyg som du inte innehar. En sökning ger dig en annan plattform och där genomför du samma process som innan, fast du matchas med en ny privatperson,7 Personen äger en del verktyg och hyr ut dessa när de inte används av vederbörande. Under monteringen blir du hungrig, och bestämmer dig för att äta hämtmat. En annan plattform ger dig nu möjligheten att beställa och få maten hemlevererad av en annan privatperson som med hjälp av sin cykel kör matleveranser. 8 Några dagar senare ska du iväg på en resa och eftersom din egen bostad kommer vara tom ser du nu en möjlighet till att delta inom delningsekonomin. Du publicerar en annons på en plattform och när den blir besvarad kan du välja vem du vill ska få hyra din bostad.9
I scenariot ovan har flera fiktiva situationer exemplifierats där ett behov har löst genom delningsekonomin, då olika privatpersoner har haft möjlighet att mötas och dela sina egna resurser, genom att antingen hyra ut dessa eller erbjuda en tjänst. Den gemensamma nämnaren ovan är att det finns ett trepartsförhållande, en digital plattform och att det är underliggande resurser som används utanför den egna bekantskapskretsen.10
Delningsekonomins framväxt möjliggör en minskad miljöpåverkan, ökat entreprenörskap, genererat ett större och med varierat utbud samt stärker sociala relationer. Samtidigt betraktas den som ett hot mot professionalism, trygghet, arbetsrätt och den gemensamma skattebasen.11
5 Två plattformar för som är aktuella för detta uppdrag är Tiptapp och Taskrunner.
6 Svarstiden varierar beroende på uppdrag och lokalisation. Taskrunner uppger att de flesta får svar på sina annonser inom 5 Minuter, Tiptapp anger att de flesta får svar från flera utförare inom en minut.
7 Plattformar som är aktuella avseende förhyrning är exempelvis Hygglo och RentL.
8 Wolt är exempelvis en aktuell aktör.
9 Airbnb är en dominerande aktör vid uthyrning av bostäder.
10 Se SOU 2017:26 s. 64.
11 Se SOU 2017:26 s.60.
7
Denna uppsats kommer att behandla den problematik som föreligger avseende beskattningen, vilken grundas i att beskattningsförfarandet upplevs komplext och svårt att tillämpa av de som agerar utförare inom delningsekonomin, vilket medför att inrapporteringen av inkomsterna har visats vara felaktiga. 12
Problemformulering
I Kommittédirektivet, Förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagare,13 förklaras att med bakgrund av delningsekonomins och digitaliseringen i övrigt, ges en större möjlighet för enskilda att träda in på marknaden. Där framfördes även att när fler ges den möjligheten att bli egenföretagare växer behovet av att göra regelverket kring beskattningen enklare att förstå och tillämpa, då de förväntas bidra med ökad konkurrens och effektivitet på arbetsmarknaden
Med delningsekonomins framväxt medförs flera positiva effekter, samtidigt som det för aktörerna inom delningsekonomin upplever det komplext att redovisa skatterna korrekt, vilket är ett problem såväl i Sverige som inom EU.14
För att främja egenföretagare och ta vara på de positiva effekterna som medförs finns ett behov av att förenkla beskattningen för aktörerna inom delningsekonomin, i syfte att
säkerställa att delningsekonomin bidrar till den gemensamma skattebasen och att tillvarata de positiva effekterna som medföljer,
Syfte
När fler ges möjlighet att bli egenföretagare växer behovet av att göra regelverket enklare att förstå och tillämpa, då de förväntas bidra med ökad konkurrens och effektivitet på
arbetsmarknaden.15 Uppsatsen syfte är att undersöka den skattejuridiska problematik som aktualiseras för de som agerar utförare inom delningsekonomin och därefter lämna förslag
12 För närmare beskrivning se Kap.4 Beskattningsproblematiken inom Delningsekonomin.
13 Kommittédirektiv, Förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagare, 19 december 2019, dnr: 2019:102, (vidare benämnt Kommittédirektiv dnr2019:102) s.6.
14 Se, COM (2016) 356 samt Skatteverkets, kartläggning och analys av delningsekonomins påverkan på skattesystemet, slutrapport den 28 oktober 2016, dnr: 131 129 651–16/113 (vidare benämnd SKV, Slutrapport dnr: 131 129 651–16/113).
15 Kommittédirektiv, dnr: 2019:102.
8
som syftar till att göra beskattningen inom delningsekonomin enklare att förstå och tillämpa.
För att undersöka syftet aktualiseras tre frågeställningar.
1.3.1 Frågeställningar
1. Kan en förenkling gällande beskattning inom delningsekonomin motiveras med bakgrund av de skatterättsliga principer som den svenska skattelagstiftningen vilar på?
2. Vad orsakar att beskattningen inom delningsekonomin upplevs komplex?
3. Hur har delningsekonomin skatterättsligt reglerats i andra länder och vilka erfarenheter kan med fördel ge inspiration med hänsyn till uppsatsens syfte.
Tidigare och pågående arbeten
Nedan presenteras de rapporter och utredningar gällande delningsekonomin som ur olika perspektivet analyserat delningsekonomin och identifierat ett flertal problemområden. Ett kommittédirektiv presenteras initialt, och presentationen är endast övergripande då det omfattar ett flertal frågeställningar vilka inte är inom ramen för uppsatsen.
Kommittédirektiv, Förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagare, 19 december 2019. En särskild utredare är tillsatt för att utreda möjligheterna till generella förenklingar för enskilda näringsidkare i syfte att därigenom göra det mindre komplicerat att starta och driva ett företag, samtidigt som det gör det enklare för företagaren att göra rätt.
Avseende delningsekonomin framhålles i direktivet att en analys avseende möjligheten till enklare schabloniserade beskattningsregler ska presenteras. Detta med bakgrund av
delningsekonomins och digitaliseringen i övrigt, ger en större möjlighet för enskilda att träda in på marknaden. Den del som avser att utvärdera och analysera den grundläggande strukturen gällande beskattning av enskilda näringsidkare ska redovisas i ett delbetänkande senast den 1 september 2020. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 1 juli 2021.
SOU 2017:26, Delningsekonomi på användarnas villkor, genomfördes i syfte att göra en grundlig kartläggning av de olika modeller som möjliggör delningsekonomins transaktioner, analysera de rättsliga ställningarna inom transaktionerna och därefter resonera kring om den
9
befintliga lagstiftningen är ändamålsenlig och eller om det finns behov av
författningsändringar. Därefter åsyftade utredningen till att göra en bedömning om det finns ett behov av andra åtgärder än de rättsliga i syfte att främja en positiv utveckling.
Skatteverket, Kartläggning och analys av delningsekonomins påverkan på skattesystemet, delrapport den 15 mars 2016 samt slutrapport 28 oktober 2016, dnr: 131 129 651–16/113.
Delrapporten ger en övergripande bild av delningsekonomins aktörer och den skatterättsliga tillämpningen. Slutrapporten avser en fördjupade analyser gällande delningsekonomins inverkan på skattesystemet och skatteintäkterna.
Rapporterna fastställer att problematiken finns och belyser behovet av förändring, vilket utgör ett viktigt underlag i uppsatsen, men lämnar inget förslag till lösningar, vilket denna uppsats åsyftar till.
Avgränsning
Med bakgrund av uppsatsens omfång kommer inte mervärdesskatteområdet beaktas.
Tillhandahållare som inte består av ett svenskt bolag kommer inte att behandlas, då beskattningen och dess problematik särskiljer sig.
Vidare kommer endast de transaktioner inom delningsekonomin som avser två privatpersoner att ske och som faller inom given definition.
Uppsatsen ses som ett inlägg i en pågående debatt och förutsätter viss sakkunskap gällande beskattning, varav uppsatsen ej syftar till att genomföra en fördjupad redogörelse för respektive inkomstslag.
Metod
Metodvalet i uppsatsen skiljer sig tillviss del mellan avsnitten, då respektive kapitel åsyftar att besvara en given frågeställning. Med bakgrund av frågeställningen behöver därför metodvalet anpassat i syfte att lösa den juridiska frågeställningen som är aktuell.
10
I det tredje kapitlet används en rättsdogmatisk metod för att kartlägga hur beskattningen av fysiska personer sker, vilket åsyftar till att fastställa vilka rättsregler som är aktuella för utförarna inom delningsekonomin.16 En rättsrealistisk användning av rättskälleläran användas för att genomföra kartläggningen av gällande rätt, vilket innebär att rättskällorna definieras och värderas utifrån dess inbördes relation. Rättskällorna som aktualiseras består av lagstiftning, förarbeten och doktrin, vilka värderas utifrån nämnda ordning i enlighet med rättskälleläran. Kartläggningen syftar till att påvisa gränsdragningsproblematiken samt komplexiteten med den rådande lagstiftningen, vilket är av vikt för att vidare kunna motivera behovet av förenklingar.
Eftersom uppsatsen syftar till att belysa den gällande rättens komplexitet och därefter ge ett förslag på förändring kommer en rättsanalytisk metod, med inslag av rättspolitisk
argumentation användas i samtliga kapitel, exklusive det andra kapitlet. Den rättsanalytiska metoden medför möjligheten att analysera och problematisera den gällande rätten i en vidare bemärkelse än den rättsdogmatiska metoden. Metoden innebär att rätten analyseras i ett vidare perspektiv och ger en möjlighet att söka lösningar utanför den gällande rätten. Avseende materialet är det inom ramen för rättsanalytiska metoden firare vilket innebär att källor utöver de traditionella rättskällorna kan användas. 17
Genomgående kommer en rättspolitisk argumentation framföras i de analyserande avsnitten, vilket sker med bakgrund av det syfte som uppsatsen åsyftar att besvara. Den rättspolitiska argumentationen tillför möjligheten att diskutera hur rätten kan utformas för att uppnå en effektivitet och förutsägbarhet för de utförare som tillämpar lagstiftningen. 18
För att inhämta utländskt erfarenhetsmaterial kommer komparativ metod att användas. Då syftet är att göra en utländsk utblick för att inhämta en ”argumentationsbank” med bakgrund av de erfarenheter som återfinns kommer endast en övergripande redogörelse ske.Därav syftar inte den komparativa metoden till att vara uttömmande, varpå den endast kommer att belysa olika tillvägagångssätt på ett övergripande plan, utan att beakta de skillnader som föreligger i olika rättssystem. 19
16 Sandgren, C. (2018). Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation. (Fjärde upplagan). Stockholm: Norstedts Juridik s.49.
17 Ibid s. 50–52.
18 Ibid s. 52–53.
19 Ibid s. 59.
11
Material
I syfte att kartlägga gällande rätt är Inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) det centrala
materialet, då kartläggningen ska påvisa hur beskattning av fysiska personer sker samt belysa vilka likheter och skillnader som föreligger mellan inkomstslagen.
För att beskriva delningsekonomins innebörd och framväxt i sin helhet kommer SOU 2017:26 användas, då det bidrar med en grundlig analys avseende delningsekonomin i Sverige. De skatterättsliga noteringar som framhävs däri är sparsamma, varpå den kartläggning och analys som genomförds av Skatteverket används vidare för att belysa beskattningen inom
delningsekonomin.20 Den kontrollverksamhet som genomförts och presenteras i nämnd rapport utgör ett centralt och viktigt material, då det påvisar vilka problemområden som är aktuella inom delningsekonomin.
I syfte att göra en internationell utblick för att beröra hur delningsekonomins
beskattningsproblematik regleras i andra länder kommer material från EU-kommissionen att användas, vilket bidrar med material gällande delningsekonomin framväxt inom EU. För att beskriva hur ett antal andra länder bemött delningsekonomins skatteutmaningar kommer Rapporten: Hur delningsekonomin i andra länder främjas i ett användarperspektiv, underlag till utredningen om användarna i delningsekonomi (Fi:2015:13)21 och En europeisk
dagordning för samarbetsekonomin europeiska agenda för samarbetsekonomin - stödjande analys att utgöra det centrala materialet, vilket kompletteras med material från aktuell nations motsvarighet till Skatteverket i de fall där det är möjligt. Av vikt är att poängtera att
rapporterna är från år 2015 och 2017, vilket medför en viss osäkerhet då rättsläget kan ha förändrats sen dess. Med anledning av mina personliga språkbegränsningar har jag valt att använda rapporterna och i de fall där information finns tillgänglig på engelska från aktuellt lands motsvarighet till Skatteverket kompletterat materialet. Då redogörelsen avseende andra länders bemötande av delningsekonomin inte syftar till mer än att påvisa möjliga
20 SKV, Slutrapport och Delrapport dnr: 131 129 651–16/113.
21 Vidare benämnd: Fi: 2015:13.
12
tillvägagångssätt har jag bedömt att materialet kan användas, men med försiktighet.
Disposition
Uppsatsen är disponerad med bakgrund av de frågeställningar som anges i avsnitt 1:7, för att på ett pedagogiskt sätt besvara dessa i en logisk ordning.
En grundläggande förutsättning är att en förenkling avseende beskattningen är motiverbar utifrån de skatterättsliga principer som genomsyrar skattelagstiftningen. Därav kommer uppsatsens andra kapitel avse en redogörelse av de skatterättsliga principerna. Detta sker i syfte att besvara den första frågeställningen, vilket avser att klargöra om det ur ett
skatterättsligt perspektiv kan anses motiverat att genomföra förändringar för att underlätta för delningsekonomins aktörer.
Kapitel 3 redogör för beskattningen av fysiska personer, vilket åsyftar till att ge en beskrivning avseende gällande rätt. Detta kapitel åsyftar till att ge en helhetsbild av de skatterättsliga regleringarna som gäller för fysiska personer, för att i nästkommande kapitel redogöra vad som förorsakar problematiken inom delningsekonomin.
Kapitel 4 i sin helhet åsyftar till att besvara den andra frågeställningen, vilket sker genom att belysa vilka rättsliga regleringar som kan anses vara den bakomliggande orsaken till den problematik avseende beskattningen som idag föreligger. Detta sker genom att belysa de erfarenheter Skatteverket i sin kartläggning avseende delningsekonomin presenterat, samt med bakgrund av det tredje kapitlet.
Det 5e kapitlet kommer att beröra hur andra länder har valt att bemöta delningsekonomins skatteutmaningar och därigenom besvara den tredje frågeställningen. Detta genomförs i syfte att belysa möjliga tillvägagångssätt och för att inhämta inspiration för att vidare bemöta den problematik som framkommit i kap.4.
Det sista kapitlet, kap.6, kommer ge en summering avseende slutsatserna som presenterats i tidigare avsnitt, Därefter kommer ett förslag avseende förändringar inom beskattningen att framföras, i enlighet med uppsatsens syfte.
13
Skatterättsliga principer
Inledning
Detta kapitel syftar till att belysa skatterättsliga principer inom den svenska beskattningen. Då uppsatsen syftar till att ge ett förslag avseende lagstiftningsförändringar, där det av vikt att undersöka om en förändring kan anses motiverbart med bakgrund av de principer
beskattningen vilar på.
Avslutningsvis besvaras uppsatsen första frågeställningen, kan det ur ett skatterättsligt perspektiv anses motiverbart att genomföra förenklingar?
Skatterättsliga principer
De skatterättsliga principer som beaktas i utformningen av skattelagstiftningen är inte klart definierade regler22, varpå kommande redogörelse inte syftar till att vara uttömmande, utan till att lyfta de principer som är aktuella inom ramen för uppsatsen. I urval har de traditionellt viktigaste principer lyft, och därtill har de principer som Skatteverket belyst i sin kartläggning och analys avseende delningsekonomin presenterats.23 Skatteverket diskuterar även huruvida de skatterättsliga principerna genomsyrar rättsläget avseende delningsekonomin, varav deras syn kommer att redogöras för.
2.2.1 Likformighetsprincipen
Principen omfattar all lagstiftning och syftar till att alla fall ska behandlas lika. Principen framkommer i grundlagen och ska beaktas av rättsväsendet.24 Inom skatterätten kan principen beskrivas som ett uttryck för en rättvis skatt, där två skatteskyldiga i en jämförbar situation ska behandlas lika. Principen aktualiseras oftast i fall där även neutralitetsprincipen
aktualiseras. 25
22 Hiort af Ornäs Leijon, L. (2015), En introduktion till skatterätten: inkomstskatt, moms, sociala avgifter, förfarande och internationell beskattning. (1. uppl.) Stockholm: Liber s.18.
23 SKV, Slutrapport, dnr: 131 129 651–16/113. s.16.
24 1:9 Regeringsformen ((1974:152) (RF).
25 Hiort af Ornäs Leijon, L. (2015) s.18.
14
2.2.2 Neutralitetsprincipen
Principen syftar till att beskattningen ska vara neutral i sin utformning och har en stor betydelse avseende den skatterättsliga utformningen. Principen är ett utryck för att skattesystemet inte ska påverka individers handlingsalternativ för att undvika ett
skatteanpassat beteende. Skatternas utformning ska vara utformade på ett neutralt sätt för att den skatteskyldiges beteende inte ska styras baserat på vilka det skatterättsliga principer som medförs. I praktiken har principen uttryckts genom att två alternativ ska vara lika attraktiva innan som efter skatt.26
2.2.3 Effektivitet
Principen avseende effektivitet syftar till att varje skatt ska vara effektiv i förhållande till sitt primärmål, vilket är det syfte som föranleder beskattningen.27
2.2.4 Legitimitet
Skatten behöver upplevas som legitim för den skatteskyldige och vara proportionerlig i förhållande till det ingrepp den medför, en förutsättning för att skatten ska bli
samhällsekonomisk effektiv.28
2.2.5 Enkelhet/proportionalitet
För att en skatt ska bli samhällsekonomisk effektiv krävs att den är utformas på ett tydligt och enkelt sätt. Detta innebär således att beskattningen ska vara enkelt att tillämpa i praktiken och att den skatterättsligt administrativa bördan bör vara så minimal som möjligt. Skatten ska i sin utformning vara proportionerlig i förhållande mellan skattebelastningen och kostanden för att tillämpa lagstiftningen. En lagstiftning som är svår att förstå och kostsam att tillämpa blir ineffektiv i förhållande till den syfte.29
26Ibid s.18–19.
27 SKV, slutrapport, dnr: 131 129 651–16/113. s.16.
28 Ibid.
29 Ibid.
15
2.2.6 Förutsägbarhet/Rättssäkerhet
I syfte att undvika att en osäkerhet föreligger gällande de skatterättsliga konsekvenserna för en skatteskyldig bör skatten vara utformad på ett förutsägbart sätt. Lagstiftningen behöver vara utformad på ett sätt så att den skatteskyldige kan förutse vilka skatterättsliga
konsekvenserna blir av ett visst handlande, i syfte att vara rättssäker. Konsekvensen av en lagstiftning som inte anses förutsägbar är att en skatteskyldig kan avstå får ett visst handlande när den skatterättsliga konsekvensen upplevs osäker.30
2.2.7 Kontrollerbarhet
För att undvika skatteundandragande behöver en skatt vara utformad på ett sätt som gör den möjlig att kontrollera för ansvarig myndighet. En svårkontrollerad skatt påverkat dels
skattesystemets legitimt dels skatteintäkterna. En skatt som är svår att kontrollera kan medföra att det finns skäl att undanta inkomsten från beskattning, trots att inkomsten rent principiellt anses skattepliktig.31
Skatteverkets syn avseende skatterättsliga principer
Initialt nämns att skatters syften kan vara olika, där de särskiljer sig mellan ett rent fiskalt syfte och skatter som har ett styrande syfte vilket innebär att de åsyftar till att påverka medborgarnas agerande, exempelvis kan nämnas skatter som har ett miljöpolitiskt mål.
För att en skatt ska vara effektiv krävs att den påverkar ett beteende på avsevärt sätt, vilket innebär att skatter med ett rent fiskalt syfte inte ska påverka skatteskyldiges beteende och motsatt gäller för skatter med ett styrande syfte. Avseende neutralitetsprincipen framförs vikten av att skatter är neutrala i sin utformning, men att det att av effektivitetsskäl kan vara motiverat att utforma skatter olika. Ett sådant skäl kan föreligga om skatten medför ett beteende som är samhällsekonomiskt ineffektivt. Som ett exempel lyfts
Tjänstebeskattningsutredning (SOU 1997:27) däri det framkommer att tjänster/varor som ersätter obeskattat hushållsarbete ska beskattas förhållandevis lågt. Detta för att främja samhällsekonomisk effektivitet genom att skapa ett incitament, vidare framkom även att låga skatter för arbeten/tjänster där skatteundandragande är utbrett kan öka effektiviteten.
30 Ibid.
31 Ibid s.16–17.
16
En skatt som inte är likformig kan därmed vara befogad, men det kan även medföra att det inverkar på principen om enkelhet, då det kan medföra att skattesystemet blir mer komplext och svårare att förstå. Avseende principen om enkelhet framförs att lagstiftningen ska vara utformad så att den är enkel att tillämpa, beaktande de fullgörelsekostnaderna och den administrativa bördan för den skatteskyldige. I Kapitlets avslutning framförs att det
sammantaget kan sägas att en avvägning måste göras vid utformning av lagstiftning där en behöver beakta att syftet med lagstiftningen uppfylls på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som lagstiftningen behöver vara enkel att tillämpa och medföra så låga
fullgörelsekostnader som möjligt.
Diskussion
Som framkommit ovan vilar skatterätten på ett flertal principer, vilka beaktas vid
utformningen. Centralt kan ses att skatten hela tiden behöver ses ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Genom att införa en ny lagstiftning krävs att den inte påverkar neutralitet eller likformigheten, samtidigt som det ställs krav ur ett användarperspektiv på utformningen. För att lagstiftningen ska vara effektiv krävs att den fyller sin funktion, oavsett vad syftet är, samtidigt som den tillämpas på ett korrekt sätt. Av intresse är att nämna att avsteg kan göras från principer, om de samhällsekonomiskt kan anses vara motiverat.
För att utreda huruvida en förändring av lagstiftningen i syfte att förenkla kan anses befogad eller ej behöver principerna ovan analyseras i förhållande till delningsekonomins
samhällsekonomiska inverkan. Som framkommit i avsnitt 1.1 anses delningsekonomin bidra med arbetstillfällen, ett ökat utbud av tjänster och entreprenörskap. Därtill bidrar den till samhällets ur ett miljöperspektiv, då den vilar på tanken om att dela underliggande resurser.
Problematiken som anses föreligga är att lagstiftningen uppfattas som komplex, svår att tillämpa och konsekvensen är att det föreligger skatteundandraganden. Ses detta ur ett skatterättsligt perspektiv kan nämnas att det ut ett förutsägbarhetsperspektiv kan ifrågasättas om den rådande lagstiftningen är rättssäker och effektiv i sin utformning med bakgrund av att den upplevs som svår att förstå och därtill komplicerad att tillämpa. En skatt som inte fyller sitt syfte med bakgrund av dess utformning är, i min mening, inte en lagstiftning som gynnar den samhällsekonomiska aspekten av delningsekonomin.
17
Frågeställning 1, Kan en förenkling gällande beskattning inom
delningsekonomin motiveras med bakgrund av de skatterättsliga principer som den svenska skattelagstiftningen vilar på?
Med bakgrund av de positiva effekter som delningsekonomin medför kan det ur ett skatterättsligt perspektiv anses motiverat att genomföra förenklingar. Detta i syfte att öka legitimitet, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten, vilket ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv medför att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna.
18
Beskattning av fysiska personer
Inledning
Kapitlet syftar till att ge en övergripande redogörelse avseende beskattning av fysiska personer för att belysa vilka skillnader som förekommer beroende på hur en inkomst
klassificeras. Detta sker i syfte att utgöra ett underlag inför det nästkommande kapitlet vilket syftar till att identifiera vad som orsakar problematiken för delningsekonomins utförare.
Inledningsvis sker en presentation av de allmänna bestämmelser som föreligger oavsett vilket av de tre inkomstslagen som aktualiseras. Därefter följer en redogörelse för respektive
inkomstslag där de bestämmelser för fysiska personer samt enskilda näringsidkare som bedriver en aktiv näringsverksamhet, är aktuella för uppsatsen. Vidare förutsätts att en obegränsad skattskyldighet föreligger.
Allmänna bestämmelser
I kap 1 IL återfinns de grundläggande bestämmelser som reglerar den kommunala och statliga inkomstskatten. Däri framkommer att fysiska personer ska erlägga kommunal och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, statlig inkomstskatt på inkomster från inkomstslaget kapital och statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond. 32
Beräkningen av förvärvsinkomster beräknas genom att summan av överskott i inkomstslaget tjänst och näringsverksamhet summeras och minskas med allmänna avdrag, vilket utgör den framställda förvärvsinkomsten.33 Därefter minskas inkomsten med ett grundavdrag, varpå det återstående beloppet utgör den beskattningsbara förvärvsinkomsten.34 Grundavdraget för inkomster från tjänst och aktiv näringsverksamhet för fysiska personer innebär att inkomst under grundavdraget blir skattebefriad. Understiger inkomsten 20 100 kr är den skattebefriad, och medför ingen deklarationsskyldighet.35
32 1:3 p.1–3 IL.
33 1:5 st.1–2 IL.
34 1:5 st.3 IL.
35 63:2–5 IL.
19
Överstiger inkomsten avdraget beräknas grundavdrag utifrån den fastställda
förvärvsinkomst.36 För de som överstiger 65 år finns ett utökat grundavdrag vilket är 52 600 kr vid låga inkomster, överstiges detta sker samma förfarande som för de under 65 år.
Bestämmelser om grundavdrag för fysiska personer regleras i sin helhet i kap 62 IL.
Fysiska personers skatt på kapitalinkomster beräknas på överskottet i inkomstslaget kapital.37
Hur skatten ska beräknas samt vilka skattereduktioner som ska tillämpas regleras i kapitel 65 IL.38 I kap. 67 framkommer vilka skattereduktioner som föreligger. Av vikt inom ramen för denna uppsats är reduktionen för arbetsinkomst, jobbskatteavdraget.39
Inkomstskatten för inkomst av tjänst och näringsverksamhet för fysiska personer kan med fördel beskrivas genom en uppställning, för att förtydliga förfarandet.
+ Överskott av tjänst
+ Överskott av näringsverksamhet
= Fastställd förvärvsinkomst - Grundavdrag - Jobbskatteavdrag.
= Beskattningsbar förvärvsinkomst
För inkomstslagen finns bestämmelser som gäller för samtliga inkomstslag.
I kap. 8 IL regleras de skattefria inkomsterna. Exempelvis kan nämnas att hittelön40 och inkomster från försäljning av viltplockade bär, svamp och kottar är skattebefriat upp till 12 500 kr, under förutsättning att det inte kan härledas till näringsverksamhet eller ersättningen likställs med lön eller förmån i inkomstslaget tjänst.41
36 63:2–5 IL.
37 1:6 IL.
38 1:11 IL.
39 62:2 IL.
40 8:30 IL.
41 8:28 IL.
20
I kap. 9 IL framkommer vilka utgifter som inte medför avdragsrätt. Exempelvis kan nämnas att det föreligger en begränsning gällande privata levnadskostnader vilka inte medför
avdragsrätt42, vilket exempelvis innebär att kläder som fås från arbetsgivaren och kan nyttjas privat ska beskattas som en förmån43.
Beräkningarna inom respektive inkomstslag regleras vidare i olika kapitel, vilka kommer redogöras för separat.
Inkomst av tjänst
Beskattning avseende inkomst av tjänst regleras i kap 10–12 Inkomstskattelagen.
Inkomstslaget omfattar inkomster och utgifter från anställning, uppdrag och annan
inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur, förutsatt att de ej kan härledas till näringsverksamhet. 44 Enligt huvudregeln definieras inkomster av tjänst som löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och annan inkomst som grundas av tjänst tas upp till beskattning.45 Således omfattar inkomstslaget flertalet olika inkomster som den
skatteskyldige inbringar vilket kan härledas till inkomstslaget. Avseende förmåner för den skatteskyldige regleras dessa närmare i kapitlet, och exempelvis kan nämnas att
personalförmåner inte anses vara en förmån förutsatt att den är av mindre värde och består av enklare åtgärder för att skapa trivsel på arbetsplatsen.46 Om personalförmånen kan bytas mot kontanter, inte riktas till hela personalen, består av rabatter eller utgörs av andra förmåner som vederbörande får genom kuponger/motsvarande betalningssystem som nyttjas utanför
arbetsplatsen föreligger en skattskyldighet.47
Inkomster som inte grundas på anställning kan exempelvis vara hobbyinkomster och
inkomster där en fysisk person självständigt utför arbeten åt andra, där en näringsverksamhet inte anses föreligga.
42 9:2 IL.
43 9:9 IL.
44 10:1 IL.
45 11:1 IL.
46 11:11 IL.
47 11:11 st.2. p1-4 IL.
21
I prop.1989/90:110 framkommer att inkomstslaget tjänst utformas i syfte att vara en uppsamlingsplats för ersättningar som kommer från egna prestationer och som inte kan härledas till annat inkomstslag.48
3.3.1 Beskattning av inkomst av tjänst
Beskattningstidpunkten följer kontantprincipen, vilket innebär att intäkter ska redovisas under det beskattningsår som det kommer den skatteskyldiga till del. 49 Kostnaderna som kan härledas till inkomstslaget ska tas upp när den skatteskyldiga belastas av kostnaden, antingen genom att det betalas alternativt på annat sätt belastas.50 Avseende de kostnader som medger avdragsrätt krävs att en motsvarande skattepliktig ersättning som motsvarar avdraget.51. Avdrag som exempelvis resor mellan bostad och arbetsplats, inställelseresor och tjänsteresor medför avdragsrätt52. Avdragen inskränks med beloppsgränser, varpå den del som överstiger 5000 kr medför avdragsrätt, och för resor till och från bostaden till arbete/utbildningsplats är beloppet 11.000 kr.53
I de fall en fysisk person utför uppdrag åt andra, men inte anses bedriva en näringsverksamhet följer en skyldighet att erlägga egenavgifter54 på intäkten, förutsatt att ersättningen överstiger 1000 kr. 55 Egenavgiften baseras på överskottet, dvs det som återstår när intäkterna minskat med avdragsgilla kostnader.56 I de fall en privatperson utför uppdrag åt andra utan att en näringsverksamhet föreligger belastas inkomsten, om den överstiger 1000 kr57, med egenavgifter, vilka uppgår till 28:32 %.58 Dock föreligger en skyldighet att betala arbetsavgifter om en ger ersättning till en privatperson, och det kan antas att den totala inkomsten överstiger 10.000 kr.59
48 Prop.1989/90:110 del 1 s. 308.
49 10:8 IL.
50 10:13 IL.
51 12:1 IL.
52 12:26-30 IL.
53 12:2 sista st. IL.
54 3:4 Socialavgiftslagen (2000:980) (SAL).
55 3:14 SAL.
56 3:12 SAL.
57 3:14 SAL
58 3:13 SAL.
59 2:6 SAL.
22
Resultatet beräknas genom att intäktskostnaderna minskas med kostnadsposterna, vilket sedan ger ett över eller underskott. 60
Inkomst av näringsverksamhet
Inkomst av näringsverksamhet regleras i kap. 13–40, varav kap. 13 och 15 aktualiseras inom uppsatsens område. De inkomster som ska tas upp ska vara kopplade till en
näringsverksamhet, vilket avser en förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.61 Med förvärvssyfte menas att det objektivt finns ett vinstintresse med verksamheten. Kriteriet avgränsar verksamheten till hobbyverksamhet som tas upp som inkomst av tjänst. Med en objektiv bedömning menas att vid bedömningen ser till om syftet är att gå med vinst och inte till utfallet. Att en verksamhet trots underskott drivs vidare har ansetts vara en objektiv grund för att ett förvärvssyfte saknas62. Vid bedömning av självständighet framkommer i § att man särskilt ska beakta vad som avtalats med
uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragsgivaren är underordnad uppdragsgivarens verksamhet. Kriteriet avgränsar till inkomst av tjänst och åsyftar då att det inte ska föreligga ett
anställningsförhållande. Avseende yrkesmässigheten ser man främst till omfattningen av verksamheten, och huruvida det är att betrakta som tillfälligt eller varaktigt. Om samtliga kriterium uppfylles ska inkomsten tas upp i inkomstslaget.
Avseende näringsverksamhet föreligger en bokföringsskyldighet63, vilket medför att den som bedriver verksamheten även ska följa de regelverk som medförs enligt bokföringslagen.
Utövaren ska löpande bokföra alla affärshändelser och därtill ha verifikationer som styrker dessa, bevara all räkenskapsinformation, upprätta en balansräkning och avsluta den löpande bokföringen på ett korrekt sätt. 64
60 10:16 IL.
61 13:1 IL.
62 RÅ 2010 ref. 111
63 2:6 Bokföringslagen (1999:1078) (BFL).
64 4:1 BFL.
23
3.4.1 Beskattning av näringsverksamhet
Beskattningstidpunkten följer bokföringsmässiga grunder, vilket innebär att intäkter och utgifter ska tas upp i det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed.65 Detta innebär således att man ser till det beskattningsår som intäkten respektive kostnaden anses tillhöra, och inte till det beskattningsår som den kan disponeras av den skatteskyldige till skillnad från inkomstslaget tjänst. I beräkning av resultat inom inkomstslaget ska samtliga inkomster som inbringas i näringsverksamheten tas upp, exempelvis ersättning för varor och tjänster.66 De utgifter som uppstår för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad.67
Vid beräkning av årets över/underskott föreligger även nedan beskrivna avdrag och avsättningar.
En frivillig räntefördelning föreligger, vilket innebär att en del av inkomsten dras av i inkomstslaget och istället tas upp i kapital.68 Vid ett negativt resultat är en negativ räntefördelning tvingande, och medför motsatt förfarande i förhållande till den positiva räntefördelningen. För båda förfarandena finns en beloppsgräns om 50 000 kr 69
Avsättning till periodiseringsfond om 30 % av resultatet kan göras, vilket innebär att avsatt belopp ej beskattas aktuellt beskattningsår.70 .Beloppet måste återföras inom 6 år eller om näringsverksamheten upphör. 71 En avsättning till expansionsfond är också möjlig för enskilda näringsidkare72 Det medför ett avdrag i näringsverksamheten, men beloppet belastas med expansionsfondsskatt om 20,6 %.73 Avsättningen återförs när expansionsfonder överstiger sitt takbelopp eller verksamheten upphör.74 För pensionssparande ges ett avdrag med maximalt 35%, vilket grundas på föregående års avdragsgrundande inkomst.75
65 14:2 st. 1–2 IL.
66 15:1 IL.
67 16:1 IL.
68 33:1, 33:2 IL.
69 34:3 IL.
70 30:6 IL.
71 30:7–10 IL.
72 30:4 IL.
73 34:2–3 IL.
74 34:14–17.
75 59:3 IL.
24
Om näringsverksamheten motsvarar minst 1/3 heltidsanställning, alternativt att resultatet beror på den egna insatsen, föreligger en aktiv näringsverksamhet.76
På resultatet i en aktiv näringsverksamhet, efter eventuella avsättningar och räntefördelningar, ska sociala avgifter erläggas77, med 18,25 %78. Därefter föreligger skattskyldighet för en allmän löneavgift79, vilket uppgår till 10,72%80. Ett underskott av näringsverksamhet kan
”rullas vidare”81. För nystartad verksamhet dras underskott som allmänt avdrag.82
Inkomst av kapital
Inkomstslaget kapital behandlas i kap. 41–43 IL och kan endast tillämpas av fysiska personer samt dödsbon83. Relevans för denna uppsats är regleringen avseende intäkter på grund av innehav av tillgångar, som inte kan härledas till inkomstslaget näringsverksamhet.84
Enligt huvudregeln gällande inkomst av kapital ska intäkter från uthyrning av privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar tas upp som intäkt, förutsatt att intäkten inte är undantagen i aktuellt kapitel alternativt kap 8.85 De utgifter som hänförs till förvärv eller att bibehålla inkomster i inkomstslaget ska dras av som kostnad, förutsatt att annat ej anges i kapitlet alternativt kap. 9 eller 60.86
Gällande intäkter från uthyrning av privatbostäder, oavsett om de innehas genom ägande eller hyra, föreligger ett schablonavdrag på intäkten. 87
76 2:23 IL.
77 3:3 SAL.
78 3:13 SAL.
79 2§Lag (1994:1920) om allmän löneavgift.
80 3§ Lag (1994:1920) om allmän löneavgift.
81 40:2 IL.
82 62:2–4 IL.
83 1:3 IL.
84 41:1 IL.
85 42:1 IL.
86 42:1 st2 IL.
87 42:30 IL.
25
Intäkterna omfattas av ett schablonavdrag om 40 000 kr initialt, och om intäkterna överstiger schablonavdragens medges ett avdrag på 20 % av intäkten för privatbostadsfastigheter, och för privatbostäder som innehas med hyresrätt ska den del av intäkten som motsvarar den upplåtna delens inkomst utgöra grunden för avdrag.88
3.5.1 Beskattning av kapital
Beskattningstidpunkten avseende inkomst av kapital följer kontantprincipen avseende löpande inkomster och utgifter.89 Resultatet beräknas genom att inkomster/vinster minskas med
utgifter/förluster och beskattas därefter med en skattesats om 30 % på överskottet.90 Om ett underskott uppstår berättigar det en skattereduktion med 30 % upp till 100 000 kr och därefter 21 %.91
Diskussion
Redogörelsen avseende beskattning av fysiska personer har påvisat att regleringarna avseende beskattningsförfarandet varierar i stor grad beroende på hur en inkomst klassificeras, vilket kan vara komplicerat att särskilja då gränsdragningarna ibland kan förefalla oklara. Sett till enskild näringsverksamhet kan konstateras att det föreligger en relativt stor administrativ börda i förhållande till inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Skillnader mellan
inkomstslag är inget att ifrågasätta i sig, då de åsyftar till att beskatta intäkter från olika typer av verksamheter. Det som dock kan anmärkas är att gränsdragningen mellan inkomstslagen är komplex och vilar på flera kriterier, vilket medför att det för en icke insatt kan vara svårt att förutse vilket inkomstslag som kommer aktualiseras.
Därtill förekommer olika förfaranden mellan inkomstslagen, exempelvis skillnaden vid beskattningstidpunkten, avsättningar och betalning av egenavgifter beroende på hur en inkomst klassificeras.
8842:31IL.
8942:31IL.
90 65:7 IL.
91 67:10 IL.
26
Beskattningsproblematiken inom delningsekonomin
Inledning
Det föregående kapitlet beskrev beskattningen av fysiska personer i sin helhet, varpå detta kapitel åsyfta till att identifiera vad som föranleder problematiken för delningsekonomins utförare. Skatteverket har genomfört en kontroll inom området och redovisar vilka problemområden de identifierat i slutrapporten Kartläggning och analys av
delningsekonomins påverkan på skattesystemet. Med problemområden förstås områden i beskattningshänseende där de föreligger oklarheter eller där komplexa bedömningar sker från fall till fall.92
Kapitlet åsyftar till att besvara den andra frågeställningen: Vad orsakar att beskattningen inom delningsekonomin upplevs komplex?
Skatteverkets kontrollverksamhet (2016)
I rapporten framkommer att oredovisade intäkter förekommer frekvent inom
delningsekonomin, vilket antingen beror på att ingen del av intäkterna tagits upp, alternativt endast en del av intäkterna.93 Gällande utförarna noterades att de oftast är oerfarna av att bedriva verksamhet och att deklarera. I flera fall inom kontrollverksamheten har de rört sig om personer som antingen är unga och därför inte behövt deklarera innan, men även personer som tidigare inte varit i kontakt med Svenska skattesystemet. Vidare förklaras att det är en målgrupp som för dom är svår att nå, då de inte söker sig till Skatteverket på samma sätt som andra näringsidkare.
Gällande kontrolluppgifter konstateras att det som agerar inom delningsekonomin som utförare inte betraktas som anställda av tillhandahållarna, vilket medför att det för
tillhandahållaren inte föreligger något ansvar avseende rapportering av kontrolluppgifter till Skatteverket. Därav leder delningsekonomin ofta till situationer där de som agerar utförare själva ansvarar för att beskattningen sker korrekt och kommer Skatteverket tillhanda, vilket de
92 SKV, slutrapport, dnr: 131 129 651–16/113 s.22.
93 Ibid s.29.
27
som privatpersoner oftast inte är bekanta med. 94 Avseende den bokföringsskyldighet som föreligger för de som anses vara enskilda näringsidkare visade kontrollverksamheten att det föreligger felaktigheter, i både bokföringen och i den arkivering som krävs.
Ett problemområde därtill är att utförarna ofta har svårt att bedöma vilket inkomstslag som deras inkomster tillhör. Skatteverket beskriver att det ofta föreligger
gränsdragningsproblematik gällande inkomstslag och att systemet med tre inkomstslag inte är tillräckligt flexibelt då nya affärsmodeller skapas som befinner sig i gränszonerna. Enligt deras kontroll är det ofta problematiskt att avgöra vilket inkomstslag som är aktuellt, då utförarna ofta har låga sporadiska inkomster kopplade till enstaka plattformar. 95
Diskussion
Med bakgrund av den kontrollverksamhet som genomförts av Skatteverket kan konstaterats att beskattningsproblematiken inom delningsekonomin består av flera olika beståndsdelar, vilka kombineras till en än mer komplicerad situation än vad de är enskilt.
En central orsak är den problematisk gränsdragningsproblematik mellan inkomstslagen, vilken även framkommer i det föregående kapitlet, där små skillnader kan leda till att olika inkomstslag aktualiseras. Skatteverket påpekar att utförarna ofta befinner sig i gränszonen mellan inkomstslagen och att de tre inkomstslagen inte är anpassade till de nya
affärssituationerna som uppstår. Den gränsdragningsproblematiken kan, enligt mig, vara befogad att uppleva som komplext, då jag menar att det för en icke insatt kan vara svårt att förstå när vederbörandes verksamhet exempelvis är tillräckligt varaktig för att anses uppfylla varaktighetskriteriet. Om Skatteverket noterar att det ofta rör sig i gränszonen, bör det i min mening tyda på att vi ställer höga kunskapskrav på den som ska göra bedömningen i egenskap av privatperson, då de med stor sannolikhet har betydligt mindre kunskap om beskattning än SKV. Utöver problematiken gällande inkomstslag kan även konstateras att det föreligger olika förfaranden beroende hur en inkomst klassificeras, vilket framkommer i föregående kapitel.
Därtill ska tillämningen av skattelagstiftningen består av personer som visats ha varit oerfarna av att bedriva verksamheter, och i egenskaper som privatpersoner inte är insatta eller
94 Ibid s.33–34.
95 Ibid s. 31–32.
28
medvetna om beskattningskonsekvenserna som medföljer när de utför olika tjänster eller hyr ut ägodelar. Kontrollverksamheten visade att personerna inbringar förhållandevis låga och sporadiska inkomster samt att utförarna visats vara obekanta med skattesystemet av olika erfarenheter.
När vi ser till kombinationen av ett skattesystem som medför att komplexa gränsdragningar ska genomföras av personer som inte är bekanta med skattesystemet är utfallet, felaktiga rapporteringar av inkomsterna, inte direkt överraskande.
4.3.1 Frågeställning 2 - Vad orsakar att beskattningen inom delningsekonomin upplevs komplex?
Med bakgrund av den information som presenterats i diskussionen ovan är min slutsats att problematiken är flerdelad. Gränsdragningen mellan inkomstslagen är ett centralt problem, framförallt med bakgrund av att utförarna dels befinner sig i gränszonerna mellan
inkomstslagen dels är oerfarna gällande skattesystemet. Därtill skiljer sig beskattningen beroende på vilket inkomstslag som aktualiseras, samt att utförarna är skyldiga att själva rapportera sina inkomster till Skatteverket, vilket medför en situation där det blir
problematiskt att kontrollera om deklarationen är korrekt. Sammantaget ska komplexa bedömningar göras av personer utan erfarenhet av att bedriva verksamhet och i stor grad inte är bekanta med skattesystemet. Personer som ofta har små sporadiska inkomster har ett stort ansvar gällande beskattningen.
29
Beskattning inom delningsekonomin internationellt
Inledning
Detta kapitel åsyftar till att undersöka hur andra länder valt att bemöta delningsekonomin skatterättsliga utmaningar, vilket bidrar med inspiration till att presentera ett förslag gällande Sveriges beskattning inom delningsekonomin. Initialt sker en övergripande beskrivning, vilket efterföljs att en mer detaljerad redogörelse för ett antal länder. Kapitlet avser att behandla och besvara den tredje frågeställningen; Hur har delningsekonomin skatterättsligt reglerats i andra länder och vilka erfarenheter kan med fördel ge inspiration till att besvara uppsatsens syfte?
Internationell hantering av delningsekonomins skatteutmätningar
I den stödjande analysen till EU- Kommissionens gemensamma agenda för
delningsekonomin, framförs att den generella skatteutmätningen inom Delningsekonomin gäller tillämpningen av respektive nations skattelagstiftning. Särskilt påpekas att
medlemsländerna behöver öka medvetenheten hos utförarna gällande deras skatterättsliga skyldigheter och att se till att de tillämpar lagstiftningen på ett korrekt sätt.
Den skatteproblematiska situation som finns inom delningsekonomin bemöts på olika sätt i olika länder. Länder som exempelvis Österrike, Slovakien, Litauen arbetar med att öka medvetenheten avseende det rättsregler som finns genom att ta fram vägledningar som riktas mot delningsekonomins aktörer. Istället för att förändra lagen kan sägas att de arbetar med att öka förståelsen kring befintlig lagstiftning. Ett annat tillvägagångssätt som kan ses i
Storbritannien, Frankrike, Finland vilka arbetar med ett utbyte av information, vilket sker genom att lagstadga krav på att plattformarna årligen skickar information gällande omsättning till antingen den som agerat utförare, alternativt till ländernas motsvarighet till Skatteverket.
Ett tredje tillvägagångssätt är att se över befintlig lagstiftning, vilket är aktuellt i länder som Frankrike och Italien. Det handlar då om att införliva speciella inkomstslag för
delningsekonomin, alternativt att införa riktade skattelättnader. 96
96 COM (2016) 356 final.
30
5.2.1 Frankrike
Frankrike beskrivs som ett av de ledande länder inom delningsekonomin och anses ha ett stort engagemang från gräsrotsnivå till lokal nivå.97
Sedan 2016 är de som tillhandahåller plattformarna skyldiga att informera deras användare, utförare, om vilka deras skyldigheter är gällande skatt och sociala avgifter. Detta menar utredaren bakom förslaget är av vikt då det medför att de som agerar utförare blir medvetna om deras skyldigheter, samt vad som sker utifall att deras verksamhet övergår till att bli yrkesverksam. Den som tillhandahåller plattformen är även skyldig att skicka en årlig summering av intäkterna till utföraren, samt skicka in ett underlag avseende intäkterna till Frankrikes motsvarighet till Skatteverket. Vidare tillämpas en gränsnivå vilket medför att utförare som överstiger en viss omsättning måste registreras som näringsidkare och betala sociala avgifter. Avseende uthyrning av privatbostad respektive uthyrning av lös egendom tillämpas schablonavdrag om 23 000 EUR och 7720 EUR, motsvarande 246 654 kr respektive 82 790 kr98.99
5.2.2 Danmark
Regeringen i Danmark lägger en stor vikt på delningsekonomin och beskrivs ha höga ambitioner på nationell och lokal nivå.100
För uthyrning av bil, båt och husvagn finns det två olika sätt att redovisa intäkterna, vilket är frivilligt att välja. Det första alternativet innebär att ett grundavdrag om 10 000 DKK dras av från hyresintäkterna. Överstiger hyresintäkterna grundavdraget är 40% av intäkterna
skattefria, vilket innebär att endast 60% tas upp till beskattning. Detta innebär att 40% av intäkten får dras av istället för att de faktiska kostnaderna utför underlag för avdrag.
Det andra alternativet innebär att en istället gör avdrag för de faktiska kostnaderna som är kopplade till uthyrningen istället, vilket då kräver att det finns ett korrekt underlag som styrker de kostnaderna. Från och med år 2021 kommer det första alternativet med
grundavdrag endast vara möjligt att tillämpa om vederbörande hyr ut via en plattform. Detta
97 Fi: 2015:13 s. 5–6.
98 Omvandlat till dagskurs 0,093 euro = 1 Kr, 2020–04–29.
99 Fi: 2015:13, bilaga fördjupning Frankrike.
100 Fi: 2015:13 s. 5–6.
31
med anledning av att tillhandahållarna plattformarna från år 2021 kommer inrapportera intäkterna till Danmarks motsvarighet till Skatteverket.101
Avseende uthyrning av privatbostad tillämpas 2020 ett schablonavdrag om 29 300 DKK. Från år 2021 kommer det från finnas två olika grundavdrag. varpå ett lägre om kommer att gälla för de som inte hyr ut via en förmedlare. Även här föreligger en valfrihet där faktiska kostnader istället kan utgöra underlaget för kostnadsavdrag likt i de fall där bil, båt eller husvagn hyrs ut.102
Gällande tjänster som utförs åt andra beskattas vinsten genom att intäkterna minskat med utgifterna. Här föreligger även en viss gränsdragningsproblematik, då ens agerande kan medföra att man betraktas som en näringsidkare.103
5.2.3 Norge
Avseende tillfälliga jobb och tjänster är dessa skattefria upp till 1000 NOK årligen, men om arbeten utförs i arbetsgivarens hem eller fritidshus utvidgas avdrager till 6000 NOK. För att nyttja avdraget om 1000 respektive 6000 NOK får tjänsten inte vara densamma som personen gör i sitt yrkesliv. Om utföraren har flera små jobb med olika uppdragsgivare kan utföraren betraktas som näringsidkare, vilket medför andra regelverk.104 För uthyrning av lös egendom är bruttoinkomst upp till 10 000 NOK skattefritt och ingen deklarationsskyldighet
föreligger.105 Gällande uthyrning av bostad skiljer sig regleringen beroende på om det är en kortvarig uthyrning, max 30 dagar årligen, alternativt en långvarig. För inkomster av
uthyrning av bostad som understiger 30 dagar tillämpas ett schablonavdrag om 10 000 NOK, därefter medförs ett avdrag om 15 % för överstigande belopp. I fall där uthyrningen överstiger 30 dagar ges istället ett avdrag om 20 000 NOK, men överstiger inkomsten avdraget blir hela
101Skat.dk, Skat, Borger, Motor,Udlejning af bil, båd og campingvogn (https://skat.dk/skat.aspx?oid=563) (hämtad den 2020-05-20).
102 Skat.dk Borger, Bolig og ejendomme, Udlejning af bolig ,Du udlejer et værelse eller en bolig, du selv bor i (https://skat.dk/skat.aspx?oId=2234798)( (hämtad den 2020-05-20)
103 Skat.dk, Borger, indkomst og Skatt, Udførelse af opgaver for andre (https://skat.dk/skat.aspx?oId=11173) (hämtad den 2020-05-20).
104 Skatteetaten.no, Person- Taxes-Help to get the taxes right-Employment, benefits and pension-Hobby, odd jobs and extra income.
(https://www.skatteetaten.no/en/person/taxes/get-the-taxes-right/employment-benefits-and-pensions/hobby-odd- jobs-and-extra-income/sharing-economy) (hämtad den 2020-05-20))
105 Ibid.
32
inkomsten skattepliktig.106
5.2.4 Storbritannien
Sen 2017 tillämpas två skatteavdrag i Storbritannien, i syfte att underlätta för entreprenörer inom delningsekonomin. Inkomster som understiger 1000 GPB, motsvarande 12 255 kr107, för respektive inkomstslag är undantagna från skatt samt deklarationsskyldighet, överstiger entreprenören beloppet är 1000 GBP avdragsgillt.108 För uthyrning av privatbostad föreligger ett avdrag om 7500 GBP per år vid uthyrning av möblerade rum, därefter ska en
självdeklaration göras och avdrag med motsvarande belopp medges. Ett alternativt förfarande som är frivilligt är att inkomster och utgifter redovisas i deklarationen istället för att nyttja schablonavdraget.109
Diskussion och analys
Sett till det material som presenterats ovan kan konstateras att det finns flera olika
tillvägagångssätt att bemöta den problematik som uppmärksammats inom delningsekonomin.
Alla Nationer är olika, och därav är det inte möjligt att kopiera en annan nations
tillvägagångssätt rakt av, därför kommer de olika lösningarna att analyseras ur ett svenskt perspektiv, med bakgrund av hur det svenska samhället fungerar och den problematik som framkommit i föregående kapitel.
Initialt nämndes att ett antal länder, Österrike, Litauen och Finland, arbetar med att öka förståelsen kring den befintliga lagstiftningen som finns. Personligen tror jag att det är ett viktigt arbete, men för att det ska fungera tillfredställande bör lagstiftningen vara konstruerad på ett sätt som gör den möjlig att på ett pedagogiskt sätt förklara den för en person utan en fördjupad kunskap inom beskattningssystemet. Det ska även poängteras att Skatteverket idag
106 Skatteetaten.no, Person, Taxes, Help to get the taxes right, Property and belongings, Houses, property and plots of land, Letting of houses and property
(https://www.skatteetaten.no/en/person/taxes/get-the-taxes-right/property-and-belongings/houses-property-and- plots-of-land/letting-of-houses-and-property/letting-your-entire-home/) (hämtad 2020-05-20)
107 1 GPD = 12.25 kr, omvandlat 01 - 05 - 2020
108 Fi: 2015:13 s.7.
109 Gov.uk, Home, Housing and local services, Being a landlord and renting out a room.
(https://www.gov.uk/rent-room-in-your-home/the-rent-a-room-scheme) (hämtad 2020-05-20).
