Avtal 2020 – hur förbereder vi oss?

Avtal 2020 – hur förbereder vi oss?

Arbetsgivardag Gävle 26 september 2019

Kjell Frykhammar och Per Braconier, Svenskt Näringsliv

Vad är en avtalsrörelse?

2019-10-07 2

• En avtalsrörelse är en återkommande period av förhandlingar mellan fack och arbetsgivare om nya kollektivavtal.

• 2020 omförhandlas ca 500 kollektivavtal för 2,8

miljoner anställda.

• Inom Svenskt Näringsliv ca 300 kollektivavtal för ca 1,8 miljoner medarbetare.

Varför har vi avtalsrörelser?

• Grunden är kollektivavtalsmodellen

• Målet är att komma överens

• Syftet är att få arbetsfred

2019-10-07 3

Kollektivavtal som konkurrensmedel

• Traditionellt är kollektivavtal ett sätt att köpa arbetsfred

• Kollektivavtalets rationalitet – effektivt, standardiserat

• Allt oftare: Ett konkurrensmedel i kampen om arbetskraft – tjänstepension, försäkringar

2019-10-07 4

Avtalsförhandlingarnas ”hörnflaggor”

• Konfliktreglerna, 1928, 1976

• Riksbankens inflationsmål, 1995

• Industriavtalet, 1997

– Samarbetsavtal med syfte att stärka

industrins konkurrenskraft och skapa goda villkor för företagens anställda

– Förhandlingsavtal med syfte att förhandla utan stridsåtgärder och lönenormera

• Medlingsinstitutet, 2000

– Medling och väl fungerande lönebildning

2019-10-07 5

”Spelet” påverkas av aktuella ekonomiska förutsättningar, förhandlingsstyrka,

förhandlingsförmåga,

kommunikation – bildsättning

Vägen till att industrin sätter märket

Parterna inom industrin växlar krav

Parterna inom andra branscher växlar krav

Förhandling inleds tre månader

innan avtalsperioden

löper ut

Opartiska ordföranden (OpO) träder in i industrins förhandlingar en månad

innan avtalsperioden

löper ut

Avtalsperiod löper ut

Om ett nytt avtal inte har träffats råder inte längre fredsplikt –

risk för konflikter

2019-10-07 6

December Januari Februari Mars April

Märkets funktion

• Kostnadsökningar anpassade till internationellt konkurrensutsatta företags förutsättningar

• Industrin har bäst förutsättningar att träffa normerande avtal

• Märket upprätthålls genom arbetsgivarsamverkan och genom att MI inte medverkar till avtal över märket

2019-10-07 7

Märkets utveckling

2019-10-07 8

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

1998-2001 2001-2004 2004-2007 2007-2010 2010-2011 2011-2013 2013-2016 2016-2017 2017-2020

Märket 1998-2020

Två olika verkligheter

2019-10-07 9

”Normlöshet” ”Lönenormering”

Svensk industri är starkt exportberoende

Gruvor, stålverk &

skogsindustri 91-95 %

Teknikindustri totalt 72 %

Textilindustri 92 %

Maskiner & kullager 78 %

Motorfordon 72 %

Datorer,

kommunikationsutrustning 84 % Möbelindustri 73 % Metallvaror 64 %

Procent exportandel

Stort industriberoende i Gävleborg

2019-10-07 11

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Antal industriberoende jobb (1000)

Gävleborg

28 29 30 31 32 33 34 35 36 37

Andel jobb (%) Andel jobb, inklusive skattefinansierade, %

Gävleborg

Viktiga faktorer ……

• Konjunkturavmattning

• Stigande arbetslöshet

• Global konkurrens, alla sektorer konkurrensutsatta

• Lönebildningen blir därför viktigare – lönekostnaderna avgör på kort sikt

• Sverige har bland världens högsta lönekostnader, och relativt snabb ökning

• Underliggande konkurrenskraftsproblem i Sverige

• Växelkursen inget vaccin mot höga löneökningar

• Svag produktivitetsökning

2019-10-07 12

Arbetslösheten

2019-10-07 13

Källa: Arbetskraftsundersökningarna AKU (SCB)

Och världshandeln står och stampar

14

Indexerade nivåer, 2010 = 100

Källa: CPB World Trade Monitor 80

85 90 95 100 105 110 115 120 125 130

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Tillväxttakterna har växlat ned i den globala ekonomin

Både i USA

BNP, årlig procentuell förändring

Och i Euroområdet

BNP, årlig procentuell förändring

15 Källa: Macrobond Källa: Macrobond

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 -2,0

-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Även i Sverige har BNP-tillväxten växlat ned

16 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

BNP, årlig procentuell förändring

Källa: SCB via Macrobond

Kraftig inbromsning i industrins produktivitetstillväxt

17

Årlig procentuell tillväxt, genomsnitt

Källa: Conference Board 0

1 2 3 4 5 6 7 8

Denmark Spanien Frankrike Schweiz Sverige Japan Tyskland USA Finland Storbritannien Italien 1993 - 2006 2006 - 2017

Våra företag ser allt dystrare på framtiden

18

-4 -3 -2 -1 0 1 2

Antal anställda, om 6 mån Investeringarna, om 6 mån Produktionen, om 6 mån

Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel

Normaliserade nettotal

Produktion/försäljningsvolym - Förväntningar och utfall

2019-10-07 19

Nettotal (Andel högre – Andel lägre)

Källa: Svenskt Näringsliv, Företagarpanelen

Gävleborgs län -60%

-40%

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

Utfall Förväntningar

Konkurrenskraftsproblem

2019-10-07 20

60 70 80 90 100 110 120

Andel av global export 2000 = Index 100

Sverige Tyskland Euroområdet USA

Tyskland

Sverige

Sveriges arbetskostnader högst i EU efter Danmark, Luxemburg och Belgien,

2019-10-07 21

Källa: Eurostat, LCS, LCI 0

10 20 30 40 50 60

Arbetskraftskostnader 2018, euro per timme, hela ekonomin

Löneökningarna fortsatt högre i Sverige än i konkurrentländerna

2019-10-07 22

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5

Arbetskostnadsökningar i näringslivet, genomsnitt 2011-2018

Källa: Eurostat, LCI, BLS

Våra mål i Avtal 20

• Löneavtal som bidrar till förstärkt internationell konkurrenskraft

• Ingångslöner som möjliggör att arbetsmarknaden breddas och fler får jobb

• Ökade möjligheter till företags- och medarbetarnära lönebildning

• Avtal som tillgodoser företagens variation i behov av medarbetare

2019-10-07 23

Grundläggande och återkommande frågor

Faktum… …betyder för kommunikationen

a) Inflationens irrelevans

Reallöneförbättring inget löfte i industriavtalet.

b) Nej, växelkursen jämnar inte ut om Sverige går bort sig kostnadsmässigt

PPP (köpkraftsparitet) infinner sig inte. Bortaplan är den svenska ekonomins hemmaplan.

c) Global konkurrens – gäller inte bara exportindustrin

Lönebildningen blir allt viktigare i flertalet sektorer.

Sverige är ett högkostnadsland.

d) Konjunkturläget försvagas

som stärker svenska företags konkurrenskraft.

e) En kärv ekonomisk struktur med bromsande produktivitetstillväxt (trots relativt hög svensk investeringsnivå)

Faktorer utom parternas kontroll präglar förutsättningarna för lönebildningen under överblickbar framtid…

2019-10-07 24

TACK!

2019-10-07 25