1-5 Inleddes kl

(1)

Justerat tisdagen den 22 oktober beträffande § 157, i övrigt tisdagen den 5 november 2013.

Inger Linge Conny Andersson Sven-Erik Köhlin

§ 142

Inledning och justering m.m.

Ordföranden förklarade sammanträdet öppnat.

Ordföranden konstaterade att 91 ledamöter var närvarande och 58 ledamöter var från- varande.

Att tillsammans med ordföranden justera sammanträdets protokoll utsågs förste och andre vice ordföranden.

Protokollet skall justeras senast tisdagen den 5 november 2013.

§ 143

Bordlagd interpellation 2013:15 av Helene Öberg (MP) om, när får Stockholm utökad prehospital dirigering

LS 1305-0677 Anf. 1-5

Inleddes kl. 10.04 och avslutades kl. 10.17.

Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige medgav den 14 maj 2013 att interpellationen fick ställas. Interpellationen bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 17 september 2013.

Svar på interpellationen, se bilaga 1.

Landstingsrådet Lars Joakim Lundquist hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Helene Öberg, landstingsrådet Lars Joakim Lundquist samt Helena Bargholtz.

§ 144

Bordlagd interpellation 2013:16 av Tomas Melin (MP) om behov av ökad kunskap om endometrios

LS 1306-0777 Anf. 6-12

Interpellationen är ställd till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige medgav den 12 juni 2013 att interpellationen fick ställas. Interpellationen bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 17 september 2013.

Landstingsrådet Filippa Reinfeldt hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Tomas Melin, landstingsrådet Filippa Reinfeldt, Catrin Mattsson samt Pia Ortiz Venegas.

(2)

§ 145

Bordlagd interpellation 2013:17 av Lennart Rohdin (-) om landstingets hantering av lagen 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk LS 1306-0778

Anf. 13-22 Inleddes kl. 10.30 och avslutades kl. 10.54.

Interpellationen är ställd till landstingsrådet för finansfrågor. Fullmäktige medgav den 12 juni 2013 att interpellationen fick ställas. Interpellationen bordlades vid fullmäktiges sammanträde den 17 september 2013.

Landstingsrådet Torbjörn Rosdahl hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Lennart Rohdin, landstingsrådet Torbjörn Rosdahl, Gunilla Roxby Cromvall, Marie-Helena Fjällås, Annika Hjelm samt Catharina Wahlgren.

§ 146

Interpellation 2013:18 av Lars Dahlberg (S) om hur mycket landstingets vård- produktion kommer minska under de kommande fem tunga investeringsåren LS 1309-1124

Anf. 23-32 Inleddes kl. 10.54. och avslutades kl.11.19.

Interpellationen är ställd till landstingsrådet för finansfrågor. Fullmäktige medgav den 17 september 2013 att interpellationen fick ställas.

Landstingsrådet Charlotte Broberg hänvisade till det skriftliga svaret. Vidare yttrade sig Lars Dahlberg, landstingsrådet Charlotte Broberg, Birgitta Sevefjord samt landstingsråden Anna Starbrink och Håkan Jörnehed.

§ 147

Interpellationerna 2013:19 av Tomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa och 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn

LS 1309-1125, 1309-1126 Anf. 33-41

Inleddes kl. 11.19 och avslutades kl.11.46.

Interpellationerna är ställda till landstingsrådet för sjukvårdsfrågor. Fullmäktige medgav den 17 september 2013 att interpellationerna fick ställas.

Svar på interpellationerna, se bilaga 5 och 6.

Då Åsa Brunius var frånvarande godkändes det att Gunilla Roxby Cromvall fick företräda henne vid behandlingen av interpellationerna.

Landstingsrådet Birgitta Rydberg hänvisade till de skriftliga svaren. Vidare yttrade sig Tomas Eriksson, Gunilla Roxby Cromvall, landstingsrådet Birgitta Rydberg, Johan Sjölander samt Helene Öberg.

(3)

§ 148

Interpellation 2013:21 av Yvonne Blombäck (MP) om trafiknämndens roll gällande strategiska diskussioner och beslut

LS 1309-1127

Fullmäktige beslutade att bordlägga besvarandet av interpellationen.

§ 149

Interpellation 2013:22 av Gunilla Roxby Cromvall (V) om meddelarfrihet i Stockholms läns landsting

LS 1309-1128

§ 150

Interpellation 2013:23 av Vivianne Gunnarsson (MP) om landström för Waxholms Ångfartygs AB:s fartyg

LS 1309-1129

§ 151

Interpellation 2013:24 av Birgitta Sevefjord (V) om eventuellt brott mot jävs- regler i Stockholms läns landsting

LS 1309-1130

§ 152

Frågestund

LS 1310-1338 Anf. 42-88

Fullmäktige beslutade enligt 2:e vice ordförandens förslag att de inkomna frågorna fick ställas.

1. Fråga av Helene Hellmark Knutsson (S) till landstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M): Med anledning av att fem miljarder av landstingets investeringsbudget inte kommer att kunna användas i år, undrar jag om du anser att du har fullgjort fullmäktiges uppdrag om beslutade investeringar?

2. Fråga av Helene Öberg (MP) till landstingsrådet Stig Nyman (KD): Habiliteringen för små barn med autismspektrumtillstånd har stängt sin verksamhet för nydiagnostiserade från nu till februari 2014. Anser du att det är förenligt med hälso- och sjukvårdslagen att stänga en sådan verksamhet?

(4)

3. Fråga av Håkan Jörnehed (V) till landstingsrådet Lars Joakim Lundquist (M): Har de vårdplatser på Karolinska universitetssjukhuset som varit stängda under året öppnat nu?

4. Fråga av Dag Larsson (S) till landstingsrådet Filippa Reinfeldt (M): Med anledning av den krisartade situationen på Karolinska sjukhuset undrar jag om du är nöjd med det avtal som du som beställare har tecknat med KS?

5. Fråga av Cecilia Obermüller (MP) till landstingsrådet Gustav Hemming (C): Med anledning av analysresultat från Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund samt Trafikver- kets egna slutsatser, kan landstingsrådet garantera att 100% av länets befolkning kommer att kunna använda Förbifart Stockholm?

6. Fråga av Thomas Magnusson (V) till landstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M): Har du hittat något användningsområde för de fem miljarder i investeringsbudgeten som upplånats och hittills inte använts?

7. Fråga av Erika Ullberg (S) till landstingsrådet Christer G Wennerholm (M): Om Serco Group som är svartlistade av 7:e AP-fonden och bedrägerianklagade i Storbritannien blir dömda, kommer du då låta Trafiknämnden få ta ställning till om avtalet om Djurgårdsfär- jorna/-Hamntrafiken ska hävas?

8. Fråga av Tomas Eriksson (MP) till landstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M): Anser inte du att det är rimligt att de etiska regler som finns reglerade i finanspolicyn kring vilka aktörer vi samarbetar med också gäller för de aktörer som deltar i upphandlingar eller vårdval?

Frågorna antecknades som besvarade.

Fullmäktige beslutade enligt 2:e vice ordförandens förslag att de återstående frågorna på den utdelade förteckningen inte skulle besvaras.

§ 153

Bekräftande av fullmäktiges beslutsförhet Inleddes kl. 12.55 och avslutades kl. 13.01.

Ordföranden konstaterade att 146 ledamöter var närvarande och 3 ledamöter var från- varande, enligt bilaga A.

§ 154

Kungörelse och annonsering

Kungörelsen om fullmäktiges sammanträde anslogs den 10 oktober 2013 på landstingets anslagstavla och skickades samma dag till fullmäktiges ledamöter och ersättare samt till länsstyrelsen.

Föredragningslistan infördes den 15 oktober 2013 i de tidningar där enligt fullmäktiges beslut annonsering ska ske.

Tillägg till föredragningslista anslogs den 18 oktober 2013 på landstingets anslagstavla och skickades samma dag till fullmäktiges ledamöter och ersättare.

Det antecknades att sammanträdet kungjorts i laga ordning.

(5)

§ 155

Anmälan av länsstyrelsens beslut att för tiden t.o.m. den 31 oktober 2014 till ny ledamot i valkrets NO efter Jacqueline Bouvin (MP) inkalla Ingrid Landin (MP) och till ny ersättare efter Landin utse Dan Westin (MP), till ny ersättare i val- krets NO efter Emelie Löthgren (C) utse Karl Hellberg (C) och till ny ersättare i valkrets O efter Niklas Nordström (S) utse Marita Bertilsson (S)

LS 1308-1026, 1309-1082, 1309-1090 Inleddes kl. 13.02. och avslutades kl. 13.02.

Efter förslag från ordföranden lades anmälan till handlingarna.

§ 156

Anmälan av delårsrapport januari – juni 2013 och revisorernas utlåtande avseende Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling

LS 1309-1188

Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att lägga delårsrapporten till handlingarna.

§ 157

Valkretsindelning till landstingsval för perioden 2014-2018 (förslag 63) LS 1305-0722

Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag

att fastställa landstingskommunens indelning i tolv valkretsar enligt beredningens förslag SV Botkyrka, Salem, Södertälje, Nykvarn

SO Haninge, Huddinge, Nynäshamn O Lidingö, Nacka, Tyresö, Värmdö

NO Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker N Sollentuna, Solna, Sundbyberg

NV Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby I - VI Stockholm stad

att underställa länsstyrelsen beslutet.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 158

Stiftelsernas årsredovisningar år 2012 (förslag 64) LS 1304-0543

BESLUT

(6)

att lägga årsredovisningarna år 2012 för stiftelserna Cancercentrum Karolinska, Centrum för Molekylär Medicin, Clara, Stockholms läns museum, Stockholms läns Äldrecentrum, Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Stockholms Konserthusstiftelse samt Flemingsberg Science, till handlingarna

att godkänna årsredovisningarna år 2012 för stiftelserna Cancercentrum Karolinska och Centrum för Molekylär Medicin

att bevilja styrelserna i stiftelserna Cancercentrum Karolinska och Centrum för Molekylär Medicin ansvarsfrihet.

§ 159

Tilläggsavtal nr 24 till Projektavtalet för Nya Karolinska Solna (NKS) - Påbyggnad av behandlingsbyggnad (förslag 65)

LS 1308-0979

I ärendet yttrade sig landstingsråden Torbjörn Rosdahl och Helene Hellmark Knutsson, Tomas Eriksson, Birgitta Sevefjord, landstingsråden Birgitta Rydberg och Gustav Hemming, Lennart Rohdin samt Helene Öberg.

BESLUT

att uppförandet av patienthotellet utgår ur Projektavtalet för Nya Karolinska Solna att fatta genomförandebeslut för påbyggnad av behandlingsbyggnaden (strålbyggnad) med fyra våningsplan

att godkänna Tilläggsavtal nr 24 till Projektavtalet ”ÄF 32 – Patienthotell” och ”ÄF33 – Påbyggnad av behandlingsbyggnad”

att uppdra åt landstingsstyrelsen att i samband med budget 2015 inarbeta den tillkom- mande utgiften för åren 2015-2018

att uppdra åt landstingsstyrelsen att inarbeta investeringsutgiften för tillkommande medicinteknisk utrustning, informations- och kommunikationsteknik samt inredning i budget 2015 och planår 2016-2017

att för del av fastigheten Haga 4:18 ändra klassificeringen till marknadsfastighet.

S-, MP- och V-ledamöterna samt Lennart Rohdin deltog inte i fullmäktiges beslut.

UTTALANDEN

S-ledamöterna, MP-ledamöterna samt V-ledamöterna lät till protokollet anteckna särskilda uttalanden likalydande med respektive partis uttalande i landstingsstyrelsen.

(7)

§ 160

Ändring av kategoritillhörighet samt beslut om försäljning av del av fastigheten Beckomberga 1:1 i Stockholms kommun (förslag 66)

LS 1308-0978

I ärendet yttrade sig Cecilia Obermüller och landstingsrådet Charlotte Broberg.

BESLUT

att ändra kategoritillhörighet från strategisk till marknadsfastighet för del av fastigheten Beckomberga 1:1 i Stockholms kommun

att försälja del av fastigheten Beckomberga 1:1 i Stockholms kommun enligt vad som fram- går av landstingsdirektörens tjänsteutlåtande

att uppdra åt Locum AB att genomföra försäljningen.

§ 161

Årsredovisningar år 2012 för samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn (förslag 67) LS 1309-1132

att godkänna årsredovisningarna för år 2012 från samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn

att bevilja styrelserna för samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn ansvarsfrihet för år 2012

att godkänna att samordningsförbunden Botkyrka och Huddinge, i samband med att de upphör, för över sina överskott till Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem.

Gunilla Helmerson, Anne-Marie Larsson, Adnan Can, Anna-Lena Östman, Anita

Johansson och Olov Lindquist deltog inte i behandlingen av och beslutet i ärendet på grund av jäv.

§ 162

Införande av terminskort, skolbiljetter och fritidsbiljetter i Waxholmsbolagets biljettsortiment (förslag 68)

LS 1306-0847, 1309-1081 Anf. 118

I ärendet yttrade sig Vivianne Gunnarsson.

BESLUT

(8)

att godkänna att Waxholmsbolagets biljettsortiment från och med vårterminen 2014 utökas med terminskort, skolbiljetter och fritidsbiljetter för skolelever motsvarande dem som erbjuds av AB Storstockholms Lokaltrafik.

UTTALANDE

MP-ledamöterna lät till protokollet anteckna särskilt uttalande likalydande med uttalandet i landstingsstyrelsen.

§ 163

Förlängning av policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende – samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län (förslag 69) LS 1308-0973

Inleddes kl. 13.57. och avslutades kl. 13.57.

att godkänna förlängning av policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende – samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län att gälla till och med den 31 december 2015.

§ 164

Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed och Gunilla Roxby Cromvall (V) om

Stockholms läns landstings ansvar för de nationella minoriteterna (förslag 70) LS 1303-0417

Anf. 119-120 Inleddes kl. 13.58. och avslutades kl. 14.02.

I ärendet yttrade sig landstingsrådet Torbjörn Rosdahl och Gunilla Roxby Cromvall.

YRKANDE

1) återremiss av ärendet

Ordföranden ställde proposition om bifall respektive avslag till återremissyrkandet och fann att fullmäktige bifallit yrkandet.

BESLUT

Fullmäktige beslutade att återremittera ärendet.

§ 165

Motion 2012:23 av Birgitta Sevefjord (V) om att införa gratis HPV-vaccinering för pojkar (förslag 71)

LS 1210-1403 Anf. 121-122

I ärendet yttrade sig Birgitta Sevefjord och landstingsrådet Birgitta Rydberg, YRKANDEN

1) bifall till landstingsstyrelsens förslag

(9)

2) bifall till MP-ledamöternas muntliga reservation i landstingsstyrelsen innebärande bifall till landstingsdirektörens förslag

3) bifall till V-ledamotens muntliga reservation i landstingsstyrelsen innebärande bifall till motionen

Ordföranden ställde propositioner om bifall respektive avslag till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag.

BESLUT

Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att anse motionen besvarad.

RESERVATIONER

MP- och V-ledamöterna reserverade sig mot fullmäktiges beslut till förmån för sina respektive reservationer i landstingsstyrelsen.

§ 166

Motion 2012:24 av Helene Öberg och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och multisjuka (förslag 72)

LS 1212-1646 Anf. 123-128

I ärendet yttrade sig Helene Öberg, landstingsråden Stig Nyman, Dag Larsson och Håkan Jörnehed samt Vivianne Gunnarsson.

YRKANDEN

1) bifall till landstingsstyrelsens förslag

2) bifall till S-, MP- och V-ledamöternas muntliga reservation i landstingsstyrelsen innebärande bifall till motionen

Ordföranden ställde propositioner om bifall respektive avslag till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag.

BESLUT

Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens förslag att anse motionen besvarad.

RESERVATION

S-, MP- och V-ledamöterna reserverade sig mot fullmäktiges beslut.

(10)

§ 167

Valärenden (förslag 73 och 74)

LS 1010-0833, 1212-1690, 1301-0115, 1304-0540, 1305-0741, 1306-0795, 0855, 1308-0972, 1007, 1012, 1309-1082, 1090, 1161, 1310-1240, 1248, 1111, 1138, 1172

Fullmäktige beslutade att medge befrielse för Lennart Adell Kind (FP) från uppdragen som ledamot i fullmäktige, ersättare i landstingsstyrelsen samt ledamot i trafiknämnden, för Bridget Wedberg (MP) från uppdraget som ledamot i sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje samt för Nils Ekedahl (-) och Björn Sandahl (-) från uppdragen som ledamöter i stiftelsen Clara.

Fullmäktige valde enligt valberedningens förslag

Landstingsfullmäktige för tiden 1 november 2013 – 31 oktober 2014

Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande

M Inger Linge S Conny Andersson FP Sven-Erik Köhlin Sekreterare

- Elisabeth Angard Levander Ersättare för sekreterare - Magnus Dahlgren

- Agneta Marmestrand-Ruud

Landstingsstyrelsen för tiden 22 oktober 2013 intill det sammanträde då val av styrelse förrättas efter nästkommande allmänna val av fullmäktige

Ersättare

FP Jessica Ericsson (efter Lennart Adell Kind)

Ordning för ersättares inträde mellan de för Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet valda ersättarna:

För ledamöterna Rosdahl, Wennerholm, Reinfeldt, Kalderén, Ljungberg Schött, Ringblom och Salminen inträder ersättarna Lundquist, Broberg, Sandström, Larsson, Lindquist, Bouveng, Wessman, Åberg, Ericsson, Appelgren och Lindqvist; För ledamöterna Rydberg och Starbrink inträder ersättarna Åberg, Ericsson, Appelgren, Lindqvist, Lundquist, Broberg, Sandström, Larsson, Lindquist, Bouveng och Wessman; För ledamoten Nyman inträder ersättarna Appelgren, Lindqvist, Lundquist, Broberg, Sandström, Larsson, Lindquist, Bouveng, Wessman Åberg och Ericsson; För ledamoten Hemming inträder ersättarna Lindqvist, Lundquist, Broberg, Sandström, Larsson, Lindquist, Bouveng, Wessman, Åberg, Ericsson och Appelgren.

Trafiknämnden för tiden 22 oktober 2013 - 31 december 2013 Ledamot

FP Maria Bergström (efter Lennart Adell Kind)

(11)

Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje för tiden 22 oktober 2013 - 31 december 2013

Ledamot

MP Bordläggs (efter Bridget Wedberg)

Ersättare

C Anders Olander (efter Emelie Löthgren)

MP Bordläggs (efter Jaqueline Bouvin)

Vikarierande landstingsråd, 1/2-tid för tiden 14 oktober 2013 intill dess att ordinarie landstingsråd för (MP), Raymond Wiggs sjukskrivning upphör

MP Yvonne Blombäck

Vikarierande gruppledare 1/2-tid för tiden 14 oktober 2013 intill dess att ordinarie gruppledares vikariat som landstingsråd upphör

MP Helene Öberg (för Yvonne Blombäck)

Vikarierande vice gruppledare 1/2-tid för tiden 14 oktober 2013 intill dess att ordinarie vice gruppledares vikariat som gruppledare upphör

MP Tomas Eriksson (för Helene Öberg)

Stiftelsen Vetenskapsstaden för tiden 22 oktober 2013 - 31 december 2014 Ledamot

- Bordläggs (efter Thorbjörn Ekström)

Förvaltningsrätten i Stockholm, fastighetstaxeringsmål för tiden 22 oktober 2013 - 30 juni 2019

Nämndemän M Bengt Säberg M Cecilia Sundberg M Marine Ohanyan FP Mats Engström S Margarita Pulido MP Bordläggs

Förvaltningsrätten i Stockholm för tiden 22 oktober 2013 - 31 december 2014

Nämndemän

M Sara Sixten Karlberg (efter Helge Root) M Gabriela Galvez (efter Micaela Ericsson) M Bordläggs (efter Niosha Esfahani) FP Katarina Adolfsson (efter Christian Toumie) FP Lars-Åke Davidsson (efter Joakim Storeide) FP Susanna Dunér (efter Sukri Demir) FP Lena Huss (efter Jonas Widegren) C Lisa Holmgren (efter Eva Tomaszewski) S Dariush Adine (efter Khadijo Ali) MP Bordläggs (efter Nadia Jakobsson)

(12)

MP Bordläggs (efter Reb Kerstinsdotter) MP Bordläggs (efter Jeppa Elvira Persson) MP Bordläggs (efter Jessica Dervish) MP Bordläggs (efter Kjell Bivén)

Förvaltningsrätten i Uppsala för tiden 22 oktober 2013 - 31 december 2014 Nämndeman

C Bordläggs (efter Micael Blum) MP Bordläggs (efter Vivi Lovelock) V Bordläggs

Kammarrätten för tiden 22 oktober 2013 - 31 december 2014

Nämndeman

MP Bordläggs (efter Emilia Albertsson)

Svea hovrätt för tiden 22 oktober 2013 - 31 december 2014

Nämndeman

M Bordläggs (efter Nikolina Bucht) FP Bordläggs (efter Lennart Fremling) KD Bordläggs (efter Christer Larsson)

Jurymän 1:a gruppen för tryckfrihetsmål för tiden 22 oktober 2013 - 31 december 2013

Jurymän

FP Lars Bergstig (efter Lennart Fremling)

Jurymän 1:a gruppen för tryckfrihetsmål för tiden 1 januari 2014 - 31 december 2017

Jurymän

M Christina Gardos M Thomas Ardenfors M Fredrik Kronberg M Erik Hafström M Torsten Svenonius M Johan Hjelmstrand M Maria Arctaedius M Bordläggs

M Bordläggs FP Lars Bergstig FP Bordläggs

KD Jessica Stjernström

C Gustav Stjernberg S Jaan Ungersson S Birgit Wahrenberg S Lotta Håkansson Harju S Eva Lindau

S Östen Johansson S Margarita Pulido S Gert Abelt MP Bordläggs MP Bordläggs

V Camilla Carlberg V Beatrice Jansson

Jurymän 2:a gruppen för tryckfrihetsmål för tiden 1 januari 2014 - 31 december 2017 Jurymän

M Jimmy Baker M Ewa Schenström M Kurth Kristensson M Frida Tamker

M Bordläggs FP Bordläggs S Ulric Andersen S Sune Holmgren

(13)

S Kerstin Mannerqvist

S Bo Irsten MP Bordläggs

V Bordläggs Nominering

Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Ledamöter

M Anders Bergstrand M Camilla Aspegren M Olle Glimvik M Malin Lybecker FP Gunilla Thorsson

FP Katarina Adolfsson KD Eva Lannerö C Monica Serrander S Tove Sander

Fullmäktige tog sedan upp arbetsutskottets nomineringsförslag till behandling.

Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens arbetsutskotts förslag

SL Infrateknik AB för tiden 22 oktober 2013 intill slutet av ordinarie bolagsstämma 2014

Ledamot

- Ragna Forslund (efter Niklas Personne)

I punkten rörande val av ordförande i styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset enligt arbetsutskottets nomineringsförslag yttrade sig Birgitta Sevefjord, Michel Silvestri samt landstingsrådet Stig Nyman.

Anf. 129-136 YRKANDEN

1) bifall till V-ledamöternas förslag att inte välja Per Båtelson till ordförande i styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset

2) bifall till arbetsutskottets förslag att välja Per Båtelson till ordförande i styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset

Ordföranden ställde propositioner om bifall till yrkandena ovan och fann att fullmäktige bifallit yrkandet under 2) ovan.

Då omröstning begärdes skulle denna då det rörde sig om ett personärende ske med slutna röstsedlar.

Aktuell närvaro registrerades innan omröstningen genomfördes.

Till rösträknare utsågs Birgitta Sevefjord, Annika Sandström och Lena Huss.

Sluten omröstning genomfördes. Den som röstar för val av Båtelson skriver Båtelson på sin röstsedel. Den som röstar mot val av Båtelson lämnar sin röstsedel blank.

Fullmäktige ajournerade sig kl. 15.11 för att rösträkning skulle genomföras.

Mötet återupptogs kl. 15.22.

(14)

Resultatet av omröstningen utföll enligt följande: 117 röster för val av Båtelson och 25 röster mot val av Båtelson. Röstsammanräkningsprotokoll enligt bilaga 7.

BESLUT

Fullmäktige beslutade enligt landstingsstyrelsens arbetsutskotts förslag

Styrelsen för Karolinska sjukhuset för tiden 22 oktober 2013 - 31 december 2013

Ordförande

- Per Båtelson (efter Jan Stenberg) RESERVATION

V-ledamöterna reserverade sig mot fullmäktiges beslut.

§ 168

Anmälan av nya motioner LS 1310-1340--1344

Nr 2013:22 av Nanna Wikholm m.fl. (S) om klimatsmart kollektivtrafik

Nr 2013:23 av Gunilla Roxby Cromvall m.fl. (V) om förlängning av tunnelbanan från Hagsätra till Älvsjö

Nr 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen Nr 2013:25 av Helene Öberg (MP) om åtgärder för att förebygga självmord Nr 2013:26 av Tomas Melin (MP) om alkoholfri representation

Motionerna remitterades till landstingsstyrelsen för beredning.

§ 169

Anmälan av nya interpellationer LS 1310-1298--1301

Nr 2013:25 av Conny Fogelström (S) om huruvida AB Storstockholms Lokaltrafik/-trafikför- valtningen avser att efterskänka Arrivas viten

Nr 2013:26 av Curre Hansson (S) om att AB Storstockholms Lokaltrafik ska ta ledartröjan för elbussen

Nr 2013:27 av Nanna Wikholm (S) om framtiden för skärgårdstrafiken

Nr 2013:28 av Dag Larsson (S) om kvalitetsredovisning av Nationella Diabetesregistret (NDR) inom primärvården

Interpellationerna ska besvaras vid nästa sammanträde.

(15)

Avslutning

Ordföranden avslutade sammanträdet kl. 15.31.

Vid protokollet

Elisabeth Angard Levander

Karin Mikaelsson

(16)

Anföranden vid Stockholms läns landstingsfullmäktiges möte den 22 oktober 2013

§ 143 Bordlagd interpellation 2013:15 av Helene Öberg (MP) om, när får Stockholm utökad prehospital dirigering

Anförande nr 1

H e l e n e Ö b e r g (MP): God morgon fullmäktige, ordförande, åhörare! Vi återkommer ofta här i fullmäktige till frågan om ambulansverksamheten och det är bra. Det är en fråga som förtjänar uppmärksamhet. Det är också en av landstingets verksamheter som förändras mycket, en verksamhet som vi får ny kunskap om, ny kompetens inom och en väldigt positiv utveckling av när det gäller vad ambulansverksamheten kan betyda för hela vårdkedjan i vårt landsting, vilket innebär att man inte bara ser ambulansen som en transportenhet mellan punkt 1 och punkt 2 utan som en vårdenhet.

Som en del av det har vi ställt krav på specialistutbildade sjuksköterskor i ambulansen. Den här interpellationen som jag har lämnat in nu handlar om att använda den specialist- kompetens som sjuksköterskorna i ambulansen har.

När jag har varit ute på verksamhetsbesök och praktik i ambulansen så har jag fått besked om att man inte får neka någon att åka med i ambulansen. Vi vet att samtalen till SOS Alarm och efterfrågan att åka ambulans har ökat dramatiskt. SOS Alarm har nu rättsfall att följa som gör att de nu för tiden prioriterar lite mindre än vad de gjorde tidigare. Det finns alltså en väldigt stor efterfrågan, och vi har en pressad ambulansverksamhet i Stockholm.

Vi har kunnig personal som arbetar i ambulansen som absolut skulle kunna göra kloka prioriteringar rörande vem som ska åka med i ambulansen in till akutsjukhuset, till geriatriken, till vårdcentralen, och vem som kan stanna hemma med råd och stöd rörande egenvård.

Nu har jag fått till svar att man har möjligheten att göra de bedömningarna i ambulansen, men uppenbarligen finns det någon form av brist i det här eftersom de som arbetar i ambulansen har uppfattat att de inte har rätt att neka någon att åka ambulans.

Jag är också fundersam rörande hur vi i Stockholm kan bli bättre på direktintag till geriatriken. Det är nämligen något som vi också har talat om väldigt länge. Det är inte säkert att gamla människor ska åka in till akutsjukhusens mottagningar, det är inte säkert att de behöver de resurser som finns där. Det kan vara så att de behöver träffa läkare som är kunniga på äldres sjukdomar. Då är direktintag till geriatriken något väldigt bra, men det tar lång tid att genomföra och vi har inte infört det på alla verksamheter i Stockholm. Varför tar det lång tid?

Detta är några av de saker som jag har funderat kring i den här interpellationen i syfte att avlasta både akutsjukhusen och ambulansverksamheten, så att vi kan få kortare körtid och bättre omhändertagande – helt enkelt en positiv utveckling av ambulansverksamheten.

Anförande nr 2

Landstingsrådet L u n d q u i s t (M): Ordförande och fullmäktige! Får jag, utöver det som står i mitt svar på Helene Öbergs interpellation, bara kortfattat komplettera svaren på fråga 1 och fråga 2 och ställa några frågor till Helene på den tredje frågan.

Får jag då säga – och jag har sagt det tidigare – att ambulansverksamheten inte är någon transportorganisation. Det var så tidigare. Det har väldigt många andra landsting eftersom de inte har någon specialistutbildad sjuksköterska i ambulansen. Detta är vad sjuk-

sköterskorna själva kallar för rullande akutmottagningar. De gör mycket självständiga bedömningar.

(17)

Så vill jag förtydliga mitt svar på fråga 1. Medicinska bedömningar görs inom ambulans- sjukvården dels vid SOS Alarm, av en sjuksköterska självständigt eller i samråd med den läkare som finns på SOS Alarm, dels av den specialistutbildade sjuksköterskan när hon kommer fram till patienten, självständigt eller i samråd till exempel vid en hjärtinfarkt. Man tar ett EKG och skickar in det till en kardiolog vid öppenvården. Akutsjukhuset gör en bedömning och skickar svaret och säger att den här patienten inte har en hjärtinfarkt, och patienten hänvisas då till någon annan vårdnivå, till exempel till primärvården.

Vi har en fördel i Stockholm genom att vi har specialistutbildade sjuksköterskor som gör de flesta bedömningarna självständigt i ambulansen, och vår vision är också att få bättre direktintag till geriatriken. Det sker dagtid men inte nattetid.

På fråga 2 vill jag komplettera mitt svar i det sista stycket: Ingen kan neka en patient ambulanstransport – det står inte tydligt i mitt svar – utan patientens samtycke. Ingen kan neka en patient ambulanstransport till en akutmottagning eller till geriatriken om patienten inte samtycker till det. Jag vet att vi båda två har erfarenhet av ambulansverksamheten eftersom vi båda två har åkt med. Jag har vid två tillfällen varit med då man tagit EKG och kardiologen på Södersjukhuset har bedömt att det inte är en hjärtinfarkt. Patienten har då fått stanna hemma och uppsöka sin husläkare dagen efter. Det är en väldigt positiv

utveckling att man kan skicka in EKG på det här sättet.

Jag vill också säga, eftersom Helene skriver om det i sin interpellation, att det inte vid något tillfälle har hänt att ambulansen har fungerat som en kostnadsfri sjuktransport eller

taxitransport till en akutmottagning. Jag vet inte vilka erfarenheter Helene har, men jag har inte vid något tillfälle hört att det någon gång har varit så att patienten inte har varit sjuk och ska få en bedömning antingen i hemmet av en specialistläkare, en kardiolog till exempel, eller av den här specialistutbildade sjuksköterskan. Jag upplever det inte, men vi får ha en diskussion och ta reda på mer om det är så att ambulanserna kör transporter gratis. Det gör vi ju i Stockholm.

Får jag också säga att ambitionen med ökat direktintag till geriatriken kommer att innebära att den specialistutbildade sjuksköterskan i ambulanser får en utvidgad möjlighet att självständigt bedöma den medicinska statusen hos framför allt äldre patienter som bedöms inte behöva sjukhusets högspecialiserade vård.

Får jag rörande fråga 3 ställa en fråga till Helene. På vilka konkreta punkter vill du att vi ska ändra vårt arbetssätt inom den prehospitala vården med hänvisning till Skåne och Halland?

Anförande nr 3

H e l e n a B a r g h o l t z (FP): Ordförande, landstingsledamöter! Det är precis så som det har påpekats här. Kraven på att man har specialistutbildade sjuksköterskor i ambulanser innebär ju verkligen att kompetensen inom ambulanssjukvården höjs.

Det är viktigt att utveckla ambulanssjuksköterskornas roll. Sjuksköterskan har ju en kvalificeras utbildning för att kunna göra självständiga bedömningar och sätta in korrekta vårdåtgärder utanför sjukhusen. I detta sammanhang är samverkansprojektet, kallat Akademiska ambulansen, betydelsefullt. Det genomförs i samarbete mellan landstinget, Karolinska Institutet och Sophiahemmets högskola. Det är de lärosäten som bedriver ambulanssjuksköterskeutbildningen i Stockholm.

Men Akademiska ambulansen är inte bara vad det kanske låter som, alltså en tränings- ambulans för studenter. Den ska också göra det möjligt att utveckla och kvalitetssäkra prehospital vård och stärka det patientnära samarbetet. Det bedrivs ju ett omfattande utvecklingsarbete rörande ambulanssjukvården i Stockholms län. Syftet är att kunna göra det som vi alla tycker är så viktigt, nämligen att erbjuda patienterna korrekt vård på korrekt nivå.

(18)

Den patientnära forskningen och den här prehospitala vården förstärks genom det här projektet, Akademiska ambulansen.

Inom landstinget finns också läkare på SOS Alarm som kan medverka vid bedömningen av patienternas tillstånd. Då gör man gemensamma bedömningar med ambulans-

sjuksköterskan för att göra det möjligt att patienten hamnar på korrekt vårdnivå. Den behöver inte och ska inte alltid vara en akutmottagning. Det finns en forskningsavhandling av forskaren Veronica Vicente. Hon utvecklar en metod som innebär att äldre transporteras direkt till specialistklinik, till exempel geriatriken, utan att behöva gå via akutmottagningen.

Detta är något som många har efterlyst.

Det är helt uppenbart att ambulanssjuksköterskorna spelar en viktig roll när det gäller ambulanssjukvården och utvecklingen av den. De är ju specialistsjuksköterskor som har ambulanssjukvård som specialitet. Jag har sett att det råder brist på sådana i dag, och större lär väl den bristen bli när vi nu utvecklar ambulanssjukvården. Därför hoppas jag att den satsning som nu görs, på Folkpartiets initiativ, på vissa grupper av specialistsjuksköterskor inom en snar framtid också kommer att omfatta ambulanssjuksköterskorna.

Den planerade översynen av frågan om hur landstinget kan göra det mer attraktivt för sjuksköterskor att vidareutbilda sig kommer förhoppningsvis också att omfatta

ambulanssjuksköterskor.

Ordförande, det är spännande och viktiga saker på gång inom ambulanssjukvården som kommer att påverka hela den framtida sjukvården.

Anförande nr 4

H e l e n e Ö b e r g (MP): Tack, Helena, för ditt spännande inlägg! Jag delar många av era förhoppningar och de satsningar som ni i Folkpartiet har gjort. De är jättebra!

Det främsta syftet med den här debatten och den här frågan är att det har blivit väldigt tydligt att det i huvudsak inte är en rättighet att åka ambulans. Vi vill att specialist-

sjuksköterskorna ska få använda sin kompetens fullt ut och kunna styra patienten till andra mottagningar eller vård på annat sätt än direkt till akutmottagningen. Det är bra att det är tydligt klartgjort. Fortfarande finns de där faktorerna som handlar om att man inte kan göra det mot patientens vilja.

Det är klart att patientens delaktighet är viktig, men kanske skulle man vilja tänja på den saken lite grand i den här frågan, eftersom risken är att man tar resurser från de svårast sjuka om man går med på den enskildes förväntningar. Detta är inte någon lätt fråga att lösa på stående fot.

När det gäller Lars Joakims fråga till mig om hur jag exakt skulle vilja ändra arbetssättet här i Stockholm och göra det mer likt det som gäller i Skåne och Halland, så är det på det sättet att de i Skåne och i Halland redovisar konkreta siffror på vad deras arbete har åstadkommit i form av avlastning på akutsjukhusen. Det är jag ju intresserad av att vi ska uppnå i

Stockholm också, ett arbetssätt som är konkret och faktiskt avlastar akutsjukhusen.

Anförande nr 5

Landstingsrådet L u n d q u i s t (M): Det är ju uppenbart att vi ligger lite före både Skåne och Halland. Du måste ju ha haft några idéer när du skrev din interpellation. Du håller mest med om att det fungerar väldigt bra i Stockholm.

Vård på annat sätt. Ja, det är den frågan vi jobbar med. Jag ser ju gärna att vi har direktintag till geriatriken dygnet runt, men det är också en prioriteringsfråga vad man ska ha på

nätterna. Jag vet inte om Helene har följt med på ett nattpass. Då är det så att det framåt halv tolv slutar ringa hos SOS Alarm, och sedan sätter folk i gång att ringa igen framåt

(19)

förmiddagen. Då är frågan om vi ska hålla både akutmottagningarna och geriatriken öppen.

Geriatriken är en viktig avlastning för akutsjukhusens akutmottagningar.

Så till frågan om patientens rätt. Ja, det får stå för Helene att hon vill se över den frågan. Jag tror att ingen ringer till en ambulans för sin egen, för en anhörigs eller för någon annans räkning om man inte tror att personen i fråga behöver en ambulanstransport. Däremot är det viktigt att patienten har något att säga till om och att det hela sker i samråd.

Jag är väldigt imponerad av sjuksköterskorna i ambulanserna som för ett väldigt lugnt samtal med patienterna oavsett hur svårt sjuka de är, men transporten ska alltid ska ske i samråd med patienten. Jag vill inte rucka på den principen.

§ 144 Bordlagd interpellation 2013:16 av Tomas Melin (MP) om behov av ökad kunskap om endometrios

Anförande nr 6

T o m a s M e l i n (MP): Ordförande, ledamöter! Min interpellation gäller endometrios, en sjukdom som upp till var tionde kvinna i fertil ålder lider av. Den består i att livmoder- slemhinnan sprider sig utanför livmodern, vilket kan ge svåra smärtor i samband med menstruation, och för en del blir smärtorna så svåra att det krävs regelbundna sjuk- skrivningar.

År 2007 utarbetade landstinget en fokusrapport om endometrios, där man bland annat slog fast att det saknas en tydlig vårdkedja och att det är svårt för dem som drabbas att få korrekt diagnos. Enligt rapporten tog det i genomsnitt nio år innan den drabbade kvinnan kunde få korrekt diagnos.

I interpellationssvaret berör landstingsrådet några saker som har förbättrats. Bland de femton förbättringar som nämns är inrättandet av endometrioscentrum i Huddinge och att nya specialistmottagningar har etablerats. Det är utmärkta förändringar, men som

landstingsrådet säkert också känner till så ligger den stora problematiken i dag i ett betydligt tidigare skede. Faktum är att många kvinnor i dag går obehandlade. Människor tror att även svåra smärtor i samband med menstruation är normalt. De som söker hjälp blir i

primärvården ofta avfärdade eller feldiagnostiserade.

Inom de här områdena är landstingsrådets svar betydligt mer diffust och undvikande. Några åtgärder som kan förväntas minska genomsnittstiden för att få korrekt diagnos – som i dag är nio år – verkar över huvud taget inte finnas. Någon ambition att följa upp rapporten med nya utvärderingar eller lägesbeskrivningar finns heller inte. Därför blir min följdfråga: Tar Alliansen problematiken endometrios på allvar? Om ni gör det, vilka åtgärder planerar ni då för att minska den tid som det i genomsnitt tar för en kvinna att få korrekt diagnos, och hur tänker ni kontrollera att åtgärderna fungerar?

Anförande nr 7

Landstingsrådet R e i n f e l d t (M): Fru ordförande! Tack, Tomas Melin, för din mycket angelägna interpellation! Det skriftliga svar som jag skrev i september månad handlar just om hurdant utbudet är och om utbyggnaden efter år 2007, som du också hänvisar till. Det handlar också litet om utbildning och informationsinsatserna.

Mycket har ju hänt sedan år 2007, vilket du själv berörde. Det kan ni se i det skriftliga interpellationssvaret. Först och främst har vårdval specialiserad gynekologi införts. Det infördes år 2012 och har inneburit att 22 nya mottagningar har tillkommit. Varför är det bra i detta sammanhang? Jo, det underlättar möjligheten att söka sig till en specialist. Det innebär också att fler fall av endometrios upptäcks, eftersom fler får nära till vården.

Det är också väldigt viktigt att Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har etablerat ett centrum för bara ett och ett halvt år sedan. Där har man också samlat all specialist-

(20)

kompetens i ett gemensamt resurscentrum för endometrios. Där finns erfarna gynekologer med utbildning och kunskap som hjälper patienten med korrekt medicinsk behandlig.

Smärtläkare ser till att korrekt smärtlindring ges, om det finns svåra smärtor, och beroende på individuell sjukdomsbild används också operationsmetoder i dag. Vid de här

operationerna deltar olika specialister, allt efter behov.

Vid det här centret kan man också få hjälp med psykosomatisk, sexologisk behandling. Hur är det att leva med sjukdomen? Det påverkar ju såväl det sociala livet som övriga kroppsliga funktioner. Det finns också kuratorer där, det finns sjukgymnaster. Där finns även

psykoterapeutisk och sexologisk inriktning. Det här är några av de funktioner som ingår i det multidisciplinära teamet som numera arbetar på Huddinge sjukhus. Nära kontakt finns också med kvinnoklinikens fertilitetsenhet.

Det har hänt väldigt mycket sedan år 2007, och vi har nu ett vårdval inom detta område samt ett specialiserat centrum. Det finns dessutom väldigt mycket mer information till medborgare, till patienter, i dag jämfört med tidigare. Om man gör en snabb sökning på Vårdguiden så ska man se att väldigt mycket information som handlar om stöd och om frågan om var man kan söka hjälp finns att tillgå i dag.

Anförande nr 8

C a t r i n M a t t s s o n (C): Ordförande! Ungefär 10 procent av alla kvinnor i fertil ålder är drabbade av endometrios, och många lider i tysthet av en sjukdom som många inte ens har hört talas om, än mindre kan uttala namnet på.

Många kvinnor som söker hjälp mot svåra menssmärtor har tyvärr upplevt att de inte blir tagna på allvar utan får höra att smärta är en del av att vara kvinna. Att ha svåra smärtor som hindrar ens vardagsliv är inte normalt. Det finns hjälp att få.

Det finns ingenting som botar men det finns behandlingar som väsentligt kan förbättra de drabbade kvinnornas livskvalitet.

Då många lider i tysthet är det viktigt att informationen sprids. Jag vill därför tacka dig, Tomas Melin, för att du tar upp frågan i dag och tacka Filippa Reinfeldt som ger ett mycket klargörande svar om alla förbättringar som sker och som har skett av vårdkedjorna sedan år 2007, såsom inrättande av Endometrioscentrum, informationen på Vårdguiden och

förbättrad kunskap inom primärvården och inte minst det faktum att vi har fler specialister som kan ge hjälp och stöd i de här frågorna.

Läget år 2013 är ändå mycket bättre än vad det var år 2007, och det vi önskar är att ingen kvinna ska behöva lida i tysthet av en sjukdom när besvären går att lindra väsentligt.

Anförande nr 9

P i a O r t i z - V e n e g a s (V): Jag vill också tacka Tomas för att han tar upp en väldigt viktig fråga. Det här är en väldigt plågsam sjukdom och inte alls så ovanlig som man skulle kunna tro. De flesta människor som vi pratar med har kanske inte ens hört talas om den här sjukdomen.

Jag tycker att Filippa har gett ganska bra svar. Det har ju vidtagits flera åtgärder som är väldigt bra sedan år 2007, men det finns väldigt lite gjort när det gäller utbildningsinsatser.

Om det skriver du väldigt kortfattat. Den uppfattning jag får när jag läser hennes svar är att den enda utbildningsinsats som har gjorts är sådana som gäller läkarna.

Därför vill jag ta upp en del som handlar om att bli avvisad i vården. Läkaren träffar man faktiskt inte förrän man får en tid och anses vara sjuk. På väldigt många vårdcentraler är det i dag distriktssköterskan som avgör om man över huvud taget behöver en läkartid. I väldigt många fall som gäller unga flickor som går i skolan är det skolsköterskan som avgör om de behöver gå till läkare.

(21)

Jag undrar därför var man kan återfinna sjuksköterskorna i den här utbildningsinsatsen, för det är en nyckelgrupp inom vården?

Anförande nr 10

T o m a s M e l i n (MP): Jag skulle vilja ansluta mig till det som sägs om utbildningen och åter en gång understryka behovet av utbildning till både allmänheten och första linjens vård, alltså primärvården, skolhälsovården och liknande.

Jag skulle inte alls bli förvånad om många i den här salen aldrig har hört talas om

endometrios tidigare. Jag gissar att ni inte blir förvånade om ni på nästa trevliga middag tar upp den här frågan och inser att de flesta där inte alls vet vad ni pratar om.

Jag tror att vi kan vara överens om att kunskapen om den här sjukdomen är förtvivlat liten.

Därför är min fråga hur landstinget planerar att arbeta vidare med den här frågan.

Vi vet att det år 2007 tog nio år innan man fick en korrekt diagnos. Vad tyder på att den siffran, med de åtgärder landstinget har vidtagit fram till i dag, väsentligen har minskat?

Säkert inte mycket. Därför undrar jag vilka åtgärder som återstår att göra och hur vi går vidare. Framför allt vill jag veta hur vi ska mäta att de åtgärder som vi har gjort faktiskt också har gett resultat. Vad planerar Filippa Reinfeldt att göra för att de nio åren åtminstone i ett första steg ska ha minskat innan den här mandatperioden är slut?

De här frågorna har vi inte fått svar på i dag, även om jag också tycker att de åtgärder som vidtagits är positiva.

Anförande nr 11

Landstingsrådet R e i n f e l d t (M): Fru ordförande! Självklart är ytterligare en viktig del i arbetet med att förbättra vården att primärvården utvecklar sin kunskap på området. Precis som Pia nämnde handlar denna utbildning om fler yrkesgrupper eller yrkeskategorier än doktorerna, även om det självklart är väldigt viktigt att de som ställer diagnos är de som i första hand ska ha utbildning. Självklart är det viktigt att fler har kännedom och kunskap, inte minst viktigt är detta när patienter med kanske rätt så diffusa besvär ibland vänder sig till vården för att få tid hos en läkare. I det sammanhanget skulle jag ändå vilja framhålla att det faktiskt tack vare vårdvalet är så oerhört mycket enklare att få en tid och få diagnos ställd och få vård.

I interpellationssvaret nämner jag också att primärvården tar del av nya rapporter från Svensk förening för obstetrik och gynekologi. Det gör att man inhämtar nya rön och

kunskaper därifrån och utvecklar sin kompetens. Kombinerat med detta finns det också det som kallas för VISS, alltså det medicinska och administrativa stödet till primärvården i Stockholms län. Det har också utvecklats inom området endometrios.

Det fungerar bland annat så att om en patient kommer in och uppger symptom som till exempel ont i magen så kommer det upp något som kan kallas för en synonymordlista. Där är det i dag så att man får den typ av symtombeskrivningar som gör att man faktiskt kan börja diskutera den här frågan med patienten. Tidigare kanske det inte ens fanns kunskap eller kännedom om detta hos läkaren. Det är naturligtvis en förbättring som har ägt rum vilket naturligtvis i sin tur innebär att fler kvinnor har möjlighet att få korrekt diagnos av denna sjukdom som är relativt dold. Om man får rätt diagnos så har man naturligtvis också större möjlighet att få rätt typ av behandling.

Det är klart att det har hänt väldigt mycket positivt på det här området.

Jag nämnde Vårdguiden och den information som finns där. Den har utvecklats och den ska vi naturligtvis fortsätta att utveckla. Det ska vi alltid göra på alla områden där det är möjligt.

(22)

I dag är det så som jag sade i mitt tidigare inlägg. Om man går in och söker där så finns detta med på Vårdguiden, både hur man hittar en utvecklad beskrivning med råd men också hur man som patienter kan söka vård. Jag vill också säga till Pia att det självklart är så att det här centret på Huddinge är relativt nytt. Det har funnits i ett och ett halvt år.

Självfallet måste man se till att all personal som möter patienter med den typen av symptom eller som behöver komma till vården blir uppdaterad. Det är något som centret kan jobba med men det kan man också jobba med genom de olika organ som vi har för att jobba med vårdsakkunniga.

Anförande nr 12

T o m a s M e l i n (MP): Ja, det är klart att det har hänt mycket positivt. Det håller jag med landstingsrådet om. Men har vi gjort tillräckligt?

Jag uppfattar att vi är överens om att det återstår mycket att göra. Då blir frågan: Hur går vi framåt? På den frågan saknar jag tyvärr ett tydligt svar, men jag uppfattar att det ändå finns en vilja att arbeta vidare med de här frågorna, och det hoppas jag att vi kan göra

tillsammans.

§ 145 Bordlagd interpellation 2013:17 av Lennart Rohdin (-) om landstingets hantering av lagen 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk Anförande nr 13

L e n n a r t R o h d i n (-): Fru ordförande! Jag vet att det hör till god ton att tacka för svaret, och jag tackar för svaret! Jag förstår naturligtvis att det inte är Torbjörn Rosdahl själv som har skrivit svaret, inte heller tagit fram underlaget till det.

Jag vet också att det inte hör till god ton att be någon skämmas. Men jag måste säga att jag skäms mer än någonsin över att företräda Stockholms läns landsting efter att ha tagit del av det här svaret och framför allt den verklighet i landstinget som detta återspeglar.

Det var en lång interpellation, och det har getts ett långt svar. Om jag hade nöjt mig med att bara fråga: Hur tillämpar Stockholms läns landsting lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk? så hade svaret kanske kunnat vara lika kort, nämligen: knappast alls. Det är pinsamt.

I det här landet finns det 64 kommuner om ingår i förvaltningsområde för något av de nationella minoritetsspråken från Stockholm och Göteborg, de två största, till Arjeplog och Dorotea, de två minsta.

Tolv av landets landsting och regioner ingår också, från Stockholms läns landsting som är det största, till Jämtlands läns landsting, som är det minsta.

När det gäller hur man tillämpar lagen om minoriteter och minoritetsspråk så ligger Stockholms läns landsting på delad sista plats. Då är Stockholms läns landsting det landsting som har överlägset flest invånare från var och en av de nationella minoriteterna.

Stockholms läns landsting är också det landsting där de nationella minoriteterna är bäst organiserade, men Stockholms läns landsting ligger på delad sista plats.

De åtta frågor jag ställde var dessa.

Hur har landstinget tillämpat lagens intentioner? På den frågan får jag inget svar. Hur hanterar man lagens krav på samråd? Svaret är: inte alls. Hur hanterar man lagens krav på att informera om minoriteternas rättigheter? Svaret är: inte alls.

(23)

Hur mycket av det statsbidrag som landstinget har fått har man använt? Ungefär hälften.

Hur har landstinget valt att synliggöra de fem nationella minoriteterna? Svaret är: inte alls.

Vilka utbildningsinsatser har gjorts inom landstinget? Svaret är: inte alls.

Hur tillgodoser landstinget de fem nationella minoriteternas kultur i sin verksamhet? Svaret är: knappast alls. Hur följs landstingets åtgärdsplan upp? Det framgår inte. Vilken

redovisning sker till landstingsfullmäktige? Ingen alls.

Anförande nr 14

Landstingsrådet R o s d a h l (M): Fru ordförande! Tack så mycket för interpellationen! Ni vet ju att Stockholmsregionen upplevs som spännande att bo och verka i. Man vill investera här. Regionen växer och blir mer internationell. En av regionens styrkor är att här finns ett myller av kultur och människor. Vi ska vara öppna för alla och låta alla känna sig välkomna på samma sätt som de som redan bor här ska känna att de är med i den kulturella

blandningen i huvudstadsregionen. Detta gäller inte minst de nationella minoriteter som har särskild ställning i Sverige.

När vi talar om rättigheter och integration är det särskilt viktigt att hålla i minnet det

särskilda ansvar som finns gentemot de minoriteter som har funnits i Sverige under lång tid och som ofta har nekats möjlighet att lära sig och använda sitt språk. Ett speciellt ansvar har just vi, Stockholms läns landsting, för den finska minoriteten.

Landstinget har också genomfört ett antal olika åtgärder sedan lagen om nationella

minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft. Det tål dock att sägas att landstinget kan bli bättre, och mer kan göras. Det var en ny uppgift som ålades landstinget när lagstiftningen trädde i kraft, och det tar faktiskt tid att genomföra och utvärdera insatser.

Det är med största respekt för uppgiften som vi också fortlöpande har utvecklat

verksamheterna och även har för avsikt att i fortsättningen förbättra våra insatser, bland annat genom det uppdrag att utveckla planen som landstingsdirektören har gett till den administrativa direktören.

Lennart, du har ställt åtta frågor, och de återfinns också i texten så jag repeterar dem inte här i dag. Men den 1 januari 2010 trädde lagen om nationella minoriteter och

minoritetsspråk i kraft. Med utgångspunkt i den nya lagen fattade landstingsfullmäktige år 2010 beslut om en åtgärdsplan avseende nationella minoriteter och rätten att använda minoritetsspråk inom Stockholms läns landsting.

Vi är ett förvaltningsområde för det finska språket, vilket innebär särskilda skyldigheter att tillhandahålla information för finsktalande, men ska vid behov även informera på de andra nationella minoritetsspråken. Länsstyrelsen beviljar årligen ett statsbidrag på

250 000 kronor till Stockholms läns landsting för åtgärder som ska gynna den finskspråkiga gruppen.

Stockholms läns landsting har i huvudsak riktat in sig på satsningar på finska, och en konkret åtgärd som genomfördes direkt var att översätta och anpassa informationen om landstinget som organisation, den politiska processen och information om hur invånare kan vara med och få insyn i ärenden och också ta del av fattade beslut i fullmäktige. Jag ber att få återkomma strax i ett nytt anförande.

Anförande nr 15

G u n i l l a R o x b y C r o m v a l l (V): Jag sällar mig till dem som tackar. Tack, Lennart Rohdin, för att du har ställt dessa åtta mycket adekvata frågorna som vi saknar svar på.

Jag hör, Torbjörn Rosdahl, att vi ska känna och att vi kan bli bättre och att vi har beslutat.

Men frågan i det här är ju: vad har hänt? Tja, ingenting alls, som Lennart säger. Jag ska gå igenom frågorna lite senare.

(24)

Vi kommer senare i dag också till en beslutspunkt i det här ämnet, eftersom vi i

Vänsterparitet har väckt en motion i samma anda. Jag kan redan nu avslöja att vi kommer att begära återremiss på det ärendet eftersom vi har fått felaktiga svar.

Jag hoppas att ni alla i landstingsfullmäktige tar det språkpaketet som vi har delat ut i foajén, som vi tyvärr inte får dela ut här i salen. Det kan vara ett underlag till det som borde finnas i vårt landsting men som inte finns.

Det är åtta mycket relevanta frågor. Vad handlar de om? Jo, de handlar om att vi tillsammans med en mängd andra kommuner och landsting är förvaltningsområde för sverigefinländarna och det finska språket. Detta uppdrag har vi inte på något sätt tagit på allvar.

Vilka ingår nu i den här gruppen? De är många. De har faktiskt funnits i Sverige sedan 1100- talet. En del av dem är de som bor i Tornedalen och som har bott där i hela livet. De är inte invandrade till vårt land, men de har sitt alldeles egna språk. Det är tornedalsfinnarna.

Vi har haft invandring till vårt land av finländare under perioder, det är perioder som går århundraden tillbaka i tiden. Det här är en av de minoriteter som har bott här mycket länge.

Finnar flyttade hit före år 1809, då var Sverige och Finland ett rike. Vi har finnskogar på många olika ställen, och det finns ättlingar till dem som upplevt att de inte har rätten att tala sitt språk och kanske är det så att det finska språket inte anses vara ett så fint språk. Vi måste verkligen framhålla det här språket som ett av de svenska språken.

Vi har finnar som har flyttat hit efter år 1809, de är alltså de enda som kan kallas invandrare eftersom de andra ju har bott här i tusen år. De utgör i dag en majoritet av dem som är finsktalande i Sverige. Vi hade också en stor invandringsvåg kring år 1954. Som ni hör har det kommit stora vågor av finländare som har finska som modersmål.

Jag hinner inte gå in så mycket mer på det här, men det sitter ju personer i fullmäktige som representerar en mängd kommuner, till exempel Haninge, Huddinge, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Upplands Väsby, Upplands Bro och Österåker. Vi i Stockholms läns landsting är tillsammans förvaltningsområde. Det här är något som alla

fullmäktigeledamöter kan ta med sig hem. Vad gör vi egentligen för den finsktalande befolkningen som vi har ett särskilt ansvar för? Jag sätter upp mig på talarlistan igen.

Anförande nr 16

M a r i e - H e l e n a F j ä l l å s (MP): Jag vet inte hur bekanta ni är med den här lagen.

Uppenbarligen är Alliansen inte så bekant med den, så jag tänkte få läsa upp en paragraf ur den.

”Láhka rijkalasj unneplågoj ja unneplågogielaj birra. § 3 Tjuottjudusfábmudagá galggi gå la dárbbo sjiehtesláhkáj diededit rijkalasj unneplågojda sijá rievtesvuodaj birra dán lága milta.”

Det är § 3 i den här lagen som handlar om att förvaltningsmyndigheter vid behov ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter i enlighet med denna lag.

I svaret sägs att det på hemsidan sll.se finns information på finska om hur landstinget styrs och om hur man som invånare kan påverka. Det är det svar som vi får. Det är en del av grundskyddet. §§ 3–5 innehåller grundskyddet i lagstiftningen och gäller samtliga minoriteter. § 3 i lagen uppfyller landsting alltså inte.

§ 4 handlar om att skydda och främja språken och kulturen inom de nationella

minoriteterna. Det gäller särskilt barns möjligheter att utveckla sin nationella identitet och sin språkliga identitet. Hur landstinget gör detta framgår över huvud taget inte av svaret.

Om landstinget uppfyller § 4 vet vi egentligen inte, men jag tror inte det.

(25)

§ 5 handlar om samråd med myndigheter, i det här fallet landstinget. Landstinget ska så långt det är möjligt samråda med de nationella minoriteterna. På den här punkten erkänner Torbjörn Rosdahl själv att landstinget inte gör det. Vi uppfyller alltså inte heller § 5 som avser grundskyddet. Av tre paragrafer i grundskyddet i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk uppfyller landsting inte två, och när det gäller den tredje vet vi egentligen inte hur det är, för det svarar landstingsrådet inte på.

Då är ju frågan hur vi ska arbeta för att åtgärda det här. Om man vet att man inte uppfyller delar av lagen så måste man ha en plan för hur man ska åtgärda den stora bristen.

Anförande nr 17

L e n n a r t R o h d i n (-): Tack, Torbjörn! Det var ett mer engagerat inlägg än jag hört någonsin från landstinget här i Stockholms län, även om konkurrensen inte är så stor. Det vore bra om det förmedlades vidare ut i verksamheten.

Men jag vill säga till dig, Torbjörn Rosdahl, att när du säger att landstinget har valt att fokusera på finska språket så är det faktiskt så att lagen inte ger någon möjlighet att prioritera mellan minoritetsspråken, mellan de fem nationella minoriteterna. Lagen föreskriver att man ska ägna sig åt samtliga fem. Stockholms läns landsting har sorgfälligt undvikit att ägna sig åt de fyra som inte är det finska språket.

Lagen och Europarådets konventioner, som ligger bakom lagen, sätter fokus på en sak framför allt annat, och det är att minoritetspolitiken ska bedrivas i dialog med, i samråd med företrädare för de nationella minoriteterna. I den proposition som alliansregeringen lade fram när lagen antogs skriver regeringen: Nationella minoriteter bör särskilt engageras och ges möjlighet att påverka i frågor som rör användandet av ekonomiska resurser avsatta för minoritetspolitiska åtgärder. Det är riktigt att landstinget har använt ungefär hälften av det ganska lilla statsbidrag som landstinget får för de här sakerna. Inget av detta har skett i samråd med berörda nationella minoriteter. Som vanligt har storsamhället suttit och tyckt vad som är angeläget att göra – inte frågat minoriteterna.

En fråga som jag ställde i min interpellation var frågan om hur man har utbildat och informerat i landstinget. Svaret är ju: inte alls.

Stockholms läns länsstyrelse, under ledning av en partivän och tidigare gruppledare här i landstinget, inbjöd kommuner och landsting i regionen till en utbildnings- och

informationskonferens för två veckor sedan, drygt en kilometer härifrån. En tjänsteman från miljösidan och en politiker – gissa vilken – deltog.

Landsting som Norrbotten, Jämtland och Region Skåne har ägnat sig mycket åt information och utbildning i de här frågorna.

Det intressanta är att de som vet någonting förstår att de behöver veta mer. De som inte vet någonting förstår inte att de behöver veta alls.

Anförande nr 18

A n n i k a H j e l m (MP): Det här är ju en fråga om demokrati, om synen på demokrati och synen på olika människor och olika grupper av människor. Sannolikt är var åttonde invånare i Stockholms län en person med bakgrund i någon av de nationella minoriteterna. Det är en ganska stor del av vår befolkning som enligt lag har rätt till inflytande och delaktighet i frågor som berör dem.

Eftersom Stockholms läns landsting inte på något sätt har samrått med de berörda

minoriteterna ens i de få insatser som man jag gjort när det gäller att översätta diverse saker till finska, så tycker jag att det här är ganska uppseendeväckande. Det kan inte vara särskilt svårt att få till stånd samråd. I Stockholm är de nationella minoriteterna mycket mer välorganiserade än i andra delar av landet. Här finns representanter för organisationer för

(26)

alla de fem nationella minoriteterna. Det är inte en särskilt svår uppgift att se till att man samråder med dem. Det är ett minimikrav.

Om man har en ambition att följa lagen, om man har höga demokratiska mål, vilket jag har uppfattat att man åtminstone säger sig ha, så är det inte rimligt att man fortsätter att inte ta de nationella minoriteternas rättigheter till inflytande på allvar.

Anförande nr 19

G u n i l l a R o x b y C r o m v a l l (V): Lennart Rohdin sade detsamma som jag ska säga på ett annat sätt. Ni kan hänga med i texten på s. 2. Där säger man att Stockholms läns

landsting i huvudsak har inriktat sig på satsningar inom språkområdet finska. Vad har man gjort? Vi vet att man inte har gjort det ordentligt eller nästan inte alls för dem som pratar finska. Vad har man gjort dem som pratar meänkieli, vad har man gjort för romer, för dem som talar jiddisch och för samer?

Själva hanteringen och åtgärder har betalats med statsbidrag som landstingsstyrelsen har ansvar för. Jaha, på vilket sätt har man tagit det ansvaret? Vad har man gjort av de här pengarna? Det påstås att av 500 000 kronor har man använt 250 000 kronor om året, men vart har de tagit vägen?

Man har inte fört någon dialog alls med företrädare för de fem nationella minoriteterna.

Inget samråd har skett över huvud taget.

Man säger också att kulturnämnden via sin förvaltning har uppmuntrat till olika kulturella evenemang. Vad har man då uppmuntrat till och har det ingått i det här? En uppmuntran till kulturella evenemang är väl ganska allmänt och luddigt skrivet.

Man säger sist men inte minst att det här språkpaketet finns på våra mödravårdscentraler och BVC. Det har aldrig beställts av Stockholms läns landsting, så jag måst tyvärr säga att det är lögn i det som vi har fått som underlag. Det är allvarligt.

Anförande nr 20

C a t a r i n a W a h l g r e n (V): Ordförande, fullmäktige! Jag tänkte uppehålla mig vid den paragraf som säger att barns utveckling av en kulturell identitet och deras användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Då undrar jag hur översatta hemsidor främjar barns utveckling av en kulturell identitet.

Det finns så mycket annat som vi som ett stort landsting skulle kunna göra, och det här språkpaketet är bara ett litet exempel på hur vi kan få familjer och barn att känna att vi uppskattar deras språk och deras kultur som en del av samhället och hur vi kan få dem att känna sig stolta och föra vidare det här till sina barn och barnbarn. I stället för att gå och känna att man kanske är ett problem för att man inte förstår det språk som talas, att man måste ha extra resurser för det, så kan man utveckla det. Det här gäller när barnen är små.

När de växer upp kommer de att stöta på samma sak i skolan där det inte finns tillräckliga resurser och tillräckligt kompetenta lärare för att de ska kunna få sin modersmåls-

undervisning, vilket också är en lagstadgad rättighet. Jag tycker att det här uppmanar till att vi som är en stor församling ska göra mer.

Anförande nr 21

Landstingsrådet R o s d a h l (M): Fru ordförande! Sällan har det blåst så mycket runt mitt huvud som nu. Jag känner lång väg att här finns förbättringsmöjligheter.

Jag har ju varit i kontakt med ansvariga i förvaltningen. Till exempel när det gäller frågan om information till barnavårds- och mödravårdscentraler så träffade jag generalsekreteraren