SOCIALDEMOKRATERNA SÄRSKILT UTTALANDE
1 (3)
2013-04-09 LS 1210-1379
Landstingsstyrelsen, ärende 7
Årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting
Stockholmsregionen fortsätter att växa kraftigt. 36 000 nya invånare under 2012 är ett gott utgångsläge för att skapa en dynamisk tillväxtregion i Stockholms län. Men det kräver att det finns en framsynt politik som orkar möta framtidens utmaningar.
En politik som ser betydelsen av en sammanhållen region i Stockholm som samverkar med kommunerna för att öka bostadsbyggande. En politik som vågar investera i infrastruktur, i kollektivtrafik och i sjukvård. Investeringar som borde ha påbörjats långt tidigare, men som nu börjar bli alltmer akuta. Den moderatledda majoriteten har under sex år skjutit upp nödvändiga satsningar och prioriterat investeringar som inte ger de mest effektiva lösningarna för att möta det ökande resandet eller minska ohälsan i Stockholms län. Konsekvenserna av detta ser vi idag som brist på vårdplatser, trängsel i kollektivtrafiken och på vägarna. En utveckling som hämmar tillväxten och utvecklingen i vår region.
Samtidigt som befolkningen växer så ökar även behovet av vård i länet. Dessvärre ökar inte landstingets skatteintäkter proportionerligt i förhållande till kostnaderna för den ökande vårdtyngden eller vårdkonsumtionen. Detta växande gap mellan intäkter och kostnader är ett allvarligt hot mot såväl landstingets ekonomi och verksamhet och därmed även ett hot mot medborgarnas möjligheter till god sjukvård. Vi Socialdemokrater ser ett stort behov av ett mer målmedvetet arbete för att effektivisera landstingets verksamheter i syfte att få ut mer kvalitet för skattebetalarnas pengar. Genom bättre styrsystem och arbetssätt, stärkt
upphandlingskompetens och bättre ledarskap finns förutsättningar för förbättrad effektivitet inom både hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. Åtgärder hade behövt vidtas för att kraftigt reducera byråkratin och minska användandet av konsulter inom landstingets samtliga förvaltningar. Istället har byråkratin ökat samtidigt som landstingets konsultberoende inte har minskat. Stockholms läns landsting har idag Sveriges högsta landstingsskatt, men trots det är vare sig
sjukvården eller kollektivtrafiken rustad för att möta utmaningarna med den växande befolkningen.
Inom sjukvården ser vi en oroande utveckling med ett starkt och ständigt ökande tryck på akutsjukhusen. Det håller inte som majoriteten att hänvisa till nya
vårdplatser som ska bli klara efter 2018. Problemen måste lösas här och nu. Under de kommande ny- och ombyggnationerna av de större sjukhusen kommer vårdplatserna att bli färre. Det blir därför än mer viktigt att arbeta med vårdens innehåll och hur nya arbetssätt kan bidra till ökad vårdkvalitet.
Stockholms läns landsting FÖRSLAG TILL BESLUT 2 SOCIALDEMOKRATERNA
2012-12-11 LS 1211-1466
Fler vårdval har tillförts under året, trots att det fortfarande saknas rutiner för uppföljning och kvalitetssäkring. Ersättningssystemet i vårdvalen leder också till att ojämlikheten inom vården i Stockholms län ökar. Detta blev särskilt tydligt då vårdval gynekologi infördes 2012 vilket ledde till att gynmottagningen i Hallunda tvingades stänga på grund av skevheterna i ersättningssystemet. Konsekvensen av detta blev att det inte finns några kvinnliga gynekologer mellan Liljeholmen och Söder-tälje. Detta måste beskrivas som ett misslyckande för landstingsmajoriteten, då vare sig hälsan eller tillgängligheten ökade för invånarna i Stockholm av införandet av detta vårdval. Stora svårigheter väntar även för södra länet då majoriteten
fortfarande inte har kunnat bestämma sig för hur Huddinge sjukhus skall upprustas.
Sjukhusets lokaler har nått sin tekniska livslängd. Locum, landstingets
fastighetsförvaltare, dömer ut lokalerna och nyhetsinslagen om hur avloppsvatten rinner längs väggarna i operationssalarna har duggat tätt. Ändå tiger Moderaterna om hur södra länets medborgare skall kunna garanteras sjukvård.
Tunnelbanan har slagit i kapacitetstaket i de centrala snitten och behöver byggas ut.
Med ny kapacitetsstark kollektivtrafik avlastas inte bara befintligt system utan det skapar också möjligheter för nya bostads- och arbetsplatsområden. Initiativ till en samlad utbyggnadsstrategi borde ha tagit av den politiska majoriteten, men den politiska viljan har saknats. Istället fick regeringen gå in och skjuta sina
allianskolleger i Stockholms läns landsting framför sig och lova att tunnelbanan ska byggas ut till Nacka. Men det räcker tyvärr inte. På samma vis behöver Hagastaden och
området kring Nya Karolinska de fördelar som en utbyggd tunnelbana kan ge. Inte minst är det viktigt för det forsknings- och utvecklingskluster kring Life Science som förhoppningsvis växer fram i området. Kapacitetsstark trafik möjliggör både tät bostadsbebyggelse, företagsetableringar och skapar snabba transporter till arbete och studier.
AB SL har uppvisat anmärkningsvärt stora ekonomiska underskott under de senaste åren. Bristerna i styrning och intern kontroll har granskats och kritiserats hårt av landstingets revisorer. Förvaltningen har gjort ett omfattande arbete med att komma tillrätta med flera av de påpekade bristerna. Tyvärr ser vi inte samma engagemang hos den moderatledda majoriteten. Den ekonomiska situationen,
kostnadsutvecklingen, de höga konsultkostnaderna, den låga upparbetningstakten i investeringar, samt de ekonomiska konsekvenserna av majoritetens politiska prioriteringar är alltjämnt ett problem.
Det positiva utfallet för AB SL beror på det låga ränteläget och det gynnsamma utfallet av tvisten med Handelsbanken. Kostnader för trafiknämndens förvaltning har inte bokförts på AB SL eller WÅAB, utan på färdtjänstavdelningen. Det
sammantaget gör att AB SL i realiteten går med förlust även i år. Det är inte minst oroväckande mot bakgrund av förra årets kraftiga prishöjning.
Trängseln i trafiken är idag stor och den blir större i takt med den kraftiga befolkningsökningen. Alla investeringar måste därför syfta till att dels minska
Stockholms läns landsting FÖRSLAG TILL BESLUT 3 SOCIALDEMOKRATERNA
2012-12-11 LS 1211-1466
trängseln och dels öka kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna.
Framkomligheten måste öka genom attraktiv, effektiv kollektivtrafik.
