Yttrande över revisionsrapport 2/2013 – Trafiknämndens utvecklingsarbete av investeringsprocessen

(1)

1(2)

Verksamhet och Ekonomi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-12-02

Version

Diarienummer TN 2013-0567 Infosäk. klass K1 (Öppen) Handläggare

Susanne Finér 08-686 3751

Trafiknämnden 2013-12-10, punkt 19

Yttrande över revisionsrapport 2/2013 – Trafiknämndens utvecklingsarbete av investeringsprocessen

Ärendebeskrivning

Landstingsrevisorernas projektrapport 2/2013 avseende trafiknämndens utvecklingsarbete av investeringsprocessen har överlämnats till trafiknämnden för yttrande. Revisionsrapporten biläggs.

Beslutsunderlag

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande 2 december 2013.

Landstingsrevisorernas projektrapport 2/2013.

Förslag till beslut

Trafiknämnden föreslås besluta

att som svar på landstingsrevisorernas projektrapport 2/2013 överlämna förvaltningschefens förslag till yttrande, samt

att förklara paragrafen omedelbart justerad.

Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning

Revisionen har genomfört en granskning som syftar till att bedöma om trafiknämndens styrdokument och pågående utvecklingsarbete avseende investeringar överensstämmer med den centralt fastställda investeringsstrategin för Stockholms läns landsting (SLL).

Rapporten visar att revisorerna ser positivt på det pågående arbetet med att utveckla investeringsprocessen och noterar att det, så långt det nu kan bedömas, i allt väsentligt förefaller ansluta till landstingsfullmäktiges beslutade

investeringsstrategi.

(2)

2(2)

Verksamhet och Ekonomi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-12-02

Diarienummer TN 2013-0567 Infosäk. klass

Trafikförvaltningen delar i allt väsentligt till revisorernas synpunkter och kommentarer.

Det finns dock behov av fortsatt utveckling. På Trafikförvaltningen pågår ett antal aktiviteter för att utveckla investeringsprocessen ytterligare där samordningen internt inom förvaltningen och med landstingsstyrelsens förvaltning, håller på att förbättras med avseende på investeringsprocessen. Arbetet bedrivs med hög prioritet inom förvaltningen.

Redan under 2011 har trafikförvaltningen påbörjat ett omfattande arbete som syftar till att stärka samtliga delar i investeringsprocessen. Här ingår bland annat åtgärder för att förbättra investeringskalkyler och beslutsprocess samt att beräkna adekvata driftskostnader för olika investeringar.

Från februari 2013 har förvaltningens arbete med att utveckla investeringsprocessen koncentrerats till ett utvecklingsprojekt kallat ”investeringsportfölj”.

Anders Lindström Förvaltningschef

Håkan Nilsson Ekonomidirektör

(3)

Ill Landstingsrevisorerna i

ⁿ

I S ' V S STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING / ' • " - \J J ^ ^ y " "

Ö5fcx

Revisorsgrupp III 2013-09-24 Diarienummer:

RK 201308-0058

Trafiknämnden

Jill Trafikförvaltningen

„ J v _ i i o c m i D l M ] i A N S i ANUIIINCI

2013 -09- 3 0

Ink: ^{Utg: •}

Projektrapport 2/2013

Trafiknämndens utvecklingsarbete av investeringsprocessen

Revisorerna i revisorsgrupp III beslutade 2013-09-24 att överlämna rapporten till trafiknämnden för yttrande senast 2013-12-20.

Revisionen har genomfört en granskning som syftar till att bedöma om trafiknämndens styrdokument och pågående utvecklingsarbete avseende investeringar överensstämmer med den centralt fastställda investeringsstrategin för Stockholms läns landsting (SLL). Bifogade rapport redovisar iakttagelser och bedömningar som utgår från det arbete som sedan 2011 pågår inom trafikförvaltningen för att förbättra investeringsprocessen. Revisionens avsikt är att fortsätta granskningen av TN:s investeringsprocess och bedöma hur investeringsarbetet genomförs efter att den nya processen har implementerats fullt ut under 2014.

Revisorerna i revisorsgrupp III ser positivt på det pågående arbetet med att utveckla investeringsprocessen och noterar att det, så långt det nu kan bedömas, i allt väsentligt förefaller ansluta till lands- tingsfullmäktiges beslutade investeringsstrategi. Trafiknämnden har dock ännu inte tagit ställning till den framtagna genomförandeplanen eller principfrågor i förvaltningens förbättringsarbete när det gäl- ler investeringsprocessen. Revisorerna anser därför att nämnden bör ges en samlad bild av läget i utvecklingsarbetet och besluta om en reviderad investeringspolicy. Revisorerna ser också ett behov av att ett aktuellt underlag med nya fakta etc. tas fram inför fullmäktigebeslutet om större investeringar där det förflutit en längre tid sedan exempelvis en förstudie tagits fram.

I övrigt hänvisar revisorerna till revisionskontorets rapport.

Paragrafen justeras omedelbart.

Berit Assarsson

ordförande Carlstedt

sekreterare

Landstingsrevisorerna Telefon: 08-737 25 00 Säte: Stockholm

Box 22230 Fax: 08-737 53 50 Org.nr: 23 21 00 - 0016 104 22 Stockholm E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se www.sil.se/rev Besök oss: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset

(4)

: •

(5)

v x -\

PROJEKTRAPPORT NR 2/2013

Trafiknämndens

utvecklingsarbete av investeringsprocessen

Landstingsrevisorerna

S r ^ Z STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

(6)

Vad gör Landstingsrevisorerna?

Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Landstingsrevisorerna omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret.

Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklig- het och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt revisionsansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medbor- garnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen.

Ledamöter i nämnder och styrelser har ett revisionsansvar som innebär att de inför fullmäktige ansvarar för hur de själva, anställda och uppdragstagare genom- för verksamheten. I revisionsansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en till- räcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper.

I årsrapporter för nämnder och bolag sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna fmns på Landstingsrevisorernas hemsida www.sll.se/rev. De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevis- ionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna@rev.sll.se

(7)

Landstingsrevisorerna

TSt V Z STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Revisorsgrupp III 2013-09-24 Diarienummer:

RK 201308-0058

Trafiknämnden

Projektrapport 2/2013

Trafiknämndens utvecklingsarbete av investeringsprocessen

Revisorerna i revisorsgrupp III beslutade 2013-09-24 att överlämna rapporten till trafiknämnden för yttrande senast 2013-12-20.

Revisionen har genomfört en granskning som syftar till att bedöma om trafiknämndens styrdokument och pågående utvecklingsarbete avseende investeringar överensstämmer med den centralt fastställda investeringsstrategin för Stockholms läns landsting (SLL). Bifogade rapport redovisar iakttagelser och bedömningar som utgår från det arbete som sedan 2011 pågår inom traflkförvaltningen för att förbättra investeringsprocessen. Revisionens avsikt är att fortsätta granskningen av TN:s investeringsprocess och bedöma hur investeringsarbetet genomförs efter att den nya processen har implementerats fullt ut under 2014.

Revisorerna i revisorsgrupp III ser positivt på det pågående arbetet med att utveckla investeringsprocessen och noterar att det, så långt det nu kan bedömas, i allt väsentligt förefaller ansluta till lands- tingsfullmäktiges beslutade investeringsstrategi. Trafiknämnden har dock ännu inte tagit ställning till den framtagna genomförandeplanen eller principfrågor i förvaltningens förbättringsarbete när det gäl- ler investeringsprocessen. Revisorerna anser därför att nämnden bör ges en samlad bild av läget i utvecklingsarbetet och besluta om en reviderad investeringspolicy. Revisorerna ser också ett behov av att ett aktuellt underlag med nya fakta etc. tas fram inför fullmäktigebeslutet om större investeringar där det förflutit en längre tid sedan exempelvis en förstudie tagits fram.

I övrigt hänvisar revisorerna till revisionskontorets rapport.

sekreterare

Landstingsrevisorerna Telefon: 08-737 25 00 Säte: Stockholm

Box 22230 Fax: 08-737 53 50 Org.nr: 23 21 00 - 0016 104 22 Stockholm E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se www.sll.se/rev Besök oss: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset

(8)

(9)

Landstingsrevisorerna

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

RK 201308-0058 Revisionskontoret 2013-09-17

INNEHÅLL

1 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 4 2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN 6

2.1 Motiv till granskningen 6

2.2 Revisionsfråga 6 2.3 Avgränsning 7 2.4 Bedömningsgrunder 7

2.5 Metod 7 3 OM INVESTERINGAR I SLL OCH TN 7

3.1 Övergripande investeringsstrategi i SLL 7 3.2 Av trafikförvaltningen identifierade problem i investeringsprocessen

9 3.3 Pågående arbete inom trafikförvaltningen för att förbättra

investeringsprocessen 10 3.4 Revisionens bedömning av utvecklingsarbetet 12

4 TVÅ GRANSKADE INRIKTNINGSBESLUT 13

4.1 Tvärbana norr, Kistagrenen 13

4.2 Spårväg syd 14 4.3 Revisonens bedömning av de båda inriktningsbesluten 15

(10)

(11)

Landstingsrevisorerna

Revisionskontoret 2013-09-17

1 Slutsatser och rekommendationer

Revisionen har genomfört en granskning som syftar till att bedöma om trafik- nämndens (TN:s) styrdokument och pågående utvecklingsarbete avseende investeringar överensstämmer med den centralt fastställda investeringsstrategin för Stockholms läns landsting (SLL). Föreliggande rapport redovisar iakttagelser och bedömningar som utgår från det arbete som sedan 2011 pågår inom traflkförvaltningen för att förbättra investeringsprocessen. Revisionens avsikt är att fortsätta granskningen av TN:s investeringsprocess och bedöma hur investeringsarbetet genomförs efter att den nya processen har implementerats fullt ut under 2014.

Granskningen visar att de nya styrdokumenten och det pågående utvecklingsarbetet, så långt det nu kan bedömas, i allt väsentligt förefaller ansluta till landstingsfullmäktiges beslutade investeringsstrategi. Bland annat visar för- valtningens nya genomförandeplan (dock ännu inte beslutad av TN) hur de planerade investeringarna påverkar ekonomin på kort och lång sikt. Vidare har en prioriteringsmodell utarbetats vilken dock kommer att vidareutvecklas i det kommande arbetet. Även samordningen internt inom förvaltningen och med landstingsstyrelsens förvaltning, håller på att förbättras med avseende på investeringsprocessen.

Revisionen har tidigare¹ konstaterat att T N inte tillräckligt har beaktat investeringarnas driftskostnadskonsekvenser i sin ekonomiska planering. Trafikför- valtningen (TF) har under hösten 2012 utarbetat en ny typ av ekonomisk plan, genomförandeplanen, med en planeringshorisont på tio år som är tänkt att revideras årligen. Tidigare planering har varit femårig. Genomförandeplanen visar vilka projekt som kan genomföras till vilken standard med givna resurser och där beaktas även framtida driftskostnadskonsekvenser. T N har dock inte beslu- tat om genomförandeplanen. Revisionens uppfattning är att planen redan nu, i ett intensivt skede med många stora investeringar, bör utgöra ett officiellt planeringsdokument vilket skulle förbättra transparensen betydligt i trafikverksamhetens investeringsprocess².

I samband med framtagandet av genomförandeplanen har förvaltningen utvecklat en s.k. prioriteringsmodell. Syftet med modellen är att på ett enhetligt sätt stödja prioriteringsarbetet såväl inom som mellan olika strategiska investeringar och ersättningsinvesteringar. Revisionen vill i sammanhanget framhålla vikten av att det även blir tydligt hur prioriteringar ska genomföras kopplat till de objekt som bestämts inom ramen för olika övergripande styrdokument som t.ex. RUFS och trafikplan 2020. Även arbetet med prioriteringsmodellen är ett exempel på en anpassning till den övergripande strategin. Formerna för hur prioriteringsmodellen ska implementeras i investeringsprocessen är ännu inte realiserad i förvaltningen. Revisionens uppfattning är dock att det i den kommande genomförandeplanen tydligare bör framgå hur prioriteringar har gjorts mellan olika investeringar.

1 Rapport nr 12/2011 kostnadskontrollen R K 201012-0090

2 Enligt trafikförvaltningens företrädare kommer genomförandeplanen att föreläggas T N för beslut under 2013

4

(12)

Landstingsrevisorerna

Revisionen har granskat två inriktningsbeslut nämligen Spårväg syd och Tvär- bana Kistagrenen. Inriktningsbesluten har i båda fallen föregåtts av förstudier som inbegriper översiktliga kalkyler och jämförelser. Jämförelser har gjorts mellan olika trafikslag. I båda besluten har samhällsekonomiska beräkningar genomförts. Förstudien för Spårväg Syd, som genomförts ett år senare än Tvärbana Kistagrenen, redovisar ett mer utvecklat underlag. Enlig revisionen indikerar jämförelsen mellan de båda exemplen, att investeringsprocessen har förbättrats under det sista året, som en följd av det pågående utvecklingsarbetet.

Vidare konstaterar revisionen att T N i sitt beslut avseende Spårväg syd, från- gick förvaltningens förslag om att i huvudsak fortsätta med att utreda alternativet B R T³ och valde ett spårvägsalternativ. Detta borde ha föranlett en ny beredning eftersom konsekvenserna av spårvägsvalet inte framgår tydligt.

De båda förstudierna har utgjort underlag inför de inriktningsbeslut som senare har tagits av fullmäktige i samband med budgetbesluten för 2012 resp. 2013.

Det har förflutit relativt lång tid, uppemot ett år, efter det att förstudien färdig- ställdes till dess att beslutet togs i fullmäktige. Revisionens synpunkt är därför att T N borde ha presenterat ett aktuellt underlag med nya fakta etc. inför full- mäktigebeslutet. Trafikförvaltningen har i sin egen problemanalys (se 3.3) också belyst förhållandet att fakta etc. behöver uppdateras inför olika beslut i fullmäktige. Landstingsfullmäktige har ännu inte tagit något genomförandebe- slut för de båda projekten. Närmast i tiden för ett genomförandebeslut ligger Tvärbana Kistagrenen. SE

Sammanfattningsvis bedömer revisionen att arbetet med att utveckla investeringsprocessen för närvarande bedrivs med hög prioritet inom förvaltningen.

Revisionen har dock inte funnit någon dokumentation (t.ex. ett tjänsteutlå- tande) där det framgår att T N tagit ställning till principfrågor i förvaltningens förbättringsarbete när det gäller investeringsprocessen eller att de på annat sätt kommunicerats med T N . Revisionen anser därför att nämnden bör ges en samlad bild av läget i utvecklingsarbetet och besluta om en reviderad investeringspolicy.

Rekommendationer:

• T N bör besluta om en reviderad investeringspolicy.

• T N bör besluta om den s.k. genomförandeplanen för att förbättra insynen i trafikverksamhetens investeringar och underlätta prioriteringsarbetet.

• Inför utredningsbeslut, inriktningsbesfat eller genomförandebeslut i fullmäktige om investeringar av större vikt bör T N se till att respektive beslutsärende formellt överlämnas till fullmäktige genom ett tjänsteut- låtande med tillhörande aktuellt beslutsunderlag.

3 B R T , Bus Rapid Transport. B R T . Busstransportsystem med övervägande del bussbanor där medelhastigheten är hög, bussarna ges genomgående prioritet i förhållande till annan trafik och kundfaciliteter (hållplatser, biljettköp m.m.) motsvarar definierade kriterier.

5

(13)

Landstingsrevisorerna

2 Utgångspunkter för granskningen

2.1 Motiv till granskningen

Landstingsfullmäktige tog i samband med beslutet om budget för 2012, ett beslut om ny investeringsstrategi, vilken skulle vara implementerad vid tiden för landstingets budgetarbete 2014. Strategin har dock i praktiken gällt från och med juni 2012 då ansvars- och beslutsordningen beslutades av fullmäktige.

Revisionens tidigare granskning av landstingets nya investeringsstrategi (projekt 8/2012) visade bl.a. att det finns risk för att investeringsförslagen inte be-

skrivs tillräckligt ingående för att utgöra ett tillfredsställande beslutsunderlag inför fullmäktiges beslut om budget. Vidare är det risk att strategin inte implementeras i beslutad takt i trafikorganisationen, att helhetssyn saknas vid prioriteringar mellan olika trafikinvesteringar, att medfmansiering inte säkras fullt ut och att investeringar inte redovisas tillräckligt ingående. Revisionen konstate- rade bland annat att föreslagna investeringar behöver beskrivas på ett mer ingå- ende sätt för att kunna utgöra ett tillräckligt beslutsunderlag inför beslut i full- mäktige. Det gäller inte minst redovisningen av de effekter i form av framtida kostnader som de föreslagna investeringarna kommer att generera under investeringarnas framtida livslängd.

Granskning av trafikprojekt som Roslagsbanan, Tvärbana norr och Spårväg city (projekt 3/2011) har t.ex. visat att fastställda budgetar för olika investeringsprojekt har överskridits med stora belopp. Vidare har projektens kalkyler haft betydande svagheter. Revisionen har också påtalat att T N inte i tillräcklig grad analyserar investeringarnas påverkan på landstingets ekonomi. Revisionen anser att det finns en uppenbar risk att landstingets ekonomi påverkas negativt av bristerna i investeringsprocessen. Även i den interna organisationsutred- ningen som föregick införandet av den nya organisationen 2011 påtalades de stora bristerna i SL:s investeringsprocess.

Under 2011 har trafikförvaltningen påbörjat ett omfattande arbete som syftar till att stärka samtliga delar i investeringsprocessen. Här ingår bl.a. åtgärder för att förbättra investeringskalkyler och beslutsprocess samt att beräkna adekvata driftskostnader för olika investeringar.

2.2 Revisionsfråga

Den övergripande revisionsfrågan för revisionsprojektet är:

Överensstämmer TN:s styrdokument och pågående utvecklingsarbete avseende investeringar, med den centralt fastställda investeringsstrategin för SLL?

Den övergripande revisionsfrågan kan brytas ner i följande delfrågor:

• Hur bereds investeringsbeslut? Finns det tydliga och prioriterade för- slag som visar på investeringens totala omfattning? Anges alternativa lösningar?

• I vilken grad beaktas investeringarnas kort- och långsiktiga inverkan på landstingets ekonomi?

• Hur samordnas, utvärderas och prioriteras förslag till investeringar så att de bidrar till de beslutade målen för trafikverksamheten?

6

(14)

Landstingsrevisorerna

2.3 Avgränsning

Granskningen tar sin utgångspunkt i fullmäktiges budget och givna fullmäkti- geuppdrag avseende TN:s investeringsverksamhet. Granskningen omfattar inte WÅAB.

2.4 Bedömningsgrunder

• Reglementet för trafiknämnden och underliggande utskott och bered- ningar (TN 1203-0068)

• Landstingets investeringsstrategi (LS 1101-0096)

• Ansvars- och beslutsordning (LS 1112-1730) 2.5 Metod

I granskningen har djupintervjuer genomförts med personer både med ett direkt och med ett övergripande ansvar för planering och genomförande av trafikför- valtningens större investeringar. Vidare har granskats hur budgeterade investeringar inom två större projekt har beretts fram till inriktningsbeslut⁴. De granskade investeringsprojekten är Tvärbana norr (Kistagrenen) och Spårväg syd.

Granskningen har inneburit att planeringsunderlag i form av förstudier med underliggande dokumentation har analyserats.

Eftersom förvaltningens förändringsarbete pågår har revisionens granskning pågått parallellt (våren och sommaren 2013). Revisionen har i denna rapport främst fokuserat på förvaltningens definierade "bör-läge och lämnar en bedöm- ning om det pågående förändringsarbetet har en relevant inriktning och tillgo- doser de krav som landstingets nya investeringsstrategi föreskriver. Revisionen kommer att fortsätta att granska investeringsprocessen fram till att en ny investeringsprocess har implementerats fullt ut under 2014.

3 Om investeringar i SLL och TN

Sedan den nya trafikförvaltningen inrättades den 1 maj 2011 har förvaltningen bland annat haft ett fokus på att förbättra investeringsprocessen. Från februari 2013 har föivaltningens arbete med att utveckla investeringsprocessen koncentrerats till ett utvecklingsprojekt kallat "investeringsportfölj''. Slutpunkten för projektet flyttades under våren fram, från november 2013, till månadsskiftet mars - april 2014. Projektarbetet har till stor del varit inriktat på att kartlägga och problemdefmiera den nuvarande investeringsprocessen. ljuni 2013 har ett s.k. "bör"-läge formulerats, dvs. hur förvaltningens investeringsprocess bör se ut när den kommer att vara färdigutvecklad och i funktion. I samband med börläget har också en problemanalys genomförts (se 3.2).

Trafikförvaltningens intemrevision visade i en kartläggning av förvaltningens pågående åtgärdsarbete avseende mvesteringsverksamheten⁵, att styrning och uppföljning av det pågående utvecklingsarbetet inte hade fungerat fullt ut och att samarbetet mellan berörda avdelningar/^sektioner kunde utvecklas.

3.1 Övergripande investeringsstrategi i SLL

I samband med budgetbeslutet för 2012 fastställde fullmäktige en ny investeringsstrategi för landstinget, som ersatte investeringspolicyn från 2003.

Dessutom gav fullmäktige i uppdrag åt landstingsstyrelsen att återkomma med

4 Enligt landstingets nya investeringsstrategi finns följande tre beslutsnivåer: Utredningsbeslut, inriktningsbeslut och genomförandebeslut. Inom trafikförvaltningen har hittills två inriktningsbeslut fattats enligt den nya strategin, Genomförandebeslut är ännu inte fattade.

5 Internrevisionens rapport trafikförvaltningens investeringsverksamhet 2013-02-14

7

(15)

Landstingsrevisorerna

förslag till ansvars- och beslutsordning avseende investeringsstrategin. Den beslutade investeringsstrategin tillsammans med ansvars- och beslutsordningen skulle enligt beslut i fullmäktige vara implementerat i sin helhet inför framta- gande av budget 2014. Strategin har dock i praktiken gällt från och med juni 2012 då ansvars- och beslutsordningen beslutades av fullmäktige.

Investeringsstrategin består av tre etapper. Strategins första etapp beskriver investeringsprocessen, vilken beskrivs schematiskt i bilden nedan.

>>

tn

ro

3 W

CD

(fl

3 °ro

w •%

CO i v c

• Definiera behov

• Formulera mål

• Specificera vad ska uppnås, prioriteringar samt begränsningar

• Pröva alternativa lösningar mot behov och ekonomi

• Foreslå alternativ

• Belysa ekonomi

• Specificera lösning

• Beslutsunderlag for

genomforande

• Projektering

• Genomforande

• Driftssattning

• Uppföljning och utvärdering av investeringen

• Rapport som redovisar behov, målformulering, forslag till tidpian samt budget for förstudie

• Analys och val huvudalternativ

• Översiktlig inv kalkyl, nytto- bedömning, samt tidpian fot genomförandet.

• Funktionsprg.

• Planritningar

• Specifikationer

• Miljoinventering

• Investerings- kalkyl, drift - kostn konsekv.

• Nyttokalkyl

• Tidpian

• Objektet genomförs och tas i drift

• Se till att ekonomiska och verksamhets- massiga konsekvenser uppnåtts

• Dra lärdomar

• Om resultatet av behovs- analysen visar att projektet bor fortsätta tas beslut om forstudie

• Beslut om program alt avbryta objektet

• Ställnings- tagande till att genomfora objektet eller ej

Utredningsbeslut Inriktningsbeslut Genomförandebeslut

Den andra etappen i strategin beskriver en modell för prioriteringar som är tänkt att underlätta för den politiska ledningen att föra en dialog kring landstingets investeringar. Enligt strategin så anger prioriteringsmodellen hur investeringar ska beskrivas och beräknas samt hur såväl interna som externa effekter av investeringar ska belysas i syfte att jämförelser mellan olika objekt ska kunna genomföras. Investeringsstrategins tredje etapp beskriver en dialogpro- cess.

Landstingets investeringar genomgår, enligt den nya investeringsstrategin och ansvars- och beslutsordningen, ett antal beredningssteg innan de genomförs eller förkastas. Till dessa beredningssteg är kopplat ett antal beslut som tas på olika beslutsnivåer inom landstinget.

Följande beslut definieras i ansvars- och beslutsordningen:

• Beslut om behovsanalys Ett beslut som fattas för att bereda investe- ringsobjektet inför ett utredningsbeslut.

• Utredningsbeslut Ett beslut baserat på genomförd behovsanalys om att inleda en förstudie eller ej.

• Inriktningsbeslut Ett beslut baserat på genomförd förstudie om att ge- nomföra ett programarbete eller ej.

8

(16)

Landstingsrevisorerna

• Genomförandebeslut Ett beslut baserat på genomfort programarbete om att genomföra investeringen eller ej.

• Verkställighetsbeslut Ett beslut om att verkställa fullmäktiges beslut.

I samband med beslut om ansvars- och beslutsordningen i juni 2012 beslutade fullmäktige även att fastställa lägsta nivå till 100 mnkr i total utgift per investeringsobjekt för tillämpning av ansvars- och beslutsordningen.

3.2 Av trafikförvaltningen identifierade problem i investe- ringsprocessen

Inom ramen för det pågående utvecklingsprojektet avseende investeringar har trafikförvaltningen under våren 2013 genomfört en analys av olika problem som behöver åtgärdas i investeringsprocessen. I det följande redovisas förvalt- ningens överväganden och förslag till förbättringar⁶.

Enligt förvaltningen finns det inom T N f.n. för många planerings- och upp- följningssystem avseende olika investeringsobjekt. Målet är därför att skapa enhetliga rutiner för planering och uppföljning som ska användas av alla som är involverade i investeringsprocessen. Varje investeringsobjekt ska kunna följas utförligt och därmed också ligga till grund för mer kompletta investerings- planer än de nuvarande. Ambitionen är även att etablera ett gemensamt IT-stöd för planering och uppföljning av investeringsobjekten.

Ett annat problem enligt förvaltningen är att det har saknats en tydlig kom- munikation med avseende på investeringsfrågor mellan förvaltningen och dess nämnd och överordnade instanser inom landstinget. Syftet är nu att klargöra hur investeringsärenden ska beredas inför ett politiskt beslut. En åtgärd som genomförts sedan våren 2013 är att regelbundna träffar numera genomförs med landstingsstyrelsens förvaltning (LSF). I samband med föreliggande granskning har framkommit att LSF:s centrala ekonomifunktion anser att de budgetunder- lag avseende investeringar som lämnats från TN, har förbättrats avsevärt under det senaste året.

Vidare har trafikförvaltningen konstaterat att det till stor del saknas en sam- manhållen planering och uppföljning av investeringar och av de driftskostnader som blir en följd av investeringen. En brist i investeringsprocessen har t.ex.

varit att driftskostnadskonsekvenser⁷ av genomförda investeringar sällan har beaktats i samband med investeringskalkyler etc. vilket bl.a. fått till följd att de tjänsteutlåtanden som presenterats för T N inte har varit fullödiga

Förvaltningens förslag för att åtgärda problemet är bl.a. att införa s.k. succesiv kalkylering⁸ och att beräkning av driftskostnader alltid ska genomföras vid planering och uppföljning av ett investeringsobjekt. Ett förslag är också att driftskostnader till följd av investeringen i fortsättningen ska framgå av tjänste- utlåtandet och i förslag till beslut i trafikiiämnden och landstingsfullmäktige.

6 Trafikförvaltningen juni 2013

7 Revisionen har tagit upp detta i flera sammanhang, bl.a. i rapporten kostnadskontrollen inom S L , 2011, R K 201012-0090

8 Successiv kalkylering är en metod som med hjälp av statistiska principer kartlägger kostnadsosä- kerheterna i ett eller flera projekt. Resultatet gör det enkelt att visa med vilken sannolikhet projektet kommer att färdigställas inom budget samtidigt som osäkerheterna kan minimeras och projektet kan styras mot de uppsatta målen. Successiv kalkylering är dessutom en metod för att optimera och styra kostnader i en eller flera projektportföljer. Trafikverket (f.d. Banverket) tillämpar metoden.

9

(17)

Landstingsrevisorerna

Det konstateras också i problemanalysen att det är otydliga roller mellan olika sektioner i trafikförvaltningens organisation som har ett gemensamt ansvar för investeringsprocessen. Därför föreslår förvaltningen att roller och ansvar ska beskrivas och förtydligas ytterligare och att kompetensutveckling ska genomfö- ras. Förvaltningen har sedan tidigare upprättat s.k. arbetsordningar (se kap 3.3) för respektive avdelning och sektion. Arbetsordningarna ska nu vidareutvecklas avseende ansvarsroller etc. gällande investeringsprocessen. Enligt förvaltning- en behöver det också tydliggöras hur förvaltningen ska bedriva arbetet med att prioritera planerade investeringar. Även kunskapen inom trafikförvaltningen om vilken fas ett investeringsobjekt befinner sig i är oklar.

Förvaltningens kartläggning har också visat på problem med olika gränssnitt i organisationen. Det är t.ex. oklart när och hur ett investeringsobjekt ska över- lämnas till dem som ansvarar för förvaltning och drift. Ett sätt att förbättra är bl.a. att införa en rutin som innebär en formell (dokumenterad) överlämning av ett investeringsobjekt till den förvaltningsansvarige. Det föreslås också att driftsansvariga i fortsättningen ska delta i investeringsplaneringen och dess uppföljning.

För reinvesteringar saknas enligt förvaltningen en sammanhållen och långsiktig strategi. Det gäller bl.a. enhetliga rutiner för hur planeringen av olika investeringar ska uppdateras. Det saknas också planeringsverktyg och kalkylering i tidiga skeenden av processen för reinvesteringar. Förvaltningen arbetar f.n.

med att förbättra planeringen av respektive fas avseende reinvesteringar.

Vidare är det enligt förvaltningen ett problem att det ofta förflyter lång tid mellan ett investeringsbeslut i T N och det slutgiltiga beslutet i LF. Under denna tid kan förutsättningarna för investeringen ha förändrats väsentligt. En lösning skulle enligt trafikförvaltningen vara att göra en uppdatering av förutsättning- arna för att fullfölja investeringen inför fullmäktiges beslut. Problemet framgår också av revisionens granskning av inriktningsbesluten för Spårväg syd och Tvärbana Kistagrenen, (se avsnitt 4).

Slutligen menar förvaltningen att utvärdering av genomförda investeringar och dess nyttoeffekter är bristfällig eller nära obefintlig. Förvaltningen avser att införa rutiner för sådan utvärdering.

3.3 Pågående arbete inom trafikförvaltningen för att för- bättra investeringsprocessen

Hösten 2012 utarbetade förvaltningen en mer djupgående ekonomisk planering med tio års horisont. Tidigare har en sådan planering i huvudsak varit femårig.

Den nya planen benämns genomförandeplan 2014-2023 och kopplar till den s.k. Stockholmsöverenskommelsen och RUFS 2010. Genomförandeplanen är enligt traflkförvaltningen tänkt att revideras årligen och visar vilken standard och vilka investeringsprojekt som kan genomföras med hänsyn tagen till de resurser som tillförs verksamheten. I genomförandeplanen redovisas bl.a. en omvärldsanalys, driftskostnadskonsekvenser av olika investeringar och en re- dovisning av investeringar per trafikslag.

10

(18)

Landstingsrevisorerna

Enligt förvaltningen ersätter inte genomförandeplanen den ordinarie besluts- gången för kollektivtrafikens utveckling utan utgör en planeringsinriktning baserad på politiska beslut. För närvarande är genomförandeplanen en tjänste- mannaprodukt som fastställs av förvaltningschefen. Enligt förvaltningen är tanken att den längre fram ska vara ett inriktningsdokument som fastställs av trafiknämnden. En avsikt är också att genomförandeplanen ska utgöra en grund för den årliga budget- och verksamhetsplaneringen.

Under 2012 tog förvaltningen fram en s.k. arbetsordning. Syftet med denna är att klargöra ansvar och befogenheter inom organisationen. Det har utarbetats en övergripande arbetsordning och därefter arbetsordningar för underliggande avdelningar och sektioner. För investeringsverksamheten anges i arbetsord- ningen att sektionen för finansiering och investering inom avdelningen verk- samhetsstyrning och ekonomi, har det övergripande ansvaret för frågor rörande förvaltningens investeringar genom att utveckla, granska och följa upp hela regelverket och processen för investeringar. Avdelningen strategisk utveckling har ansvaret för beredningsprocessen avseende investeringar fram till genomfö- randebeslut varefter avdelningen Projekt och upphandling tar över i själva ge- nomförandet.

I samband med utvecklingsarbetet av investeringsprocessen har tydliggjorts att ansvarsgränserna mellan förvaltningens olika organisatoriska delar måste klar- göras för att arbetet med investeringsprocessen ska kunna fungera optimalt. Det kan t.ex. röra hur ett programarbete som avdelningen för strategisk utveckling har ansvarat för fram till genomförandebeslut, ska överlämnas till nästa instans inom förvaltningen; avdelningen för projekt och upphandling, vilken i sin tur ska ansvara för genomförandet av projektering och byggande av en anläggning eller motsvarande.

I samband med att genomförandeplanen utarbetades blev det tydligt att förvalt- ningens arbetsmodell för att prioritera mellan olika investeringar behövde utvecklas och anpassas till landstingets nya investeringsstrategi. Under 2012- 2013 har därefter förvaltningen utarbetat en prioriteringsmodell. Syftet med modellen är att på ett enhetligt sätt inför beslut om olika investeringar i T N , utifrån ett antal förutsättningar prioritera mellan olika strategiska investeringar och ersättningsinvesteringar. Som stöd för tillämpning av modellen har förvalt- ningen med hjälp av konsult utvecklat ett IT-baserat verktyg.

Förvaltningen har också tagit fram två handböcker⁹ i syfte att stödja arbetet med planering och genomförande av olika investeringar. Ett fokus ligger nu på att anpassa handböckerna till investeringsprocessen.

Vidare har föivaltningen under 2012 utarbetat en modell till investeringskalkyl som ska tillämpas inför ett genomförandebeslut i landstingsfullmäktige. Model- len är utarbetad i Excel och omfattar förstudie, fördjupad förstudie (program) och genomförande. I modellen beräknas också kommande driftskostnader för investeringen varvid index tillämpas.

Ovanstående exempel visar att det inom T N pågår ett antal aktiviteter för att förbättra investeringsprocessen och som kopplar till de delrevisionsfrågor som

Program- och projekthandbok respektive Handbok för behovsanalyser, förstudier och program 11

(19)

Landstingsrevisorerna

satts upp inför granskningen. Revisionen har inte kunnat finna någon dokumentation (t.ex. tjänsteutlåtande) där det framgår att förvaltningens förbätt- ringsarbete i projektet för att utveckla investeringsprocessen har kommunicerats med T N .

3.4 Revisionens bedömning av utvecklingsarbetet

Granskningen visar att T N har påbörjat ett omfattande arbete för att utveckla investeringsprocessen.

Enligt revisionen identifierar trafikförvaltningens egen problemanalys (se 3.2) ett flertal väsentliga områden som behöver förbättras för att investeringsprocessen ska fungera optimalt. Bland annat påtalas att planerings- och uppföljnings- system behöver göras mer enhetliga. Vidare har inte ansvarsgränser tydliggjorts tillräckligt inom organisationen vilket får till följd att det råder oklarhet om vem som har ansvaret för olika delar i investeringsprocessen. Revisionen kan också konstatera att förvaltningen sedan cirka ett år tillbaka, troligen som en direkt följd av det pågående utvecklingsarbetet, har tagit fram mer genom- arbetade ekonomiska kalkyler för olika investeringar.

Revisionen menar att den s.k. genomförandeplanen i ett intensivt skede med många stora investeringar redan nu bör utgöra ett officiellt planeringsdokument avseende trafikens investeringar vilket skulle förbättra transparensen betydligt i trafikverksamhetens investeringsprocess. Revisionen kan konstatera att förvalt- ningen under hösten 2012 beredde ett ärende till trafiknämnden där förvalt- ningen föreslog att genomförandeplanen skulle beslutas av nämnden. Nämnden valde dock att, trots förvaltningens förslag om att besluta om en genomföran- deplan, inte ta upp ärendet till behandling. Revisionen menar också att trafik- nämnden och dess förvaltning generellt bör skapa större tydlighet över vilka inriktnings- och genomförandebeslut som tagits. Detta skulle kunna åstad- kommas t.ex. genom att dessa beslut listas och ajourhålls i genom-

förandeplanen.

Revisionen vill dessutom framhålla vikten av att trafiknämnden tydliggör hur prioriteringar ska genomföras kopplat till de objekt som bestämts inom ramen för olika övergripande styrdokument som t.ex. RUFS och trafikplan 2020. Re- visionens uppfattning är att det i genomförandeplanen tydligare bör framgå hur prioriteringar har gjorts mellan olika investeringar.

Revisionen bedömer att T N genom sitt arbete med att utveckla investeringsprocessen är på väg att åtgärda de brister som revisionen i tidigare granskningar har aktualiserat. Därmed bör också T N kunna uppnå de kriterier som ställs i landstingets investeringsstrategi. Som tidigare framhållits kommer revisionen framdeles att följa nämndens arbete med att förbättra och implementera investeringsverksamheten med särskild uppmärksamhet.

Revisionen har dock inte funnit någon dokumentation (t.ex. ett tjänsteutlå- tande) där det framgår att TN tagit ställning till principfrågor i förvaltningens förbättringsarbete när det gäller investeringsprocessen eller att de på annat sätt kommunicerats med T N . Revisionen anser därför att nämnden bör ges en samlad bild av läget i utvecklingsarbetet och besluta om en reviderad fnvesterings- policy.

12

(20)

Landstingsrevisorerna

4 Två granskade inriktningsbeslut

Revisionen har granskat två inriktningsbeslut som godkänts av trafiknämnden och som därefter har beslutats av landstingsfullmäktige enligt den nya investeringsstrategin i samband med budgetbesluten för åren 2013 respektive 2014.

De två exemplen avser tvärbana norr Kistagrenen och Spårväg syd. Syftet med granskningen är att ge kunskap om i vilken utsträckning trafiknämnden har anpassat sin beredning av investeringsbeslut till den nya investeringsstrategin som i praktiken började tillämpas från juni 2012. Besluten avseende Tvärbana Kistagrenen har fattats strax före och i samband med att landstingets nya investeringsstrategi har implementerats.

Landstinget har ännu inte tagit något genomförandebeslut för de båda projekten enligt definitionen i den nya strategin. Närmast i tiden för ett genomförande- beslut ligger Tvärbana Kistagrenen. Något datum för detta beslut finns dock ännu inte.

4.1 Tvärbana norr, Kistagrenen

Arbetet med en förstudie, som utgör beslutsunderlag för ett inriktningsbeslut i fullmäktige, påbörjades 2008 för Tvärbana norr Kistagrenen¹⁰. Efter ett sam- rådsförfarande skickades förstudien till berörda kommuner och myndigheter.

Arbetet genomfördes av S L och har nu överförts till trafikförvaltningen. Det skedde i nära samråd med berörda kommuner, Trafikverket och dåvarande regionplanekontoret¹¹ inom SLL. Tvärbana norr, Kistagrenen är upptagen i den fastställda länstrafikplanen som gäller fram till 2020. Kistagrenen ingår också i den s.k. Stockholmsöverenskommelsen med statlig medfinansiering.

Enligt slutsatserna i förstudien finns det samhällsekonomiska fördelar med att bygga ut Tvärbanan med en Kistagren. I underlagen till förstudien har alternativet buss jämförts med spårväg. En trafikering med buss ger längre och osäkrare restid på en sträcka som har mycket stort antal resande och därför är störningskänslig. I den av förvaltningen genomförda samhällsekonomiska analysen framkommer att antalet resenärer (4 000) med god marginal kommer att överskrida den undre gräns på 3 000 resenärer som gäller enligt branschens vedertagna beräkningsnorm. Bussalternativet valdes bort då det inte bedömdes lämpligt ur kapacitetshänseende. Förvaltningen förordade därför en spårlösning och presenterade fyra alternativa spårdragningar. I förstudien redovisade för- valtningen översiktliga beräkningar avseende investeringsutgifter och driftskostnader för de alternativa spårvägsdragningarna.

Landstingsfullmäktige beslutade 2010-02-09 om en avsiktsförklaring avseende tidigareläggning av spårutbyggnader i Stockholms län. I beslutet ingick en utbyggnad av Tvärbana norr, Kistagrenen.

Trafiknämnden beslutade i augusti 2011^{1 2} att godkänna den färdigställda för- studien för Tvärbana non-, Kistagrenen. Av beslutet framgick att chefen för traflkförvaltningen skulle återkomma till T N med ett underlag som gjorde det

1 0 Fram till 2001 hade ett flertal utredningar genomförts för en samlad lösning för hela Tvärbana norr. Utredningen resulterade dock i en första prioritering av tvärbanans Solnagren.

1 1 Numera T M R , Tillväxt Miljö Regionplanering inom S L L

1 2 T N 2011-08-30, 1105-117

13

(21)

Landstingsrevisorerna

möjligt att påbörja arbetet med en järnvägsplan inklusive systemhandlingar och att återrapportera detta till T N under våren 2012. Revisionen har tagit del av en av förvaltningen framtagen s.k. fördjupad analys¹³ avseende utbyggnaden vilken, enligt vad revisionen fatt kunskap om, dock inte har överlämnats till T N . I samband med att Landstingsfullmäktige i maj 2012 beslutade om landstingets budget för 2013 togs ett inriktningsbeslut för Tvärbana Kistagrenen med en beräknad totalutgift uppgående till 7,1 miljarder kronor. Det dokumenterade underlaget till beslutet är dock den förstudie som presenterades för T N i augusti 2011, dvs. 9 månader innan där utgiften beräknades till 5,8 miljarder kronor.

4.2 Spårväg syd

Landstingsfullmäktige beslutade i samband med landstingets budget för 2014 i juni 2013, om ett s.k. inriktningsbeslut för Spårväg syd.

Revisionen har tagit del av den av trafiknämnden beslutade förstudien för spår- vägen. Arbetet med förstudien har genomförts i samråd med en rad aktörer.

Bland annat har berörda kommuner ingått i en samrådsgrupp och referens- grupp. Samråd har också skett med allmänheten och andra intressenter hösten 2010 vilket har dokumenterats i en samrådsredogörelse. En utbyggnad av Spårväg syd ingår i den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010 och i länspla- nen 2010-2021 där en statlig medfinansiering ingår som en förutsättning med 500 mnkr. Även kommunal medfinansiering förutsätts. Storleken på denna kommer dock att avgöras i de förhandlingar som ska genomföras av landstinget och de berörda kommunerna. Arbetet med förstudien har gjorts med stöd från EU:s regionala utvecklingsfond.

I förstudien har jämförelser gjorts mellan olika trafikslag som buss, B R T^{1 4} och spårväg. Vidare framgår översiktliga beräkningar avseende investeringsutgifter och driftskostnader för de i förstudien redovisade alternativen. Även samhälls- ekonomiska nyttoanalyser har genomförts. Trafikförvaltningens förslag i för- studien är att i den kommande fördjupade förstudien^{1 5} fortsätta utreda alternativet BRT. Motivet är bl.a. att resandet, enligt de samhällsekonomiska beräk- ningar förvaltningen gjort, inte blir tillräckligt stort för att försvara en utbyggnad av spårväg.

A v trafiknämndens beslut om förstudien i oktober 2012 framgår bl.a. att en fördjupad utredning (fördjupad förstudie) skyndsamt ska föreläggas trafik- nämnden tillsammans med ett förslag till avsiktsförklaring avseende Spårväg syd indelad i två etapper. I den kommande avsiktsförklaringen förutsätts ingå en betydande kommunal medfinansiering. I trafiknämndens motivering till beslutet att i den fortsatta fördjupade förstudien gå vidare med ett spårvägsal- ternativ i stället för ett BRT-alternativ, framgår bl.a. att ytterligare bostäder (11 300) och arbetsplatser (12 850) enligt kommunerna prognostiseras tillkomma. Om dessa förhållanden infrias skulle det innebära att förutsättningarna

1 3 Kistagrenen fördjupat underlag 2011-12-27

1 4 B R T , Bus Rapid Transport. B R T . Busstransportsystem m e d övervägande del bussbanor där medelhastigheten är hög, bussarna ges genomgående prioritet i förhållande till annan trafik o c h kundfaciliteter (hållplatser, biljettköp m.m.) motsvarar definierade kriterier.

1 5 Inför det kommande genomförandebeslutet i fullmäktige.

14

(22)

Landstingsrevisorerna

för ett ökat resandeunderlag därmed har ökat sedan tidigare antaganden i för- studien, vilket enligt T N motiverar satsningen på spårväg.

4.3 Revisonens bedömning av de båda inriktningsbesluten Inriktningsbesluten har i båda fallen föregåtts av en förstudie som inbegriper översiktliga kalkyler och jämförelser. Jämförelser har gjorts mellan olika trafikslag. I båda exemplen har samhällsekonomiska beräkningar genomförts. Mer ingående kostnadskalkyler ska enligt strategin utföras i samband med den för- djupade förstudien¹⁶ inför det kommande genomförandebeslutet. Revisionens bedömning är att de ekonomiska analyser som har gjorts i förstudien i allt vä- sentligt uppfyller de krav som ställs i landstingets investeringsstrategi.

V i d en jämförelse mellan de båda förstudierna, som alltså utgör underlaget till fullmäktiges imiktningsbeslut, anser revisionen dock att underlaget för Spårväg syd är mer utförligt genomfört. Bland annat har förvaltningen översiktligt be- räknat konsekvenser av Spårväg syds driftskostnader, vilket saknas för Tvär- bana Kistagrenen. Enlig revisionen indikerar jämförelsen mellan de båda exemplen, att förvaltningens arbete med investeringsprocessen har förbättrats under det sista året, vilket troligtvis är ett resultat av det pågående utvecklingsarbetet. Revisionen bedömer också att förbättringen ligger i linje med landstingets investeringsstrategi.

Revisionen konstaterar att T N i sitt beslut avseende Spårväg syd frångick för- valtningens förslag om att i huvudsak fortsätta med att utreda alternativet BRT och istället valde ett spårvägsalternativ. Revisionen menar att motiven och konsekvenserna av att välja ett spårvägsalternativ istället för det av förvalt- ningen förslagna BRT-alternativet, borde ha föranlett nämnden att uppdra åt föivaltningen att på nytt bereda ärendet eftersom konsekvenserna av att välja spårvägsalternativet inte framgår tillräckligt tydligt. I beslutet anges relativt kortfattat att ytterligare bostäder och arbetsplatser beräknas tillkomma enligt kommunernas egna prognoser, vilket enligt T N innebär att förutsättningarna för ett ökat resandeunderlag har ökat sedan tidigare antaganden i förstudien. Enligt revisionen borde dessa förutsättningar ha analyserats mer fördjupat i en förnyad beredning.

Revisionen menar vidare att eftersom det hade förflutit närmare ett år sedan förstudierna i de båda granskade exemplen utarbetades, borde underlaget i för- studierna ha uppdaterats inför det kommande beslutet i fullmäktige. Detta för att säkerställa transparensen och underlätta insynen i dessa beslut av stor vikt.

Revisionen anser därför att T N inför utredningsbeslut, inriktningsbeslut eller genomförandebeslut i fullmäktige om investeringar av större vikt bör se till att respektive beslutsärende formellt överlämnas till fullmäktige genom ett tjänste- utlåtande med tillhörande, vid tidpunkten för beslutet, aktuellt beslutsunderlag.

1 6 Trafiknämnden kallar den tredje fasen i investeringsprocessen för "fördjupad förstudie" istället för

"program" som är benämningen i S L L s investeringsstrategi.

15

(23)

(24)

Kort om rapporten

Trafiknämnden bedriver sedan 2011 ett omfattande ar bete för att förbättra sin investeringsprocess. Nya styr- dokument och det pågående utvecklingsarbetet, före- faller i allt väsentligt ansluta till landstingsfullmäktiges beslutade investeringsstrategi. Bland annat visar för- valtningens nya genomförandeplan hur de planerade investeringarna påverkar ekonomin på kort och lång sikt. En ny prioriteringsmodell håller på att utarbetats och samordningen internt inom förvaltningen och med landstingsstyrelsens förvaltning, håller på att förbättras med avseende på investeringsprocessen. Revisionens avsikt är att fortsätta granskningen av nämndens inve- steringsprocess och bedöma hur investeringsarbetet genomförs efter att den nya processen har implemen- terats fullt ut under 2014.

Jill Landstingsrevisorerna

S T ^ G STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Postadress: Box 22230, 104 22 Stockholm

Besöksadress: Hantverkargatan 25 B (T-bana Rådhuset) Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-737 53 50

E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se Hemsida: www.sll.se/rev Org.nr: 2 3 2 1 0 0 - 0 0 1 6