Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
19S5
Organ för Riksförbundet förhjärt- och lungsjuka RHI
.iliiiiiii
I liai' I
si
■H
la-.I
■ï,- :
«■■
lema: Kongresslänet Kopparberg
SAAB 900 GL 3-d M5 CC 1985 års modell
Toppvinst i RHL-lotteriet 1985
De hjärt- och lungsjukas Rikslotteri 1985 - RHL-lotteriet
Dessutom
Svenska Statens Premieobligationer Luxor Radioapparater
Ljuskrona, svenskt smide
Linnevaror, hushållsartiklar mm, mm
Inga väntans tider!
Dragning verkställd före lottförsäljningens början
Försäljningstid 1 april-30 september 1985
•
Ni ser genast om lotten ger vinst!
10.040 st spännande vinster
till en sammanlagd vinstsumma på över kr 682.000:-
Härmed beställes
st lotter à 5:— att sändas mot postför
skott + porto eller
st lotter à 5:- att sändas varje månad fr o m maj t o m sept 1985 mot postförskott + porto.
Dragningslista medföljer gratis.
Vid rekvisition av minst 5 lotter i samsändning - portofritt.
Frankeras med brevporto
Namn Adress
Var god texta
RHL-lotteriet Box 9090
LOTTPRIS 5 KRONOR REKVIRERA NU
Minst en lott till varje familjemedlem
ökar familjens vinstchans!
Bo Månsson
Redaktör: Gunilla Lockne
TS-kontrollerad upplaga
Status
4500 kr 2300 kr 1200 kr Organför Riksförbundet förhjärt- ochlungsjuka
Ansvarig utgivare:
Bo Martinsson
Förbundskansli:
Hornsbruksgatan 28 Postadress: Box 9090 10272 Stockholm Telefon: 08-690960 Postgiro: 900011-8
Manus
stopp
10 april 10 maj Tryckeri:
Kringel-Offset, Södertälje April 1985
Årgång 48
Omslagsbild:
Förbundskongressen den 14- 16 juni 1985 hålls i ett nybyggt Folkets hus i Borlänge.
- Det blir invigningsklart la
gom till vår kongress - det skall vi se till, säger Sven Bergström och Bengt Hedström i CO i Kopparberg - värdar för kon
gressen.
Foto: Hans Eriksson
Distri- button
10 maj 10 juni Prenumerationspris:
Helår 55:-
Nr
5 6
Annonspriser:
1/1-sida 1/2-sida 1/4-sida
Omslaget, 1/1-sida 5000kr Produktionsplan 1985
Annons
stopp
10 april 10 maj
Kongress
tid
II •
ATT ÅKA TILL EN RHL-KONGRESS innebärattmanärmed ochfattar beslut. Detta förpliktigar både för ombuden, represen- tantskapet, förbundsstyrelsen ochkansliet. Man skall besluta om hur förbundets verksamhet skall gestalta sig för den kommande treårsperioden, dvs bestämma vilka frågor lokalföreningarna, centralorganisationerna och förbundsstyrelsen i första hand skall driva. Att varamed och fattabeslutinnebäratt man måste förbe
reda sig väl. Som kongressombud måste man tex i sinförening ha förankrat synunkterpå motionsyttrandena ochpå andras rappor ter, som kommer att ligga till grundförkongressbeslut. Man skall också välja ny förbundsstyrelse.
ATTÅKA TILLEN RHL-KONGRESS medför att man får till gång till en mängd information. Man kommer att få upplysningar om hur myndigheterna ser på den framtida hälso-och sjukvården och hur vi som hjärt-,kärl- eller lungsjuka serpåden.Har vi sam mauppfattningeller inte? Man kommer att ta del av verksamhets- ochekonomisk berättelse, där man kan konstatera hur förbundets verksamhet och ekonomi har utvecklat sig under den gångna kon gressperioden och man kanockså dra vissa slutsatser om hur fram tiden kommer attgestaltasig. Motions- och rapportbehandlingen ger mycket information om förbundets framtida verksamhet. En ny utställning kommer att presenteras tillsammans med förbun
dets övriga informationsmaterial. Allt detta leder kanske till att man får nya idéer till hur man skallytterligare förbättra detegna informationsutbudet.
ATT ÅKA TILL EN RHL-KONGRESS görman för attträffaen massa andra RHLare, att ha trevligt tillsammans med. Man återser gamla vänner och man stiftar nya bekantskaper. Detta ökar ge menskapen inom förbundet, en väl såviktiguppgiftför alla kon gressdeltagare. Man snappar upp nya idéer och man ger av sin egen erfarenhet.
Förattenkongress skall bli bra måstedess deltagare således - fattabeslut
- fåinformation
- hatrevligttillsammans.
Kongresseni Borlängehar allaförutsättningar att bli bra, intres santochstimulerande.
3
Så här jobbar vi i
I Dalarna har RHL sju lokalföreningar, spridda från Avesta i söder till Särna i norr. För att höra lite om hur föreningarna värvar medlemmar, vilka typer av program de anordnar och vad som är lätt respektive svårt i för
eningsarbetet intervjua
de jag några av för- eningsordförandena, då de var samlade till läns- träff i Borlänge.
Borlängeföreningen är den näst störs
ta lokalföreningen i Dalarna och den har cirka 320 medlemmar idag. Falu- föreningenär något större.
- De flestaav våra medlemmar har haft hjärtinfarkt, berättar ordföran den iBorlängeföreningen, Bror Berg man.Antalet lungsjukaär inte så stort i vår förening. Cirka fem procent är stödjande, dvs huvudsakligen anhöri
gatill hjärt- ellerlungsjuka.
- Åldern på medlemmarna varie
rar mellan 40 och 80, under 40 år är knappastnågon.
Medlemsrekryteringen
- Vi får nya medlemmar huvudsak ligen genompersonligpåverkan, från
^.attungbyn.
räsbafg DjuraÅ
MedbyoJ
p«$Sàisnüs rFfeürik sberg
.4 Hjortnäs c|
Sitianjnwr7 - ] Afv.Fo ■1 Vastanvik-/’
v
Vtkaçf !.
.. ‘ Ge.isås ™
'6;
iÿ.ow. "X S ’ C ö n YJ/enjän
. SöjderbärK^, k
uangesbe^g a'-.
;a!!ei L ;*Gdrdaten, ,
' vm-
Digerberget
^Sergkariäs 2.. . /V jAmas_
dwsnàs
■A NC
person till person. De som redan är medlemmar berättar för sina vänner om föreningen och värvar på det sät
tet nya. Men det betyder nog också mycket att det finns artiklar om vår verksamhet i lokaltidningarna.
Föreningen i SödraDalarna omfat tardetre städerna Avesta, Hedemora och Säteroch har cirka 285 medlem
mar.
-Hittills har tyngdpunkten i verk samheten legat i Hedemora, men det verkar som den nu är påväg att flyttas till Avesta, uppger ordföranden Bertil Hedberg.
- De som har bil hämtar dem som vill ha bilskjuts de mil som ärmellan orternaiföreningsområdet.
- Månadsmötena är stommeni vår verksamhet. Vi har ett tiotal sådana per år. Till dem kallar vi medlemmar naperbrev.
-Att sätta ut annonser i lokaltid ningarna om att viskall ha möten kos
tar för mycket, tycker vi. För att nå al la i området skulle vi behöva annonse ra i tvåellertretidningar.
- Med brev till medlemmarna tyc kervi att vi fårbättre kontakt. Med
lemsvärvningen i Södra Dalarna går liksom i Borlänge mest från man till man.
Kontakt med sjukhus
- Vi har också bra kontakt med la sarettet i Avesta och når därigenom patienter som vårdas t ex för hjärtin farkt.
- Vi har blivit lovade attfå lånaen lokali anslutning tillhj ärtavdelningen för att själva kunna informera engång i veckan om föreningens verksamhet, men det har inte kommit igång ännu.
På Falu lasarett har centralorganisa tionen sedan ett halvår tillbaka sådan information. Se artikelsidan 7.
- Sekretesslagen är ett stort hinder föross då det gäller attfå kontakt med hjärtsjuka somvårdas påsjukhus, an
ser Bertil Hedberg.
-Jag tror att många hjärtsjuka skulle haglädje av att fåkontakt med vår förening om de visste att den fanns, säger han.
- ILeksand är vi ett30-tal medlem
mar, men det är få som vill vara akti va, säger ordföranden Evald Thores- son.
- Eftersom det ärså få som delar på föreningsjobbet så blir det ganska be tungande för dem somär aktiva, och
Kopparbergs län
Fyra gladaordförandensamlade tilllänsträff i Borlänge. Frv Bror Bergman, Borlänge, Evald Thoresson, Siljansnäs, Bertil Hedberg, Avesta och Gerd Jakobsson, Säma.
detgör det svårt att få människor att åta sig uppdrag. Det har tom varit svårt för ossatt få ihopen styrelse.
- Det är trögt attfå människor att ansluta sig i Leksand, det verkar fin nas en rädsla för föreningsliv.
- Eftersom föreningen ärsåliten så har den också små ekonomiska resur ser. Trots att centralorganisationen stöttar oss ekonomiskt så begränsas verksamheten rätt mycket av vår blyg samma ekonomi.
Studiecirklar betyder mycket
- Studiecirklarna betyder väldigt mycketi vår föreningsverksamhet,sä ger Bertil Hedbergi Södra Dalarna.
Även icke-medlemmarhargåttmed i våra studiecirklar och så småningom blivitmedlemmar hos oss. I studiecir
keln Efter hjärtinfarkt harvi visaten videofilm omhjärtatoch en hjärtope
ration och vi har som föreläsare haft en läkare,en psykolog,en dietist och en apotekare, som talat om medici
ner. Psykologens besök var särskilt uppskattat. Allasomhafthjärtinfarkt får ju psykologiska svårigheter och det känns väldigt skönt att få höra att det är normalt och att maninte är en sam om det.
- Hos oss ärdet inga svårigheter att få med medlemmar istudiecirklar,sä ger Bror Bergman i Borlängeför- eningen. Vi har inte bara cirklarom den egna sjukdomen utan även om landskap. Just nu läser en cirkel om Höga kusten ochen annan omGöte
borg. Efteråt vill de resa tilldeplatser deläst om.
- Förra året hade vi en femdagars- resa till Gotland och ett par endagars- resor. Ihöst harvi gjort en teaterresa tillStockholm.
Arbetsmöten
Föreningen i Särna, i norra Dalar na, har cirka 150medlemmar. Ordfö rande där är Gerd Jakobsson.
- Vår förening harhaft svårt attnå hjärt- och lungsjuka, säger hon.
Många av medlemmarna är stödjande och helt friska - åtminstone var de heltfriska då de gick med, men några avdem harsenarefått kärl- och hjärt
besvär.
- Varje torsdag harvi symöten då vi träffas och handarbetar. Det är ett 30-tal damer som syr och stickar. En gång om året anordnar vi sedan auk tion och säljer det som tillverkats. Se dan 1972,då vibörjade meddetta har vi fått in 88000kr, som viskänkt till
forskning om hjärt- och kärlsjukdo
mar.
Vi har också haft studiecirkeln Ef ter hjärtinfarktoch läserjust nu en cir
kel med namnetPrimaliv.
- Mendet har hittills varit svårtatt få medlemmarna attfriskvårda.I sam band medsyträffarnabrukar vi ta pro menader, meni övrigtharviintemyc ket friskvårdsaktiviteter att skryta med.
- Under vintern är det för kallt för att vi skall kunna göra promenader.
Men friskvårdsdans brukar vara po pulärt.
- Andra program vi har är bl a bingoaftnar. Dessutom gör vi resor tillsammans. Förra året reste vi till Holland.
Lotterier och gåvor
- Vissa möten finansierar vi helt med hjälp av lotterier. Konstigt nog blir medlemmarna aldrig trötta pålot terier. De köper nästan hur mycket lottersom helst.
Övriga ordföranden som deltar i I samtalet håller med.
- Att sälja 10000lotteri förbunds- lotterietgårsom ettnafs, säger Gerd Jakobsson.
Forts nästa sida
NU ÄR DEN HÄR!
ID-brickan i gammalt silver.
ID-brickan i silver finns nu för hjärtsjuka, pacemakerbärare och astma- sjuka.
ID-brickan med silverkedja och gravyr kostar kr 250:- (Självkostnads
pris).
Skicka in nedanstående talong så får Du en graverad ID-bricka i silver inom ett par veckor.
Insändes till: ID-bricka för hjärtsjuk
RHL ID-bricka för pacemakerbärare
Box 9090 ID-bricka för astmasjuka
102 72 Stockholm Aktuell ID-bricka förkryssas Namn
Personnummer Adress
Postnummer postadress
Telefon /...
Vårdas på nedanstående sjukhus Sjukhusets namn
Adress Tel.nr /...
Postnr postadress
Var god texta.
Forts frånsidan 5
- Det är lättare attfå inpengar via lotterier änatt tabetalt för en fest.
- Har man bara bra vinster så går lotterna åt, säger Bertil Hedberg i SödraDalarnaoch han får medhållav Bror Bergman i Borlängeföreningen.
- Vi brukar be medlemmarna ta med en litenpresent förungefär entia och skänka som lotterivinst. Många kommermed presenter som är värda meroch de är välkomnasom vinster, berättar Bror Bergman.
- Vi brukarocksåtiggaihopvinster hos köpmännenhär istan. Viharmyc ket goda kontaktermed varuhus och har haft turmed att få stöd från dem bland annat då vi skall hafester.Vid sådana tillfällen skänker de t ex lättöl ellerläskedryckerellerglass.
- Vid fester håller vi ofta till i en skola,där vi får vara gratis mot att vi städar efter oss. Städningen och mat
lagningen brukar vi anlita hjälp till, men övrigt arbete klararvisjälva.
- Många medlemmar ställer upp och hjälper till. Det är ett mycketbra kamratskap. Det förekommer aldrig att någonnekaratt hjälpa till.
Information i pressen
- Det är viktigt attha mötenregel
bundet och att detskrivs mötesreferat som kommer ini lokaltidningarna.
Samtliga föreningar tycker att lo
kaltidningarna är tillmötesgående med att ta in mötesreferat.
- Ju aktivare vi är ju mer sprider det sigoch vi får nya medlemmar.
- Men det måste vara trevliga mö- tesprogram annars vill inte människor komma tilloss.
- Vi gör upp program för ett år framåt och skickar ut det så att med lemmarna i god tid iförvägvet när vi har träffar.
- Vi jobbar så mycket vi kan och hinner sägerBertil Hedberg. Alla ar
betar ju ideellt ochnär verksamheten flyter som den gör nu får man vara nöjd.
Utbyte av erfarenheter
- En gång om året har vilänsträffar då vi bjuder in medlemmarfrån hela länet till enfest med information, un derhållningoch dans. Vi bjuder också
in medlemmar från föreningarna på andra sidan länsgränsen i Gästrik land. En eller ett par bussar brukar komma. Gränsträffarna brukar alltid varapopulära.
- Vi ordföranden borde samlas oftareoch utbyta erfarenheteroch ge varandra tips på aktiviteter somblivit lyckade.
Ny förening på gång
Förutom de fyra som nämntsiden na artikel så finns lokalföreningari Fa lun, Mora-Orsa och Ludvika-Väst- bergslagen. Falu-föreningen är den äldsta ilänetoch harfirat40 års-jubi- leum. Den är till medlemsantalet nå got större än Borlängeföreningen.
Ludvika-Västbergslagen är på snabb frammarsch och har cirka 200 med lemmaridag. Yngstoch minst i famil
jen är föreningen Mora-Orsa med si
nadrygt 20medlemmar.
Under våren kommer man också att försöka bilda en förening i Ma lung.
Text och foto: Gunilla Lockne
RHL-information på sjukhus
-Vi informerar om att RHL finns och vad man kan ha för nytta och glädje av att vara med i en lokalförening, säger Sven Bergström, ordfö
rande, och Bengt Hed
ström kansliansvarig på centralorganisationen i Kopparbergs län.
Varannan torsdag kan hjärt- och lungpatienter som vårdas på Falu lasa
rett, träffa dem på RHLs expedition på lasarettet.
I etthalvt år har de haft mottagning en dag varannanvecka i en lokal somlig ger intill hjärt- och lungavdelningen.
Anslag upplyser om när deär däroch personalenpåavdelningarna uppma
nar patienternaattta kontakt.
- Första veckorna var det glestmed besök, säger Sven Bergström. Men
nu är vi mer kända och varjegång vi ärpå expeditionenfårvi tre ellerfyra nya medlemmar till förbundet.
- För att samtalenhosossskall bli mer avspända ochdet skall kännasna turligt att slinkain till oss såbjudervi på kaffe, berättar Bengt Hedström.
- Lungpatienterna kommer i regel till vår expedition, men hjärtpatien- terna sökervi upp påavdelningen.
- Vi presenterar oss och talar om varifrån vi kommer. Patienterna väl jer sedansjälva omde vill prata med oss ellerinte. Pådetsättet är detinga problem med sekretessbestämmelser na.
- Ibland bjuder vi in till informa tion i dagrummet. Då vi nyligenfirade Alla hjärtansdag bjöd vipåkaffeoch tårta på hjärt- ochlungavdelningarna.
Det varett sätt att tala om att RHL finns.
- Vitrorpå den här typenav uppsö
kande verksamhet. Många, som inte själva skulle söka sig till en förening, får vi kontakt med på detta sätt och får som medlemmar, betonar både Sven Bergström och Bengt Hed ström.
- Genom samtalen med oss på sjukhuset känner de att de kan ha
stödav att träffa andra i sammasitua
tion och fåprata om sin sjukdomoch hur de upplever den.
- Genom vårnärvaro på sjukhuset har vi också fått bättre kontakt med sjukhuspersonalen; läkare och sjuk sköterskor. Det har gjort det lättare att diskuteragemensamma problem.
Vihar fåttuppslag från patienter,som vi sedangåttvidaremedtill klinikche
fen. Och viharfåttkännedomomsa ker som läkarna vill ha genomförtoch där vi kan ge dem stöd, berättar Bengt Hedström.
- Ännu så länge är vår expedition på lasarettet en försöksverksamhet.
Vi är bara där varannan vecka,mer än så harvi inte tyckt oss hinna ochorka med.Men om detvisar sig att en utök
ningbehövs så får viförsökalösa det också.
- Vi vill också gärna pröva att anordna informationsmöten med un derhållningpå sjukhuset och hoppas att kunna ordna utflykterför patien ternärdet blir varmare ute.
Text: GunillaLockne Foto: Gunnar Ridderstedt
Patienterna Gustav Tholander och Yrjö Janhagen på Falu lasarett får information om RHL av Bengt Hedström och Sven Berg
ström.
—«
Gymnastiken har blivit
- Pojkarna ärfantastiskt pigga, säger ledaren Harry Borg stolt om del
tagarna i den första hjärtgymnastikgruppen i Borlänge.
I sex år har gruppen funnits och samma ”poj
kar” kommer troget en förmiddag i veckan år ef ter år. Åldern på dem va
rierar från 50 till 78.
”Flickorna” har sin egen grupp sedan en tid tillbaka. De kom igång med gymnastikett par år senare än pojkarna.
Då jag besöker gymnastikgruppen för herrar i Borlänge är det nio pojkar med.Sjuavdemhar haft hjärtinfarkt.
Gratis får de använda gymnastiksalen iett servicehus en förmiddagi veckan.
Salen är inte så stor, därför kan inte gruppenta emot flerdeltagare.
- Men det är ju inget som hindrar att fler grupper startar, säger Harry Borg, somvarit ledare de senaste två åren. Han var aktiv fotbollsspelare på 50-talet i elitlaget Brage och har mo tionerat helasittliv. Dåhan var unge
fär 50 fick han en hjärtinfarkt och idag är han 61 år.
Det finns också enfd elitgymnast med i gruppen, Georg Bornström, som har pacemaker. Men övriga har inte gymnastiserat särskiltmycket i si
nadar.
- Men nuhar gymnastiken blivitett behov. Jaglängtarfaktiskt till gymna
stikdagen, sägerden äldste deltagaren i gruppenSven Jonsson, 78 år.
Uppvärmning
- Vi värmer upp oss med en lätt språngmarsch och med att kasta lite boll innan vi börjar med de olika rö
relserna, säger ledaren Harry Borg.
- Vi siktar in oss på nacke, axlar ochskuldroroch försöker stärka mag
muskler ochlår och öka rörligheten i höfterna.
Programmetvarierar från gångtill gång.Jag improviserar lite, men alter nerar istort sett mellan fyra program.
-Vi har prövat atthamusik till rö
relserna, men tycker det känns för stressigt.
- Efter cirka fyrtio minuters gym
nastik slutar vi med en stunds bollspel - med en mjuk boll.
Oron gått över
-Första tiden efter infarkten är man mycket rädd att ta i. Men man tränar upp sig successivt och vågar mer närman märker vadmanklarar, säger Sven Bergström, som ledde gruppende förstafyra åren.
- Läkare vågar inteskriva intygatt hjärtsjukakan delta i motionsgymna- stik. De vill inte ta påsigdetansvaret.
Men vi tror att man självkanavgöra omman orkarellerinte. Kroppen sä ger ifrån när man inte skall ta i mer.
Gymnastiken förbättrarkonditionen och rörelsernaär inriktade pånacke, axlar och skuldror och att stärka magmuskler och lår och ökarörligheterna i höfterna. Frv Stig Sundberg, Ake Tägtström, GeorgBornström, YngveEhrling, Allan Bergstenoch RagnarNorberg.
ett behov för oss
Man får känningar av sin kärlkramp eller får andnöd. När det tar emot så skall man vila.
- Vi har bevisat här att det går för hjärtsjuka att motionera.
- Det är viktigt att ledaren inte kör för hårt med gruppen utan snarare bromsar om det behövs.
Inga olyckor
- Det enda olycksfallet vi har haft under motionspassen de här sex åren är ett stukat finger.
Kombinationen av motion och kamratskap betyder mycket i grup
pen.
- Vi har mycket trevligt och trivs ihop, intygar alla med en mun.
- Vårt landsting har inte någon sjukgymnastledd träning i sjukhusets regi för patienter som haft infarkt, sä
ger Sven Bergström.
- Vårt önskemål är att det skall startas en sådan och att man där skall kunna börja bygga upp konditionen innan man sedan fortsätter i våra mo-
tionsgrupper. Programmet varierar litefrän gångtill gång, men de flesta leder får sin diwning. I förgrunden syns oldmannen SvenJonsson 78 år.
En stunds bollspel medmjuk bollavslutar motionspasset. Fr vledaren HarryBorg och deltagarnaStig Sundberg och Sven Jonsson.
Textochfoto:
GunillaLockne
Friskvårda!
Friskvårda!
Friskvårda!
9
Årlig rekreationsvecka
Varje sommar förvand
las högfjällshotellet i Sä
len till rekreationshotell i landstingets regi. Männi
skor med fysiska och psykiska handikapp er
bjuds möjlighet till en tids vistelse och handi
kapporganisationerna anordnar temaveckor.
Verksamheten har fun
nits i nära tjugo års tid, men det är bara de se
naste fyra åren som hjärt- och lungsjuka va
rit med.
Sälens högfjällshotell ligger mycket vackertmittinne i Dalarnas fjällvärld.
Med goda möjligheter för vandringar och annan utomhusmotion. Anlägg ningen är modernoch bekväm.
- På landstinget tyckte man länge att hotellet låg alltför långt från när
maste sjukhus för att det skullevara lämpligtför hjärt- och lungsjuka, be rättar Bengt Hedström på centralor ganisationens kanslii Borlänge.
- Men nufår vi disponera hotellet en veckavarje sommar.Detenda som fordrasföratt få deltaga är att beho vetav rekreationsvistelse styrksav lä
kare,distriktssköterska ellerkurator.
- Det finns inga sjukvårdsresurser på hotellet. Vid akuta sjukdomstill stånd fårmanåkatill Malung somlig ger sjumil bort eller till Lima och dit är det tolv mil.
- Första åren märktevi en viss oro
hos hotellpersonalen närvihjärt-och lungsjukavarsamladepå hotellet. Vi brukar vara 170-180personer. Det är från maj iill oktobersom landstinget disponerarhotellet ochparallellt med rekreationsverksamheten anordnar handikapporganisationerna tema veckor.Varjeorganisationhar sin vec
ka.
Aktiv friskvård
- Vi bestämmer själva programmet förvårårliga vecka, men den röda trå den är aktiv friskvård.
- På morgnarna anordnas gymna
stik i gymnastiksalen och sedan upp
tas dagarna av promenader i grupp, spel och lekar utomhus, blaminigolf, curling och boccia. Hjärt- och and- ningsgymnastik ochvattengymnastik,
BengtHedström påCOs kansliiBorlänge, sjukgymnastenGun Bengtsson och Sven Bergström påtemaveckai Sälenför hjärt- ochlungsjuka.
i Sälen
utflyktertill orter i närhetenochmyc ketannat.
- Sjukgymnaster och fritidsledare leder sådanaaktiviteter.
- På kvällarna är det trivsam sam
varo med allsång, underhållning, bingoeller dans.
- De första åren hade vi föredrag omhjärt- ochkärlsjukdomar, och om riskfaktorer som rökning och kost samt andra närliggande ämnen.
- Men det är lättare att få före dragshållare tilldentypenav program vid möten hemma i våra lokalför eningar, därföredragshållarnaslipper delånga och tidskrävande resorna.
- Medanvi är uppe i Sälen koncen
trerar vi oss i stället på frisk luft och motion iden härliga fjällnaturen.
Temaveckor
Temaveckor med föredrag och dis
kussioner om den egna sjukdomen ochhur man skall leva för att undvika riskerna attinsjukna på nytt, hoppas Bengt Hedström så småningom skall kunna anordnas på den rehabilite
rings- och konvalescenthemsanlägg- ning i Särna i norra Dalarna som landstinget just öppnat.
- Ännu har verksamhetendär inte kommit igång i full skala. Mankom
mer att habehandlingsteam med bl a läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och dietist, menhar ännu inte fått alla tjänster besatta.
- Landstinget avser att låtapatient organisationerna medverka i plane
ring och genomförandet av temavec kor för sinarespektive sjukdomsgrup
per.
Mellanled
-Behandlingen i Särna kommer att bli ett steg mellan sjukhusvården och den rekreationsvistelse som er
bjudsiSälen under sommarhalvåret.
Text: Gunilla Lockne Foto: IngePersson
Bengt Hedström
Naturen i Sälen är vackeroch lagom promenadvänlig även förhjärt- ochlungsjuka.
■ •> l
■■
FrvRolfLoryd, Einar Sandoch Alf Gustafsson,alla frånFalun, somröjer bortsnö från golfbanan - vid RHLs rekreationsvecka i Sälen i september.