Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Stefan Brink
Title Den senmedeltida agrarkrisen i Hälsingland
Issue 20
Year of Publication 1990
Pages 39–46
ISSN 0349−2834
ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Den
senmedeltida agrarkrisen i Hälsingland
av Stefan Brink
Sedan länge haren befolknings-och bosättnings- nedgång under senmedeltid konstaterats och dis¬
kuterats. För Nordens del har ett samnordiskt projektrörande denna medeltidaagrarkrisgenom¬
förts. Man har här specialstuderat ett flertal sär¬
skilt utvalda områdeniNordenochefterhandpub¬
licerat resultaten i ett antal skrifter ingående i en egenprojektserie; det sistanumret utgör en sam¬
manfattning av detta samnordiska projekt (DLCN). Ettviktigtresultatsomhärvid framkom¬
mitär attdennaagrarkris förefallerattha drabbat skilda områden av Norden olika hårt (se fig 1). I delaravNorge förekommerenödeläggning på hela 50—80%, medan exv Närke, Skåne, nordligaste Sverige och södra Finland haften obetydlig öde- läggelse.I vissa områden(Finland)harmantill och medräknatmedenbebyggelseuppgångundersam¬
maperiod.
Avmetodiskt intresse äratt de kausala förkla- ringsansatsernaför denna agrarkris markant skil¬
jer sigåt mellan forskare i de nordiska länderna.
Engenomgåendetendensärattsärskilt norska his¬
toriker istorutsträckning räknatmedattden vikti¬
gasteorsaken till denagrarakrisen ochbebyggelse¬
nedgången varit denepidemiskt dödliga ”digerdö¬
den”, medan särskiltsvenska och danska forskare velattonaned dennaförklaringsgrundtillförmån för andra. Någonconsensusrörande detta intrika¬
taorsaksproblemharännuinte uppnåtts,utandis¬
kussionen fortgår alltjämt.
Då Jämtland och Hälsingland har någorlunda likartade odlings- och bebyggelsemässiga förut¬
sättningar och då landskapen uppenbarligen haft
närakontakter—bl aintimasläktskapsförhållan¬
den—med varandra under medeltiden(jfr Brink 1990s3920,ligger detnäratill handsattviden un¬
dersökningav eneventuell agrarkris i Hälsingland
först uppmärksamma det relativtnärliggandeoch förhållandevis — i detta hänseende — välunder- sökta Jämtland(sesärskilt Dybdahl 1972 och Sal-
vesen 1979). Här har Helge Salvesen (1979 s 154) visatattensockensomUndersåkerharägtca50%
ödelagda gårdar, medan socknar som Åre och
Hackås har haft en ödeläggelse på ca 30—40%.
Denuppskattade ödefrekvensenför hela Jämtland blir med Salvesens beräkningar ca 36% (s 158).
Han konstaterar vidare att den ”registrerte ode¬
frekvensiJemtlandmå{...} vcerei minstelagetifor-
hold tilden reelle odelegging”(s 161). Särskilt de
östradelarnaavJämtland kansåledes visas hahaft
en ödeläggelse av gårdar under senmedeltid som närmar sig de höga tal vi finner i Trondelag (jfr Sandnes 1971).
Deindikationersom för Jämtlands delavslöjar ödeläggelsen torde framföralltvara:
a. omnämnandeav gårdarsåsom öde idiplom
b. en nedgång i jordpriserna, där bottennoterin¬
garna kan förväntas att påträffas omkr mitten
av1400-talet(j fr Sandnes& Salvesen1978s161)
c. 1568 årsjordebok1
d. förekomstenav s k ödesbölen
e. förekomstav byarmed namnet Önet, Fannbyn
o d
f. förhållandet att appellativet och ortnamnsele-
mentetböle sekundärt har kunnat erhållaenbe¬
tydelse ’ödesböle’
g. försvunna byar och gårdar, dvs by- och gård¬
namn som nämnsunder medeltiden, men som
ej finnspå 1500-talet ellersenare.
Förattuppspåradylika indikationeriHälsingland
har jag gått igenom Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornlämningsinventering, Ortnamnsarki-
Fig 1.Ödeläggningsfrekvensiolika delaravNorden, vadavsernedlagda gårdarunder densenmedeltida agrarkrisen(DLCNs 103).Under¬
sökningsområdetfördenna uppsats ärbeläget vid detstorafrågetecknet.
vetsiUppsala(OAU) samlingar,kamerala längder
från 1500-talet samt samtliga(av mig) kända dip¬
lom, brev och notiserfrånmedeltiden (fram tillca 1550), såväl original somavskrifter. Resultatetär märkbart magert.
Förstkanmankonstateraattsägnerfinnsiland¬
skapetomatthela byarocht o msocknar ödelagts
under Digerdöden. Från exv Harmånger skriver
P H Widmark(1849s 30):
Blandmenighetenlefwaännutraditioneromdigerdödens härjningar. På Storöni Storsjön finnas,förmodeligen från
dennatid,lemningarefter byggnadoch diken, ochenwik på nämndeökallasännu Gårdswiken. UtiWattrångs by äro grundmurar synligaefterenkyrka, såsomdetförmenas, och
denägotraktder dessalemningar finnaskallas ännukyrk- swedjorna.
De lämningar som enligt traditionen härrör från digerdöden ochsomi Vattrångsymptomatisktkal¬
lasKyrk-ärlämningaravboplatserfrån den äldre järnåldern (Liedgren 1981 s 37), och således inte
frånmedeltiden.
Någon motsvarighet till Jämtlands ödesbölen
finns uppenbarligen inte i Hälsingland.2 Det är möjligtattblandRAÄ:sfornlämningsinventerings
fåtaliga uppgifter om sentida, medeltida (?) hus¬
grundergömmersigenochannanundersenmedel¬
tiden ödelagdgård i perifert lägei bygden. Det är
vidaremöjligtattinventeringen harmissat dylika husgrunder. Men man kan dock konstatera att
ödesbölen med ett så pregnant utseende som de jämtländskahelttycks saknas i Hälsingland.
Ödesindicerande ortnamn som Önet och före¬
komst avettappelativ bölemedensekundär bety¬
delse ’ödegård’ förekommer hellerinte i Hälsing¬
land. Öneto d och Fannbyn (senedan) förekom¬
mer däremotnågra gånger isåväl Medelpad som
Ångermanland:
FrånMedelpad kan anföras:Ö,by iBorgsjösn(j ödhe 1420 28/7 RAp or.),Öden,byiTimråsn(i öödhetth1535ghj), Öngård, by iHässjösn(ödhegardh 1535 ghj), Önsta,gd i Torpssn(i 0ydestadh 1417SD 2316 avskrBrocman), Fan- byn,by i Stödesn(i fornabynom 1498 9/3 RAp or.); och frånÅngermanland:Öd,by i Bjärtråsn(Öd1542jb),Ödby, by iUllångerssn(Öd1544jb),Öden,do(Ödhen 1535ghj), Öd,by i Kramfors stad(Ödh1535 ghj),ÖdsåkerniNording- råsn(Ödh1542 jb),Öden,do(Öden1544jb), tÖd,försv by i Edssn(Öd 1543jb), Öd, gd i Multråsn(Ödh 1542 jb), Fannbyn, by i Sollefteå stad(Ffanby1542jb), Öden,by i Ftelgumssn(Öd 1542 jb), Ödsgård,by i Edselesn(Ödess- gardh1535ghj), Fannbyn, byiFlelgumssn(Fforneby1535 ghj),Öden,by i Arnässn(Öden1542 jb),Öden,by i Grund¬
sundasn(Ödh1542jb),Öden,by i Nätrasn(Ödhen 1535 ghj),Ödsbyn,byi Sidensjösn(Ödessby1535ghj), Väster- fannbyn,by i Anundsjösn(Vesterfanbyn1543jb),Öster- fannbyn, do (Ffanby 1535ghj),Fannbyn, by i Grusundasn
(i Fornaby 1413); för de ångermanländskanamnen, seSOV 1—4passim.
Det likaledesantagligen ödesindicerande Fannbyn (<fsv. Fornaby), som alltså är tämligen vanligt i Norrland, förekommerengångi formavFörneby
i Arbrå sn (Faneby 1535 ghj, fforneby 1542 jb).
Möjligen har man att hit också räkna Förnebo i
Järvsö sn (fforneboda 1543 jb). Bynhar tidigare
varitettbodlandtill bl aFöränge (se Brink 1979s 23). Förleden i dettanamnbörinnehålla adj forn.
Efteratthagåttigenom ortnamnsmaterialet,av¬
seendesamtliga åtminstone medeltida bebyggelser
iHälsingland, kan jag konstateraattförsvunna by-
ochgårdnamnärsällsynta.Detfinns några fall där
man skulle kunnaanta attgårdar lagts ned under senmedeltid.EttsådantärRingstai Delsbo(varom
setillsvidare Brink 1984s55). Denna gård harlegat alldeles inärhetenavkyrkan, varförmanävenkan övervägaatträkna medattden lagts till kyrkan och således inteödelagts som enföljd av agrarkrisen.
Av bevarade brev kan man dra slutsatsen att en
gårdRingstaexisterade åtminstone1395,dåenKä- tillsägsbo här (139530/1Högavskr bl a avCelsius
i UUB E146). Men 1462 antyderett annatbrevatt Ringstavar enäng(1462 21/9 HLA P:33,tidigare tryckt bl ahos Lenasus 1764 appendix och Flod¬
berg 1755 s 125). Ytterligare några fall påträffas,
exvnågra mycket centralabyar/gårdar mednamn
på åker. Dessasynesdocksnarasthauppgått i and¬
rabyaravandra orsakeränödeläggelse Qfr Brink
1990passim). Således tycks ej heller namnmateria¬
let kunna ge oss merän någon enstakaindikation
på vadsomskulle kunnavaraettresultatav en sen¬
medeltidaödeläggelse.3
Efter en relativt omfattandegenomgång av det kamerala materialet från 1500-taletsomjag företa¬
git kan man konstatera att omnämnandeni dessa jordeböcker,tiondelängderosv omödegårdar helt tycks saknas. Någon motsvarighet till Jämtlands
”ödegårds-jb” från 1568 finns hellerinte.4 Beträffande möjligheten attstuderajordpriser¬
naunder senmedeltid måstemandessvärre konsta¬
tera att en sådan undersökning knappast tillåts,
dettapå grundavatt brevmaterialetiHälsingland intepålångtnär ärlikaomfattandesomförJämt¬
landsdel. I vårt fall tordemanendast kunna upp¬
bringaenhandfull brevfrån vartdera sekelavseen¬
de 1400- och 1500-talen, vilka behandlar köp av
gårdar och jord och där köpeskillingennämns. De aktuellafallenpresenterasitabell 1.
Denslutsatssom H Salvesen drar för Jämtlands del—att priset för jordärhögre omkring 1500 än för tidenomkring 1400—tycksintefånågot direkt
stödisammanställningen(tab 1)från Hälsingland.
Påfallandeärvilkenspridningsomfinns, från 200
marktill drygt 9 mark förengård. Dettamåste be¬
ropåattgårdarnavaritavolika storlekochart.En
Tabell 1. Gårds-ochjordpriseri Hälsingland före 1550,enligt bevarade brev
By,socken år objekt pris
Linfläck, Delsbosn 1398?]gård 16 mark Kråkfläck,Bergsjösn 1402 gård? 11mark Fåssjö, Ytterhogdalssn 1406 gård?/del i gård? 12 mark Mora, Delsbosn 1422 gård (”gotz”) 35 mark Långbo, Skogssn 1427 gård (”gozet”) 34 mark Lingbo, Skogssn 1437 gård (”gooz”) 46 mark (Gård trol i Norralasn) 1446 gård?/del i gård? 200 mark1
”Husaby”, Jättendalssn 1454 gård (”gard”) 40 mark (Gård i) Färilasn 1459 gård? (”iord”) 14mark 20ört.
Hässja, Alftasn 1462 gård(”goz”) 9 mark 4ört.
Bästdal,Rogstasn 1483 gård (”gooz”) 140 mark
”Haga land”. Ljusdalsn .1505?!jord 8 mark Ljusdalsn 1509 deligård/by2 26 1/2 mark
Järvsösn 1512 äng 14 mark
Ljusdalssn 1535 gård? 30 mark
Vannsätter, Söderalasn 1540 åkerom10 mål 35 mark Borr,Ljusdalssn 1543 deligd 20 mark
Lenninge, Bollnässn 1553 jord 90 mark
1”ij marek stockholwspeninga".
2”vij stykke akerocnoken deel j tompthen ffor vij markoc xxoc...”
annan slutsatssom mankan draäratt gården och
åkern redan under 1400-talet varit värderade och åsattajordetal utifrån jordmåttsenheten mål och ängenuppskattad i gillingslal eller lass.5 Man kan
dessvärre konstatera att uppgifter från 1300-talet saknas helt. Vi kan således inte fånågonuppfatt¬
ning omjordpriset här varit högre, lika med eller lägre före det att agrarkrisensätter igång.
Konklusionen av denna genomgång torde vara attjordpriserna i Hälsingland knappast kange oss
någonledning förattbedömaetteventuelltgenom¬
slagav enagrarkris i priset på jord och gård under
senmedeltid.
Mera spännande blir resultatet om man under¬
söker omnämnanden av ödegårdar och uppgifter
ompest i brev och handlingar från den aktuella ti¬
den. Först att nämna är ett brev från 1395 som
dessvärreinte finnsbevaratioriginal,mensom fö¬
rekommer i flera avskrifter (1395 30/1 Hög).6 I dettaviktiga brev uppräknas de utvalda tolvmän¬
nen i Sunded (det norra prosteriet i Hälsingland
undersenmedeltid), vilka utfärdar brevet i anled¬
ning av den oenighet mellan ärkebiskopen och
Sundedsborna som funnits rörande tionden. Häl¬
singarna hänvisar tillettbrev utfärdatavkungBir¬
gervari sadesattdessa tillåtits behålla 1 /3avfattig- tionden som en följd av det stora antalet fattiga
ocheländiga, somföre den storadöden förekom i
detta land (”Que quidem litera prout nobis inno- tuit, emanavit propter multitudinem quarundam
pauperum et miserabilium personarum que ante majorem pestilenciamoperuerat faciemterrenost- re”; min spärr). Detta är mig veterligen det enda exemplet där digerdödenexplicit påtalas i hälsing¬
ska—ochvadjag kan förstå norrländska—doku¬
ment från medeltiden.
Äveni andra brev från denna tid framhåller häl¬
singarna sin fattigdom. Iettbrev 1371 1/3till her¬
tig Albrekt anhållerman bl a omskattelättnader, varvid man målar upp följande situationsbild av
hälsingens vardag: ”Ty av halmen och trädens
barktagervi vår dagligaföda och åkrar ochängar har viinte, varför vi uppehållerossi bergen,träs¬
kenoch skogarna, kringirrandesomvilda djur”,7
detta väl i hopp om att Albrekt inte hade besökt landskapet ochatthanskulle mjukna beträffande beskattningen.1ettbrev1382utfärdar vidare ärke¬
biskop Birger fullmakt åt prosten i Bollnäs att i Hälsingland fåavgöra vissa äktenskapsmål, detta
som en följdavlandskapetsavlägsenhet ochinvå¬
narnas mer än vanligt stora fattigdom (1382 10/1
Arnö RApor;jfr SRP 1 s. 520).
I ett stadfästelsebrev 1474 utfärdat av ärkebis¬
kop Jacob omnämns ”et ödestorp, hetandes
Smidsboda” (1474 9/2Delsbo kyrka).81 ettannat brev från 1482omtalaren”Gudelik” iStrand,tro¬
ligeni Skogssn,atthon under S:tEriks gård i Lin¬
fläck lagt ”alla watnadela, odisjord oc wtaega”
som hon ägde i Fjärdsätteri Delsbo sn (1482 5/3
SöderalaRAp or).Iettbrevfrån1540förekommer
så enda belägget på ödesböle. Vid ett ting med
socknarna Segersta, Mo och Söderala byttepräs¬
ten Björn i Motill sig åker”j ethodesbole”(1540
u d Segersta UUBp or). Dessa trebrev ärde enda
fall där ödejord eller ödegårdar nämns i det häl¬
singska brevmaterialet. Situationen vi erhåller är således helt avvikande från denvi finner i Jämt¬
land.9
Enmöjlighet atterhållaett gentemot de skrivna
urkunderna oavhängigt källmaterial är att se vad paleoekologiska vittnesbörd, i formavpollenpro¬
verkan ge.Omennedgångi odlingensomfattning,
enigenväxning elleromläggning från sädesbäran-
de mark till höbärande äng eller betesmark har skett, borde dettageutslagi pollenbilden.Ett fler¬
tal pollenprover har tagits i landskapet Hälsing¬
land.10 Dessvärregår det dock uppenbarligen inte
attsärskiljaenpollensekvens i dessa diagram,som skulle kunnarepresenteraensenmedeltida mänsk¬
lig påverkan av vegetationen.11 Man kan således
inte med säkerhet utläsai pollendiagrammen här¬
ifrån om odlingen gåtttillbaka eller ej under sen¬
medeltiden. Möjligen kan nya pollendiagram i
framtiden geledning härvidlag.
Efter att ha diskuterat möjligheternatillatt finna bevis för en agrarkris ochpresenterat desynnerli¬
genfå positiva bevis ochindikationer viharfören
bosättningsnedgång, torde mankunna konstatera
att indiciernaärfåochvaga. Brevet från 1395, där
”stora döden” explicit nämns, kan sannolikt tas till intäktförattävenHälsingland hardrabbatsav pestenochtrebelägg påödegårdar/-jordi brevma¬
terialet torde vidare visa att en viss nedgång i be¬
byggelsen ochen ödeläggelse kan ha skett.Frågan
är dock i vilken grad. De omtalade ödejordarna
kan naturligtvis vara resultat av ett mera normalt
flukturerandemarkutnyttjande.
Fig 2. Kartskissöver(från vä tilt hö) socknarna Färila, Järvsö och Delsbo i Flälsingland, utvisande bolbyarnas jord (svart), åker- ochäng vid des k bodianden(gråttraster) samtfäbodställena (punkter). Lägg särskilt märke till hur bodiandenärendirekt fortsättning på den äldre odlingsmarken.
Detförefallermig möjligtattställaupptrehypo¬
teser för att förklara denna senmedeltida bild i Hälsingland:
— Fördet första kande fåpositivabevisentän¬
kas ge enkorrektspeglingav förhållandena. Häl¬
singland skulle då endastmarginellt ha drabbatsav den senmedeltida agrarkrisen. Gårdar har inte lagts öde i på långt när samma utsträckning som
exv i Jämtland. För detta talar avsaknaden av
ödesbölen, det kamerala materialet samt diplom¬
materialet.
— Fördet andra kan de medeltida breven tän¬
kas ge enskevbild. Hälsingland kanha drabbatsli¬
ka, ellernästanlika hårtsom exvJämtland. Detta
skulle då inte gesig tillkänna idiplommaterialet.
Ettmementoärförståsattdebevarade brevenfrån medeltiden— särskiltijämförelse med Jämtland
— är relativt få, vilket gör spekulationer i detta
hänseende osäkra. Mot dennahypotes talar dock avsaknadenavödesbölen ilandskapetsamtdet ka¬
meralamaterialet. I ljuset häravskulle i så fallen snabb och iprincip fullständigåterkolonisation ha ägt rumredan föreca 1540,vilketförefaller tvek¬
samt om änmöjligt.
— För dettredje kundemanprövaföljande hy¬
potes. Den senmedeltida agrarkrisen har gjort sig gällande även i Hälsingland med kanske fallande jordpriser och ödeläggelseavgårdar, dock endast i viss utsträckning. Möjligen har ett speciellt jord- brukssystem här kunnat spela enviss roll för att
dämpa och till viss del osynliggöra ödeläggelsen.
Från norra Hälsingland finns belagt att bonden förutom sin hemgård och sitt fäbodställeägdeett
s kbodland, dvsettandra hemman, till vilket han med hela hushålletflyttadeunder sommarhalvåret (Hedblom 1947, 1958s60 ff, Bodvall 1959,Brink 1979, 1983a och b, 1984). Dessa bodland låg som
enkransavgårdar och byar i utkantenavdenupp¬
odlade marken iensocken(sefig 2).Hur gammalt detta system är vetvi egentligen inte,mensannolikt
är det bodlandssystemet som avses med följande
passus i ärkebiskop Jöns Håkanssons stadga om
prästrättigheterna i Hälsingland från 1425:12
förstommathskathuilk/tsomklärckar haffua kraffth aff så mångh boolszombondhehaffuer boscap sin å/så fulthsom han thersielffuer åsåtheepther thysomgamble laghenseg- hier)...]haffuermanflere booll å huilkom han boor sielf¬
fuerflytthiandes sin boscap affenaoch å thz andhra
Man tordesåledeshaatträknamed att ettlevande bodlandsväsende åtminstone varit förhanden vid tiden förden senmedeltidaagrarkrisen.
En möjlighetärattde perifert liggande byarna i socknarna under senmedeltiden inte varit själv¬
ständiga enheter i nämnvärd utsträckning, utan harfungeratsombodland och därmed har hört till ochbrukatsavetthemman hemmahörande icent¬
rala delar av socknen. Vid en bebyggelsenedgång
ochennedgångi jordbruksaktiviteten har mandå
intebehövtlägga gårdar öde, utanmanhar kunnat
dra ned på de eventuellaodlingarna och ängarna vidbodianden, ochexvlagtigen åker tilläng.13 Så¬
lundakundeenfaktisk nedgångijordbruksaktivi¬
teteninteexplicit behövagesig till kännai medelti¬
da brev och 1500-talets kamerala material.
Alla dessatrehypoteser kanmåhändavarariktiga.
Mankandock inte bortsefrån källmaterialet som
entydigt antyder låg ödeläggelse under senmedel¬
tid.
Resultatetavden härföretagnagenomgångenty¬
dersnarastpåattHälsingland kommitlindrigtun¬
dan densenmedeltidaagrarkrisen.
Dettaärenkonklusion—till viss delexsilentio skall erkännas—som kan drastillsvidare, tills vi fårnyttmaterialsomkankasta ljusöverförhållan¬
dena.14
Mantordeenligtmin mening också haatträkna
med att de i Hälsingland förekommande bodlan-
den harkunnatfungerasom enbuffert och således
haomintedämpatagrarkrisensverkningar, såial¬
la fall gjort denmindre synlig i det bevaradekäll¬
materialet. Det ärsannolikt vid dessa perifert lig¬
gande bebyggelser som agrarkrisens verkningar gjort sigmestgällande.
Stefan Brink, f 1952, fil dr. Institutionen för nordi¬
ska språk, Uppsala universitet.
Noter
1.Dennajordebokärspeciell så till vidaatthär förtecknas för¬
utombrukadegårdarenmängd ödesbölen; den har haftstor betydelse för Salvesens och Dybdahlsundersökningar lik¬
som förregistreringenav”ödesbölen”.
2. Däremot kan en motsvarighet till de jämtska ödesbölena övervägasvidbynRude,Tunasni Medelpad,seK-G Selin-
ge 1977s309 f.
3.1559 omtalasett”ödes hemman”Mörtsjö i Arbråsn(GR 29
s339), mendettaärenalltförsenupplysningförattman skallvåga hänföra ödeläggelsen tillsenmedeltid.
4.Jag hartidigare (Brink1988s32) framhållit avsaknadenav enliknandejb för Hälsinglands del och har heller intestött på någonliknande för övriga delaravNorrland.1en recen¬
sionavBrink 1988 har L-GTedebrand(iOknytt 3—4, 1989,
s98ff)påtalatattettsådant uttalandeär”märkligt” ochatt det”verkliga förhållandet är[...]attde första norrländska jordeböckerna från 1540-talet mycket väl lämpar sig förret¬
rospektiva iakttagelser över ödegårdsprocessen...”. För Hälsinglands delvorejag mycket tacksamom Tedebrand kundepeka påde kamerala längdersomtillåterensådanun¬
dersökning—jag har alltså inte funnit några sådana—och vad beträffarMedelpad och Ångermanland serjag med spänning framemotnärdetta kamerala material kan pre¬
senteras,såattdimmornakring den senmedeltidaagrarkri¬
seni dessa tvålandskap kanskingras.
Måhända ärdockTedebrandsmening den,attdet befint¬
liga kamerala 1500-talsmaterialet är väl lämpat som ett grundmaterialförenuppskattningavbebyggelsenvid den¬
natid;omdettaärvi i så fallöverens.Problemetärdockatt viknappast—enligt min mening—kan erhålla någon till¬
förlitlig högmedeltida bebyggelsebildattkomparera med,
varförenuppskattningavunder senmedeltid”försvunnen”
bebyggelsesvårligen kangöras.
5.Uppgifterommålsatta åkrar och värderade ängarsesibrev
som 1465 3/4Alfta RA:Alfta = ”twghlaaflengh”, 1470 28/11 BollnäsRA:Alfta = ”x stokke aker okxgillynxland engh”,”vjjj stoke aker okxgill|i]nhxlass engh”, 1474 9/2 Delsbo Thulin 1904s359= ”styckie jord i Bysängerne thet löpersig halft tridie gillingstad”, ”i vesteråårssädhe [...]
fämspännesädhe”, ”etthalfttönnesäd klenare åker”, ”i österåårssädet['...]trij målesland”etc.
6.Delaravdetta brevärtryckthosRääf 4 (1865)s430f (efter avskriftavCelsius ”Vol.in folio86” UUB). Andraavskrif¬
terfinnsavPalmskiöld 108s.555UUB,Celsius E 146, E 182 UUBochÖrnhielmsaml T.l nr1184 RA.
7.ÖversättningavSilvén-Garnet &Söderlind 1980s59f.Ori¬
ginaltexten pålatinärtryckthosStyffe, Bidr. 1s 141 f.
8. Brevetförekommerdessvärreendastienodateradavskrift,
vilkenärtryckti Thulin 1904s358.—Dettabeläggom en ödegårdhartidigareuppmärksammatsavBrink 1983as38
fn38;jfrWidmark 1860s87n.
9. Dettakanjämföras medförhållandenaiJämtland,vilkare¬
dovisasavH Salvesen1979s110i fig 28,med 43positiva vittnesbördomödegårdar idiplommaterialetfram till 1554.
10.SeEngelmark &Wallin 1985. Utöverdessa har RogerEngel- marktillsammansmed förftagit ytterligareenhandfullpro¬
veriHälsingland,vilka kommerattpublicerassenare.
11. Dettahar den främstekännarenavpaleobotaniska förhål¬
landen i södraNorrland fil drRoger Engelmark muntligt framhållit förmig.
12. Dennasammanställning har tidigare gjortsavFolke Hed¬
blom i KL 5art. Fäbodsp58.—Brevet 1425 4/3 Tunaär tryckt hos Gummerus 1902s35 f och finnsöversattiHolm- bäck&Wessén1940s274ff.
13. Dennatanke,attbodianden kan ha fungeratsom enbuffert underdensenmedeltidaagrarkrisen,har jag redan tidigare presenterat(Brink 1983s33).
14.Möjlighetenattvi skulle kunna erhållanyttskriftligtmate¬
rialsombelyser detta torde väl dock inte kunnaansesöver¬
hängande.
Referenser:
Bodvall, Gunnar, 1959, Bodland inorraHälsingland. Uppsala.
(Geographica 36.)
Brink, Stefan, 1979, Bodianden i Järvö socken. 1:Uppsalastu- dier inamnforskning. Uppsala. (Ortnamn och samhälle 5.) Brink, Stefan, 1983a, Ortnamnenochkulturlandskapet. Upp¬
sala.(Ortnamn och samhälle 8.)
Brink, Stefan, 1983b, Place-name evidence for rural expansion inmarginal areas; anonomastic-geographic study from centralSweden.I: Villages, fields and frontiers. Oxford.
(BritishArchaeologicalReports. Internat. series 185.) Brink, Stefan,1984, Ortnamn iHälsingland. Stockholm.
Brink, Stefan, 1988, Tvåstorafarsoter iHälsingland. Medelti¬
dens”digerdöd” och 1743 års ”blodsot”. Uppsala & Ljus¬
dal.
Brink, Stefan, 1990,Sockenbildning och sockennamn. Studier i äldreterritoriellindelning i Norden. Stockholm. (Studier tillensvenskortnamnsatlas14.)
DLCN=Desertion and landcolonization in the nordic countries
c.1300—1600.Comparativereportfrom the Scandinavian researchprojectondeserted farms and villages, by S. Gis¬
sel, E. Jutikkala, E.Österberg,J.Sandnes & B. Teitsson.
Stockholm 1981.(TheScandinavian Research Projecton DesertedFarms andVillages 11.)
SD =Svensktdiplomatarium[ny serie\från och med år 1401utg.
af Riksarchivet. 1—.Stockholm 1875 ff.
Dybdahl, Audun, 1972, Ödegärder i Jemtland. En studie bygget på skriftliga opplysninger fra 1568 ogtidligare. I: Berg- verkssamfunn og oydegarder. Problem i Jämtland—
Härjedalensog Trendelags historie. Trondheim. (Skrifter utg.avSamnemnda for lokalhistorisk gransking i Nidaros bispedome 5.)
Engelmark, Roger & Wallin, Jan Erik, 1985, Pollen analytical evidenceforIronAgeagriculture in Hälsingland, central Sweden.I: In honoremEvert Baudou.Umeå.(Archaeolo¬
gyand environment 4.)
Flodberg, Andreas, 1755, Specimen academicum de Helsingia...
Upsaliae.
GR=Konung Gustafden förstes registratur. 1—29. Stockholm 1861—1916.(Handlingar rörande Sveriges historia. För¬
staserien.)
Gummerus, Jaakko, 1902, Synodalstatuter och andra kyrko- rättsliga aktstyckenfrån den svenska medeltidskyrkan.
Uppsala.
Hedblom, Folke, 1947, Boland.1: Namn ochbygd 35.
Hedblom, Folke, 1958, Gästriklands äldre bebyggelsenamn.
Gävle.(Från Gästrikland 1957—58).
Hedblom, Folke,art.Fäbod iKL 5.
Holmbäck,Åke& Wessén, Elias, 1940, Södermannalagen och Hälsingelagen. Stockholm. (Svenska landskapslagar tol¬
kade och förklarade förnutidenssvenskar3.)
KL = Kulturhistorisktlexikonför nordisk medeltidfrån vikinga¬
tid tillreformationstid. 1—22. Malmö 1956—78.
Lenaeus, KnutNilsson, 1764, Delsboa illustrata, eller Delsbosoc¬
ken inorraHelsingland... Stockholm.
Liedgren, Lars, 1981, Järnåldersgårdar i Hälsingland. 1: Går¬
dar, borgaroch hamnar i det äldsta Hälsingland. Red G.
Skoglundu.o.
Rääf, Leonhardh Fr., Samlingar ochanteckningartillenbeskrif- ning öfver Ydre härad i Östergötland 1—5. Linköping 1856—75.
Salvesen,Helge, 1979, Jord i Jemtland. Bosetningshistoriskeog ekonomiskestudier igrenseland ca 1200—1650. Öster¬
sund.
Sandnes, Jorn, 1971, 0detidoggjenreisning. Trendsk buser- ningshistorieca1200—1660. Oslo-Bergen-Tromso. (Skrif¬
terutg.avnorsk agrarhistorisk forskergruppe 1.) Sandnes, Jorn &Salvesen, Helge, 1978, Odegårdstid i Norge.
Det nordiske edegårdsprosjekts norske undersekelser.
Oslo-Bergen-Tromso. (Det nordiske odegårdsprosjekt.
Publikasjon4.)
Selinge, Klas-Göran, 1977, Järnålderns bondekultur i Väster¬
norrland.1: Västernorrlandsförhistoria. Härnösand.
Silvén-Garnet,E. &Söderlind,L, 1980, EttannatSverige. Do¬
kumentomfolketskamp 1200—1720. Stockholm.
SOVn = Sverigesortnamn. Ortnamnen i Västernorrlands län 1—.Uppsala& Kobenhavn 1955 ff.
SRP = SvenskaRiks-archivetspergamentsbreffrän och med år 1351. 1—3. Stockholm 1866—72.
Styffe, Carl Gustav, Bidrag till Skandinaviens historia... 1—5.
Stockholm 1859—84.
Thulin, Gabriel, 1904, Redogörelse för de ecklesiastika boställe¬
na1.Gäfleborgs län. Stockholm.
Widmark, P.H., 1849, Beskrifning öfver provinsen Helsing¬
land... 2.Bergsjö Tingslag... Gefle.
Widmark, P.H., 1860, Beskrifning öfwerProvinsen Helsing¬
land...|l|.Upsala.
Övrigaförkortningar avskr. =avskrift
ghj= ”Gärder- och hjälper”,hjälpskattelängd från 1535, RA HLA = Landsarkivet i Härnösand
ib= jordebok
OAU = Ortnamnsarkivet iUppsala
or. = original
p = pergamentbrev
RA = Riksarkivet, Stockholm
sn = socken
UUB = Uppsalauniversitetsbibliotek
Summary:
The late medieval agrarian crisis in
the province of Hälsingland
By Stefan Brink
Oneimportant result of the Nordic deserted farm project, which studied the effects of the late medieval agrarian crisis, is that it would appear that therewasconsiderable variation in theextent to which different partsof Scandinavia suffered.
Jämtland, an adjacent province to Hälsingland, obviously suffered ratherbadly, withadocumen¬
ted late medieval decline in settlement of about 36%. Beforestudying the effects of the agrarian crisis in Hälsingland there is therefore good rea¬
sontolookatthe factorswhich indicate the aban¬
doning of farms in Jämtland. None of the indicationsfoundin Jämtlandaretobe found in Hälsingland: noabandoned farms, nomention of
deserted farmsin land recordsormedieval letters, nothing which would indicate a fall in the price
of landetc. There is,however, an interestinglet¬
ter from 1395 whichexplicitlymentions thegreat plague (”majorem pestilenciam”).
In order tointerpret this picture in the caseof Hälsingland the following three hypothesesardis¬
cussed:
1. Hälsingland didnot suffer badly inconnection
with the late medieval agrarian crisis.
2. The medieval source material may give us a somewhat inaccuratepicture of thetruereality of
the period: it should be noted that the province
has only a small number of medieval letters.
3. That in fact Hälsingland did go through an
agrarian crisis, but that theprovince’sspecial far¬
ming system, consisting of daughter orseconda¬
ryfarms,so-called ”bodland”,both lessened the impact of thecrisis andtosomeextentalso made it less visible.
All three hypothesesmay well becorrect, but, until such time as we are in possession of more
illuminating source material, the present study
would rather seem to indicate that the province
ofHälsingland didnot suffer badlyin connection
with the late medieval agrarian crisis.
