Livet efter hjärtinfarkten
En litteraturstudie om patienters upplevelse av livskvalitet
Författare: Elin Bälin & Malou Hallström Handledare: Heidi Hagerman
Självständigt arbete 15 hp
Abstrakt
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de främsta orsakerna till död världen över. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan medföra utmaning och påverka patienten på olika sätt. Återhämtningen inverkar på hur livskvaliteten upplevs. Livskvalitet definieras varierande, men det centrala i begreppet handlar om hur individen själv ser på livet, något som är gemensamt med den subjektiva livsvärlden.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet efter en hjärtinfarkt.
Metod: Tio empiriska vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats valdes ut från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och därefter analyserades innehållet med integrerad analys.
Resultat: Tre huvudkategorier framkom i resultatdelen; Påverkan på fysisk och psykisk livskvalitet, Förutsättningar av betydelse för livskvalitet samt Upplevelser av behov av stöd och kunskap. Underkategorier till varje huvudkategori
identifierades därefter.
Slutsats: Att drabbas av hjärtinfarkt kan medföra en känslomässig chock, som sedan kan övergå i andra psykiska och fysiska reaktioner. Att få stöd från vården och sin omgivning beskrivs av patienterna som väsentligt för att uppnå god
livskvalitet. Kunskap, förståelse och stöd i sjukdomen har visat sig betydelsefullt för att minska orostankar samt inge trygghet, vilket leder till ökad livskvalitet.
Nyckelord
Livskvalitet, upplevelser, hjärtinfarkt.
Tack
Författarna till den här litteraturstudien vill rikta ett varmt tack till vår handledare Heidi Hagerman för god vägledning och stöttning under arbetets gång.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 1
2.1 Patofysiologi för hjärtinfarkt ... 1
2.1.1 Symtom ... 2
2.1.2 Riskfaktorer ... 2
2.1.3 Behandling och livsstilsförändring ... 3
2.2 Psykologisk påverkan vid akut sjukdom ... 4
2.3 Livskvalitet ... 4
2.4 Definition av begreppet upplevelse ... 5
2.5 Sjuksköterskans roll... 6
2.5.1 Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter efter hjärtinfarkt 6 3 Teoretisk referensram... 7
3.1 Livsvärldsteorin ... 7
4 Problemformulering ... 8
5 Syfte ... 8
6 Metod ... 8
6.1 Design ... 8
6.2 Inklusion- och exklusionskriterier ... 9
6.3 Sökstrategi och datainsamling ... 9
6.3.1 Sökning i Cinahl ... 10
6.3.2 Sökning i PubMed ... 10
6.3.3 Urval ... 12
6.3.4 Kvalitetsgranskning ... 12
6.3.5 Analys ... 13
6.3.6 Forskningsetiska aspekter ... 13
7 Resultat... 14
7.1 Påverkan på fysisk och psykisk livskvalitet ... 14
7.1.1 Fysiska aspekter ... 14
7.1.2 Känslomässiga reaktioner och depression ... 15
7.1.3 Fatigue ... 16
7.2 Förutsättningar av betydelse för livskvalitet ... 17
7.2.1 Motivation till förändring ... 17
7.2.2 Faktorer av betydelse för livskvalitet ... 18
7.3 Upplevelser av behov av stöd och kunskap ... 19
7.3.1 Stöd från vården ... 19
7.3.2 Stöd från omgivningen ... 20
7.3.3 Kunskap förbättrar livskvaliteten ... 20
7.3.4 Hjärtrehabiliteringsprogram ... 22
8 Diskussion ... 23
8.1 Metoddiskussion ... 23
8.1.1 Design ... 23
8.1.2 Inklusion-och exklusionskriterier ... 24
8.1.3 Sökning i Cinahl och PubMed... 24
8.1.4 Urval ... 25
8.1.5 Kvalitetsgranskning ... 26
8.1.6 Analys ... 26
8.1.7 Forskningsetiska aspekter ... 27
8.2 Resultatdiskussion ... 28
8.2.1 Påverkan på fysisk och psykisk livskvalitet ... 28
8.2.2 Förutsättning av betydelse för livskvalitet ... 30
8.2.3 Upplevelser av behov av stöd och kunskap ... 31
9 Slutsats ... 33
10 Kliniska implikationer ... 34
11 För vidare forskning ... 34
Referenser
Bilagor
Bilaga A – Sökning i Cinahl Bilaga B – Sökning i PubMed Bilaga C – Artikelmatris Bilaga D – Granskningsmallar
1 Inledning
Hjärtinfarkt och kardiovaskulära sjukdomar står för flest dödsfall samt
funktionshindrade komplikationer hos vuxna världen över (Roger et al., 2011). I Sverige drabbas cirka 24 800 personer av hjärtinfarkt årligen och männen står för 63 procent av alla fall. Statistiken för insjuknande och dödlighet i hjärtinfarkt har under de senaste åren förbättrats (Socialstyrelsen, 2018a). Som sjuksköterskor kommer vi ofta möta dessa patienter i vår dagliga praxis då hjärtinfarkt är en vanligt
förekommande sjukdom. Författarna till denna litteraturstudie valde detta
forskningsområde med anledning av att vi anser oss ha bristfällig kunskap om hur patienten upplever livet efter en hjärtinfarkt, vilket kan påverka vår förmåga att ge god omvårdnad till dessa patienter. För att vi som sjuksköterskor skall kunna bemöta samt vårda dessa patienter på bästa sätt behöver vi kunskap och förståelse för hur patienten upplever sin livskvalitet.
2 Bakgrund
Patofysiologi för hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt innebär att hjärtmuskeln drabbats av syrebrist till följd av att ett eller flera kranskärl som försörjer hjärtat med syrerikt blod har blockerats i olika utsträckning (Boateng & Sanborn, 2013; Ibanez et al., 2018; Kareld, 2020;
Thygesen et al., 2018). Det finns två typer av hjärtinfarkt, den ena är när ett totalt stopp i kranskärlet uppstår och blodtillförseln upphör. Det andra är när ett delvis utvecklat stopp eller en förträngning i kranskärlet uppstår, där det då fortfarande kvarstår en viss blodförsörjning. Vid ett totalstopp i kranskärlet så kallas tillståndet för en ST-höjningsinfarkt eller STEMI (ST-elevation myocardial infarction), även kallad akut hjärtinfarkt. Vid ett delvis blockerat kranskärl så kallas tillståndet istället för en icke ST-höjningsinfarkt eller NSTEMI (Non ST-elevation myocardial
infarction). Benämningarna hänger ihop med resultatet av en EKG-undersökning av hjärtat. När kranskärlen blockeras delvis eller helt, så uppstår syrebrist i
hjärtmuskeln och det leder till att hjärtat inte kan fungera som det ska. Omfattningen av syrebristen leder till att hjärtmuskelcellerna skadas och beroende av tidsaspekten så övergår med tiden skadan till att hjärtmuskelcellerna i det drabbade området nekrotiseras (celldöd). Lokalisationen av blockeringen styr också graden av skada.
Skadorna som hjärtinfarkten medför på hjärtmuskeln är irreversibla och kan leda till komplikationer såsom hjärtsvikt och arytmier (Ibanez et al., 2018; Kareld, 2020;
Thygesen et al., 2018).
Symtom
Symtomen vid hjärtinfarkt kan te sig olika beroende på vilken typ av hjärtinfarkt som patienten drabbats av. Kända symtom är plötslig, ihållande eller återkommande bröstsmärta med eventuell karaktäristisk utstrålning i arm (oftast vänster), skuldra eller käke (Cheng, 2001; Kareld, 2020; Thygesen et al., 2018). Vanliga symtom är också trötthet, andfåddhet, yrsel, ångest och illamående. Utan snabb behandling kan kardiogen chock uppstå, vilket innebär att hjärtats pumpförmåga är kraftigt
påverkad. Tecken på detta är exempelvis att patienten blir kallsvettig, får svårt att andas och blir medvetandesänkt. Misstankar om hjärtinfarkt ska alltid tas på stort allvar och bör ske under snabb handläggning för att öka chanserna att rädda hjärtmuskeln då tidsfönstret är kort (Cheng, 2001; Lu et al., 2015; Karled, 2020;
Soares Passinho et al., 2018). En viktig aspekt gällande hjärtinfarkt hos kvinnor är att deras symtom kan uppträda mer diffust än vad det vanligtvis gör hos männen (Ibanez et al., 2018; Kareld, 2020). Symtom som vanligen framträder oftare hos kvinnor är ångest, illamående, kallsvettighet samt andfåddhet (Kareld, 2020).
Riskfaktorer
Stigande ålder är en väsentlig riskfaktor för hjärtinfarkt då det är vanligast att drabbas mellan 70 och 80 års ålder. Även kön har betydelse då män drabbas i större utsträckning än vad kvinnor gör. Det har visat sig att kvinnor har ett visst skydd mot hjärtinfarkt tack vare hormonet östrogen, detta fram till menopausen då
östrogennivåerna sedan sjunker (Kareld, 2020). Andra riskfaktorer är ärftlighet, övervikt, förhöjt blodtryck, tobaksanvändning, fysisk inaktivitet samt höga nivåer av
skadligt kolesterol (Cheng, 2001; Kareld, 2020). Cheng (2001) och Clark (2003) menar också på att kronisk stress kan vara en faktor som orsakar hjärtinfarkt.
Behandling och livsstilsförändring
I det akuta skedet av hjärtinfarkten är insatserna riktade mot att skapa fri väg i kranskärlen igen för att upprätthålla syresättning av hjärtmuskeln. Detta åtgärdas genom trombolysbehandling alternativt perkutan coronar intervention, också kallat PCI (Ibanez et al., 2018; Kareld, 2020). PCI är en viktig åtgärd och eftersträvas så snabbt som möjligt (Ibanez et al., 2018; Liding et al., 2020). Behandlingen är ett kirurgiskt ingrepp där en ballong vidgar kärlet och ett så kallat stent (metallnät) oftast appliceras i kranskärlet. Stenten fungerar genom att det hjälper till att bibehålla fri passage för blodet. Trombolys är en farmakologisk behandling som
“löser upp” blockeringen i kärlet och på så sätt skapar fri väg för blodet igen. Det som styr valet av behandling är bland annat avståndet till närmaste sjukhus (Kareld, 2020). Viktigt i det akuta skedet är även tillfredsställande smärtlindring samt ångestdämpande läkemedel för att minska ansträngningen för hjärtmuskeln (Ibanez et al., 2018; Kareld, 2020). Patienten erhåller även vid behov bland annat
antikoagulantia (blodproppshämmande) och betablockerare (blodtryckssänkande) (Kareld, 2020).
I ett sekundärt skede sätts åtgärder in för att motverka återinsjuknande. I en
årsrapport från kvalitetsregistret Swedeheart (2019) påtalas risken för att drabbas av en andra infarkt som kraftigt förhöjd. Av den anledningen sätter sjukvården in sekundärpreventiva åtgärder för att motverka återinsjuknandet (Swedeheart, 2019).
Åtgärder som kommer att bli viktiga är främst livsstilsåtgärder. Här ingår exempelvis rök- och tobaksavvänjning (alternativt rökstopp), fysisk aktivitet och kostreglering för att motverka övervikt. Som farmakologisk underhållsbehandling är det vanligt att patienten erhåller läkemedel för att bland annat reglera blodtrycket, stabilisera blodfetter samt läkemedel som motverkar nya blodproppar (Ibanez et al., 2018; Kareld, 2020)
Psykologisk påverkan vid akut sjukdom
Akuta tillstånd och sjukdomar medför ofta psykologisk påverkan (Davydow et al., 2008; Thiele et al.,2021; Turner et al., 2019). Svår sjukdom kan exempelvis leda till posttraumatisk stress (PTSD) (Davydow et al., 2008). Patienter med till exempel akut leukemi upplever ofta en stark rädsla för sitt tillstånd. Det vanligt att patienten känner stor osäkerhet över hur sjukdomen kommer utvecklas (Thiele et al., 2021).
Andra kardiovaskulära sjukdomar såsom transitorisk ischemisk attack (TIA) eller stroke kan också orsaka patienten psykisk påverkan, till exempel depression och ångest. Utöver detta kan allvarliga sjukdomar leda till ökade känslomässiga svårigheter vilket påverkar individens liv negativt. Relationen med familj och anhöriga kan ta skada av patientens psykiska besvär efter en TIA eller stroke (Turner et al., 2019).
Livskvalitet
Livskvalitet är ett mångdimensionellt begrepp som kan användas samt tolkas på flertalet olika sätt. Nedan följer ett utdrag ur hur Världshälsoorganisationen [WHO]
definierar begreppet livskvalitet:
WHO defines Quality of Life as individuals' perception of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns. It is a broad ranging concept affected in a complex way by the person's physical health, psychological state, level of independence, social relationships, personal beliefs and their relationship to salient features of their environment. (WHO, 2020).
En individs livskvalitet är en subjektiv uppfattning som kan speglas ur olika
perspektiv, dels kan livskvalitet ses som värde men det kan också ses som ett mål att uppnå livskvalitet (Brülde, 2003). Begreppet är centralt inom sjukvården och innebörden ur vårdarens perspektiv syftar till sjukdomar, händelser och åtgärder som antingen förbättrar eller försämrar patientens liv. När en individ på grund av sjukdom begränsas att göra saker som är betydelsefullt får det negativ inverkan på
livskvaliteten. Inom vården kommer personal ständigt i kontakt med patientens livskvalitet och de omvårdnadsåtgärder som utförs eller tvärtom, inte utförs,
kommer att påverka hur individen upplever sin livskvalitet (Sandman & Kjellström, 2013).
Livskvalitet används ofta inom medicin- och omvårdnadsforskning som ett samlingsbegrepp för fysiska, psykiska och sociala faktorer, däribland fysiska symtom såsom trötthet eller smärta i kombination med emotionella aspekter i form av lycka, ångest eller depression. Ovanstående perspektiv resulterar i att begreppet livskvalitet lätt flyter samman med begreppet hälsa och dessa begrepp används ofta utbytbart. Livskvalitet används ofta för att utvärdera olika behandlingar och dess effekter (Brülde, 2003).
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2012) hävdar att livskvaliteten hos en patient kan förändras under sjukdomsförloppet. Det är vanligt att livskvaliteten upplevs lägre i början av en sjukdom, men vanligtvis ökar den i takt med att patienter vänjer sig vid sjukdomen. Livskvalitet är också svårt att mäta, trots att det tillkommit flertalet mätmetoder de senaste åren. Orsaken till detta är att begreppet är en högst individuell och subjektiv upplevelse som dessutom kan förändras över tid. Sandman och Kjellström (2013) menar att det inte alltid är självklart vad det är som menas när begreppet livskvalitet används. Detta medför att livskvalitet som begrepp ibland kan uppfattas som något oklart.
I den här litteraturstudien kommer begreppet livskvalitet utgå från definitionen av WHO (2020).
Definition av begreppet upplevelse
Begreppet upplevelser innebär händelser som kan yttra sig som en känsla eller ett intryck. Det handlar om att se eller att vara med om något. När en person har upplevt något kan upplevelsen resultera i erfarenhet (Svenska Akademiens Ordbok, 2011). Upplevelser är ett mångdimensionellt begrepp som kan användas i flera olika sammanhang.
I den här litteraturstudien kommer begreppet upplevelse utgå från definitionen i Svenska akademiens ordbok (2011).
Sjuksköterskans roll
Ett gemensamt förhållningssätt för sjuksköterskor enligt International Council of Nurses, ICN, är deras etiska kod som kännetecknas av fyra grundläggande
ansvarsområden. Dessa är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2012). Vid vård av
hjärtinfarktpatienter behandlas först det akuta tillståndet. När patienten sedan är stabil kan denne flyttas till vårdavdelning där sjuksköterskan har fortsatt uppsikt över patienten med kontinuerlig bedömning och identifiering av tillståndet.
Sjuksköterskan bör också ge såväl patient som närstående fortlöpande information och handledning kring sjukdomstillståndet för att underlätta situationen och göra den hanterbar. Det kan vara genom att förklara varför rutinmässiga kontroller och provtagningar görs och på så sätt motverka oro samt stärka patientens känsla av kontroll. Sjuksköterskan har också en viktig roll i att göra närstående involverade i vården. Närstående upplever ibland att de inte blir uppmärksammade av
sjuksköterskorna, att de saknar tillfredsställande information vilket ger bristande förståelse som i sin tur leder till att de inte kan vara ett givande stöd för den drabbade. Sammanfattningsvis kan sjuksköterskans roll, utöver de medicinska aspekterna, påvisa huruvida omvårdnad i form av information och kommunikation med den drabbade samt dennes anhöriga ses som en central faktor i vården av hjärtinfarktpatienter (Eikeland, Haugland & Stubberud, 2020).
Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter efter hjärtinfarkt
Sjuksköterskor upplever att patienter som drabbats av en hjärtinfarkt inte alltid förstår sin sjukdom och därmed inte heller vet hur framtiden kommer att se ut. Att vara lyhörd för det patienten uttrycker, såväl verbalt som kroppsligt anses viktigt (Svedlund et al., 1999). Sjuksköterskor anser också att det finns svårigheter att göra en korrekt bedömning hos patienter med hjärtinfarkt, eftersom symtomen ibland uppträder diffust (Alasiry & Löfvenmark, 2013). Det är viktigt att sjuksköterskan etablerar en relation till patienten i situationen som denne befinner sig i. För att detta
ska vara möjligt bör patienten ges tid till acceptans. Många sjuksköterskor anser det viktigt att finnas hos patienten, erbjuda stöd och inge hopp om framtiden. Om sjuksköterskan däremot inte lyckas etablera en relation med patienten kan detta bero på en känsla av otillräcklighet (Svedlund et al., 1999). Sjuksköterskor upplever ibland brist på kunskap att hantera situationen (Alasiry & Löfvenmark, 2013;
Svedlund et al., 1999).
3 Teoretisk referensram
Livsvärldsteorin
Enligt Dahlberg och Segesten (2010) är livsvärlden unik för varje enskild individ.
Som sjuksköterskor kan vi inte vårda en patient utan att integrera med dennes livsvärld. Livsvärlden är högst personlig och speglar människans subjektiva upplevelse av världen. Samtidigt som livsvärlden är helt unik för varje människa så delas den hela tiden med människor i omgivningen. Det handlar således om hur en sjukdomssituation upplevs av patienten och vilka konsekvenser det får för just den personen. I mötet med patienten är det viktigt att sjuksköterskan har förmåga till inlevelse. Då erhålls en ökad förståelse för vilka konsekvenser sjukdomen medför och därtill en inblick i hur det i sin tur kan inverka på patientens liv samt hur denne upplever sin hälsa. Att som sjuksköterska dessutom ha förmågan att involvera patienten i sjukdoms- och återhämtningsprocessen är något som anses centralt inom livsvärldsteorin. Den här litteraturstudien belyser hur en patient som överlevt en hjärtinfarkt upplever sin livskvalitet. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan påverka den högst individuella livsvärlden och därför anser författarna att den här teorin är lämplig att använda som teoretisk referensram.
4 Problemformulering
Hjärtinfarkt och övriga kardiovaskulära sjukdomar är den största orsaken till död och funktionshinder hos vuxna över hela världen (Roger et al., 2011). Att drabbas av akut sjukdom är en traumatisk händelse som kan medföra konsekvenser, det kan innebära både fysisk och psykisk påfrestning för patienten. När en människa utsätts för påfrestning såväl fysiskt som psykiskt kan det få konsekvenser för hur individen upplever sin livskvalitet. Med hänvisning till hur vanligt förekommande hjärtinfarkt är, blir det viktigt att etablera en förståelse för hur patientens liv kommer påverkas efter sjukdomen. Sjuksköterskor upplever att patienter inte alltid har kunskap kring sin sjukdom. Om vi som sjuksköterskor skaffar en djupare förståelse för dessa patienter och deras subjektiva upplevelse av livet efter hjärtinfarkten, kan vi på ett bättre sätt individanpassa omvårdnaden till den enskilde. Den här litteraturstudien kan användas för att sjuksköterskor bättre ska förstå patientens upplevelse av livskvalitet. Med en öppenhet där sjuksköterskan möter individen i den personliga livsvärlden kan kunskapen öka kring hur sjukdomen upplevs av patienten.
5 Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet efter en hjärtinfarkt.
6 Metod
Design
Designen utgjordes av en icke-systematisk litteraturstudie. En litteraturstudie är lämpligt att göra när tidigare forskning och kunskap ska sammanställas. Dessutom rekommenderas metoden när teoretiska begrepp skall förklaras, till exempel livskvalitet (Kristensson, 2014). Författarna kunde inte göra en helt systematisk litteraturstudie med hänvisning till kursens snäva tidsfönster. Möjligheten att göra
en empirisk studie valdes bort med anledning av kursens korta tid samt okunskap kring designen hos författarna. Kristensson (2014) menar att en icke-systematisk litteraturstudie kan vara mer eller mindre systematiskt utförd. Författarna har under hela uppsatsens gång strävat efter att använda ett så systematiskt arbetssätt som möjligt. Litteraturstudiens design utgjordes av en sammanställning av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. När syftet är att undersöka någons upplevelse eller erfarenhet används vanligen forskning med kvalitativ metod, medan kvantitativ metod föredras till studier med större urval, frågeformulär och där statistiska
analyser utförs (Kristensson, 2014). Författarna till den här litteraturstudien har valt att använda både kvalitativ och kvantitativa artiklar till litteraturstudien med motivering att båda ansatserna kan medverka till att besvara syftet på ett adekvat sätt.
Inklusion- och exklusionskriterier
För att empiriska vetenskapliga artiklar skulle inkluderas i resultatet krävdes att de kunde bidra till att besvara litteraturstudiens syfte. Artiklarna fick heller inte vara äldre än tio år. Författarna ville använda så aktuell forskning som möjligt i litteraturstudien, vilket motiverar detta val. Artiklarna skulle även vara skrivna på engelska så att litteraturstudiens författare kunde läsa och tolka dem. Artiklarna som valdes ur databasen Cinahl skulle vara peer reviewed och artiklarna från PubMed skulle finnas i Ulrichsweb. Ytterligare krav för inklusion var att forskarna i valda studierna hade erhållit godkännande av etisk nämnd alternativt fört ett etiskt resonemang kring sin forskning.
Artiklar som var av låg kvalitet, inte var vetenskapliga originalartiklar eller var av veterinärmedicinsk karaktär exkluderades.
Sökstrategi och datainsamling
För sökning av artiklar till litteraturstudien användes två databaser, Cumulative Index To Nursing & Allied Health Literature (Cinahl) samt PubMed. Valet föll på dessa två databaser eftersom de båda innehåller vetenskapliga referenser inom omvårdnad, samt att författarna efter provsökning ansåg att dessa innehöll flest
artiklar som kunde svara på syftet. Båda databaserna rekommenderas som användbara när sökning efter vetenskapliga artiklar görs (Karolinska Institutet, 2020).
Sökning i Cinahl
Till litteraturstudien användes Cinahl, som är en databas inom
omvårdnadsvetenskap. Författarna till den här litteraturstudien valde att utföra sökningen i block eftersom det underlättar att se olika områden som sökningen innefattar. Inom området hjärtinfarkt användes (MH “Myocardial Infarction”) som ämnesord. Som fritextord valdes först myocardial infarction. Databasen föreslog här även heart attack eftersom hjärtinfarkt i engelsk litteratur ibland benämns på detta sätt. Trunkering användes till båda fritextorden för att bredda sökningen.
Fritextorden kombinerades med booleska termen OR (Kristensson, 2014). Slutligen kombinerades ämnesord och fritextord inom blocket för hjärtinfarkt med OR.
Nästa block handlade om upplevelser. Som ämnesord användes (MH “Patient Attitudes”) samt (MH “Attitude to Life”). Dessa kombinerades med OR. Till fritextsökningen i det här blocket använde författarna fyra olika ord som alla kan spegla upplevelsen eller erfarenheten av någonting; experience*, perception*, attitude*, view*. Samtliga ord trunkerades även här för att få med fler ändelser av orden. Fritextorden kombinerades med OR, därefter lades ämnesord och fritextord för det här blocket ihop med OR.
Det sista blocket handlar om livskvalitet. Som ämnesord användes (MH “Quality of Life”) och som fritextord valdes quality of life*, med trunkering. OR lades till mellan dessa begrepp. Slutligen gjorde författarna en sökning där samtliga tre block kombinerades med AND. Den slutliga träfflistan blev 158 artiklar efter
avgränsningar (Bilaga A).
Sökning i PubMed
Även databasen PubMed användes för sökning av vetenskapliga artiklar till
litteraturstudien. Med hjälp av “Svensk MeSH” började författarna med att översätta
de svenska orden för att PubMed skulle kunna göra rätt tolkning av sökorden.
Sökningen skedde i olika block. I ämnesordssökningen översattes hjärtinfarkt till
“Myocardial infarction [MeSH]. I provsökningen valde författarna dessutom att söka på begreppet “Heart attack” som [MeSH], men detta gav exakt samma antal träffar som “Myocardial infarction” [MeSH]. Orsaken till detta är att databasen tolkat orden som samma innebörd, varpå författarna valde att endast behålla
“Myocardial infarction” [MeSH] i huvudsökningen. Därtill användes också Myocardial infarction [MeSH Major Topic]. Båda dessa ämnesord kombinerades med OR. För att bredda sökningen användes även myocardial infarction* som fritextord. Trunkering användes för att få med fler ändelser i sökningen. Båda de valda ämnesorden samt fritextordet för hjärtinfarkt kombinerades med OR.
Nästa block handlade om upplevelsen. Som ämnesord valdes “Life Change Events”
[MeSH], då detta begrepp föreslogs av databasen och efter att ha läst PubMeds tolkning av ämnesordet ansåg författarna att det passade bäst in för att svara på litteraturstudiens syfte. Därtill användes också “Life Change Events” [MeSH Major Topic] och båda dessa ämnesord kombinerades med OR. För fritextsökning i detta block användes perception*, view*, attitude* och experience*. Även här användes trunkering för att skapa en bredare sökning. Författarna valde fyra fritextord eftersom de alla kan spegla upplevelsen eller erfarenheten av någonting. Samtliga fritextord kombinerades med OR och därefter kombinerades båda ämnesorden samt de fyra fritextorden med OR.
Det sista blocket syftade till livskvalitet. Begreppet livskvalitet översattes till
“Quality of Life” [MeSH] samt Quality of life [MeSH Major Topic]. Dessa ämnesord kombinerades med OR. Som fritextord för livskvalitet användes quality of life*. Därtill föreslog databasen value of life* och efter att författarna läst PubMeds tolkning av begreppet ansågs det relevant att använda för att kunna besvara litteraturstudiens syfte. Båda fritextorden söktes med trunkering. Slutligen kombinerades ämnesorden och fritextorden med OR.
Avslutningsvis gjordes en kombinationssökning mellan de tre olika blocken, som kombinerades med AND. Den sökningen gav en träfflista på 811 artiklar.
Författarna avgränsade och exkluderade artiklar som var äldre än tio år och det
minskade antal träffar till 358. Därtill gjordes en sista avgränsning och artiklar skrivna på annat språk än engelska exkluderades, vilket resulterade i en slutlig träfflista på 344 artiklar (Bilaga B).
Urval
Utifrån träfflistan i huvudsökningen har en gallring av titlar och abstracts skett (Kristensson, 2014). Författarna har kritiskt sorterat bort de titlar och abstract som är irrelevanta för studiens syfte. När artiklar av relevans för att besvara
litteraturstudiens syfte valts ut i Cinahl och PubMed har författarna läst artiklarna i fulltext, först var och en för sig och sedan har en gemensam läsning gjorts. Syftet med att kritiskt granska artiklarna i fulltext var att avgöra kvaliteten på dess innehåll (Kristensson, 2014). I databasen Cinahl lästes samtliga 158 titlar, därefter lästes 37 abstrakt och slutligen 9 artiklar i fulltext. I databasen PubMed lästes 344 titlar, sedan 37 abstrakt och slutligen 9 artiklar i fulltext. Urvalet blev sammanlagt tio artiklar som gick vidare till kvalitetsgranskning. Ur databasen Cinahl valdes fyra artiklar och ur PubMed valdes sex artiklar. För kortfattad beskrivning av de utvalda artiklarna hänvisas till artikelmatrisen, se Bilaga C.
Kvalitetsgranskning
Artiklarna som valts ut har värderats i flera steg av litteraturstudiens författare.
Kvaliteten i de kvantitativa respektive kvalitativa artiklarna har granskats var och en för sig utifrån de kriterier SBU (2020) presenterar för de olika ansatserna. För de kvalitativa studierna har granskning utgått från följande punkter: syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. För de kvantitativa studierna finns olika mallar beroende på studiens design. För randomiserade studier utgick granskningen från studiens begränsningar, vilket innefattar selektionsbias, behandlingsbias,
bedömningsbias, bortfallsbias, rapporteringsbias och intressekonfliktbias. För de studier vars design var av observerande karaktär utgick granskningen från studiens begränsningar, vilket innefattar selektionsbias, behandlingsbias, bedömningsbias, bortfallsbias, rapporteringsbias samt intressekonfliktsbias (SBU, 2020). Utifrån granskningen bedömdes studiernas kvalitet som låg, medelhög eller hög. Nio av artiklarna ansågs vara av hög kvalitet och en av artiklarna ansågs som medelhög.
Samtliga 10 artiklar kunde därför gå vidare till analysen. Se granskningsmallarna i Bilaga D.
Analys
De utvalda artiklarna till litteraturstudiens resultatdel presenteras med hjälp av integrerad analys. Kristensson (2014) hävdar att detta är lämpligt vid en
litteraturstudie och beskriver att denna sker i tre olika steg, där författarna till en början noggrant läser igenom de artiklar som är tänkta att inkluderas i resultatet. I det andra steget identifieras sedan innehåll i artiklarna som liknar eller skiljer sig åt.
I det sista steget urskiljer författarna kategorier, där resultat som liknar varandra placeras tillsammans för att besvara syftet. Med fördel kan sedan de kategorier som framkommer vara nyckelord för resultatdelens innehåll. På så sätt blir delarna till en helhet.
Forskningsetiska aspekter
För en uppsats som skrivs på grundnivå krävs inget etiskt tillstånd, men Kristensson (2014) menar att etiska ställningstaganden alltid måste göras ändå. Därmed kräver det stort ansvar av litteraturstudiens författare att välja ut artiklar som präglas av en humanistisk etik. Med hänsyn till de föreskrifter som beskrivs i
Helsingforsdeklarationen (2013) har författarna till den här litteraturstudien noggrant granskat etiska aspekter i den litteratur som valts ut. Författarna har tagit ställning till etiska överväganden som forskarna gjort i studierna och reflekterat över detta under arbetet med litteraturstudien. Till samtliga studier som valts ut till resultatdelen kräver författarna att forskarna erhållit godkännande från etisk nämnd alternativt fört ett etiskt resonemang. Utöver detta har litteraturstudiens författare reflekterat över vikten att inte låta egna värderingar prägla urvalet av artiklar och innehåll, vilket gjort att författarna förhållit sig objektiva vid sammanställningen av data. Författarna anser dessa forskningsetiska krav som rimliga för litteraturstudien.
7 Resultat
Utifrån analysen av de tio artiklarna identifierades först nio underkategorier som sedan kunde sättas ihop till tre huvudkategorier (Figur 1).
Figur 1. Översikt av resultatets huvudkategorier samt dess underkategorier
Påverkan på fysisk och psykisk livskvalitet
Följande huvudkategori belyser i olika underkategorier hur patientens livskvalitet påverkas fysiskt, psykiskt och emotionellt efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.
Fysiska aspekter
Efter en hjärtinfarkt upplever patienter vanligen fysiska begränsningar då
sjukdomen hindrar dem från en mer aktiv livsstil. Även om patienterna känner sig motiverade till att börja röra på sig mer så uppfattar många att de har svårt att klara av det (Nicolai et al., 2017). Att öka den fysiska aktiviteten efter en hjärtinfarkt är en åtgärd som visat sig bidra till bättre livskvalitet hos patienter över tid (Uysal &
Özcan, 2012). Den fysiska hälsan hos patienterna kan pendla efter hjärtinfarkten, men förbättras jämfört med de första fyra veckorna efter insjuknandet (Eriksson et al., 2013). Patienter som varit aktiva innan hjärtinfarkten har lättare att vidmakthålla fysisk aktivitet, medan patienter som tidigare inte varit fysiskt aktiva har svårt att följa de nya rekommendationerna (Admi et al., 2019)
Känslomässiga reaktioner och depression
Att ha fått diagnosen hjärtinfarkt väcker oro och kan vara en chockartad upplevelse för patienten (Admi et al., 2019; Nicolai et al., 2017). Det är vanligt att många olika känslor erfars under en och samma gång, vilket kan vara svårt för patienten att förhålla sig till. Många upplevde tacksamhet för att de överlevt (Nicolai et al., 2017;
Simonÿ et al., 2015). Parallellt med dessa känslor fanns insikten av att faktiskt ha haft en hjärtinfarkt, vilken blandades med rädsla för att drabbas igen, något som påverkade livskvaliteten. Att bearbeta dessa känslor sågs som en
självreflektionsprocess där patienter uttryckte att när chockstadiet var över och diagnosen fått sjunka in, ökade beredskapen och motivationen att ändra livsstil. Att acceptera sin sjukdomssituation upplevdes som viktigt för att förstå betydelsen av livsstilsförändringarna som krävs för att minska risken att återinsjukna. Trots att hjärtinfarkten innebar stora emotionella påfrestningar för den drabbade såg många händelsen som ett vägskäl: att det är nu en förändring behövs där annorlunda prioriteringar behöver göras för att återfå ett friskt liv (Nicolai et al., 2017). En hjärtinfarkt blir vanligen en varningsklocka för patienten, där denne omedelbart blir villig till drastiska livsstilsförändringar till följd av rädsla att drabbas igen (Admi et al., 2019). Patienter beskrev även hur händelsen inbringat en ny attityd till livet där de upplevde tacksamhet för varje dag som ges. Drömmar och visioner om saker som vill upplevas innan livet är över fick en ny agenda (Simonÿ et al., 2015) Det finns flera aspekter som kan ha betydelse för hur patienter upplever livskvaliteten.
Patienter som vid insjuknandet uppvisade depressiva symtom rapporterade sämre livskvalitet när denna mättes vid uppföljningen tre månader senare. Depression är således ett tillstånd som bidrar till att patienter upplevde försämrad livskvalitet efter en hjärtinfarkt, varpå vikten av att ”dubbelrikta” vården av dessa patienter bör noteras. Delvis vård för hjärtinfarkten, men också behandling som syftar till att lindra depression (Kang et al., 2017). Eriksson et al., (2013) påpekade å andra sidan att patientens psykiska hälsa förbättrades ju längre tid som gick efter hjärtinfarkten.
Därmed kommer också livskvaliteten sannolikt upplevas högre, vilket förklarades av att patienten vänjer sig vid den nya livssituationen och finner acceptans i att leva vidare efter en hjärtinfarkt. En statistiskt signifikant förändring var att patienten tre
månader efter hjärtinfarkten upplevde bättre livskvalitet i sociala och emotionella dimensioner (Kang et al., 2017).
Fatigue
Efter en hjärtinfarkt är det vanligt att patienten drabbas av fatigue, vilket innebär ett tillstånd av svår kronisk trötthet (Alsen & Brink, 2013; Fredriksson-Larsson et al., 2013). Majoriteten av patienterna som drabbats av hjärtinfarkt hade ambitionen att fortsätta leva sitt liv som innan diagnosen, men upplevde istället frustration över att bristande ork och energi hindrade dem. Patienterna kände sig begränsade och liknade upplevelsen med att ständigt leva livet med handbromsen i (Fredriksson- Larsson et al., 2013). Det är då viktigt att rustas med strategier för att hantera detta, så att livskvaliteten inte påverkas negativt (Alsen & Brink, 2013; Fredriksson- Larsson et al., 2013). Utöver detta är det vanligt att den psykiska hälsan också påverkas av fatigue då patienten lätt hamnar i ständiga tankar av oro och rädsla (Fredriksson-Larsson et al., 2013).
Återhämtningen efter en hjärtinfarkt blir oftast bättre med tiden. Patienter upplevde att tröttheten minskade två år efter hjärtinfarkten, jämfört med den tröttheten de upplevde några månader efter insjuknandet. Det fanns också skillnader mellan könen i hur trötthet och psykiska symtom upplevdes, där kvinnor visade sig vara mer benägna att drabbas av både fatigue och depression. Resultatet visade att det var viktigt att fånga upp dessa patienter redan i ett tidigt stadie efter hjärtinfarkten för att påbörja rehabilitering och på så sätt motverka ohälsa i form av depression och fatigue. Att ge lämplig behandling ökade patientens känsla av tillfredsställelse och därmed kunde en högre grad av livskvalitet upplevas två år efter hjärtinfarkten (Alsen & Brink, 2013).
En del patienter kände att det fanns något som ständigt hindrade dem i vardagen, vilket innebar att patienten behövde planera varje dag så att energin räckte till det som skall göras. Detta bidrog vanligen till att patienter blev isolerade eftersom tröttheten höll dem tillbaka från att träffa vänner och delta i andra sociala
sammanhang. En konsekvens av detta var att livskvaliteten försämrades. Efter en hjärtinfarkt var det vanligt att lust och vilja minskade, även om patienten rent
fysiologiskt klarade av att utföra saker i vardagslivet. Detta ledde i sin tur till känslor som ledsamhet och sorg över vad hjärtinfarkten orsakat. Prioriteringen i livet blev en annan och fokus lades på det mest betydelsefulla, att ta dagen som den kommer och att sänka kraven. Den drabbade behövde lära sig leva med sin fatigue och acceptera att livet tagit en annan vändning efter hjärtinfarkten (Fredriksson- Larsson et al., 2013).
Förutsättningar av betydelse för livskvalitet
I denna huvudkategori framkom olika verktyg patienten behöver för att kunna uppnå god livskvalitet efter hjärtinfarkten. Det framkom också skillnader i hur den livskvaliteten upplevs av olika patienter.
Motivation till förändring
Att ändra livsstil efter en hjärtinfarkt var ett sätt att själv ta ansvar för sin hälsa för att uppnå livskvalitet (Admi et al., 2019; Eriksson et al., 2010). För att kunna genomföra en livsstilsförändring och klara av att leva utefter den är självdisciplin hos patienten viktigt. En del patienter var medvetna om vikten av att ändra livsstil, men hade svårt att bryta gamla mönster. Ett hjälpmedel för att uppnå detta var att patienten satte upp mål relaterade till den nya livsstilen, vilket gjorde det lättare att ha kontroll över förändringsprocessen (Nicolai et al., 2017). Eriksson et al., (2010) vidhöll vikten av en positiv inställning till de nya levnadsvanorna. Att ha drabbats av en hjärtinfarkt betydde inte alls att livet behövde ta slut, tvärtom kunde patienten istället få upp ögonen för hur viktigt det är att genomföra de förändringar som krävs för att tillfriskna och få en bra framtid. Det är vanligt att livskvaliteten upplevs som sämre efter en hjärtinfarkt, men den kan också förbättras om patienten klarar att genomföra de livsstilsförändringar som är viktiga. Många patienter upplevde positiva effekter av fysisk aktivitet. Det fick dem att känna en ökad självkänsla samt en förhöjd energinivå vilket gjorde att deras livskvalitet förbättrades. Däremot var följsamheten till att göra bestående livsstilsförändringar inte alltid bra, ibland återgår patienten till de gamla och sämre vanorna som fanns innan hjärtinfarkten efter en tid (Simonÿ et al., 2015). När patienten, till följd av bristande följsamhet av livsstilsförändringarna, fick en andra hjärtinfarkt förstod denne på allvar hur viktigt
det var att ändra sina vanor. Först då kunde livsstilsförändringar genomföras och faktiskt efterlevas på riktigt (Admi et al., 2019).
Den inre motivationen noterade patienterna som en avgörande faktor till att lyckas med livsstilsförändringar. Det beskrevs som att ta kontroll över situationen och att känna makt över sitt liv. En positiv attityd till hälsa och livssituationen speglade viljan att leva vidare där drömmar samt framtidsvisioner styrde (Admi et al., 2019;
Eriksson et al., 2010; Nicolai et al., 2017).
Faktorer av betydelse för livskvalitet
Patienter som drabbades av STEMI upplevde bättre livskvalitet än de som
drabbades av NSTEMI efter tre månader. Skillnader hittades även mellan patienter i olika ålder. Yngre personer samt de som ansåg sig ha god kunskap om sjukdomen upplevde högre livskvalitet tre månader efter diagnosen (Kang et al., 2017). Det visade sig skillnader i livskvalitet mellan patienten och dennes partner, där det framkom att patienter som drabbats av en hjärtinfarkt vanligen upplevde högre grad av livskvalitet än sin partner (Eriksson et al., 2013).
Att tro på sig själv och att lyckas med återhämtningen efter hjärtinfarkt sågs som stärkande och bidrog till ökad livskvalitet. Tron på den egna förmågan ingav trygghet och minskade rädslan. Det fanns även en känsla av osäkerhet till tron på livet och framtiden, vilket gjorde att en mer avvaktande attityd tog form. Det handlar exempelvis om att inte patienterna inte kunde kunna planera långsiktigt då patienterna kände att de var i en sårbar sits. Tanken på det värsta tänkbara
genomsyrade deras existens och påverkade både arbetsliv, sociala relationer samt privatliv (Eriksson et al., 2010). Admi et al., (2019); Eriksson et al., (2010);
Fredriksson-Larsson et al., (2013) och Nicolai et al., (2017) hävdade att
medvetenheten om risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt ledde till att patienterna fick en tveksamhet samt oro till det framtida livet.
Upplevelser av behov av stöd och kunskap
Litteraturstudiens sista kategori präglades av hur viktigt det är att patienten erhåller stöd, kunskap och förståelse kring sin hjärtinfarkt för att minska osäkerheten och istället uppnå en bättre livskvalitet.
Stöd från vården
Stöd från sjukvården upplevdes betydelsefullt av patienterna. För att erhålla en god livskvalitet var medvetenheten om det nya jaget viktigt, eftersom det gav patienterna ett ökat välbefinnande. De insåg sina begränsningar, överskattade inte energin samt prioriterade med eftertanke för att kunna fortsätta göra det som var viktigt (Simonÿ et al., 2015). När patienter lämnades med obesvarade frågor kring sin sjukdom väcktes en rädsla och osäkerhet som inverkade negativt på välbefinnandet
(Fredriksson-Larsson et al., 2013). Brist på stöd och uppföljning av vården var en orsak till att patienter inte var följsamma till sina livsstilsändringar, å andra sidan valde många patienter aktivt att inte delta i de uppföljningar och
rehabiliteringsprogram som erbjöds av sjukvården (Admi et al., 2019). Patienter är vanligen i behov av mer professionellt stöd och information kring sin hjärtinfarkt än vad som ges idag. Det emotionella stödet från nära och kära är mycket betydelsefullt för att återfå ett skäligt liv (Nicolai et al., 2017). Samtidigt belyste Simonÿ et al., (2015) tacksamheten patienter påtalade över att få råd och stöd av sjuksköterskan kring sin hjärtinfarkt. Detta stöd resulterade i att osäkerheten minskade och tilltron till den egna förmågan blev större, något som stärkte livskvaliteten.
Vårdpersonal hade en viktig uppgift i att vägleda patienterna till en god
återhämtning efter sjukdomen (Kang et al., 2017; Simonÿ et al., 2015). Sararoudi et al., (2016) menade däremot att trots att patienten erhöll stöd och adekvat
information var det vanligt att livskvaliteten minskade över tid och beskrev att detta berodde på att hjärtinfarkt är en allvarlig händelse som har stor inverkan på
patientens dagliga liv samt att återhämtningen tar lång tid.
Stöd från omgivningen
Hjärtinfarkt påverkade inte bara den drabbade utan störde hela familjesystemet.
Patienterna ansåg att familjen och omgivande relationer var en drivkraft till återhämtning samt livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten (Eriksson et al., 2010).
Det visade sig vara lättare för patienten att genomföra en livsstilsändring när stöd gavs från familj, vänner eller andra betydelsefulla personer (Admi et al., 2019;
Nicolai et al., 2017). När patienten blev sedd och fick stöttning från sin familj, främst sin levnadspartner, var det lättare att genomföra livsstilsförändringar och klara av att leva efter nya premisser, vilket bidrog till en ökad livskvalitet. Det fanns å andra sidan patienter som upplevde att de kände sig förminskade när andra la sig i deras val vad gäller vanor och livsstil (Admi et al., 2019).
Att få kontakt med personer som befann sig i en liknande situation visade också sig vara väsentligt för de drabbade. Detta för att dela sina tankar och känslor efter hjärtinfarkten med personer som delade upplevelsen. Det skapade också en värdefull samhörighet med andra människor (Nicolai et al., 2017).
Pars synsätt på livet efter en hjärtinfarkt visade att hanteringen av framtidsvisioner, den nuvarande livssituationen samt återhämtning skiljde sig åt i vissa fall. De par med en stark relation till varandra där samhörighet och flexibilitet genomsyrade förhållandet, visade en mer positiv hantering av livsomställningen. Hos de par där samhörigheten och förståelsen sviktade fordrades nya strategier för att handskas med vardagen vilket blev en utmaning för fortsatt balans i förhållandet. En
livsomställning kunde således leda till stärkta relationer, men kunde också innebära en utmaning för förhållandet (Eriksson et al., 2010).
Att patienten erhöll socialt stöd i olika former var också en faktor som i längden gav positiva effekter på livskvaliteten (Kang et al., 2017).
Kunskap förbättrar livskvaliteten
Efter en hjärtinfarkt var det viktigt att patienten gavs möjlighet att få kunskap om sin sjukdom för att få ökad förståelse (Kang et al., 2017; Nicolai et al., 2017;
Simonÿ et al., 2015; Uysal & Özcan, 2012). När detta erbjöds patienten tidigt efter
insjuknandet upplevdes bättre livskvalitet i efterförloppet av hjärtinfarkten (Kang et al., 2017). För att veta vad som bör ändras, eller tvärtom, inte ändras behövde patienten få information om sitt tillstånd. Först när patienten förstod vilka riskfaktorer som legat till grund för hjärtinfarkten samt vilka åtgärder denne behövde vidta för att inte återinsjukna har informationen nått fram på ett adekvat sätt (Nicolai et al., 2017). Patienter betonade vikten av att få regelbunden,
professionell övervakning som stöd och försäkran att de var på rätt väg, vilket ledde till ökat självförtroende och gav uppmuntrande effekt att vidmakthålla
livsstilsförändringarna (Admi et al., 2019; Simonÿ et al., 2015). Detta bidrog till att livskvaliteten förbättrades. Att patienten utbildades under vårdtiden och sedan följdes upp i ett senare skede var gynnsamt för att se hur patienterna tagit till sig den nya kunskapen. Det visade sig att patienter var mer benägna att ta ansvar för sin hälsa genom att förändra vanor som kan ha orsakat till hjärtinfarkten, till exempel att börja röra på sig mer och tänka över kosthållningen (Uysal & Özcan, 2012).
Nicolai et al., (2017) belyste däremot att det inte alltid är lämpligt att ge patienter som drabbats av en hjärtinfarkt all information under vårdtiden, eftersom det kan vara svårt att ta in alla intryck under sjukhusvistelsen.
Patienter som tillhandahölls information efter utskrivning från sjukhus etablerade kunskap kring sin sjukdom, vilket ledde till att de tre månader efter infarkten upplevde att deras hälsa och livskvalitet förändrats i positiv riktning, i jämförelse med de som inte fick samma utbildning (Sararoudi et al., 2016). Ju mer kunskap och sjukdomsinsikt patienterna hade om sin diagnos samt riskfaktorer, desto enklare var det att lyckas med förändringarna eftersom en djupare förståelse om varför
förändringen behövde blev drivkraften (Nicolai et al., 2017; Uysal & Özcan, 2012).
Utbildning och rådgivning efter hjärtinfarkt var en viktig åtgärd för att göra patienten mer involverad och kunnig om sin sjukdom, vilket ökade livskvaliteten (Uysal & Özcan, 2012). Patienter som fick tillfredsställande guidning i sin hjärtsjukdom lärde sig känna igen signaler från den egna kroppen och kunde då tolka dem vilket leder till att osäkerheten minskar (Simonÿ et al., 2015).
Vikten av att anhöriga fick tillfredsställande information om hjärtinfarkten samt dess återhämtningsprocess var betydelsefullt. Patienter beskrev hur deras anhöriga uttryckte oro för hur pass mycket fysisk påfrestning deras hjärta klarade av. Dessa anhöriga ville därför att patienterna skulle vara försiktiga med fysisk aktivitet då de inte besatt tillräcklig kunskap om hur vida fysisk aktivitet var passande efter hjärtinfarkt. Om anhöriga fick information om hur mycket den drabbade kunde påfresta sitt hjärta, ledde detta till en ökad förståelse från deras sida. Istället för att verka överbeskyddande har det visat sig att patienter hellre ser sina anhöriga som pådrivande och stöttande för att bättre hjälpa till i återhämtningsprocessen (Simonÿ et al., 2015).
Hjärtrehabiliteringsprogram
Att få delta i hjärtrehabiliteringsprogram var ett sätt att bli säkrare i sig själv och få bättre insikt i sin sjukdom, vilket bidrog till ökad livskvalitet (Nicolai et al., 2017;
Simonÿ et al., 2015). Deltagandet har delvis beskrivits som en väsentlig del i tillfrisknandet efter hjärtinfarkten, men det fanns också patienter som inte hade samma övertygelse i att rehabiliteringen hjälpte dem (Admi et al., 2019; Nicolai et al., 2017). En del patienter avböjde rehabilitering på grund av att de kände sig i dåligt tillstånd eller saknade ork för att ta sig till rehabiliteringstillfällena (Simonÿ et al., 2015). Ett exempel är att deltagarna rapporterade stress som en underliggande faktor till hjärtinfarkten. Den hjälp för att motverka stress som erbjöds i
hjärtrehabiliteringsprogrammet upplevdes av patienterna inte ha någon effekt (Nicolai et al., 2017). Rekommendationerna är att alla patienter ska ges möjlighet att delta i hjärtrehabiliteringsprogram då de är utskrivningsklara efter att ha vårdats för en hjärtinfarkt. Det fanns patienter som påbörjade rehabiliteringen, men som sedan inte fullföljde programmet. Detta visade sig dock ge bakslag och resulterade ofta i att patienterna återgick till deltagandet. Det ansågs alltså värdefullt att få möjlighet till hjärtrehabilitering på sjukhus efter hjärtinfarkten (Admi et al., 2019). Det kan dock behövas fler åtgärder efter hjärtrehabiliteringen, eftersom patienterna upplevde mentalt påfrestande motgångar efter dess avslutande (Nicolai, 2017). Det var då viktigt att uppföljande stöd erbjöds, vilket Simonÿ et al., (2015) bekräftade var betydelsefullt för patienterna.
8 Diskussion
Metoddiskussion
I nedanstående diskussion kommer litteraturstudiens författare att kritiskt diskutera metoden som använts under uppsatsens gång. Här identifieras styrkor och svagheter samtidigt som ett resonemang kring olika ställningstaganden förs. Författarna valde att göra en icke-systematisk litteraturstudie eftersom det enligt Kristensson (2014) är lämpligt när tidigare forskning skall sammanställas för att kunna besvara frågan som undersöks.
Design
Designen utgjordes av en icke-systematisk litteraturstudie. Den valda designen motiveras med att en systematisk litteraturstudie inte kunde genomföras inom tidsramen för kursen. En empirisk studie kunde heller inte genomföras, dels på grund av det snäva tidsfönstret, men också då författarna anser sig ha bristfällig kunskap om ett sådant genomförande. En litteraturstudie anses också av Kristensson (2014) vara en lämplig metod när teoretiska begrepp såsom livskvalitet skall
definieras. Därmed anser författarna att designen som valdes var högst lämplig för syftet. Litteraturstudiens syfte var att undersöka patienters upplevelser av
livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Enligt Kristensson (2014) är kvalitativ forskning mest användbart när det handlar om att undersöka någons upplevelse av ett
fenomen. Trots detta har artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats använts i resultatet. Kristensson (2014) menar att kvalitativ forskning aldrig kan mäta det som undersöks eller jämföra saker mellan olika personer. Därtill har alltid en tolkning av informationen gjorts av forskaren, medan kvantitativ forskning mer syftar till att mäta något eller jämföra resultat mellan deltagare i studien. Författarna till litteraturstudien motiverar valet av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats med att det gav ett bredare perspektiv på ämnet. Detta val innebär att såväl patienters upplevelser samt användandet av olika frågeformulär och mätningar har kunnat inkluderas i resultatet med de båda ansatserna tillsammans. Eftersom ingen ansats har exkluderats ger det studien en styrka och ökar trovärdigheten i resultatet.
Inklusion-och exklusionskriterier
För att kontrollera trovärdigheten på de utvalda artiklarna valdes avgränsningen peer reviewed i databasen Cinahl. Detta resulterade i att icke granskade artiklar i
databasen sorterades bort redan i sökningen. I databasen PubMed finns inte den här funktionen, varpå de utvalda artiklarna istället fick kontrolleras i Ulrichsweb.
Artiklar som bedömdes kunna besvara syftet men som inte fanns med i Ulrichsweb fick därför exkluderas, vilket gör det möjligt att artiklar med relevant innehåll exkluderades av den anledningen. Dock anser författarna att det är en styrka för litteraturstudien att ha dessa krav på artiklarna som valts ut, eftersom det omöjliggör att icke trovärdig forskning inkluderas i resultatet.
När författarna gick igenom träfflistan efter huvudsökningen fanns det studier som inte var empiriska vetenskapliga artiklar samt studier av veterinärmedicinsk karaktär. Dessa studier uteslöts omgående i gallringen eftersom de inte uppfyllde litteraturstudiens inklusionskriterier.
Sökning i Cinahl och PubMed
Efter sökningen fick författarna 158 träffar i Cinahl och 344 i PubMed.
Litteraturstudiens författare reflekterade över om träfflistan i PubMed var för stor och isåfall, om ytterligare avgränsningar hade behövt göras. En diskussion fördes om att avgränsa ytterligare, genom att artiklar inte fick vara äldre än fem år för att få inkluderas i resultatet. Detta skulle ha inneburit att samma avgränsning skulle behövt göras i databasen Cinahl. Efter noga överväganden med motiveringen att relevant forskning som kan besvara litteraturstudiens syfte kan falla bort med en sådan avgränsning, valde författarna att behålla tioårsgränsen i båda databaserna (Kristensson, 2014). Detta innebär att författarna gick igenom samtliga av de 344 träffar som uppkom efter huvudsökningen i PubMed. En styrka med
litteraturstudiens sökningar är att sökschemat från både Cinahl och PubMed skickades till bedömande universitetslektor under projektplansseminarium och författarna erhöll därefter återkoppling att sökningarna var relevanta.
En aspekt som författarna vill lyfta fram är komplexiteten med begreppet
livskvalitet. Under sökningsförfarandet användes begreppet “quality of life”, både som ämnesord och fritextord, vilket innebär att artiklarna som använts till
litteraturstudiens resultat identifierats genom sökningen med detta begrepp. Trots detta skriver forskarna i de empiriska studierna inte alltid ut just ordet livskvalitet.
En förklaring till detta kan vara precis som SBU (2012) hävdar, att livskvalitet är viktigt men svårt att mäta och definiera. Livskvalitet är således ett begrepp som kan uppfattas något flytande, vilket författarna noterade och har reflekterat över genom hela uppsatsen.
Urval
Gallring av titlar och abstrakts skedde genom att författarna sorterade bort de som ansågs vara irrelevanta för syftet. Sorteringen gjordes först enskilt och därefter gjordes den gemensamt av författarna för att säkerhetsställa att ingen relevant artikel sorterats bort. Ett par artiklar som identifierades i PubMed var dubbletter, d.v.s. de hade redan identifierats i Cinahl. Dokumentation om vilka saknas, vilket kan ses som en svaghet.
Litteraturstudiens urvalskriterier var att artiklar som inkluderades i resultatet inte fick vara äldre än tio år. Författarna anser att det finns två sidor av att använda den avgränsningen. Äldre forskning, men som ändå hade kunnat vara relevant för att besvara syftet har fallit bort. Samtidigt motiveras avgränsningen med att författarna ville ha med så aktuell forskning som möjligt i litteraturstudien, något som stärker trovärdigheten. Vid sökning i de båda databaserna gjordes avgränsningen att
samtliga artiklar måste vara skrivna på engelska, vilket motiveras med att författarna skulle kunna läsa och förstå innehållet. Det finns dock risk för en viss misstolkning av resultat eftersom båda författarna har svenska som förstaspråk. Av den
anledningen hade en avgränsning med enbart svenska artiklar varit mest lämplig.
Baksidan av det hade varit att en sådan avgränsning istället smalnat av sökningen så pass mycket att forskning från andra delar av världen hade uteslutits, vilket med stor sannolikhet hade präglat resultatet. Därför ansåg författarna att detta inte var något alternativ. I resultatet har studier från Israel, Sverige, Sydkorea, Tyskland, Iran, Danmark och Turkiet inkluderats. Författarna anser att det är en styrka för
litteraturstudien att forskningen kommer från flera delar av världen, eftersom det påvisar att patienterna i olika länder har liknande upplevelser av livskvaliteten efter en hjärtinfarkt. Därmed anser också författarna att resultatet är överförbart till olika kontexter (Henricson, 2012).
Kvalitetsgranskning
Olika mallar från SBU (2020) användes beroende på om artikeln var skriven med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Kvalitetsgranskningen gjordes gemensamt av litteraturstudiens författare vid två tillfällen. Artiklarna granskades enligt mallarna två gånger vardera, med motiveringen att författarna noggrant ville uppmärksamma eventuella brister i studierna som kunde sänka dess kvalitet. Noterbart är att
mallarna från SBU (2020) inte har någon poängskala som resulterar i att artiklarnas kvalitet kan bedömas utifrån antal poäng. Detta innebär att litteraturstudiens författare själva fått värdera och bedöma kvaliteten på artiklarna. Således föreligger en subjektiv tolkning som möjligen hade gjorts på ett helt annorlunda sätt av någon annan. Författarna anser dock att användning av dessa mallar är lämpligt när artiklar till en litteraturstudie ska kvalitetsgranskas, vilket även rekommenderas av
Kristensson (2014).
Analys
Genom den integrerade analysen som skedde i tre olika steg kunde författarna identifiera delar som sedan kunde sättas samman till en helhet (Kristensson, 2014).
Den här metoden ansågs lämplig av författarna eftersom den gav en bra överblick kring de kategorier som sedan presenterades i resultatet. Tidigt i läsprocessen reflekterade författarna över sin egen förförståelse och strävade efter att hålla sig så objektiva som möjligt. Detta anses som en styrka för litteraturstudien, eftersom författarna har hållit sig textnära och inte gjort för stora egna tolkningar av texten eller lagt egna värderingar i innehållet. Var och en för sig började författarna läsa igenom de artiklar som var tänkta att inkluderas i resultatet. Därefter läste
författarna gemensamt artiklarna för att identifiera innehåll som liknar eller skiljer sig åt. Författarna sammanställde en figur med samtliga huvudkategorier och underkategorier för att ge en tydlig överblick av det som framkom i analysen (se
Figur 1). Under uppsatsens gång gavs kontinuerlig återkoppling från handledare, vilket är en styrka för litteraturstudien. Samtliga artiklar som användes var skrivna på engelska vilket inte är författarnas förstaspråk. Av den anledningen behövde vissa delar av artiklarna översättas till svenska för att ge författarna full förståelse för dess innehåll.
Forskningsetiska aspekter
För en litteraturstudie på grundläggande nivå krävs inget etiskt tillstånd, däremot behöver författarna ta ställning till den etik som präglat de studier som använts i uppsatsen (Kristensson, 2014). För inklusion i den här litteraturstudien fanns kravet att samtliga studier skulle fått godkänt av etisk nämnd eller kommitté alternativt att etiskt resonemang har förts. Detta har noga kontrollerats av författarna innan artiklarna valdes ut och under hela arbetets gång har författarna sinsemellan haft en öppen dialog kring etiska ställningstaganden. För studien som Simonÿ et al., (2015) gjorde krävdes inget tillstånd enligt dansk lag, eftersom studien inte var av
biomedicinsk karaktär. Författarna fick då anledning att reflektera över det som angavs i artikelns metoddel gällande etiska aspekter. Där framkom det att studien gjorts i enlighet med de principer som beskrivs i Helsingforsdeklarationen, att alla deltagare fått muntlig och skriftlig information kring studien, att riktlinjer för omvårdnadsforskning som finns i de nordiska länderna följts samt att dansk kommitté för datatillsyn kontrollerat innehållet och godkänt hur författarna behandlat data. Utöver detta hade alla deltagare lämnat skriftligt medgivande för deltagande. Författarna till litteraturstudien anser att dessa forskningsetiska krav håller för att låta artikeln inkluderas i resultatet, med motiveringen att studien är gjord i Danmark och forskarna har hållit sig till de etiska bestämmelser som gäller i det landet. Vi har respekt för att olika länder kan ha mindre variationer i etiska resonemang och anser det viktigt att reflektera över detta. Kristensson (2014) betonar vikten av en humanistisk etik i artiklarna som används i en uppsats. Etiken har under hela arbetets gång varit en viktig och central del för den här
litteraturstudiens författare.
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever livskvalitet efter en hjärtinfarkt. De tre huvudkategorierna var påverkan på fysisk och psykisk livskvalitet, förutsättningar av betydelse för livskvalitet samt upplevelser av behov av stöd och kunskap. Vårt resultat visade att patienten vanligen försätts i ett chocktillstånd efter att diagnosen ställts, som sedan följs av oro, osäkerhet och rädsla över att få en andra hjärtinfarkt. Detta är faktorer som får en negativ inverkan på livskvaliteten. I efterförloppet av en hjärtinfarkt framkom det också att patienter löper stor risk att drabbas av andra åkommor som till exempel fatigue och
depression, något som också ger sämre upplevelse av livskvalitet. För att patienten skall ges möjlighet att uppnå god livskvalitet är det viktigt med kunskap om sjukdomen samt råd kring livsstilsförändringar som är nödvändiga för att få en bättre hjärthälsa. En intressant aspekt som framkom i litteraturstudiens resultat var hur familjen och de närstående påverkas när en person drabbas av en hjärtinfarkt.
Resultatet visade även att stöd från anhöriga och vårdpersonal var viktigt för att patienterna skulle uppnå god livskvalitet. De närstående behöver kunskap om situationen för att kunna förstå och stötta patienten på ett bra sätt. Diskussionen utgår från de tre huvudkategorier som framkom i resultatet.
Påverkan på fysisk och psykisk livskvalitet
I resultatet till den första huvudkategorin i litteraturstudien framkom det att vissa patienter intog en passiv hållning till fysisk aktivitet. Trots att de kan känna sig motiverade till ett mer fysiskt, aktivt liv är det svårt att genomföra förändringen.
Detta överensstämmer med vad Socialstyrelsen (2018b) konstaterat, att sjukdomen vanligen leder till att den fysiska aktiviteten minskar till följd av patienternas rädsla att belasta sitt hjärta. Samtidigt visade litteraturstudiens resultat att ökad fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt är en faktor som bidrar till bättre livskvalitet. Att patienter ges möjlighet till fysisk aktivitet som en del i behandlingen är således en faktor som ökar livskvaliteten. Utefter de positiva effekterna fysisk aktivitet visade sig ha anser författarna att det från vårdens sida är viktigt att detta ses som en naturlig del i behandlingen efter en hjärtinfarkt.
Resultatet i litteraturstudien visar att direkt efter en hjärtinfarkt kan en känslomässig chock erfaras, där patienter brottas med känslor som tacksamhet för att ha överlevt, men samtidigt också en insikt i vad som faktiskt har skett där rädsla för
återinsjuknande oroar. Detta överensstämmer med hur Kareld (2020) beskriver chockfasen hos patienter som drabbats av en hjärtinfarkt. Således verkar det som att den första tiden efter hjärtinfarkten präglas av en chockfas, vilket kan inverka på livskvaliteten. Författarna tror att det är oundvikligt att hamna i den här fasen direkt efter diagnos, men att det är viktigt att patienten ges tid till att bearbeta chocken.
Resultatet i den aktuella studien visade att om patienten uppvisade depressiva symtom tidigt efter hjärtinfarkt leder detta till att livskvaliteten upplevs sämre över tid. Att rikta in vården på att även ge patienten stöd för att motverka depression visade sig också vara viktigt. Detta bekräftas av Yohannes et al., (2010) som menar att när patienter erhåller ett bra psykologiskt stöd i efterförloppet av sjukdomen upplever dessa bättre livskvalitet över tid. Dessutom är deltagande i
hjärtrehabilitering något som har visat sig minska såväl ångest som depression.
Detta tycks alltså vara faktorer som bidrar till en förbättrad upplevelse av
livskvalitet. Samtidigt visade vårt resultat att den psykiska hälsan och livskvaliteten förbättras ju längre tid som går efter hjärtinfarkten. Detta förklarades av att
patienten anpassar sig till en ny livssituation allt eftersom tiden går. Kareld (2020) belyser vikten av att den psykiska påfrestningen som drabbar patienten efter en hjärtinfarkt behöver bearbetas. Detta framstår som en central del i efterförloppet för att patienten skall kunna uppnå god livskvalitet.
Att drabbas av fatigue, som en komplikation till följd av hjärtinfarkt, visade sig i vårt resultat vara vanligt. Fatigue innebär inte bara kronisk trötthet som mynnar ut i fysiska begränsningar, utan visade sig även ha negativa effekter på den psykiska hälsan, något som i sin tur inverkar negativt på livskvaliteten. Detta bekräftas av Kareld (2020) och Soares Passinho et al., (2018) som menar att trötthet är vanligt förekommande efter en hjärtinfarkt. Det framkom också i resultatet att tröttheten minskade två år efter hjärtinfarkten jämfört med den tröttheten patienterna upplevde bara några månader efter insjuknandet. Detta stämmer dock inte överens med det Fredriksson-Larsson et al., (2015) beskriver, då de hävdar att tröttheten är som lägst två månader efter hjärtinfarkten. Det verkar alltså som att tiden för när fatigue
upplevs som värst för patienten skiljer sig åt mellan olika studier, varpå vidare forskning kring ämnet är väl befogat. I vårt resultat beskrevs också vikten av att tidigt efter hjärtinfarkten identifiera patienter som upplever svår trötthet för att omgående kunna påbörja rehabilitering, vilket överensstämmer med resultatet i studien som Fredriksson-Larsson et al., (2015) gjorde. Således kan slutsatsen dras att det är viktigt att fånga upp patienter som lider av fatigue för att minska risk för ohälsa och därmed ge förutsättning för en bättre livskvalitet. För att identifiera fatigue och annat som påverkar upplevelsen av livskvalitet är det viktigt att sätta sig in i patientens livsvärld. Dahlberg och Segesten (2010) menar att vårdpersonalen behöver förstå hur tillståndet påverkar individen för att kunna inta en god vårdande hållning.
Förutsättningar av betydelse för livskvalitet
En viktig del som framkom i denna studies resultat är huruvida livsstilsförändringar är av vikt för att motverka hjärtinfarkt. Det visade sig också att det kan vara viktigt att patienten ges möjlighet till dessa justeringar genom att erhålla stöd. Fålun et al., (2016) styrker detta och menar på att livsstilsförändringar i flertalet studier bevisats vara effektfullt i sekundärprevention av hjärtinfarkt, men att dessa innebär en stor utmaning för patienten. Litteraturstudiens resultat tar upp två olika aspekter i detta, den ena syftar till patientens egen motivation till förändring, medan den andra handlar om att få tillräckligt stöd för att kunna genomföra förändringarna.
Socialstyrelsen (2018b) rekommenderar att det ska erbjudas kvalificerade
rådgivningssamtal till dessa patienter för att informera och motivera till ändring av deras levnadsvanor till det bättre.
En annan del av litteraturstudiens resultat belyser patienternas olika inställning till livet efter hjärtinfarkten. Det finns två sidor vi lyfte fram gällande detta. Det ena var att patienter kan känna att de fått en andra chans i livet. Det präglas av tacksamhet samt en känsla av att man vill leva varje dag till fullo där inget kan tas för givet längre. Å andra sidan kände patienter också att deras liv präglades av oro och rädsla efter en hjärtinfarkt, där detta liknades med att de levde livet med handbromsen i.
Detta är två olika synsätt på livet efter hjärtinfarkten som gör att patienternas återhämtning kan ta olika väg. Fålun et al., (2016) bekräftar ovanstående och menar
