Till framtida studier anser författarna att det är viktigt att kartlägga vilken typ av information patienten är i behov av, dels för att kunna genomföra
livsstilsförändringar, men också för att kunna ta till sig kunskap och bli mer insatt i sjukdomsprocessen och sin återhämtning. Om patienten blir mer kunnig kring sin sjukdom upplever denne sannolikt större självsäkerhet som underlättar möjligheten att hantera hjärtinfarkten, vilket kommer minska rädsla samt oro och istället bidra till ökad livskvalitet. För vidare forskning kan det vara relevant att studera livskvalitet ur ett systemiskt perspektiv, eftersom när en del i systemet drabbas av ohälsa medför detta sannolikt ohälsa för resterande delar också. Till framtida studier kan det också vara av relevans att ytterligare undersöka skillnader i hur livskvalitet upplevs mellan patienter som diagnostiserats med STEMI respektive NSTEMI, eftersom föreliggande studies resultat visade på att upplevelsen skiljde sig åt. Ett lämpligt sätt att studera detta på är genom individuella intervjuer där patienterna ges möjlighet att själva berätta om sin upplevelse
Referenser
* = studier inkluderade i resultatet
*Admi, H., Eilon-Moshe, Y., Levy, H., Eisen, I., Nikolsky, E., Gepstein, L., Satran, C., & Ore, L. (2019). It's up to me with a little support'' – Adherence after
myocardial infarction: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies
(INT J NURS STUD), Jan2020; 101: N.PAG-N.PAG. (1p).
10.1016/j.ijnurstu.2019.103416
Alasiry, S., & Löfvenmark, C. (2013). Nurses’ perceptions of pain assessment and management for patients with myocardial infarction in a coronary care unit. Middle East Journal of Nursing (MIDDLE EAST J NURS), Oct2013; 7(5): 9-22. (14p)
10.5742/mejn.2013.75327
*Alsen, P., & Brink, E. (2013). Fatigue after myocardial infarction - a two year follow up study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.) Jun2013;
22(11–12): 1647–1652. (6p)
10.1111/jocn.12114
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2012). Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad. I Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (Red.).
Att möta familjer inom vård och omsorg (s. 29–44). Studentlitteratur.
Boateng, S., & Sanborn, T. (2013). Acute myocardial infarction. Disease-a-Month
Volume 59, Issue 3, March 2013, Pages 83-96.
https://doi.org/10.1016/j.disamonth.2012.12.004
Brülde, B. (2003). Teorier om livskvalitet. Studentlitteratur.
Cheng. J., (2001). Recognition, pathophysiology, and management of acute myocardial infarction. American Journal of Health-System Pharmacy, 58(18),
1709–1721.
https://doi.org/10.1093/ajhp/58.18.1709
Clark, AM. (2003). It’s like an explosion in your life...’: lay perspectives on stress and myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing (Wiley-Blackwell) (J CLIN
NURS), Jul2003; 12(4): 544–553. (10p).
10.1046/j.1365-2702.2003.00740.x
Dahlberg, K. & Segersten, K. (2010) Hälsa & vårdande i teori och praxis. Natur & Kultur.
Davydow, D. S., Gifford, J. M., Desai, S. V., Needham, D. M., & Bienvenu, O. J. (2008). Posttraumatic stress disorder in general intensive care unit survivors: a systematic review. General hospital psychiatry, 30(5), 421–434.
https://doi.org/10.1016/j.genhosppsych.2008.05.006
Dilla, D., Ian, J., Martin, J., Michelle, H., & Felicity, A. (2020). “I don’t do it for myself, I do it for them”: A grounded theory study of South Asians’ experiences of making lifestyle change after myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing
(John Wiley & Sons, Inc.), 29(19/20), 3687–3700.
https://doi.org/10.1111/jocn.15395
Dullaghan, L., Lusk, L., McGeough, M., Donnelly, P., Herity, N., & Fitzsimons, D. (2014). ‘I am still a bit unsure how much of a heart attack it really was!’ Patients presenting with non ST elevation myocardial infarction lack understanding about their illness and have less motivation for secondary prevention.
European Journal of Cardiovascular Nursing Vol 13, Issue 3, 2014
https://doi.org/10.1177/1474515113491649
Eikeland, A., Haugland, T. & Stubberud, D-G. (2020). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. I Stubberud, D-G., Almås, H. & Grønseth, R. (Red.), Klinisk
omvårdnad (s. 207-243). Liber.
*Eriksson, M., Asplund, K., & Svedlund, M. (2010). Couples’ thoughts about and expectations of their future life after the patient’s hospital discharge following acute myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 19(23–24), 3485–3493.
10.1111/j.1365-2702.2010.03292.x
*Eriksson, M., Asplund, K., Hochwälder, J., & Svedlund, M. (2013). Changes in hope and health-related quality of life in couples following acute myocardial infarction: a quantitative longitudinal study. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 27(2), 295–302.
10.1111/j.1471-6712.2012.01032.x
Figueiras, M. J., Maroco, J., Caeiro, R., Monteiro, R., & Trigo, M. (2015). The relationship between illness perceptions and cardiac misconceptions after Myocardial Infarction. Psychology, Health & Medicine, 20(5), 570–581. https://doi.org/10.1080/13548506.2014.993662
*Fredriksson-Larsson, U., Alsen, P., Lecturer, S., & Brink, E. (2013). I’ve lost the person I used to be - Experiences of the consequences of fatigue following myocardial infarction.
International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being. 2013; 8.
10.3402/qhw.v8i0.20836
Fredriksson-Larsson, U., Alsén, P., Lecture, S., Karlson, B., & Brink, E. (2015). Fatigue two months after myocardial infarction and its relationships with other concurrent symptoms, sleep quality and coping strategies.
Journal of Clinical Nursing 2015 Aug; 24(15–16): 2192–2200.
Fålun, N., Fridlund, B., Schaufel, M. A., Schei, E., & Norekvål, T. M. (2016). Patients’ goals, resources, and barriers to future change: A qualitative study of patient reflections at hospital discharge after myocardial infarction. European
Journal of Cardiovascular Nursing, 15(7), 495–503.
https://doi.org/10.1177/1474515115614712
Helsingforsdeklarationen. (2013). WMA-deklarationen från Helsingfors - etiska
principer för medicinsk forskning som involverar mänskliga ämnen.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Henricson, M. (2012). Diskussion. I Henricson, M (Red.) Vetenskaplig teori och
metod – Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 471–479). Studentlitteratur.
Ibanez, B., James, S., Agewall, S., Antunes, M. J., Bucciarelli-Ducci, C., Bueno, H., Widimský, P. (2018). 2017 ESC Guidelines for the management of acute
myocardial infarction in patients presenting with ST-segment elevation. European
Heart Journal, Volume 39, Issue 2, 07 January 2018, Pages 119–177.
https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehx393
*Kang, K., Gholizadeh, L., H-R, H., Inglis, S. (2017). Predictors of health-related quality of life in Korean patients with myocardial infarction: a longitudinal observational study. Heart & Lung. Mar-Apr 2018;47(2):142–148.
10.1016/j.hrtlng.2017.12.005
Kareld, L. (2020). Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar. I Ericson, T., & Lind, M. (Red.). Medicinska sjukdomar (s. 59–150). Studentlitteratur.
Karolinska Institutet. (17 september 2020). Användbara databaser och
webbplatser.
https://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information/anvandbara-databaser-och-webbplatser
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.
Liding, Z., Ya, L., Tian, X., Yi, L., Qingbo, L., Yao, W., Xue, L., Guosheng, F., & Wenbin, Z. (2020). Impact of increased inflammation biomarkers on periprocedural myocardial infarction in patients undergoing elective percutaneous coronary intervention: a cohort study. Journal of Thoracic Disease, Oct2020; 12(10):
5398-5410. (18p).
10.21037/jtd-20-1605
Lu, L., Liu, M., Sun, RR., Zheng, Y., & Zhang, P. (2015). Myocardial Infarction: Symptoms and Treatments. Cell Biochemistry and Biophysics 72, 865–867. 10.1007/s12013-015-0553-4
*Nicolai, J., Müller, N., Noest, S., Wilke, S., Schultz, J-H., Gleißner, C., Eich, W., & Bieber, C. (2017). To change or not to change – That is the question: A
qualitative study of lifestyle changes following acute myocardial infarction.
Chronic Illness. 2018 Mar;14(1):25-41.
10.1177/1742395317694700
Roger, VL., Go, AS., Lloyd-Jones, DM., Adams, RJ., Berry, JD., Brown, TM., Carnethon, MR., Dai, S., de Simone, G., Ford, ES., Fox, CS., Fullerton, HJ., Gillespie, C., Greenlund, KJ., Hailpern, SM., Heit, JA., Ho, PM., Howard, VJ., Kissela, BM., & Kittner, SJ. (2011). Heart disease and stroke statistics--2011
update: a report from the American Heart Association. Circulation, 123(4),
e18-209.
https://doi.org/10.1161/CIR.0b013e3182009701
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken - etik för vårdande yrken. Studentlitteratur.
*Sararoudi, R-B., Motmaen, M., Maracy, M-R., Pishghadam, E., & Kheirabadi, G-R. (2016). Efficacy of illness perception focused intervention on quality of life, anxiety, and depression in patients with myocardial infarction. Journal of Research
in Medical Science. 2016; 21: 125.
10.4103/1735-1995.196607
*Simonÿ, C., Dreyer, P., Pedersen, B., & Birkelund, R. (2015). Empowered to gain a new foothold in life - A study of the meaning of participating in cardiac
rehabilitation to patients afflicted by a minor heart attack. International Journal of
Qualitative Studies in Health and Well-being. 2015 Dec 1;10:28717.
10.3402/qhw.v10.28717. pag865–867(2015)
Soares Passinho, R., Garcia Romero Sipolatti, W., Fioresi, M., & Caniçali Primo, C. (2018). Signs, Symptoms and Complications of Acute Myocardial
Infarction. Journal of Nursing UFPE 12(1), 247–264.
https://doi.org/10.5205/1981-8963-v12i1a22664p247-264-2018
Socialstyrelsen (2018a). Statistik om hjärtinfarkter. (Artikelnummer 2019-12-6490)
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-12-6490.pdf
Socialstyrelsen (2018b). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - Stöd för styrning och ledning. (Artikelnummer 2018-6-28).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2020). SBU:s metodbok. https://www.sbu.se/sv/metod/sbus-metodbok-ny/
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2012). Viktigt men svårt att
https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/
Svedlund, M., Danielson, E., & Norberg, A. (1999). Nurses’ narrations about caring for inpatients with acute myocardial infarction.
Intensive and Critical Care Nursing Volume 15, Issue 1, February 1999, Pages 34-43. https://doi.org/10.1016/S0964-3397(99)80063-9
Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/i cns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf Svenska akademiens ordbok. (2011). Uppleva.
https://www.saob.se/artikel/?seek=upplevelse&pz=6#U_U517_37750
SWEDEHEART (2020). Årsrapport 2019. (ISSN: 2000-1843). SWEDEHEART. https://www.ucr.uu.se/swedeheart/component/edocman/2-preliminar-arsrapport-2019/viewdocument/2887?Itemid=
Thiele, S., Goebel, S., Kröger, N., & Pedersen, A. (2021). Fear of disease progression and relevant correlates in acute leukemia patients prior to allogeneic hematopoietic stem cell transplantation.Psycho-Oncology (PSYCHO ONCOL), Aug2020; 29(8): 1248-1254. (7p)
10.1002/pon.5397
Thygesen, K., Alpert, J. S., Jaffe, A. S., Chaitman, B. R., Bax, J. J., Morrow, D. A., & White, H. D. (2018). Fourth Universal Definition of Myocardial Infarction (2018). Circulation, Volume 138, Issue 20, 13 November 2018, Pages 618-651. https://doi.org/10.1161/CIR.0000000000000617
Turner, G., McMullan, C., Atkins, L., Foy, R., Mant, J., & Calvert, M. (2019). TIA and minor stroke: a qualitative study of long-term impact and experiences of follow-up care. BMC Family Practice (BMC FAM PRACT), 12/17/2019; 20(1): 1-10. (10p) 10.1186/s12875-019-1057-x
*Uysal, H., & Özcan, S. (2012). The effect of individual training and counselling programme for patients with myocardial infarction over patients' quality of life. International Journal of Nursing Practice. 2012
Oct;18(5):445-53.10.1111/j.1440-172X.2012.02058.x
World Health Organization/WHO. (2020). WHOQOL: Measuring Quality of Life. https://www.who.int/healthinfo/survey/whoqol-qualityoflife/en/
Yohannes, A., Doherty, P., Bundy, C., & Yalfani, A. (2010). The long-term benefits of cardiac rehabilitation on depression, anxiety, physical activity and quality of life.
Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.) Oct2010; 19(19-20): 2806-2813. (8p)