Upplevelser av behov av stöd och kunskap

Litteraturstudiens sista kategori präglades av hur viktigt det är att patienten erhåller stöd, kunskap och förståelse kring sin hjärtinfarkt för att minska osäkerheten och istället uppnå en bättre livskvalitet.

Stöd från vården

Stöd från sjukvården upplevdes betydelsefullt av patienterna. För att erhålla en god livskvalitet var medvetenheten om det nya jaget viktigt, eftersom det gav patienterna ett ökat välbefinnande. De insåg sina begränsningar, överskattade inte energin samt prioriterade med eftertanke för att kunna fortsätta göra det som var viktigt (Simonÿ et al., 2015). När patienter lämnades med obesvarade frågor kring sin sjukdom väcktes en rädsla och osäkerhet som inverkade negativt på välbefinnandet

(Fredriksson-Larsson et al., 2013). Brist på stöd och uppföljning av vården var en orsak till att patienter inte var följsamma till sina livsstilsändringar, å andra sidan valde många patienter aktivt att inte delta i de uppföljningar och

rehabiliteringsprogram som erbjöds av sjukvården (Admi et al., 2019). Patienter är vanligen i behov av mer professionellt stöd och information kring sin hjärtinfarkt än vad som ges idag. Det emotionella stödet från nära och kära är mycket betydelsefullt för att återfå ett skäligt liv (Nicolai et al., 2017). Samtidigt belyste Simonÿ et al., (2015) tacksamheten patienter påtalade över att få råd och stöd av sjuksköterskan kring sin hjärtinfarkt. Detta stöd resulterade i att osäkerheten minskade och tilltron till den egna förmågan blev större, något som stärkte livskvaliteten.

Vårdpersonal hade en viktig uppgift i att vägleda patienterna till en god

återhämtning efter sjukdomen (Kang et al., 2017; Simonÿ et al., 2015). Sararoudi et al., (2016) menade däremot att trots att patienten erhöll stöd och adekvat

information var det vanligt att livskvaliteten minskade över tid och beskrev att detta berodde på att hjärtinfarkt är en allvarlig händelse som har stor inverkan på

Stöd från omgivningen

Hjärtinfarkt påverkade inte bara den drabbade utan störde hela familjesystemet. Patienterna ansåg att familjen och omgivande relationer var en drivkraft till återhämtning samt livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten (Eriksson et al., 2010). Det visade sig vara lättare för patienten att genomföra en livsstilsändring när stöd gavs från familj, vänner eller andra betydelsefulla personer (Admi et al., 2019; Nicolai et al., 2017). När patienten blev sedd och fick stöttning från sin familj, främst sin levnadspartner, var det lättare att genomföra livsstilsförändringar och klara av att leva efter nya premisser, vilket bidrog till en ökad livskvalitet. Det fanns å andra sidan patienter som upplevde att de kände sig förminskade när andra la sig i deras val vad gäller vanor och livsstil (Admi et al., 2019).

Att få kontakt med personer som befann sig i en liknande situation visade också sig vara väsentligt för de drabbade. Detta för att dela sina tankar och känslor efter hjärtinfarkten med personer som delade upplevelsen. Det skapade också en värdefull samhörighet med andra människor (Nicolai et al., 2017).

Pars synsätt på livet efter en hjärtinfarkt visade att hanteringen av framtidsvisioner, den nuvarande livssituationen samt återhämtning skiljde sig åt i vissa fall. De par med en stark relation till varandra där samhörighet och flexibilitet genomsyrade förhållandet, visade en mer positiv hantering av livsomställningen. Hos de par där samhörigheten och förståelsen sviktade fordrades nya strategier för att handskas med vardagen vilket blev en utmaning för fortsatt balans i förhållandet. En

livsomställning kunde således leda till stärkta relationer, men kunde också innebära en utmaning för förhållandet (Eriksson et al., 2010).

Att patienten erhöll socialt stöd i olika former var också en faktor som i längden gav positiva effekter på livskvaliteten (Kang et al., 2017).

Kunskap förbättrar livskvaliteten

Efter en hjärtinfarkt var det viktigt att patienten gavs möjlighet att få kunskap om sin sjukdom för att få ökad förståelse (Kang et al., 2017; Nicolai et al., 2017; Simonÿ et al., 2015; Uysal & Özcan, 2012). När detta erbjöds patienten tidigt efter

insjuknandet upplevdes bättre livskvalitet i efterförloppet av hjärtinfarkten (Kang et al., 2017). För att veta vad som bör ändras, eller tvärtom, inte ändras behövde patienten få information om sitt tillstånd. Först när patienten förstod vilka riskfaktorer som legat till grund för hjärtinfarkten samt vilka åtgärder denne behövde vidta för att inte återinsjukna har informationen nått fram på ett adekvat sätt (Nicolai et al., 2017). Patienter betonade vikten av att få regelbunden,

professionell övervakning som stöd och försäkran att de var på rätt väg, vilket ledde till ökat självförtroende och gav uppmuntrande effekt att vidmakthålla

livsstilsförändringarna (Admi et al., 2019; Simonÿ et al., 2015). Detta bidrog till att livskvaliteten förbättrades. Att patienten utbildades under vårdtiden och sedan följdes upp i ett senare skede var gynnsamt för att se hur patienterna tagit till sig den nya kunskapen. Det visade sig att patienter var mer benägna att ta ansvar för sin hälsa genom att förändra vanor som kan ha orsakat till hjärtinfarkten, till exempel att börja röra på sig mer och tänka över kosthållningen (Uysal & Özcan, 2012). Nicolai et al., (2017) belyste däremot att det inte alltid är lämpligt att ge patienter som drabbats av en hjärtinfarkt all information under vårdtiden, eftersom det kan vara svårt att ta in alla intryck under sjukhusvistelsen.

Patienter som tillhandahölls information efter utskrivning från sjukhus etablerade kunskap kring sin sjukdom, vilket ledde till att de tre månader efter infarkten upplevde att deras hälsa och livskvalitet förändrats i positiv riktning, i jämförelse med de som inte fick samma utbildning (Sararoudi et al., 2016). Ju mer kunskap och sjukdomsinsikt patienterna hade om sin diagnos samt riskfaktorer, desto enklare var det att lyckas med förändringarna eftersom en djupare förståelse om varför

förändringen behövde blev drivkraften (Nicolai et al., 2017; Uysal & Özcan, 2012). Utbildning och rådgivning efter hjärtinfarkt var en viktig åtgärd för att göra

patienten mer involverad och kunnig om sin sjukdom, vilket ökade livskvaliteten (Uysal & Özcan, 2012). Patienter som fick tillfredsställande guidning i sin hjärtsjukdom lärde sig känna igen signaler från den egna kroppen och kunde då tolka dem vilket leder till att osäkerheten minskar (Simonÿ et al., 2015).

Vikten av att anhöriga fick tillfredsställande information om hjärtinfarkten samt dess återhämtningsprocess var betydelsefullt. Patienter beskrev hur deras anhöriga uttryckte oro för hur pass mycket fysisk påfrestning deras hjärta klarade av. Dessa anhöriga ville därför att patienterna skulle vara försiktiga med fysisk aktivitet då de inte besatt tillräcklig kunskap om hur vida fysisk aktivitet var passande efter hjärtinfarkt. Om anhöriga fick information om hur mycket den drabbade kunde påfresta sitt hjärta, ledde detta till en ökad förståelse från deras sida. Istället för att verka överbeskyddande har det visat sig att patienter hellre ser sina anhöriga som pådrivande och stöttande för att bättre hjälpa till i återhämtningsprocessen (Simonÿ et al., 2015).

Hjärtrehabiliteringsprogram

Att få delta i hjärtrehabiliteringsprogram var ett sätt att bli säkrare i sig själv och få bättre insikt i sin sjukdom, vilket bidrog till ökad livskvalitet (Nicolai et al., 2017; Simonÿ et al., 2015). Deltagandet har delvis beskrivits som en väsentlig del i tillfrisknandet efter hjärtinfarkten, men det fanns också patienter som inte hade samma övertygelse i att rehabiliteringen hjälpte dem (Admi et al., 2019; Nicolai et al., 2017). En del patienter avböjde rehabilitering på grund av att de kände sig i dåligt tillstånd eller saknade ork för att ta sig till rehabiliteringstillfällena (Simonÿ et al., 2015). Ett exempel är att deltagarna rapporterade stress som en underliggande faktor till hjärtinfarkten. Den hjälp för att motverka stress som erbjöds i

hjärtrehabiliteringsprogrammet upplevdes av patienterna inte ha någon effekt (Nicolai et al., 2017). Rekommendationerna är att alla patienter ska ges möjlighet att delta i hjärtrehabiliteringsprogram då de är utskrivningsklara efter att ha vårdats för en hjärtinfarkt. Det fanns patienter som påbörjade rehabiliteringen, men som sedan inte fullföljde programmet. Detta visade sig dock ge bakslag och resulterade ofta i att patienterna återgick till deltagandet. Det ansågs alltså värdefullt att få möjlighet till hjärtrehabilitering på sjukhus efter hjärtinfarkten (Admi et al., 2019). Det kan dock behövas fler åtgärder efter hjärtrehabiliteringen, eftersom patienterna upplevde mentalt påfrestande motgångar efter dess avslutande (Nicolai, 2017). Det var då viktigt att uppföljande stöd erbjöds, vilket Simonÿ et al., (2015) bekräftade var betydelsefullt för patienterna.

8 Diskussion

Metoddiskussion

I nedanstående diskussion kommer litteraturstudiens författare att kritiskt diskutera metoden som använts under uppsatsens gång. Här identifieras styrkor och svagheter samtidigt som ett resonemang kring olika ställningstaganden förs. Författarna valde att göra en icke-systematisk litteraturstudie eftersom det enligt Kristensson (2014) är lämpligt när tidigare forskning skall sammanställas för att kunna besvara frågan som undersöks.

Design

Designen utgjordes av en icke-systematisk litteraturstudie. Den valda designen motiveras med att en systematisk litteraturstudie inte kunde genomföras inom tidsramen för kursen. En empirisk studie kunde heller inte genomföras, dels på grund av det snäva tidsfönstret, men också då författarna anser sig ha bristfällig kunskap om ett sådant genomförande. En litteraturstudie anses också av Kristensson (2014) vara en lämplig metod när teoretiska begrepp såsom livskvalitet skall

definieras. Därmed anser författarna att designen som valdes var högst lämplig för syftet. Litteraturstudiens syfte var att undersöka patienters upplevelser av

livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Enligt Kristensson (2014) är kvalitativ forskning mest användbart när det handlar om att undersöka någons upplevelse av ett

fenomen. Trots detta har artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats använts i resultatet. Kristensson (2014) menar att kvalitativ forskning aldrig kan mäta det som undersöks eller jämföra saker mellan olika personer. Därtill har alltid en tolkning av informationen gjorts av forskaren, medan kvantitativ forskning mer syftar till att mäta något eller jämföra resultat mellan deltagare i studien. Författarna till litteraturstudien motiverar valet av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats med att det gav ett bredare perspektiv på ämnet. Detta val innebär att såväl patienters upplevelser samt användandet av olika frågeformulär och mätningar har kunnat inkluderas i resultatet med de båda ansatserna tillsammans. Eftersom ingen ansats har exkluderats ger det studien en styrka och ökar trovärdigheten i resultatet.

Inklusion-och exklusionskriterier

För att kontrollera trovärdigheten på de utvalda artiklarna valdes avgränsningen peer reviewed i databasen Cinahl. Detta resulterade i att icke granskade artiklar i

databasen sorterades bort redan i sökningen. I databasen PubMed finns inte den här funktionen, varpå de utvalda artiklarna istället fick kontrolleras i Ulrichsweb. Artiklar som bedömdes kunna besvara syftet men som inte fanns med i Ulrichsweb fick därför exkluderas, vilket gör det möjligt att artiklar med relevant innehåll exkluderades av den anledningen. Dock anser författarna att det är en styrka för litteraturstudien att ha dessa krav på artiklarna som valts ut, eftersom det omöjliggör att icke trovärdig forskning inkluderas i resultatet.

När författarna gick igenom träfflistan efter huvudsökningen fanns det studier som inte var empiriska vetenskapliga artiklar samt studier av veterinärmedicinsk karaktär. Dessa studier uteslöts omgående i gallringen eftersom de inte uppfyllde litteraturstudiens inklusionskriterier.

Sökning i Cinahl och PubMed

Efter sökningen fick författarna 158 träffar i Cinahl och 344 i PubMed.

Litteraturstudiens författare reflekterade över om träfflistan i PubMed var för stor och isåfall, om ytterligare avgränsningar hade behövt göras. En diskussion fördes om att avgränsa ytterligare, genom att artiklar inte fick vara äldre än fem år för att få inkluderas i resultatet. Detta skulle ha inneburit att samma avgränsning skulle behövt göras i databasen Cinahl. Efter noga överväganden med motiveringen att relevant forskning som kan besvara litteraturstudiens syfte kan falla bort med en sådan avgränsning, valde författarna att behålla tioårsgränsen i båda databaserna (Kristensson, 2014). Detta innebär att författarna gick igenom samtliga av de 344 träffar som uppkom efter huvudsökningen i PubMed. En styrka med

litteraturstudiens sökningar är att sökschemat från både Cinahl och PubMed skickades till bedömande universitetslektor under projektplansseminarium och författarna erhöll därefter återkoppling att sökningarna var relevanta.

En aspekt som författarna vill lyfta fram är komplexiteten med begreppet

livskvalitet. Under sökningsförfarandet användes begreppet “quality of life”, både som ämnesord och fritextord, vilket innebär att artiklarna som använts till

litteraturstudiens resultat identifierats genom sökningen med detta begrepp. Trots detta skriver forskarna i de empiriska studierna inte alltid ut just ordet livskvalitet. En förklaring till detta kan vara precis som SBU (2012) hävdar, att livskvalitet är viktigt men svårt att mäta och definiera. Livskvalitet är således ett begrepp som kan uppfattas något flytande, vilket författarna noterade och har reflekterat över genom hela uppsatsen.

Urval

Gallring av titlar och abstrakts skedde genom att författarna sorterade bort de som ansågs vara irrelevanta för syftet. Sorteringen gjordes först enskilt och därefter gjordes den gemensamt av författarna för att säkerhetsställa att ingen relevant artikel sorterats bort. Ett par artiklar som identifierades i PubMed var dubbletter, d.v.s. de hade redan identifierats i Cinahl. Dokumentation om vilka saknas, vilket kan ses som en svaghet.

Litteraturstudiens urvalskriterier var att artiklar som inkluderades i resultatet inte fick vara äldre än tio år. Författarna anser att det finns två sidor av att använda den avgränsningen. Äldre forskning, men som ändå hade kunnat vara relevant för att besvara syftet har fallit bort. Samtidigt motiveras avgränsningen med att författarna ville ha med så aktuell forskning som möjligt i litteraturstudien, något som stärker trovärdigheten. Vid sökning i de båda databaserna gjordes avgränsningen att

samtliga artiklar måste vara skrivna på engelska, vilket motiveras med att författarna skulle kunna läsa och förstå innehållet. Det finns dock risk för en viss misstolkning av resultat eftersom båda författarna har svenska som förstaspråk. Av den

anledningen hade en avgränsning med enbart svenska artiklar varit mest lämplig. Baksidan av det hade varit att en sådan avgränsning istället smalnat av sökningen så pass mycket att forskning från andra delar av världen hade uteslutits, vilket med stor sannolikhet hade präglat resultatet. Därför ansåg författarna att detta inte var något alternativ. I resultatet har studier från Israel, Sverige, Sydkorea, Tyskland, Iran, Danmark och Turkiet inkluderats. Författarna anser att det är en styrka för

litteraturstudien att forskningen kommer från flera delar av världen, eftersom det påvisar att patienterna i olika länder har liknande upplevelser av livskvaliteten efter en hjärtinfarkt. Därmed anser också författarna att resultatet är överförbart till olika kontexter (Henricson, 2012).

Kvalitetsgranskning

Olika mallar från SBU (2020) användes beroende på om artikeln var skriven med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Kvalitetsgranskningen gjordes gemensamt av litteraturstudiens författare vid två tillfällen. Artiklarna granskades enligt mallarna två gånger vardera, med motiveringen att författarna noggrant ville uppmärksamma eventuella brister i studierna som kunde sänka dess kvalitet. Noterbart är att

mallarna från SBU (2020) inte har någon poängskala som resulterar i att artiklarnas kvalitet kan bedömas utifrån antal poäng. Detta innebär att litteraturstudiens författare själva fått värdera och bedöma kvaliteten på artiklarna. Således föreligger en subjektiv tolkning som möjligen hade gjorts på ett helt annorlunda sätt av någon annan. Författarna anser dock att användning av dessa mallar är lämpligt när artiklar till en litteraturstudie ska kvalitetsgranskas, vilket även rekommenderas av

Kristensson (2014).

Analys

Genom den integrerade analysen som skedde i tre olika steg kunde författarna identifiera delar som sedan kunde sättas samman till en helhet (Kristensson, 2014). Den här metoden ansågs lämplig av författarna eftersom den gav en bra överblick kring de kategorier som sedan presenterades i resultatet. Tidigt i läsprocessen reflekterade författarna över sin egen förförståelse och strävade efter att hålla sig så objektiva som möjligt. Detta anses som en styrka för litteraturstudien, eftersom författarna har hållit sig textnära och inte gjort för stora egna tolkningar av texten eller lagt egna värderingar i innehållet. Var och en för sig började författarna läsa igenom de artiklar som var tänkta att inkluderas i resultatet. Därefter läste

författarna gemensamt artiklarna för att identifiera innehåll som liknar eller skiljer sig åt. Författarna sammanställde en figur med samtliga huvudkategorier och underkategorier för att ge en tydlig överblick av det som framkom i analysen (se

Figur 1). Under uppsatsens gång gavs kontinuerlig återkoppling från handledare, vilket är en styrka för litteraturstudien. Samtliga artiklar som användes var skrivna på engelska vilket inte är författarnas förstaspråk. Av den anledningen behövde vissa delar av artiklarna översättas till svenska för att ge författarna full förståelse för dess innehåll.

Forskningsetiska aspekter

För en litteraturstudie på grundläggande nivå krävs inget etiskt tillstånd, däremot behöver författarna ta ställning till den etik som präglat de studier som använts i uppsatsen (Kristensson, 2014). För inklusion i den här litteraturstudien fanns kravet att samtliga studier skulle fått godkänt av etisk nämnd eller kommitté alternativt att etiskt resonemang har förts. Detta har noga kontrollerats av författarna innan artiklarna valdes ut och under hela arbetets gång har författarna sinsemellan haft en öppen dialog kring etiska ställningstaganden. För studien som Simonÿ et al., (2015) gjorde krävdes inget tillstånd enligt dansk lag, eftersom studien inte var av

biomedicinsk karaktär. Författarna fick då anledning att reflektera över det som angavs i artikelns metoddel gällande etiska aspekter. Där framkom det att studien gjorts i enlighet med de principer som beskrivs i Helsingforsdeklarationen, att alla deltagare fått muntlig och skriftlig information kring studien, att riktlinjer för omvårdnadsforskning som finns i de nordiska länderna följts samt att dansk kommitté för datatillsyn kontrollerat innehållet och godkänt hur författarna behandlat data. Utöver detta hade alla deltagare lämnat skriftligt medgivande för deltagande. Författarna till litteraturstudien anser att dessa forskningsetiska krav håller för att låta artikeln inkluderas i resultatet, med motiveringen att studien är gjord i Danmark och forskarna har hållit sig till de etiska bestämmelser som gäller i det landet. Vi har respekt för att olika länder kan ha mindre variationer i etiska resonemang och anser det viktigt att reflektera över detta. Kristensson (2014) betonar vikten av en humanistisk etik i artiklarna som används i en uppsats. Etiken har under hela arbetets gång varit en viktig och central del för den här

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever livskvalitet efter en hjärtinfarkt. De tre huvudkategorierna var påverkan på fysisk och psykisk

livskvalitet, förutsättningar av betydelse för livskvalitet samt upplevelser av behov av stöd och kunskap. Vårt resultat visade att patienten vanligen försätts i ett

chocktillstånd efter att diagnosen ställts, som sedan följs av oro, osäkerhet och rädsla över att få en andra hjärtinfarkt. Detta är faktorer som får en negativ inverkan på livskvaliteten. I efterförloppet av en hjärtinfarkt framkom det också att patienter löper stor risk att drabbas av andra åkommor som till exempel fatigue och

depression, något som också ger sämre upplevelse av livskvalitet. För att patienten skall ges möjlighet att uppnå god livskvalitet är det viktigt med kunskap om sjukdomen samt råd kring livsstilsförändringar som är nödvändiga för att få en bättre hjärthälsa. En intressant aspekt som framkom i litteraturstudiens resultat var hur familjen och de närstående påverkas när en person drabbas av en hjärtinfarkt. Resultatet visade även att stöd från anhöriga och vårdpersonal var viktigt för att patienterna skulle uppnå god livskvalitet. De närstående behöver kunskap om situationen för att kunna förstå och stötta patienten på ett bra sätt. Diskussionen utgår från de tre huvudkategorier som framkom i resultatet.

Påverkan på fysisk och psykisk livskvalitet

I resultatet till den första huvudkategorin i litteraturstudien framkom det att vissa patienter intog en passiv hållning till fysisk aktivitet. Trots att de kan känna sig motiverade till ett mer fysiskt, aktivt liv är det svårt att genomföra förändringen.