Författare År Land Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
Admi, H., Eilon-Moshe, Y., Levy, H., Eisen, I., Nikolsky, E., Gepstein, L., Satran, C., & Ore, L.
Israel 2019 International Journal of Nursing Studies “It’s up to me with a little support” - Adherende after myocardial infarction: A qualitative study
Syftet var att få inblick i uppfattningar som gäller hälsorelaterad
följsamhet hos patienter som haft en
hjärtinfarkt.
Metod: Kvalitativt,
fenomenologiskt och induktivt tillvägagångssätt.
Halvstrukturerad djupintervjuguide.
Urval: 22 deltagare valdes
målmedvetet ut.
19 män, 2 kvinnor.
Bortfall: 0
Två huvudkategorier och sex underkategorier framkom i efterförloppet av hjärtinfarkten. Deltagarna ansåg att viljestyrka, självkompetens och personliga prefenser påverkade deras inre faktorer, medan rädslan för en ny hjärtinfarkt, familjen/omgivningen samt vården beskrevs som yttre faktorer.
Analys: Kvalitativ
innehållsanalys. Alsen, P., & Brink,
E. Sverige 2013 Journal of Clinical Nursing “Fatigue after a myocardial infarction - a two-year follow-up study”
Syftet var att undersöka förändringar i
självrapporterad trötthet och depression från fyra månader efter en hjärtinfarkt till två år efter infarkten, samt att förutsäga hälsorelaterad livskvalitet två år efter hjärtinfarkten Metod: Kvantitativ, longitudinell studie. Tvåårsuppföljningen gjordes med respondenter som deltagit i den tidigare studien.
Frågeformulär MFI-20, HADS-skalan samt SF-36-skalan.
Urval: 155 personer, 43
kvinnor och 112 män slutförde studien.
Bortfall: från den tidigare
studien föll 49 personer bort. 36 hade avlidit och 13 valde att inte delta i uppföljningen
Tröttheten hos deltagarna minskade från fyra månader efter
hjärtinfarkten fram till två år efter insjuknandet. En del av
respondenterna rapporterade samtidigt depression.
Analys: SPSS, χ-2 test samt parat t-test. Eriksson, M., Asplund, K., Hochwälder, J., & Svedlund, M. Sverige 2013 Scandinavian Journal of Caring Science “Changes in hope and health-related quality of life in couples following acute myocardial infarction: a quantitative longitudinal study”
Syftet var att jämföra självskattning av hopp och hälsorelaterad livskvalitet mellan patienter och deras partners 1, 7, 13 och 25 månader efter en hjärtinfarkt.
Metod: Kvantitativ, explorativ
och longitudinell.
Instrument som användes var HHI-S och SF-36.
Urval: 15 par rekryterades. 13
par slutförde studien.
Bortfall: 2 par.
Analys:
SPSS. ANOVA användes för att undersöka förändringar i medelvärdena
Den mentala hälsan blev bättre för både patienten och dess partner över tid. Den hälsorelaterade
livskvaliteten förbättras också. Hoppet förbättrades mer hos patienterna än hos deras partners.
Medelhög Eriksson, M., Asplund, K., & Svedlund, M. Journal of Clinical Nursing
Syftet var att beskriva och tolka parens tankar och förväntningar om deras framtida liv efter
Metod: En del av en tvåårig
longitudinell studie. Kvalitativ, beskrivande och tolkande. Individuella
Tre större kategorier framkom i parens berättelser; ett aktivt sätt att se på sin framtid (hur deltagarna tagit ansvar för sin framtida hälsa och våga ha en positiv inställning till livet), en mer avvaktande
Sverige 2010
“Couples' thoughts about and expectations of their future life after the patient's hospital discharge following acute myocardial infarction”
att den ena drabbats av en hjärtinfarkt.
intervjuer gjordes med patienten och partnern.
Urval: 15 par rekryterades.
Bortfall: 0
Analys:
Kvalitativ innehållsanalys.
strategi där de ville “vänta och se” (ta dagen som den kommer till följd av att hjärtinfarkten satt spår i form av osäkerhet och rädsla), samt fyra positioner: livskamraterna (vikten av samhörighet), ”långpaddarna” (synen på framtiden), sökarna (olika syn på sjukdomens konsekvenser) och observatörerna (passivitet både fysiskt och socialt till följd av hjärtinfarkten). De fyra positionerna belyser parens tankar kring
framtiden.
Fredriksson-Larsson, U., Alsen, P.,
Lecturer, S., & Brink, E. Sverige 2013 International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being.
“I’ve lost the person I used to be - Experiences of the
consequences of
Syftet med studien var att utforska patientens upplevelse av
trötthetens
konsekvenser och hur detta hanteras två månader efter hjärtinfarkten
Metod: Kvalitativ, med
individuella intervjuer.
Urval: 18 personer valdes
strategiskt ut till studien. 5 kvinnor, 13 män.
Bortfall: 0
Patienterna beskrev det som att de inte längre var den personen de varit innan hjärtinfarkten. Fyra kategorier identifierades som kan påverka livskvaliteten; ofrivilliga tankar (skapar obehag efter hjärtinfarkten och ger en oro för framtiden), säkerhets ersattes med frågetecken (patienterna blev mer osäkra och symtomen efter hjärtinfarkten fick dem att tvivla på hur mycket de vågade planera för sin framtid), att
fatigue following myocardial
infarction” Analys: Inledande kodning och
fokuserad kodning.
köra med handbromsen i (tröttheten upplevdes som en ständig broms som hindrar dem från att göra saker de egentligen ville göra) samt att det räcker att bara vara (acceptera att tröttheten bidrar till att orken inte längre finns att göra saker som tidigare gjorts). Kang, K., Gholizadeh, L., H-R, H., Inglis, S. Sydkorea 2017
Heart & Lung
“Predictors of health-related quality of life in Korean patients with myocardial infarction: a longitudinal observational study”
Syftet med studien var att undersöka tendensen av hälsorelaterad livskvalitet och för att identifiera rollen hos demografiska, kliniska och psykosociala variabler för att
förutsäga hälsorelaterad livskvalitet hos
patienten tre månader senare.
Metod: Kvantitativ,
longitudinell observationsstudie.
DASS 21, ESSI och, MacNew frågeformulär användes.
Urval: 150 personer
rekryterades till studien. 107 män, 43 kvinnor.
Till uppföljningen kvarstod 136 personer.
Den hälsorelaterade livskvaliteten ökade signifikant i samtliga kategorier; fysiskt, emotionellt och socialt från baslinjen till tre månaders uppföljning. Patienter med STEMI upplevde bättre livskvalitet än patienter som diagnostiserats med NSTEMI. Om patienterna fick förståelse för hjärtinfarkten så var det en bidragande faktor till att den hälsorelaterade livskvaliteten upplevs högre över tid. Socialt stöd var ytterligare en faktor som bidrog till högre upplevd livskvalitet.
Bortfall: 14 personer. Analys: SPSS, t-test. Nicolai, J., Müller, N., Noest, S., Wilke, S., Schultz, J-H., Gleißner, C., Eich, W., & Bieber, C. Tyskland 2017 Chronic Illness
“To change or not to change - That is the question: A qualitative study of lifestyle changes following acute myocardial infarction”
Syftet med studien var att undersöka nyckelfaktorer relaterade till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: Kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer. Urval: 21 deltagare. 13 män och 8 kvinnor. Bortfall: 0. Analys: Kvalitativ innehållsanalys
Under intervjuerna framkom tre huvudteman som kan påverka livskvaliteten; fysiska faktorer (hjärtinfarkten begränsade
patienterna att vara fysiskt aktiva), psykologiska faktorer (chock, oro, psykisk påverkan över tid) och sociala faktorer (stöd från nära och kära samt stöd från vården).
Hög
Sararoudi, R-B., Motmaen, M., Maracy, M-R., Pishghadam, E., & Kheirabadi, G-R.
Journal of Research in Medical Science
Syftet var att undersöka effekterna av
förbättringsintervention er på patientens livskvalitet, ångest och
Metod:
Kvantitativ, randomiserad och kontrollerad studie.
Ångest- och depressionsskala, WHOs
Resultatet visar på att när patienterna får utbildning och förstår sin sjukdomsprocess uppnås bättre hälsa och högre livskvalitet.
Iran 2016 “Efficacy of illness perception focused intervention on quality of life, anxiety, and depression in patients with myocardial infarction” depression efter en hjärtinfarkt. livskvalitetsfrågeformulär, samt kortfattat frågeformulär om sjukdomsuppfattning användes.
Urval: 48 personer deltog.
24 personer i kontrollgruppen (19 män, 5 kvinnor). 24 personer i interventionsgruppen (17 män, 7 kvinnor). Bortfall: 0.
Analys: SPSS och ANOVA.
När utbildning gavs kunde
patienterna uppnå bättre fysisk och psykisk hälsa. Simonÿ, C., Dreyer, P., Pedersen, B., & Birkelund, R. Danmark International Journal of Qualitative Studies in Health and Well-being
Syftet var att undersöka betydelsen och
upplevelsen av att delta i hjärtrehabilitering för patienter som drabbats av en NSTEMI. Metod: Kvalitativ, etnografiska fältobservationer, halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer samt individuella intervjuer. Hjärtrehabiliteringen tog två
utgångspunkter; antingen upplevdes den positiv då patienterna ansåg att de fick stöd i att kunna ändra livsstil, något som bidrar till bättre livskvalitet. Sjuksköterskan gav ett
2015 “Empowered to gain a new foothold in life--A study of the meaning of participating in cardiac rehabilitation to patients afflicted by a minor heart attack”
Urval: 11 personer deltog i
studien.
9 män, 2 kvinnor.
Bortfall: 0.
Analys: Ett
fenomenologiskt-hermeneutiskt tillvägagångssätt användes för att tolka
uppgifterna. Tre analytiska tolkningsfaser genomfördes.
bra stöd kring patientens osäkerhet till följd av hjärtinfarkten.
Det fanns också patienter som inte hade tillräckligt mycket ork för att fullfölja rehabiliteringen.
Uysal, H., & Özcan, S. Turkiet 2012 International Journal of Nursing Practice “The effect of individual training and
Syftet med studien var att identifiera effekterna av hur ett individuellt tränings- och
rådgivningsprogram påverkar livskvaliteten hos patienter som haft en hjärtinfarkt.
Metod:
Kvantitativ. Randomiserad kontrollerad studie.
Patientinformationsformulär, MIDAS samt SF-36 användes.
Resultatet påvisade också att livskvaliteten ökar när patienter ges information och råd samt får möjlighet till träning efter en hjärtinfarkt.
counselling programme for patients with myocardial infarction over patients' quality of life” Urval: 90 personer. 45 i interventionsgruppen (36 män, 9 kvinnor). 45 i kontrollgruppen (34 män, 11 kvinnor). Bortfall: 0.
Analys: SPSS, χ-2 test, t-test