26 SKF Bearing Industries 28 SKF Bearing Services 30 SKF Speciaity Bearings 32 SKFTools

Innehåll

2 Förvaltningsberättelse 6 Förslag till vinstdisposition 6 Revisionsberättelse 7 Koncernens resultaträkning 8 Koncernens balansräkning 9 Koncernens finansieringsanalys 10 Noter till koncernens bokslut 11 Valutakurser

20 Moderbolagets resultaträkning 20 Moderbolagets finansieringsanalys 21 Moderbolagets balansräkning 22 Noter till moderbolagets bokslut 24 Koncernchefen har ordet 25 Rullningslager

26 SKF Bearing Industries 28 SKF Bearing Services 30 SKF Speciaity Bearings 32 SKFTools

34 SKF Component Systems 36 Moderbolagets styrelse, revisorer

och ledning

38 Koncernens organisation 38 Koncerndata

42 Aktier och aktieägare

44 Femårsöversikt SKF-koncernen

Ekonomisk information och rapportering

AB SKF publicerar regelbundet följ ande ekonomiska rapporter:

Bokslutskommunike, februari Verksamhetsberättelse, april Rapport över första kvartalet, april Rapport över första halvåret, augusti Rapport över de tre första kvartalen,

oktober

Dessa rapporter görs

i

en svensk och en engelskspråkig version .

Dessutom sammanställs en årlig rap- port, Form 20-F, som insänds till seeurities and Exchange Commission, USA.

Verksamhetsberättelsen och Rapport över första halvåret sänds direkt till de aktieägare som anmält till VPC AB att de vill ha dem. Samtliga rapporter kan dess- utom beställas

från

SKF Group Public Affairs under nedanstående adress.

Bolagsstänuna

Ordinarie bolagsstämma hålls på SKF Kristinedal , Byfogdegatan 4, Göteborg, torsdagen den 28 april1988, kl15.30.

Aktieägare som önskar deltaga

i

stäm- man skall dels vara registrerade i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken måndagen den 18 april, dels anmäla sig till styrelsen under adress AB SKF, 415 50 Göteborg, senast kl12.00 måndagen den 25 april. De aktieägare som har aktierna förvaltarregistrerade måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna deltaga. Ororegistre- ringen skall vara verkställd senast mån- dagen den 18 april. Vid anmälan till styrel- sen, som bör vara skriftlig men även kan ske per tel. 031137 26 52, uppges namn, adress, telefon- och personnummer samt aktieinnehav.

Omslagsbilden. Bilderna i denna årsredovisning har som tema SKFs kundrelationer runt om i världen. Ett exempel är grovindustrin som ställer myckd höga krav p/1 kvalitet och prestanda. Här skall produkterna fungera i en miljö som ofta innebär stora påfrest- ningar.

f

Utbetalning av utdelning

Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås den 3 maj . Om bolagsstämman.

beslutar enligt detta förslag beräknas ut- delning komma att utsändas av VPC den 10 maj till dem som på avstämningsdage,.

är

införda i aktieboken eller i den förteck- - ning över panthavare m

fl

som förs i an- slutning till denna.

Andelsägare i SKF Aktiespar- fond och SKF Allemansfond

Liksom tidigare år inbjuds andelsägare i

SKF Aktiesparfond och SKF Allemans-

fond att närvara vid bolagsstämman,

dock utan rösträtt. Anmälan görs per

tel.

031137 26 52 senast kl12.00 måndagen

den 25 april.

SKF -koncernen

Försäljning

SKF-koncernen ökade sin försäljning under 1987 med åtta pro- cent från 18 180 Mkr tilll9 604 Mkr. Den volymmässiga upp- gången var lika stor. SKFs ökningstakt var snabbare än markna- dens tillväxt.

Resultat

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till l 154 Mkr jämfört med l 247 Mkr föregående år. Båda årens värde har beräknats enligt ändrad redovisningsprincip för om- räkning till svenska kronor av bokslut för dotterföretag i länder med hög inflation.

Investeringar

Investeringar i anläggningar gjordes med 1126 Mkr mot l 010 Mkr under 1986. Utbyggnaden av rullningslagertillverkningen i Brasilien och Indien fortsatte planenligt under året. Kapaciteten på båda dessa snabbt växande marknader kommer i det när- maste att bli fördubblad. Inom området forskning och utveckling -en hömvten i SKFs satsning på framtiden- ökade investering- arna med drygt 16 procent til/398 Mkr.

Koncernutveckling

Verksamheten inom rullningslagerområdet omstrukturerades och gjordes mer kundorienterad genom en uppdelning i tre affärsområden med världsomfattande ansvar: SKF Rearing Industries, SKF Rearing Services och SKF Speciaity Bearings.

Under året förvärvades bl a Gamflor i Italien, Transrnatic- företagen i Sverige och Norge samt Ateco i Holland.

Integreringen av MRC- USA-företaget som förvärvades 1986 -genomfördes framgångsrikt.

Anställda

Under 1987 var medelantalet anställda i arbete 43 693, en ökning med l 696 från de 41 997 som redovisades för 1986. Registrerat antal anställda vid årets slut var 45 685 jämfört med 45 863 före- gående år.

Utdelning och resultat per aktie

Resultatet per aktie efter full skatt ökade med sex procent från

25.80 kr till27. 40 kr. Styrelsen föreslår att utdelningen höjs med

1.00 kr till12.00 kr per aktie.

Förvaltningsberättelse

V ärldsekonomin visade under 1987 fortsatt tillväxt åven om betingelserna för den fortsatta ekonomiska utvecklingen änd-

rades

genom oron på valutamarknaden och nedgången på världens aktiebörser.

Bruttonationalprodukten inom

DECD-

området ökade i stort sett i takt med före- gående år medan industriproduktionen ökade starkare

än

1986.

Liksom året innan uppvisade person- bilsindustrin en volymökning för 1987 i Europa och Japan medan minskningen fortsatte i USA. Producenterna av övriga varaktiga konsumtionsvaror noterade ökningstal. Investeringsaktiviteten i in- dustriländerna låg emellertid kvar på en måttlig nivå.

sKF-koncernens försäljning uppgick till 19 604 Mkr. Detta var en ökning med 7.8 procent järnfort med året innan, vars utfall korrigerats för att stålverksamheten ej långre konsolideras i SKFs försaljnings- vårde.

RuDningslager

Våridens efterfrågan på kul- och rullager fortsatte att öka. Tillväxten var dock lägre än tidigare på de stora och viktiga lager- marknaderna USA, Västeuropa och Japan.

Betydligt starkare än genomsnittet var tillväxten i Brasilien, Indien, Sydkorea och Thailand.

SKFshuvudproduktuppnåddeengod volymokning åven om försaljningen till maskin- och tyngre industri upplevde en mera pressad marknad. Ökningen låg till stor del på personbilar, lätta lastbilar samt hushållsmaskiner.

Aven under 1987 rådde overkapacitet inom branschen, vilket kom att prägla prisutvecklingen. Det var köparens mark- nad. Denna situation var speciellt uttalad när det gällde försäljningen av stora vo- lymer.

I denna hårda konkurrenssituation okade SKF sina volymer i högre takt

än

marknadens tillvaxt. SKFs andel av världs- marknaden forbättrades därmed.

Flera av de tillverkande bolagen rappor- terade forbättrad ekonomi. I USA fort- sätterde olika affarsområdena inom lager- rörelsen

att

successivt flytta fram sina positioner på marknaden samtidigt som lönsamheten fortsätter att förbättras.

Lyckosamt förvärv

Förvärvet av MRC, som genomfördes 1986, har motsvarat förväntningarna och avsevärt bidragit till SKFs positiva ut- veckling i USA. Integreringen med SKF s övriga lagerverksamhet på den nordameri- kanska kontinenten genomförs fram- gångsrikt. SKFs Philadelphia-fabrik och

SKF

Avio i Italien, som

hittills

utgjort SKFs engagemang inom flyglagerområ- det, har förts samman med MRCs flyg- lagerverksamhet SKF har

därmed

skapat en enhet inom vilken koncernen nu

är

världsledande. Tillgången till SKFs till- verkningsteknologi har avsevårt bidragit till att förbättra MRCs resultatutveckling.

Den del av MRC som vid tidpunkten för förvarvet tillverkade och sålde rull- nmgslagcr till den nordamerikanska efter- marknaden sammanfördes med SKFs motsvarande organisation, som därmed också stärkte sin ställning.

Produktivitetsutvecklingen vid tillverk- ningsenheterna

i

USA fortsatte även un- der 1987 att vara tillfredsställande.

Problemområden

I Europa var bilden mera splittrad. Flera av bolagen, t ex

i

Spanien, Frankrike och England, noterade framgångar. De vast- tyska och italienska bolagen mötte dar- emot svårigheter, som i båda fallen resulte- rade 1 kraftiga resultatfbrsånmngar.

Forklaringen till problemen på de båda marknaderna står

att

finna inom områdena valutautveckling, låg pnsnivå hos stor- volymkunderna samt snabb inhemsk kostnadsutveckling. Den försvagade US- dollarn ledde bl a till att delar av den japan- ska rullningslagerexporten riktades om från USA till Västeuropa. En betydande del av denna export be8tår av mindre spår- kullager, som ar det sortiment som SKF8 italien8ka bolag svarar för.

För att starka konkurrenskraften och förbättra lonsambeten v1dtogs i det tyska och det italienska bolaget i början av 1988 omfattande åtgarder

i

syfte att förbåttra produktiviteten

Försäljning per

användningsområde 1987

Eftermarknad 42%

Elektrisk industri 6%

l

Personbilar 16%

l ~

Allmän

l

maskinindustri 18% Lastvagnar 8%

Tung industri 7%

Jämvägar3%

Nyinvesteringar

Investeringsprojekten i Brasilien och In- dien foljer uppgjorda planer

I

båda fallel förläggs den nya produktionen till nya orter, i Brasilien i Ca jamar utanför Säo Paulo och

i

Indien söder om Bangalore.

Den nya kapacttet som genom båda dessa investeringar tillförs, kommer

i

sm helhet att avsattas på de snabbt v axande lokala marknaderna.

Det mexikans ka tillverkniog8 bolaget, SKF In dustrias Mexicanas,

där

SKF under 1986 ökade s itt ågaode från 40 till100 procent, fortsatte att successivt öka pro- duktionen under året. Tillverkningen sker vid två fabriker, i Puebla for kullager och

i

Celaya för koniska rullager. Produkttonen avsatts såväl på hemmamarknaden som på export.

J

Försäljning

l

l

l

l l ~

l

' ^{22 500}

i

^{20 000}

17 500 i

...

·~

l

15 000

,...,

l p=-a

~

12500

-

10000 : 7 500 '

5 000

~

_1-

'-l

2500

-

l Försäljning per

! produktområde 1987

Rullningslager 83%

l

Komponenter 12%

r l

Verktyg5%

Eftermarknaden

_ I Europa fortsatte arbetet med att effekti- 'llsera fön.aljningen på eftermarknaden.

--'Målet

är

forhattrad semce. De schweizis- ka, belgtska och hollåndska bolagen flytta- de in

i

nya lokaler. Vid flera

för~åljnings­

bolag har speciella »centers» mrattats, som har till uppgift att hJalpa kunderna med underhållsarbete genom rådgtvning, utbildning och aven genom att ta over underhållsansvaret Som helhet havdade sig de europeiska bolagen val på mark- naden.

Natet av försälJningsbolag förstarktes ytterligare under året genom ett nytt salj- bolag i Bangkok och en ny försälJnings- kanal

i

Indonesien, ett representatlons-- kontor i Manila och ett konsignatiom;lager

1

Shanghai. Grunden lades också för öpp- _ 1andet av ett försaljningsbolag i Hongkong for att sålJa på den kinestSka marknaden Samtliga dessa insatser skedde i Asia Pacific-regionen och ar ett led

1

SKFs sats- mng på att

~tarka

sin stillnmg

¹

detta

riktiga område.

Försäljning per

geografiskt område 1987

Övriga Europa 59%

l

Sverige 5% Nordamerika 18%

Gamtior

Inom affärsområdet SKF Speciaity Bear- ings bildades under verksamhetsåret en ny affa.t senhet med ansvar for tillverkning och försaljning av verktygsspindlar. Kar- nan

¹

denna enhet utgors av det italienska företaget Gamfior, som SKF förvårvade 1987. Bolaget tillverkar dels traditionella verktygsspindlar dels sofistikerade elek- traspindlar som återfinns

¹

de modernaste verktygsmaskinerna samt dels precisions- kulskruvar. Gamtior sålde huvudsakligen sina produkter

i

Italien och USA och en- dast

i

begränsad utsträckning på andra marknader.

Ttll denna affärsenhet fördes också den tillverkning av traditionella verktygsspind- lar '>Om ligger i

Västty~>kland

och tidigare ingick i lagerverbamheten.

Av~>ikten

år nu att utveckla den potential som finns på marknaderna utanför Ital1en, Västtysk- land och USA.

Verktyg och komponenter

SKF Tools noterade ökad forsäljmng och forbättrade marknadsposittoner. En vtss stagnation agde dock rum i England och V asttyskland där försäljmogen påverkades negativt av återhållsamheten inom

~

maskinbyggnadsindustrm.

SKF Component Systems hade en god försaljmngsökning mom flera verksamhe- ter, särskilt textilmaskinsindustrin erbjöd goda moJligheter.

Ny redovisningsmetod

Den metod som SKF hittills tillampat för översättning av bokslut i utiandska dotter- bolag innebår att resultaträkningen over·

såtts till medelkurs under året medan ba- lansräkningen ororaknas

till

årets slutkurs.

Inflationstakten

i

framför allt Argenti- na, Brasilien och Mexico, länder där SKF har omfattande verksamheter, okade starkt under året. Då inflationen har ett betydande genomslag

i

resultatredovis- ningen har olika redovisningsmetoder analyserats och övervägts. Ingen metod

år

SJalvskriven utan for- och nackdelar

1

de olika alternativen måste vägas mot var- andra.

SKF beslutade under 1987 att byta redo-

visnin~metod

och gå över

till

den s k monetära-ickemonetåra metoden (MIM- metoden) vid konsolidering av verksamhe- terna

¹

höginflationsländerna (Argentina, Brru.ilien, Mexico och Peru)

då

denna kan anses vara den som bast justerar for infla- tionseffekterna.

I enlighet med denna metod redovisas

i

balansräkningen de ickemonetära poster- na- fastigheter, maskiner, inventarier och varulager - till de kurser som rådde vtd anskaffningsttllfållet medan de monetara posterna- huvudsakligen likvida medel, fordnngar och skulder - redovisas till dagskurs. I resultatrakningen betäknas avskrivmngar och 5ålda varors kostnad efter anskaffningskurs medan övriga pos- ter (försåljnmg, omkostnader, rantor. etc) översätts till dagskurs. Den skillnad mellan resultat enligt resultaträkningen och den motsvarande förändringen

^t

eget kapital enligt balansrakrungen 8om dar\'id upp- kommer benämns omräkningsdifferens

och

ingår

i

koncernresultatråkningen.

Med denna metod redovisas koncernens rorelseresultat till l 312 Mkr mot l 321

Mkr

för 1986 efter planenliga avskriv- ningar med 730

Mkr

(722).

Nettot av de finan8iella posterna försåm- rades under 1987 ttll-158 Mkr (-74).

Koncernens resultat efter finansiella

intakter och kostnader uppgick

till1154 Mkr

(l 247). Till resultatet bidrog rull-

ningslagermed

868 Mkr

(972), verktyg

med

111

Mkr

(157)

och komponenter med

130 Mkr (128).

. SKF-koncernens resultat efter finansiel- la inta.k.ter och kostnader uppgick enligt den tidigare metoden ( dagskursmetoden) till1641 Mkr, en okning med 198 Mkr jimfört med föregående år. Rullningslager svarade för 1160 Mkr (l 096), verktyg för 278 Mkr (220) och komponenter för 158 Mkr (136).

Extraordinära poster

SKF-koncernen är leverantör av två plas- matekniska anläggningar, till SeanDust AB

i

Landskrona och till SwedeCbrome AB i Malmö. Leverans av anläggningarna bar försenats. Också under 1987 uppstod betydande kostnader i samband med ut- veckling och iordningställande av anlägg- rungama. Reserveringar bar gjorts (se not 7) i årets bokslut för ytterligare kostna- der 1988 samt för nedskrivning av delar av koncernens övriga engagemang i Sean- Dust AB och SwedeCbrome AB.

SKFs styrelse har beslutat att SKF suc- cessivt skall avveckla sitt engagemang inom det plasmatekniska området.

Inom koncernen värderas varulager huvudsakligen enligt den s k FIFO-meto- den (se not 2). För att tillämpa enhetliga principeranvands fr o m utgången av 1987 denna metod

ock~

i

de

fall där undantag tidigare gjorts. Den höjning av varulagrets vårde som därvid

~kett

redovisas som extraordinar intåkt om 2fJ7 Mkr.

Resultat

- Rörelseresultat

u::::r

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

Mkr 1800

1600 1400

1200 ~---

7

^-...

-""'.

l 000

,

800

/ r--

600

/ l

400

l

200

l

o

För att stärka SKFs finansiella bas träffades under 1987 avtal om försäljning av en del av bolagets f&tighetsbestånd i Göteborg. Fastigheten, som såldes för 285 Mkr, hyrs i sin helhet av SKF, som också bar möjlighet att

i

framtiden åter förvärva densamma. Realisationsvinsten på 244 Mkr redovisas som extraordinär intäkt.

.skatter

Årets skatter redovisas dels som hånförliga till resultatet efter finansiella poster, dels som hänförliga till extraordinära poster samt också som skatter efter boksluts- dispositioner. Den procentuella skatte- belastningen på resultatet efter finansnetto minskade 1987 jåmfört med 1986.

Årets vinst

Koncernens vinst efter skatt och extraordi- nära poster uppgick till739 Mkr (599) och årsresultatet efter bokslutsdispositioner till669 Mkr (612). Som ovan framhållits har MIM-metoden för omräkning av dot-

terbola~resultat

i höginflationsländer tillämpats i årets bokslut. Med användan- de av den tidigare metoden skulle koncer- nens vinst efter skatt och extraordinära poster uppgått till12frl Mkr (819) och årsresultatet efter bokslutsdispositioner till1 132 Mkr (831) .

Vinsten per aktie uppgick till27.40 kro- nor (25.80) enligt MIM-metoden.

Kapitalavkastning

(Defmitioner se not 2) - Sysselsatt kapital t::=l Totalt kapital

Justerat eget kapital

%

18 16 14 12

10

~

8

L _{, ...-}

- ---

6 ^~

. ,.._

~

4

/

2

l

o l

l

Avkastningen på sysselsatt kapital upp- gick till12.2 procent (12.2) och avkast- ningen på justerat eget kapital till8.1 pro- cent (7.8).

Under 1987 har varulagret legat kvar på i stort sett oforåndrad nivå. Den ovan nämnda anpassningen till värdering enligt FIFO-metoden förklarar huvuddelen av varulagrets värdeökning.

SKF-koncernens verksambeter genere- rade under året ett positivt

ka~öde

om 1491 Mkr (l 397). Till okat rörelo;ekapital åtgick 600

Mkr

i takt med rörelsens expan- sion .

Årets investeringar uppgick till1126 Mkr (l 010). De !!torsta projekten utgör utbyggnad av rullningslagerkapaciteten i Brasilien och Indien.

Koncernens likvida medel uppgick vid årsskiftet till3 227 Mkr (3 854).

Koncernens kort- och långsiktiga lån ligger kvar på föregående årsskiftes nivå.

Forsknings- och utvecklingsarbetet ut- gör en hörnsten i koncernens strategi för framtiden. Under året uppgick FoU-kost- naderna till398 Mkr (343).

r -

Resultat och utdelning per aktie

(Definition se not 2)

~~-

c::::J Resultat E5i2 Utdelning

Kr 27

,....-

24 r - l - - -

l

21 f-- ^l t - -

18

=r :

^{1 - .f - -}

15 _{1 -}

i~

12 i

-

^{l - - l--} ~:;r-

9 r--

·~

1!--

6 ^~ ,t--

3 _l--

o

Organisation och anställda

Under 1987 förandrades organisationen av koncernens lagerrörelse. En ny struktur etablerades med tre affärsområden som vardera har ett världsomfattande ansvar för respektive verksamhet- SKF Bearing Industries, SKF Hearing Services och SKF Speciaity Hearings.

Den nya strukturen medger ett mer målinriktat och kundanpassat utnyttjande av de resurser som finns inom lagerverk- samhetens olika delar,

t

ex marknads- forare, applikationsingenjorer och service- personal.

För att ytterligare höja kvaliteten och nivån på utbildningen och traningen av . . applikationsingenjörer och försäljare be-

slutade SKF 1987 att starta SKF College of Engmeering, en egen teknisk utbildnings- verksamhet.

Medelantalet anstalida i arbete var _ 43 693 ( 41 997), varav

i

Sverige 5 401

(5 233), (se not 28 »Medelantal anställda i arbete och löner 1987»). Registrerat antal anstålida 31 december 1987 var 45 685 vilket är en minskning med 178.

~~Investeringar och tillförda medel

.,..

c::::J Internt tillförda medel

~ Investeringar i anläggningar

Mkr

1800 1600 1400

~l- ]:U=

1200

r- F

Ovako Steel

Det av SKF hälftenägda Ovako Steel AB har nu redovisat sitt första hela verksam- hetsår. strukturgreppet att bilda Vast- europas största specialstålverk genom att slå ihop SKF Steel AB och fim;ka Ovako Oy Ab, visade sig lyckosamt och fram- gångsrikt

Resultatet efter finansnetto för 1987 förbättrades med nånnare 70 procent jämfört med 1986, från 110

Mkr

till

184Mkr-starkt bidragande orsak till för- battnngen var de snabba synergieffekter som uppnåddes vid :sammanslagningen.

Ett viktigt steg

i

Ovako Steels utveckling under fjolåret var försäljningen av handels- stålverksamheten, som ingick

i

Ovako Oy, till Dalsbruks Oy Ab, ett bolag som Ovako Steel bildat tillsammans med finska Rauta- ruukki Oy. Ovako Steel har därmed blivit ett renodlat specialstålföretag.

Moderniseringsprogrammet av stålver- ket och valsverket i Imatra

i

östra Finland, ett projekt om totalt 700 Mkr, fortsatte.

Det första steget, som omfattade stålverks- satsningen, pågår planenligt.

Medelantal anställda

i

arbete

(Definition se not 2) c=J Sverige

!?.;J Övriga länder

<;(l(l(l(l

45 000

,..-- r - - 40000

n

^r---~

35 000

>---

i - - ^1---

30000

f- 1- f-

-

^1---

Moderbolaget

I moderbolaget ingår huvuddelen av den industriella verksamheten

i

Göteborg samt funktioner för koncernens och affars- områdenas ledning. Moderbolagets faktu- rering uppgick under året till 2 345

Mkr

(2 383). Nedgången var en följd

av

att verksamheten Specialty Products

från

och med 1987 bedrivs

i

en separat juridisk enhet. Med justering härför visade årets försaljning en svag ökning. Utebliven försäljning till Sydafrika som foljd av det svenska handelsförbudet har också på-

verkatdensvenskaröre~en.

Moderbolagets resultat efter finansiella intäkter

och

kostnader uppgick till 336 Mkr (386). Utvecklingen påverkades av ett förbättrat utfall för lagerrörelsen i Göteborg men också av sjunkande mark- nadsräntor. Utdelningsinkomsterna från dotterbolag uppgick till329 Mkr (275).

Årets nettovinst redovisades till 299 Mkr (311).

Medelantalet anställda var 3 510 (3 491), (se not 17 »Medelantal anstalida i arbete och loner 1987»). Moderbolagets investe- ringar i anläggningar uppgick till 83 Mkr (69).

Utsikter för 1988

Industritillväxten väntas fortsätta under

1988, om än i svagare takt. SKF förväntar

att resultatet blir i nivå med föregående

års_

Förslag till vinstdisposition

Balanserad vinst från föregående år Året& vinst

Fritt eg et kapital

Styrelsen och verk8tällande direktören föreslår:

att till aktieägare utdelas kr 12 per aktie att som kvaNtående vmstmedel balanseras

Kr l 458 540 573 Kr 298 681 554 Kr 1 757 222 127

Kr

324 000 ()()() Kr 1 433 222 127 Kr l 757 222 127 Resultatet av bolagets och koncernens verksamhet under 1987 och stallningen vid samma års utgång framgår av resultatrakDingarna samt balansrakningarna med kommentarer.

Göteborg den 25 februari 1988 LennartJohansson

AlfÅkerman Holger Bohlm Gösta Bystedt Mauritz Sahlin Per-Olof Eriksson

Peter Wallenberg Goran Johansson BengtHaak ValfridLjung

Giovanni Mario Rossignola

Revisionsberättelse

Vi har granskat årsredoVIsrungen, koncemredovismngen, räkemkaperna samt styrelr.ens och verk&tällande direktoren8 förvaltning för år 1987. Granskningen har utförts enligt god revi&ionssed.

Moderbolaget

Ålsredovisningen ar uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker att

bola~tamman

fllbtståller resultaträkningen och balansråkningen, disponerar vinsten

1

enlighet med styrelsens och verkståilande direktörem förslag i förvaltningsberättelsen samt beviljar

styrel~ns

ledarnåter och verkstallande direktören an&varsfrihet för år 1987.

Koncernen

Koncernredovisningen

år

uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker att bolags<>tämman fastställer koncernresultatråkningen och koncern- balansräkningen.

Göteborg den 8 man; 1988 DavidJone&

Auktoriserad revisor Price Waterhouse

Åke Gustavsson Nils Brehmer

Auktoriserad revisor

Öhrlings Revisionsbyrå AB

Koncernens resultaträkning

Belopp i miljoner kronor Försäljning

Övriga rörelseintäkter Tillverkningskostnader

Försäljnings-, administrations- och utvecklingskostnader

Avskrivningar enligt plan RörelseresuJtat

Finansiella intäkter och kostnader - netto Resultat efter finaJ&ella intäkter och kostnader Härtill hänförlig skatt

Andel i intressebolags resultat Minoritetsintressens andel i resultatet Resultat efter statter

Extraordinära intäkter och kostnader Skatt hånförlig till extraordinära poster

Åretsvinst

Återföring av skatt

Återföring av minoritetsandelar

Resultat före bokslutsdisposidoner och skatter Bokslutsdispositioner

Skatter

Minoritetsintressens andel Redovisat årsresuJtat

not3 not4

not5

not6

not7 not7

1986 18180 261 -12 5 10 - 3 888

-

-

-

- 722 1321 74 1247 519 l 31 696 155 58 599

461 31 l 091 not8 - 102 hot6 - 351

26

612

1987 19604 212 -13 828 -3946

- -

730 1312 158 1154

430 42 27 739

o o

739

430 27 11.96

t4s

355

24

669

Koncernens balansräkning

Belopp i miljoner kronor 1986 1987

TaLGÅNGAR Omsättningstillgångar

Finansiella omsättningstillgångar not 9 3 854 3227

Kundfordringar not lO 3 779 3889

Varulager notll 7139 7 550

ÖVriga omsättningstillgångar not12 401 608

15173 15274

Spärrkonto i Sveriges Riksbank 26 ⁵⁷

Anläggningstill

Långfristiga finansiella tillgångar not13 284 S2S

Aktier och andra värdepapper 770 825

Anläggningar not14 6 474 6737

ÖVriga anläggningstillgångar notl5 113 144

7 641 8231

Summa

tillgångar

22840 23562

SKULDEROCHEGETKAPITAL Kortfristiga skulder

Kortfristiga

lån

not16 2248 2483

Leverantörsskulder not17 1585 1 528

Kortfristiga skatteskulder not 6 403 498

ÖVriga kortfristiga skulder not 18 2265 2430

6 501 6939 I..Angfmiga sk:alder

Långfristiga lån not19 2638 2444

Avsättningar till pensioner och avgångsvederlag not20 2 747 3 018

Långfristiga skatteskulder not 6 l 007 983

Övriga långfristiga skulder not21 331 162

Konvertibelt förlagslån not2 3 237 237

6 960 6844 Minoritetsintressen

I särskilda avsättningar (eget kapitalandel) 15 - ¹²

I eget kapital 126 lS9

111 147

Särskilda avsättningar not 8 3 054 3291

Avgår: Latent skatt not 6 -1094 -12a7

1960 2084

Egetkapbl not24

Aktiekapital 1350 1350

Bundna reserver 3 355 3361

Fria vinstmedel 2603 2837

7308 7548

Justerat eget kapital 9 268 9632

Suoonmoasku)derochegetkap~

22840 23562

Koncernens finansieringsanalys

Belopp

i

miljoner kronor 1986 1987

Från verksambeten internt tiOförda medel

Årets vinst 599 739

Avskrivningar enligt plan 7'22 730

Latenta skatter 45 5

Minoritetsintressens andel

i

resultatet 31 1:1

(a)

1397 1491 Medel tillförda från (+)/bundna

i (-)

rörelsen

Kundfordringar - ^{372 - 110}

Varulager - ⁷⁵¹ - ⁴¹¹

ÖVriga

omsättnin~tillgångar

- 112 238

Leverantörsskulder 505 - ⁵⁷

skatteskulder (andra

ån

latenta) 81 51

Övriga kortfristiga skulder

407

165

(b)

- 242 600

Nettofinansiering från årets verksambet

(a+b)

] 155 891 Investeringar (ökning-)

Investeringar i anlåggningar -1010 -1126

Försäljning av anläggningar 284 464

Realisationsvinst på sålda anläggningar 69 - ²⁸⁹

Förändring av anläggningstillgångar genom företagsförvärv - 679 so

Förändring av övriga anläggningstillgångar 35 - ³²⁷

(c)

-1439 -1328

Finansieringsunderskott

(a+b+c)

- 284 - 437

Extern finansiering, utdelningar m m

Föråndring av kortfristiga lån 244 235

Förändring av långfristiga lån 215 - ¹⁹⁴

Förändring av långfristiga skulder 654 102

Förändring av långfristiga skatteskulder 45 19

Utdelning till aktieägare - 276 - ³⁰⁴

Omräkningsdifferenser - 20 - 10

(d)

432 190

Förändring av finansiella omsättningstillgångar

(a+b+c+d)

148 - ⁶²⁷

Noter tiD koncernens bokslut

Belopp i miljoner kronor dar ej annat anges. Belopp inom parentes anger föregående års värde.

Not 1. Åndrade redovisoingsprinåper

a) Omräkning till svenska kronor av bokslut från dotterföretag i länder med hög inflation

Tidigare har vid upprättandet av koncernbokslutet samtliga utländska dotterföretags bokslut omräknats till svenska kronor med den s k dagskursmetoden. Denna metod innebär att samtliga poster i balansräkningarna omräknas efter vid årsskiftet gållande valutakurser (balansdagskurs). Resultaträkningarna omräknas efter de genomsnittliga valutakurserna under räkenskapsåret (medelkurs). De omräkningsdifferenser som därvid uppstår påverkar direkt koncernens eget kapital.

Som en anpassning till gällande svensk och internationell redovisningspraxis sker fr o m 1987 omräkningen till svenska kronor av bokslut från dotterföretag i länder med hög inflation med den s k monetära-ickemonetära metoden (MIM-metoden).

Med MIM-metoden omräknas balansräkningens monetära poster till balansdagskurs och icke monetära balansposter (främst varulager samt anläggningstillgångar) och motsvarande poster i resultaträkningen omräknas till historisk

kurs

(investeringskurs).

ÖVriga poster i resultaträkningen omräknas till medelkurs.

Omräkningsdifferenser som framkommer avser kursvinst eller -förlust på de monetåra balansposterna i dotterföretaget och påverkar årets resultat.

ÖVriga utländska dotterföretag bedörns vara självständiga och metoden för omräkning av boksluten har inte ändrats, d v s dagskursmetoden tillämpas även fortsättningsvis.

Tidigare års värden har omräknats med de nya principerna.

Nedan redovisas koncernens resultat- och balansräkning för 1986 och 1987 enligt den tidigare använda principen. I jämförelse- siffrorna för 1986 har stålrörelsen exkluderats.

Koncernens resultatrakning

1986 1987

Försäljning 18180 19604

ÖVriga rörelseintäkter 261

211

Tillverkningskostnader -12 397 -13 538 Försäljnings-, administrations-

och utvecklingskostnader - 3 894 -3947

Avskrivningar enligt plan 716 - ⁷⁴⁴

Rörelseresultat 1434 1586

Finansiella intäkter och kostnader 9 55 Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader 1443 1641

Härtill hänförlig skatt 519 432

Resultatandelar l

42

Minoritetsandelar 38 44

Resultat efter skatt 885 1207

Extraordinära poster 124 o

Skatt på extraordinära poster 58 o

Åretsvinst 819 1207

Koncernens balansräkning

1986 1987

Finansiella omsättningstillgångar

3 854

3227

Kundfordringar 3 781 3889

Varulager 7 109 7471

ÖVriga omsåttningstillgångar 423 663

Anläggningar 6529 6812

ÖVriga anläggningstillgångar 1144 1451

Summa tillgångar 22840 23513

Kortfristiga lån 2244 2481

Övriga kortfristiga skulder 4239 4439

Långfristiga lån 2 875 2681

ÖVriga långfristiga skutder 4 117 4162

Minoritetsintressen 110 143

Justerat eget kapital 9 255 9 00'1

Summa skutder och eget kapital 22840 ²³ sn-

b) Värdering av

varulager

Anskaffuingskostnadema för varulagret har beräknats enligt""'"

FIFO-metoden (först in-först ut), utom beträffande vissa utlän(

ka dotterföretag för vilka UFO-metoden (sist in-först ut) har - varit skattemässigt tillåten. För att tillämpa enhetliga principer används fr o m utgången av 1987 FIFO-metoden även för dessa dotterföretag.

Den ökning av varulagrets värde som därvid skett redovisas som extraordinär intäkt.

c)

Andelar

i

intressebolag

Från och med 1987 redovisas aktier i bolag där koncernens röstinnehav omfattar 20-50 procent (intressebolag) enligt kapitalandelsmetoden. Som en följd av denna ändring har det tidigare dotterbolaget numera intressebolaget Ovako Steel för åren före 1987 oroklassificerats och redovisas enligt kapitalandels- metoden.

d)

Utformning av resultat- och balansräkning

r

För att bättre anpassa presentationen av koncernens resultat-

0<1

balansräkning till internationella förhållanden presenteras fr o

tii

i år resultaträkningen på

så

sätt att årets vinst anges före boksluts- dispositioner men efter en beraknad skatt på resultatet efter finansiella poster respektive på extraordinära poster. Dessutom . . anges som vanligt det redovisade årsresultatet efter hänsyn tagt: "<;-

till bokslutsdispositioner och skatteeffekter härav. -·

I balansråkDingen visas särskilda avsättningar efter avdrag för

latenta skatter samt minoritetsintressens andel. Därigenom kan

justerat eget kapital presenteras direkt i balansräkningen.

Not

2. Redov:isningsprindpr Koncernredovisning

Koncernens bokslut omfattar moderbolaget AB SKF och de företag i vilka AB SKF vid årsskiftet direkt eller indirekt kontrol- lerade mer än 50 procent av röstetalet. Aktieinnehav i intresse- bolag där koncernens röstinnehav uppgår till minst 20 procent och högst 50 procent och där koncernen utövar ett väsentligt inflytan- de redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Investeringar i dessa bolag upptas till koncernens andel av bolagets justerade egna kapital. Som resultatandel intas koncernens andel av resultatet före bokslutsdispositioner med avdrag för betald och latent skatt.

Koncernens balansräkning är upprättad enligt förvärvsmeto- den. Detta innebär, att eget kapital i koncernen omfattar endast eget kapital i moderbolaget och den del av eget kapital i dotter- --företagen som tillkommit efter förvärvet. skillnaden mellan

i~ .

.lnskaffningskostnaden för aktierna i ett dotterföretag och justerat

- eget kapital i samma dotterföretag redovisas

- som goodwill i balansräkningen om anskaffuingskostnaden är det högre beloppet (övervärde),

. - som minskning av de förvärvade anläggningstillgångarnas

(, _ 1

värden om anskaffningskostnaden är det lägre beloppet.

I justerat eget kapital i dotterföretaget ingår, förutom redovisat eget kapital, den del av särskilda avsättningar som utgör eget kapital samt eventuell omvärdering för koncernändamål av tillgångamas ocb skuldernas bokförda värde.

Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade intern- vinster har eliminerats.

Eget kapital som ett koncernbolag redovisar för koncernredo- visningsändamål är lika med det egna kapital som redovisas i det lokala bokslutet. Detta bokslut uppråttas i enlighet med gällande lokallagstiftning och redovisningspraxis. Skillnaden i värdering av resultat- och balansposter i det lokala bokslutet och i koncern- bokslutet behandlas i koncernresultaträkningen som bokslutsdis- positioner och i koncernbalansräkningen som särskilda avsätt- ningar. Av bokslutsdispositioner och särskilda avsättningar kan en del sägas utgora latent skatt och en del eget kapital. Justerat ,eget kapital inkluderar redovisat eget kapital samt andel eget

mpital i särskilda avsättningar.

Omriilminl av belopp l utländsk wluaa

Vid upprättandet av koncernens bokslut har samtliga poster i balansräkningarna för de utländska dotterföretagen, med undan- tag för företag i länder med hög inflation, omräknats till &venska kronor efter vid årsskiftet gällande valutakurser (balansdags- kurs). Resultaträkningarna har omräknats efter de genomsnittliga valutakurserna under räkenskapsåret (medelkurs). De omräk- ningsdifferenser som därvid uppstår påverkar direkt koncernens eget kapital.

Boksluten för dotterföretag som är verksamma i länder med hög inflation omräknas till svenska kronor med den s k monetära- ickemonetåra metoden (MIM-metoden). Denna metod innebär, att balansräkningens monetära poster omräknas efter balans- dagens kurs samt att icke monetära balansposter och motsvarande poster i resultaträkningen omräknas till historisk kurs ( investe- ringskurs). Övriga resultaträkningsposter omräknas efter medel- kurs. Omräkningsdifferenser, vilka fördelas mellan operativa och finansiella, påverkar årets resultat.

Bolagens fordringar och skulder

i

utländsk valuta omräknas enligt bokslutsdagens valutakurs. Under finansiella kursdifferen- ser (se not 5) redovisas sådana valutakursdifferenser som uppstår på upptagna och lämnade lån, medan valutakursdifferenser hänförbara till varotTansaktioner inklusive ingångna termins- kontrakt redovisas under rörelsens kostnader.

Valutakursvinster och -förluster på moderbolagets lån, vilka tjänar som kurssäkring för nettoinvesteringar

i

utländska dotter- företag har kvittats mot omräkningsdifferenser som avser dessa investeringar. Kursvinster och -förluster på lån av långsiktig investeringskaraktär till koncernbolag har behandlats på samma sätt.

V alutalcurser

För omräkning av de utländska bolagens resultaträkning respektive balansräkning från lokal valuta till svenska kronor har följande kurser använts:

Medelkurs Kun.31 december

1986 1987 1986 1987 Argentina l ARA 7.38 2.97 5.38 1.55 Belgien 100 BEC 15.93 16.98 16.76 17.48 Brasilien 100 BRC 51.97 16.01 45.49 8.11 Frankrike 100 FRF 103.02 105.47 105.55 108.10 Indien 100 INR 55.28 47.93 51.30 44.75 Italien 100 I1L 0.48 0.49 0.50 0.50

Japan 100 JPY 4.14 4.41 4.26 4.73

Kanada 1CAD 5.08 4.78 4.94 4.48

Mexiko 100 M.XP 1.17 0.44 0.74 0.26 Nederländerna 100NLG 291.28 313.07 309.00 325.20 Schweiz 100 CHF 392.69 426.13 417.55 451.80 Spanien 100 ESB 5.06 5.13 5.14 5.36 Storbritannien l GBP 10.44 10.35 9.99 10.85

USA l USD 7.13 6.33 6.82 5.84

Västtyskland 1 00DEM 327.97 352.88 349.35 365.90

Varulager

Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningskostnad och verkligt värde. Verkligt värde avser återanskaffningsvärdet på balansdagen eller nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre.

Anskaffningskostnaderna har beräknats enligt FIFO-metoden.

Anskaffningskostnaden inkluderar omkostnader för material, arbetskraft och tillverkning. För inkuransrisker har avsatts betryg- gande reserver. Värdet av pågående arbeten för utomstående har kvittats mot erhållna förskott.

Anläggningstillar

Avskrivning enligt plan beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden. Dock görs i vissa länder en lagenlig uppskriv- ning av anläggningstillgångarnas bokförda värden, vilket leder till att avskrivning görs på det uppskrivna värdet.

Avskrivningssatserna baseras på tillgångarnas beräknade ekonomiska livslängd, i allmänhet 33 år för byggnader,

10-17

år för maskiner och 4-5 år för verktyg, kontorsinventarier och fordon.

Leasingkontrakt

Förhyrd utrustning aktiveras och redovisas som anskaffning av anläggningstillgång om avtalet innebär att i stort sett alla rättig- heter och skyldigheter som normalt karakteriserar ett ägande överförs till SKF. Ett motsvarande belopp skuldförs. Resultatet belastas dels med planenliga avskrivningar dels med ränta på skuldbeloppet. Övrig förhyrning kostnadsförs under leasing- perioden.

Immateriella tillgångar

Goodwill, som uppstår vid företagsförvärv avskrivs planenligt över en tioårsperiod. Patent och liknande rättigheter är upptagna till anskaffningskostnad och avskrivs planenligt över sina giltig- hetstider.

Forsknings- ocb utvecklingskostnader

Kostnader föt forskning och utveckling belastar resultatet när de uppkommer.

Inkomstskatter

Moderbolaget och dess dotterföretag beräknar inkomstskatter

i

enlighet med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder

där

vinsten har uppkommit. Dessa skatter baseras vanligt- vis på den lokalt redovisade vinsten före skatt, beräknad enligt redovisningsprinciper som kan aVVIka från koncernens. Alla differenser mellan den lokala varderingen av tillgångar och skulder och värderingen i koncernens balansräkning har debite- rats eller krediterats särskilda avsättningar. På dessa avsättningar beräknas latenta skatteskulder eller skattefordringar. Beräkning har skett enligt s k »deferred method». Denna innebär att latent skatteskuld eller fordran vid årets utgång är summan av resultat- förda latenta skatter. Vid dessa beräkningar tas hänsyn till förlust- avdrag som kan reducera framtida beskattningsbar inkomst.

I vissa fall

a~r

den beskattningsbara vinsten från den redovisade vinsten före skatt. I den utsträckning som avvikelsen beror på att intäkts- och kostnadsposter skall rapporteras

i

en period i skattehänseende och av redovisningsskäl i en annan period har avsil.ttning gjorts för latenta skatteskulder eller skatte- fordringar.

Avsättning har gjorts i koncernen för beräknade skatter på förväntade utdelningar från dotterföretagen till moderbolaget nästkommande år, däremot inte för skattekostnader som kan uppstå vid utdelning av resterande disponibla vinstmedel efter- som de förväntas reinvesteras.

Definitioner av nyckeltal 1. Justerat eget kapital

Eget kapital plus andel eget kapital i sarskilda avsättningar.

2. Andel eget riskbärande kapital

Eget kapital ökat med minoritetsintressen och särskilda avsättningar, i procent av balansomslutningen vid årets slut.

3. soliditet

Justerat eget kapital ökat med minoritetsintressen, i procent av balansomslutningen vid årets slut.

4. Avkastning på totalt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter minus finansiella omräkningsdifferenser, i procent av genomsnittlig balans- omslutning.

5. Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter minus finansiella omräkningsdifferenser, i procent av genomsnittlig balans- omslutning exklusive icke räntebärande skulder.

6. Avkastning på justerat eget kapital

Resultat efter skatt, i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

7. Rörelsemarginal

Rörelseresultat plus finansiella intäkter minus finansiella omräkningsdifferenser, i procent av försäljningen.

8.

Kapitalomsättning

Försäljning dividerat med genomsnittlig balansomslutning.

9.

Resultat i kronor per aktie

Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.

10.

Direktavkastning

Utdelning i procent av börskurs vid årets slut.

11.

P/E-tal

Börskurs vid årets slut dividerat med resultat per aktie.

12.

Medelantal anställda i arbete .- .

Totalt utförda arbetstimmar av alla anställda dividerat mel_ ~, normal full arbetstid under året.

Not 3. Forskning och utvecldiag

Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 398 (343),.

Not 4. Avskrivningar enligt plan

Markanläggningar Byggnader

Maskiner och inventarier Leasingkontrakt Hyresrätter Uppskrivningar

1986 6 CJ7

567

16

2

34 7Zl

l

1987 6 95 586 17 3

23

730

Av koncernens planenliga avskrivningar hånför sig 588 (583)

till produktionsanlaggningar, medan återstoden hänför sig till

tillgångar som används inom försilljning, administration samt

forskning

och

utveckling.

Not S. FinaasieUa intäkter

och

kostnader

Utdelningar Ränteintäkter Rantckostnader

Finansiella kursdifferenser Finansiella omräkningsdifferenser Finansnetto

Not 6. Årets skatter Arets skattekostnad var:

Till resultat efter finansiella intäkter

och

kostnader hänförlig skatt _ Avgår:

( lill extraordinära poster hänförlig skatt

··Latenta skatter ej redovisade i bolagens lokala bokslut

Skatt som belastarredovisat årsresultat

...

1986

1987

11 573 - 586

8

80 74

14 637 617 17

209

158

1986

1987

519

430

58 o

- 110 75

351 355

( . 7katteskulder inkluderade i balansräkningen:

,~...;_

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

____!~---

skatteskulder att betalas under nästa

år

Latenta skatter- kortfristiga

Kortfristiga skatteskulder Latenta skatter -långfristiga

1986

1987

179

224

403 l 007

1410

230 268

498

983 1481

Latenta skatter på särskilda avsättningar ingår med 292 ( 153) som kortfristiga och 915 {941) som långfristiga.

Latenta skatter uppstår huvudsakligen genom avskrivningar utöver plan gjorda av skatteskäl i vissa utländska dotterföretag.

Utnyttjande av förlustavdrag från tidigare

år

reducerade årets skatter med 84 (91). Förluster som skattemässigt avräknas mot tidigare års vinster har reducerat

årets

skatter med O (2).

Vinstdelningsskatt

Vinstdelningsskatt ar en svensk bolagsskatt, som introducera- des 1984. Vinstdelningsskatt beräknas på reala snarare an nomi- nella vinster. Vid beräkning av beskattningsunderlaget för vinst- delningsskatten tas hänsyn till inflationen och görs vissa andra avdrag som också påverkar redovisad vinst. Vinstdelningsskatten är

20

procent av den på detta sätt beräknade vinsten och är avdragsgill foljande år vid beräkning av både

bola~

och vinstdel- ningsskatt. Vmstdelningsskatten var obetydlig såväl1987 som 1986.

Förlustavdtag

Moderbolaget och vissa dotterföretag, främst i England, Frankrike , USA och Mexiko, hade den 31 december 1987 förlust- avdrag uppgående till851, som kananvåndas till att reducera framtida skattekostnader. Dessa förlustavdrag förfaller enligt följande:

1988 99

w~

3

1m n

1991 43

w~

n

1993 och senare 592

851

Utöver dessa förlustavdrag har koncernen outnyttjade avdrag på 247 som har reducerat latenta skatteskulder. Dessa kan använ- das till att reducera framtida skattepliktig inkomst.

Dessutom hade moderbolaget den 31 december 1987 outnyttja-

de skatteavdrag på lämnad aktieutdelning, s k Annell-avdrag,

som förfaller löpande t o m

år

2001 och som enligt svensk skatte-

lagstiftning minskar beskattningsunderlaget. Om den utdelning

som moderbolaget betalat för 1987 avräknas mot outnyttjade

förmåner per 31 december 1987 finns ytterligare outnyttjade

avdrag på 270 att

yrka

för tiden fram till31 december 2001.

...---==o-~=--=-=~==---:--=:--····· .. ^····-=· ~~-~~---~~--~-

Not 7. EUraordiniira intäkter och kosålader 1986 Andrad värderingsprincip för varu-

lager

i

vissa utländska dotterföretag Vinst vid försäljning av fastighets-

bestånd i Göteborg

Övervärde på tidigare andelspost

i

förvärvat dotterföretag 9

Kostnader för plasmateknologi - 37 Nedläggning av rörelsegren i USA -127 Stängning av fabriker i USA

Rekonstruktion av miniatyrlager- verksamheten i Frankrike Nedläggning av rörelsegren i Italien

-155

Härtill hänförhg skatt 58

Extraordinära poster, netto -97

Not 8. Bokslutsdispositioner odl

särSkilda

avsättningar Allmänt

1987 297 244

-477

42 - 46

-38

- 22

o o o

skattelagstiftning i Sverige och vissa andra länder ger företag möjlighet till konsolidering genom avsättningar tiU obeskattade reserver. Företagen

kan

sålunda i viss utsträckning disponera redovisade vinster så att de stannar kvar i rörelsen utan att ome- delbart beskattas. Under rubriken bokslutsdispositioner redo- visas

i

resultaträkningen sådana avsättningar av årets vinst som gjorts i konsolideringssyfte. I balansräkningen redovisas det ackumulerade värdet av dessa avsättningar under rubriken särskilda avsättningar.

Aven skillnader mellan rapportering i lokalt bokslut och rapportering för koncernredovisningsändamål behandlas i kon- cernresultaträkningen som bokslutsdispositioner

och i

koncern- balansräkningen som särskilda avsättningar.

Av särskilda avsättningar utgör en dellatent skatteskuld och en del eget kapital. Till den del dessa reserver återförs till resultatet blir det återförda beloppet föremål för inkomstbeskattning, utom i de fall det används för att minska skattemässiga förluster.

Varulagerreserver

I överensstämmelse med skattelagstiftningen får svenska företag göra avsättningar tiU en varulagerreserv på upp till 50 procent av varulagrets anskaffningsvärde bestämt enligt FIFO- metoden (först in- först ut). Sådana avsättningar

är

skattemässigt avdragsgilla. Under vissa omständigheter gäller mer fördelaktiga regler. Liknande regler förekommer

i

vissa andra länder. Dylika reserverutgör den största delen av koncernens varulagerreserver.

Investeringsfonder

Enligt svensk skattelagstiftning får företagen avsätta en del av sin på visst sätt justerade vinst före skatt tiU investeringsfond.

Andra länder har skattelagar som tiUåter att vinster vid försäljning av anläggningstillgångar reserveras för att användas för nedskriv- ningvid anskaffande av nya anläggningstillgångar. Sådana avsätt- ningar ingår också under rubriken investeringsfonder. När de används tiU avsett ändamål, att skriva ned anläggningstiUgångar, överförs utnyttjade belopp tiU reserver för avskrivningar utöver plan. Beloppen återförs därefter

och

gottskrivs resultatet under tillgångens återstående ekonomiska livslängd.

Förnyelsefond

Enligt svensk s kattelagstiftning måste företag under 1986 sätta in 10 procent av 1985

års

på visst sätt justerade vinst före skatt på räntelöst kon t o hos Riksbanken. Ett motsvarande belopp avsattes till förnyelsefond och var skattemässigt avdragsgillt. Med rege- ringens tillstånd kan fonden bl a användas för utbildning av anställda samt f ör finansiering av forskning och utveckling.

Ackumulerade avskrivningar utover plan

I vissa 1änder tillåter reglerna för beskattning ofta en s nabbare avskrivning än den planenliga. Ackumulerade avskrivningar utöver plan

är

skillnaden mellan skattemässigt gjorda avskriv- ningar och avskrivningar enligt plan.

Kursreserv

Denna reserv var avsatt för att gardera koncernen mot kom- mande fluktuationer i dotterföretagens valutor. Hela reserven

¹.

har återförts under 1987.

Bokslutsdispositioner

1 986 1987;.·

Förändring av varulagerreserver 5 2ti-.

Förändring av investeringsfonder - 20 - 75 Förändring av särskilda

investeringsfonder

^-

2

Förändring av förnyelsefonder - 12

^{- 10}

skillnad mellan bokförda avskrivningar

och avskrivningar enligt plan 115 97

Förändring av kursreserv

-100

Förändring av övriga reserver 16 23

102

148

Särskilda avsättningar

1986 1987

"arulagerreserver 46 3 683

Investeringsfonder 118 48

Förnyelsefonder 28

18

Ackumulerade avskrivningar utö ver plan 1695

^184f~·

Kursreserv 100

ÖVriga reserver 635

⁶⁸⁹

3 039 3279

Minoritetsintressens andel 15 12

3 054 329~ ~

Omräkningsdifferenser har ökat särskilda avsättningar med 92 (284).

Ackwnulerade avskrivningar utöver plan fördelar si g enligt fåljande:

Markanläggningar Byggnader

Maskiner, inventarier

1986 75 413 1207 1695

71 459 1311

1841

,> !

'

,· ',\

Not 9. FimmsieDa omsättmngstillgångar

1986

1987

Kassa och bank 873 790

Obligationer och andra värdepapper 2fl7 300

Aktier och andelar 2 8

Reverslån 819 63S

statsskuldväxlar, statsobligationer ÖVriga kortfristiga finansiella

1 128

795

fordringar 765 699

3 854

3 227

Kassa och bank inkluderar placeringslån med 490 per 31 december 1987 och 547 per 31 december 1986.

Not 10. Kundfordringar

1986 1987

· " Vaxelfordringar 614 634

Kundfordringar 3 301

3406

3 915 4040 -

~eserv

för osäkra fordringar - 136 - ¹⁵¹

l

.;. ,

. 3 779 3889

Avsåttning till reserv for osäkra fordringar som belastat resulta- tet uppgick till38 (25).

Not U. Varulager

Efter avdrag för avsättning for inkurans uppgick varulagret den 31 december till:

1986 1987

Fardiga varor 4 501

4815

Varor under tillverkning 1871 1956

Råmaterial 449 401

Förbrukningsmaterial 318

378

7139 7 sso

Varulagret har redovisats efter avdrag för erhållna förskott om

-~96

per den 31 december 1987.

Som nämnts i not l, har vissa utländska dotterföretag 1986 värderat sina varulager i enlighet med UFO-metoden. Om dessa bolag hade värderat sina varulager enligt F1FQ..metoden, skulle dessa varulager ha värderats 399 högre den 31 december 1986.

/uets vinst 1986 skulle ha minskat med 6 eller 0.20 kronor per

· aktie.

Not 12.

ÖVriga

omsättningstillgångar Förskott tillleverantörer

Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter

Diverse kortfristiga fordringar

1986 15 87 177 122 401

1987 23 118 168

299

608

Not 13. Långfristiga finansiella tillgångar

1986 1987

Långfristiga fordringar

Obligationer och andra värdepapper

279 5

511 14

284

525

Not 14. Anläggningar

1986 1987

Aclrumu- Ack:umu-

lerade lerade

An..taff- a vW-tY- AIN:atf- avsknv-

~ nmpr nmgr.· rungar

~n ad enlplan tOOilad enlplan

Mark 215 2

230 ^(j

Markanläggningar 181 105 198 ll4

Byggnader 2872 1397 2901 1429

Maskinerochinventarier 9 518 5 373 10243 5852

Leasingkontrakt 21 0 94 217 104

Hyresråtter 12 4 12 6

Uppskrivning 575 136 629 223

13 583 7 111 14430 7734

Netto 6472 6 696

Forskott tillleverantörer 2 41

6 474 6 737

Aktiverade leasingkontrakt består av foljande:

1986

1987

Mark 15 4

B}'ggnader 95

T1

Maskiner och inventarier 100 136

---2~1~0---~2~fl~-

Not 15. ÖVriga anläggningstillgångar

Goodwill

Patent och liknande rättigheter

Investeringar i övriga anläggningstillgångar

1986

Aclumu- lera de Anskafl- avsknv-

~ rungar

k<l'ltnad en! plan

32 5

1987

Ackumu- lerade Anskaff. a\'liknv-

nmgs- nmgar kostnad en! plan

62 18

32 17 30 21

64 22 92 39

42 53

71 91

113

144

Not 16. Kortfristiga lin

1986 1987

Banklån 1586 1936

Commercial Paper 238 191

ÖVriga kortfristiga lån 147 66

Delsumma kortfristiga lån 1971 2193

Kortfristig del av långfristiga lån 277

290

2 248 2483 Det högsta skuldbeloppet, exklusive amorteringsdelen av de långfristiga lånen, vid något månadsskifte var 2 435 (2 475).

Genomsnittligt utestående belopp per månadsskifte under året var 2 259 (2 146). Vägd genomsnittlig ränta under året var ca 9.5 procent (10.0) och per den 31 december 1987 9.4 procent.

Utestående genomsnittliga belopp och vägda genomsnittliga räntor har beräknats på utestående belopp vid slutet av varje månad.

Den 31 december 1987 fanns beviljade men ej utnyttjade krediter hos finansieringsinstitut i vissa länder där SKF-koncernen bedriver verksamhet. Dessa uppgick till 3 479 exklusive

de

som nämns nedan. Av beloppet var ca 97 procent tillgängliga i andra valutor än svenska kronor. På de löpande kreditfaciliteterna utgår i vissa fall en kreditavgift mellan 0.2 procent- 2.5 procent av det totala beviljade beloppet. I andra fall utgår en löftesprovision (commitment fee) på 0.1 procent-2.5 procent av den oanvända delen av krediten.

Vid årets slut hade AB SKF långfristiga ej utnyttjade kredit- löften på 467 (681) som förfaller 1993. Dessa kreditlöften använ- des som Back-Up

Line

för AB SKFs Commercial Paper-program.

Utestående lång- och kortfristiga lån genom Commercial Paper uppgick vid årets slut till 300 (358) (se även not 19).

Kortfristiga placeringar på 210 den 31 december 1986 har kvittats mot kortfristiga lån med samma belopp, eftersom dessa placeringar och lån hänförde sig till samma finansiella transaktion.

Som en följd har även finansiella intäkter och kostnader som uppstått vid dessa transaktioner kvittats mot varandra.

Växelskulder Leverantörsskulder

1986 157 1428 1585

1987 170 1358 1528 Not 18. UppkapDa lrostDader

oda

föru1beCalcla intäkter

l upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ingår upplupen semesterersättning vid årets slut om 255 (275) samt upplupna arbetsgivaravgifter på 333 (314).

Not 19. Långrdsdp IAn

Långfristiga lån per 31 december, minskade med belopp som förfaller till betaJning inom ett år, uppgår till:

Obligationslån ( förfalloår 1989-2005) räritesatser7.3-15.0* .

Banklån (förfalloår 1989-:2003) ·.

räritesatser 2.1-17.8*

ÖVrigalån ( förfalloår 1989-2002)

1986 1987

630 578

1210 1484

Fördelning per valuta:

1986 1987

Svenska kronor W7 1!.17

Italienska lire

71

290

Franska francs 437 383

Schweizerfrancs 254 262

Luxemburgfrancs 165 139

Amerikanska donar 424 369

Engelska pund 290 40

Tyskamark 497 402

Japanska yen 35 33

ÖVriga valutor 258 229

2 638 2444 Långfristiga lån per 31 december 1987 skall amorteras enligt

följande:

_l

845 533 328 1989

1990 1991 1992 1993

1994 och senare

356 -;..

15l..:_

229 2444 Vissa lånevillkor innehåller begränsningar som främst avser ytterligare pantförskrivning av anläggningstillgångar, storleken av ytterligare upplåning samt betalning av utdelningar inom koncernen.

För långfristiga lån hade säkerhet ställts vid slutet av 1987 på 690 (486).

Commercial Paper-lån i USA på 110 (120) har inkluderats i övriga långfristiga lån, då SKF-koncernen har för avsikt att refinansiera dessa på lång sikt och då de täcks av långsiktiga finansieringsarrangemang (se även not 16).

Minskningen med 194 (215) av långfristiga lån i koncernens finansieringsanalys avser beloppen efter överföring av den kort- fristiga delen om 290 (277) till kortfristiga lån.

Not20.Perudonerochavg~ederlag

Årets kostnad för pensioner och avgångsvederlag - inklusive ränta- uppgick till321 (317).

'

'

SKF-koncemen belastas löpande för kostnader avseende flera, pensionsplaner som i stort sett täcker samtliga anställda i SKF- { ?

koncernens svenska verksamhet och som är avgiftsfria för

de

anställda. Pensionsplanerna för tjänstemän administreras av Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) och för kollektivanställda av Arbetsmarknadsförsäkringar (AMF) till vilka de flesta bolag i Sverige är anslutna. Formånemas storlek och de försäkringsmäs- siga förutsättningarna fastställs av PRI och SKF-koncemen kan alltså inte ändra dessa. Pensioner och liknande avsåttningar i moderbolaget och de svenska dotterforetagen uppgick den 31 december till655 ( 604). Utöver dessa pensioner betalar moderbo- laget och

de

svenska dotterföretagen avgifter tilllagstadgade pensioner. Många

utländ~a

dotterraretag har pensionsplaner där förmånerna regleras i enlighet med lokala tegler och avtal.

Ej skuldförda belopp för gjorda pensionsåtag!Ulden med

fribrevsrätt uppgick den 31 december till10 (15). Det totala

nuvärdet av ackumulerade förmåner vid utgången av 1987-med

och utan fribrev -översteg vad som upptagits bland skulderna