• No results found

Incitament och Skogsreform: Belägg från Kina

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Incitament och Skogsreform: Belägg från Kina"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Incitament och Skogsreform:

Belägg från Kina

Yuanyuan Yi

AKADEMISK AVHANDLING

som med vederbörligt tillstånd för vinnande av filosofie doktorsexamen vid

Handelshögskolans fakultet, Göteborgs universitet, framlägges till offentlig granskning

fredagen den 16 juni, kl 10.15, i sal E44,

Institutionen för nationalekonomi med statistik, Vasagatan 1

Göteborg 2017

(2)

Sammanfattningar

Decentraliseringsreform av skogsmark i Kina: Leder den till investering eller avskogning?

Jag undersöker om och hur decentraliseringen av skogsmark till hushåll i Kina leder till ökade investeringar i skogsmark, och dess effekt på utbredningen av skog. Investeringsanalysen är baserad på paneldata från två undersökningsomgångar baserade på 3000 hushåll i åtta provinser före respektive efter införandet av

skogsdecentraliseringsreformen. Analysen av skogens utbredning är baserad på satellitbilder på skogstäckning och växtlighet under 2001-2012. Genom användandet av modell som utnyttjar den relativa förändringen i liknande skogsområden med och utan decentralisering modell finner jag att decentraliseringen resulterade i mer investeringar både i arbetsdagar och i värdet av skogsskötsel. På distriktsnivå ser jag att en

decentralisering av skogsmark leder till förbättrad skogskvalitet under den undersökta tidsperioden. Jag undersöker också två sätt som reformen kan påverka investeringar: (i) genom stärkta besittningsrättigheter, dvs innehavet av skogsmarkscertifikat och (ii) omfördelning av resurser efter erhållandet av mer

skogsmarksresurser. Effekten av decentralisering och tydligare besittningsrätter på privatinvesteringar och resursvillkor ger bevis för att väldefinierade och skyddade äganderättigheter för hushåll är ett effektivt alternativ till kollektiv skogsskötsel i småskaligt skogsbruk i Kina.

JEL klassifikation: O13, Q23, Q24, Q58

Nyckelord: skogscentralisering; skogsinvestering; skogsskötsel; avskogning; Kina

Allokeringseffektivitet eller agglomeration? Uppkomst av skogsmarknad av decentraliseringsreform i Kina Detta kapitel utvärderar om decentraliseringsreformen av skogsmark till kinesiska hushåll påverkar på allokeringseffektivitet och hushållens välfärd genom deltagande i hyresmarknaden för skogsmark. Genom att använda paneldata från hushållen i kinesiska provinser finner jag att en framväxande hyresmarknad för skogsmark ökar effektiviteten i resursallokeringen genom ett utjämnande av insatsfaktorer. I och med reformen flyttas brukandet av skogsmark till hushåll med mer arbetskraft men begränsade arealer av

skogsmark, och till hushåll med högre skogsproduktivitet. Jag finner inte stöd för agglomeration av skogsmark till förmögnare och starkare hushåll med större landegendomar. Medverkan i hyresmarknaden för skogsmark ökar hushållens inkomst per capita och minskar sannolikheten för att ha en inkomst under fattigdomsgränsen.

JEL klassifikation: D61, O12, Q15, Q23

Nyckelord: allokeringseffektivitet; hushållens välfärd; hyresskogsmarknad; kollektiv skogsägarreform Förvaltningsincitament för miljöskydd i kinesisk federalism

Kinas snabbt växande ekonomiska tillväxt har skett på bekostnad av miljökvalitén och försämring av naturresurser som skog. I detta kapitel identifierar vi två källor till försämrad skogskvalitet: förvaltarnas karriärintressen i statsägda företag som förvaltar naturtillgångar, och asymmetrisk information mellan förvaltare och deras överordnande avseende företags miljömässiga ageranden. En chef för ett provinsiellt skogsföretag är under påverkan av två uppdragsgivare: federal och regional regering. Likväl som att möta ekologiska mål satta av den federala myndigheten vill chefen bli befordrad i den regionala administrationen. Vi utvecklar tre hypoteser som baseras på en teoretisk modell med två huvudmän och en uppdragstagare. Vi testar sedan empiriskt dessa hypoteser på Kinas nordöstra statsägda skog, där vi kombinerar satellitdata på avskogning med ekonomisk översiktsdata. Våra resultat antyder att chefer för statlig skog hugger mer timmer och besitter större benägenhet för avskogning när skogen har en större area och är svårare att övervaka avseende ekologiska mål. Samma gäller för chefer som delar en större procent av vinsten med en lokal regering. Vi finner också att sådan vinstdelning med den lokala regeringen ökar möjligheten att bli befodrad.

JEL klassifikation: H77, O13, O44, Q23, Q56

Nyckelord: ledningsincitament; miljöskydd; avskogning; statsägd skog; statsägda företag; kinesisk federalism;

två huvudmän – en agent modell.

ISBN: 978-91-88199-19-5 (PRINTED) 978-91-88199-20-1

Kontaktinformation: Yuanyuan Yi, Department of Economics, School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg, P.O. Box 640, SE 405 30, Gothenburg, Sweden. E-mail:

yuanyuan.yi@economics.gu.se

References

Related documents

I och med att AI-produkter i form av smarta robotar innehar självinlärande förmågor, saknas således detta, vilket innebär att PAL inte är anpassad för sådana

Två rapporter från september 2020 visar på mycket högre utsläpp från laddhybrider i praktisk körning än de som redovisas enligt testcykeln och som ligger till grund för

troendet för den lokala nivån är lågt och man befarar att beslut kan komma att fattas som inte tar hänsyn till centrala intentioner eller fruktar en permanent konflikt mellan

Kalciumjoner som finns i hårt vatten bildar tvärbindningar med pektinet som gör dem mindre lösliga och ärtan hårdare.. Natriumbikarbonat göra att pektinet löser sig lättare

De går således att diskutera för huruvida Handelsbankens decentraliserade affärsmodell bidragit till att bankens anställda fortsatt håller sig motiverande, något som

Den viktigaste omvärldsfaktorn för innesäljfunktionen och logistikfunktionen hos företag X anses vara kunderna, då det finns en stor osäkerhet kring hur kunderna skulle påverkas om

De intervjuade lärarna tror att lärarprofessionen skulle vara starkare ifall lönen var högre samtidigt som de också anser att det per automatik inte skulle leda till en

Fortsättningsvis används det svenska ordet värdering(ar) för att beskriva detta omfångsrika engelska begrepp.. Om teorin stämmer skulle det kunna vara så att medarbetarna