Förslag till tidplan

(1)

KALLELSE Kulturkontoret

2021-04-14 1/2

Kulturnämnden Tid: 2021-04-27 kl. 17:00

Plats: Kulturhuset Multeum, digitalt via Teams

Kulturnämnden inleds med en föreläsning om medborgardialog kl 17-18.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande

Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Distansdeltagande, beslut

2. Närvarande på distans, information 3. Föredragningslista, anmälan av

övriga frågor

4. Öppet sammanträde, beslut 5. Information från kulturchefen 6. Information från nämndens

ordförande

7. Information: Kulturcentrum

8. Information: Ekonomisk rapport för mars

KN/2021:38-042

9. Information: Kulturpolitiska programmet

10. Information: Magiska stigen, del 2 11. Information: Nationaldagsfirandet

2021

12. Information: Kultur 21

(2)

2/2

Ärende Beteckning

13. Verksamhetsrapporter, information från enheterna

KN/2021:1- 860, KN/2021:2-860, KN/2021:3-860, KN/2021:4-860 14. Motion om dokumentation av

Strängnäs kommuns kulturarv inför Gustav Vasas 500- årsjubileum

KN/2021:42-034

15. Medborgarförslag om att instifta en Augustadag för kvinnor som verkar i Augusta Widebecks anda

KN/2020:51–037

16. Remiss måltidspolitiskt program KN/2021:28-032 17. Delegationsordning för

kulturnämnden, förslag till revidering

KN/2021:26-002

18. Namnsättning av väg till badplats vid Lännasjön (Strängnäs Merlänna S:1)

KN/2021:18-246

19. Ärendebalanslista 20. Delegationsbeslut 21. Meddelandeärenden 22. Övriga frågor

Monica Lindell Rylén (S) Kukkamariia Valtola Sjöberg

Ordförande Sekreterare

(3)

D.nr/2021:38 2021-04-15

Månadsrapport

Handläggare Niklas Almhager Tel. 0152-29358

Kulturnämnden

Kulturnämndens månadsrapport per sista mars 2021 Driftredovisning

Ramprotokoll

Kategori Beslut Budget 2021

Flerårsplan 2021 KF 2019-11-18, § 256 50 000

Kapitalkostnader KF 2002-08-26, § 115 123

Löneprioriteringar 2021 KF 2002-08-26, § 115 51 Löneuppräkning 2021 KF 2002-08-26, § 115 101

Totalsumma 50 275

Sammanfattande kommentar till årsprognosen 2021

Helårsprognosen för kulturnämndens alla verksamheter är en budget i balans.

Sammanfattande kommentar utfallet januari-mars 2021

 Det finns både intäkter och kostnader i resultatet som behöver periodiseras, det vill säga fördelas över året. Då kommer budget och utfall att matcha och missvisande avvikelser att minimeras.

 Under KFN gemensamma kostnader finns också budget för enskilda insatser och oförutsedda händelser. Denna budget ger ett överskott tills insatser be- hövs. Här kommer exempelvis kostnader för chef i beredskap under året att läggas.

Konsekvenser utifrån Coronapandemin

Väldigt få publika aktiviteter har genomförts och de har inte genererat några intäkter.

Januari-mars 2021 Helår 2021 Kulturnämnden, tkr ^Utfall

(U)

Budget (B)

Avvikelse (B-U)

Årsprognos (P)

Årsbudget (Å)

Avvikelse (Å-P)

Kulturnämnden -152 -161 9 -643 -643 0

KN gemensamma kostnader -408 -742 334 -2 810 -2 810 0 Bibliotek och museum -3 789 -3 968 179 -15 225 -15 225 0

Kulturskola -3 018 -2 963 -55 -10 675 -10 675 0

Fritidsgårdar -1 996 -2 294 298 -8 549 -8 549 0

Scen & kulturproduktion -3 720 -3 142 -578 -12 374 -12 374 0 Summa driftredovisning -13 083 -13 270 187 -50 275 -50 275 0

(4)

04. Investeringsuppföljning - ackumulerat utfall - Christer.Hermansson@strangnas.se, 2021-04-14 16.40 1

Projekt

Ansvar: 5 - Kulturnämnden | Verksamhet: Verksamhetsstruktur | Projektstatus: Aktiv

Projektstruktur

Utfall Jan - Mar 2021

Budget Jan - Mar 2021

Avvikelse Jan - Mar 2021

Totalt utfall alla år

Total bud get alla år

Avvikelse r alla år

Investeringsprojekt -139 -2 800 2 661 -236 -2 972 2 736

I20536 - Utökat förråd teatern -45 45

I20537 - Möbler scenrum Multeum 8 8 -89 -127 38

I21500 - Utlåningsmaskiner Maiefred -70 70 -70 70

I21501 - IT - bibliotek -50 50 -50 50

I21502 - Trygghet multeum -100 100 -100 100

I21503 - Inventarier Multeum -14 -350 336 -14 -350 336

I21504 - Inventarier ny fritidsgård Åke -350 350 -350 350

I21505 - Personaldatorer Fritidsgårdar -80 80 -80 80

I21506 - Uteförråd Miljöstation fritids -150 150 -150 150

I21507 - Golvmatta fritidsgård -100 100 -100 100

I21508 - Inventarier Åkers fritidsgård -50 50 -50 50

I21509 - Inventarier Strängnäs fritidsg -50 50 0 -50 50

I21510 - IT Kulturskolan personaldatore -50 50 -50 50

I21511 - Solskydd kulturskolan -150 150 -150 150

I21512 - Instrument Kulturskolan -200 200 -200 200

I21513 - Uppdatering film -119 -150 31 -119 -150 31

I21514 - IT-scen&kulturproduktion Perso -15 -50 35 -15 -50 35

I21515 - Reinvestering mötesplats stall -110 110 -110 110

I21516 - Digital mixer (mindre) -155 155 -155 155

I21517 - Monitorer PA -200 200 -200 200

I21518 - LED-frontljus teatern -180 180 -180 180

I21519 - Utställningsbelysning Multeum -80 80 -80 80

I21520 - Moving heads -125 125 -125 125

Ursprunglig rapport

(5)

Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun

i hjärtat av Mälardalen.

KULTURPOLITISKT PROGRAM

Förslag till tidplan

(6)

WWW.STRANGNAS.SE

Förslag till tidplan

• Dialog kring kulturpolitiska programmet på varje nämnd.

• Utkast till program kommer presenteras på juninämnden.

• Nämnden kan lämna in synpunkter under sommaren.

• Workshop hålls på augustinämnden.

• Beslut att skicka programmet på remiss tas på

augusti/septembernämnden.

(7)

WWW.STRANGNAS.SE

Förslag till tidplan

• Synpunkter från allmänhet och kulturaktörer tas in under september-oktober.

• Beslut i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige i slutet på

2021/början på 2022.

(8)

WWW.STRANGNAS.SE

Vilka blir involverade i arbetet?

• Kulturkontoret skriver utkast och tar in inspel från nämnden och hanterar remissvar.

• Nämnden får information på alla nämndsmöten fram till och med beslut.

• Remiss skickas till andra nämnder och andra så som SKUR, Rådet för funktionshinderfrågor, Rådet för seniorfrågor, SFAB och

SEVAB.

• Allmänhet inklusive kulturaktörer kommer få ge inspel till remissversionen.

• Nämnden, KS och KF fattar beslut.

(9)

WWW.STRANGNAS.SE

Hur ska arbetet ske?

Förra gången: workshops på 6 platser i kommunen,

ungdomsrådet, skolbesök,

workshop inom kontoret och på nämnden. Öppet för digitala

inspel.

En extern resurs anlitades.

Samverkan mellan nämnder.

• Denna gång: Dialog i

coronatid anpassas utifrån rådande läge.

• Vi kan använda digitala metoder för inspel.

• Dialoger eller möten i mindre grupper? Kan vi göra

annorlunda?

(10)

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommun@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Verksamhetsrapport biblioteken mars 2021 Viktiga händelser

Under All Digital Week 22-28/3 fokuserade vi på digital kompetens och digital säkerhet. Vi erbjöd support att komma igång med att låna e-böcker och två digitala workshops i att lära sig använda den fria onlinemötestjänsten Jitsi Meet.

Under mars och april månad har Multeum en interaktiv utställning om hur digital information och sociala medier är utformade för att påverka oss – The Glass Room Misinformation Edition. Utställningen finns också på internet, samt i mindre format på kommundelarna.

I samband med detta lyfter vi också fram och delar ut Data Detox Kit – ett verktyg för att ta kontroll över sin personliga digitala data och lära sig avslöja desinformation på nätet. Vi har haft två workshops kring kitet.

Övrigt

Under mars har förskolor återigen börjat komma till Multeum på sagostund.

Detta sker tack vare att vi kan använda tiden utanför lokalernas öppettid och på så sätt kan hantera gruppen på ett smittsäkert sätt.

Det systematiska arbetet med barnrättsarbetet har fortsatt. Denna månad blev det fortbildning för delar av personalen.

På fortbildningssidan har flera ur barnteamet varit med på digital marskonferens.

En av föreläsarna var Gustav Fridolin som talade om skolbiblioteksutredningen.

Samma vecka var det också MIK-jam, dvs. utbildning och worksshops kring barn och ungas mediekompetens och datalogik och hur vi kan arbeta med det.

Vi har startat upp en digital bokcirkel på Facebook. Det är en sluten grupp som heter ”Bokcirkel med biblioteken i Strängnäs kommun” där allmänheten kan begära att få vara med för att diskutera litteratur. Vi läser en ny bok varje månad under våren – och förhoppningsvis i höst och framåt. I mars månad läste vi ”Den sista migrationen” av Charlotte McConaghy och det ledde till intressanta samtal om klimat och existentialism. Vi har fått flera aktiva medlemmar i gruppen och hoppas på ännu fler framöver!

När det gäller bibliotekets skrivprojekt för vuxna pågår för närvarande

färdigställandet av ett flertal böcker för utgivning till hösten, bland dem återfinns Merlännabon Carina Malinen Lundins roman Kiitos baby! Den handlar om ett par finska grabbar som kommer till Sverige i början av 70-talet.

I år valde vi att skänka utrangerade tidskrifter till våra äldreboenden och alla tog glatt emot. Tidskrifter för barn och unga har skänkts till skolornas

fritidsverksamhet.

(11)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Vi har haft digitala bokprat för 3 SFI-grupper. Förstås inte lika bra som att träffas på biblioteket, men ett gott alternativ. Vi har även haft ett digitalt möte med andra socialbibliotekarier i regionen för att tala om våra verksamheter och utbyta erfarenheter med varandra.

Socialbibliotekarien har påmint biståndshandläggarna om att alltid ha med vår informationsfolder om Boken kommer-tjänsten när de besöker personer som ansöker om hemtjänst/särskilt boende.

Det hemtjänstföretag som hjälper oss att leverera böcker till en Boken kommer- låntagare har förmedlat kontakt med en ny talbokslåntagare.

På Mariefreds bibliotek är nu två bokcirklar igång. I den ena gruppen har man läst den dansk-norska författaren Kim Leine med sin prisade roman ”Profeterna vid Evighetsfloden”.

Personal deltog i Bibliotekarierummet: digitala presentationer av sommarens böcker från Bonnierförlagen.

Årskurs 6 från Mariefreds skola var på besök och lånade böcker. Istället för bokprat ordnades det med en boktipshylla till eleverna utifrån författarteman.

På biblioteket i Åker kom avdelningen Lönnen från förskolan Tallbacken på besök och hade en rolig sagostund med boken ”Var är mamma?” med hjälp Blue- Bot och programmering.

Under All Digital Week hade vi förskoleklasser på sagostunder med hjälp av våra robotar Blue-Bot och Ozobot. Blue-Bot är en enkel liten robot som man

programmerar genom att trycka på knapparna den har på ryggen. Ozobot blandar kodning och kreativitet. Det var introduktion av programmering på ett enkelt och roligt sätt.

Under All Digital Week hade Stallarholmen två lyckade

programmeringssagostunder för två förskolegrupper med den lilla ozoboten. De fick sedan låna med sig roboten till förskolan där de fick testa på att använda den då det är svårt att göra detta på plats samtidigt som man håller avstånd.

(12)

VERKSAMHETSRAPPORT

Kulturkontoret Dnr KN/2021:2-860

Kulturkontoret 2021-04-08

1/1

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Verksamhetsrapport, fritidsgårdar, mars 2021 Viktiga händelser

I mars återupptogs det viktiga arbetet kring den psykosociala arbetsmiljön på enheten. Arbetet sker som tidigare under 2020 med hjälp av konsult från Norlin

& Partner och kommer fortgå under hela våren, via länk eller fysiska träffar beroende på det pandemiska läget.

Två fritidsledare genomgår en webbaserad utbildning på uppdrag av Kulturchefen och som vid godkända prov leder till certifiering i Office 365.

Enhetens samordnare och arbetsmiljöombud har genomgått utbildningen

”medarbetare som leder andra”. Merparten av enhetens medarbetare har gått steg ett av två i Region Sörmlands utbildning ”samtala med unga om sex och samlevnad”. Utbildningen hålls av RFSU och sker tillsammans med fler regioner.

Under året har ett par medarbetare arbetat fram en projektplan för ett samverkansprojekt mellan fritidsgårdarna, Team Ungdom, individ- och familjestöd, säkerhetsenheten, lokala barnombudsmannen och

ungdomsmottagningen. Projektet ska arbeta mot sexuellt våld, trakasserier och kränkningar genom fyra delprojekt. För att inhämta kunskap har medarbetare deltagit i ett flertal webbinarium samt haft dialog med SKUR och unga i kommunen. På inbjudan av Länsstyrelsen presenterades projektet för länets samverkansgrupp mot våld i nära relation och väckte stort engagemang. Många deltagare uttryckte beundran över det framgångsrika horisontella arbetet.

Projektet är tänkt att starta i augusti 2021 och utvärderas december 2021.

Rekryteringen av två medarbetare till Team Ungdom pågår, en tjänst är tillsatt med start den 12 april. Fritidsledare och Team Ungdom har efter önskemål av rektor fortsatt stötta upp i Åkersskolan på grund av oroligheter. Närvaron har varit uppskattat både av elever och personal.

Under mars har verksamheten pop-up haft en aktivitet som kallas för

”gårdskampen”. Tävlingen går ut på att de tre fritidsgårdarna gör samma delmoment och den vinnande fritidsgården erbjuder besökarna en öppen helgdag.

Övrigt

Antal kvällar Tjejer Killar Totalt Snitt

Strängnäs 17 104 169 289 17

Åker 17 83 147 247 15

Mariefred 18 61 100 161 9

Erica Thorsen /Fritidsledare/

(13)

VERKSAMHETSRAPPORT

Kulturkontoret 2021-04-06

1/1

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Verksamhetsrapport – Kulturskolan mars 2021 Viktiga händelser

Kulturskolans pedagoger anstränger sig hårt för att hålla entusiasmen levande bland sina elever, många genom att filma olika korta redovisningar – i brist på möjligheten att möta en publik.

Planeringen för alla teaterproduktioner som nu måste bli filmproduktioner istället, har pågått under hela året och kommer nu in i en aktiv fas.

Rekvisitasamlande, inspelningsplatser, inspelningsscheman dag för dag (så att vi inte samlar för många barn samtidigt) med mera.

En av teatergrupperna träffade pjäsförfattaren Manda Stenström sista lektionen före påsk, så att hon fick vara med och höra hur eleverna bearbetat manus för film, istället för scenen. Lärorikt och roligt!

Kulturskolerådet och Kulturskolecentrum anordnade rikskonferensen

”Kulturskoledagarna” den 25 och 26 mars. Årets digitala konferens hade över 600 deltagare och det genomgående temat var inflytande och delaktighet, allt med utgångspunkt i Barnkonventionen. Nedan ser ni de två första programpunkterna på konferensen:

Invigning med Amanda Lind Välkomna till Kulturskoledagarna 2021!

Programledare för Kulturskoledagarna är Carolina Remstam (Örebro Kulturskola) och Simon Strömberg (Kulturrådet).

Medverkande: Amanda Lind, Kultur- och demokratiminister, Kajsa Ravin, generaldirektör Kulturrådet, Jalle Lorensson, Kulturskolerådets styrelseordförande, Torgny Sandgren, Kulturskolerådets generalsekreterare och Jenny Löfström

Ellverson, verksamhetsansvarig Kulturskolecentrum.

Barnkonventionen är lag, hur påverkar det kulturskolornas arbete?

Vi lyfter vikten av alla barns och ungas rätt till kulturutövande och reflekterar över hur långt vi har kommit i arbetet. Hur går vi vidare i vår utveckling?

Medverkande: Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin, Sylvia Carlsdotter, barnrättstrateg och kulturskolechef i Simrishamn och Vincent Ericsson, förbundsordförande för RUM, Riksförbundet Unga Musikanter

Dagarna var mycket innehållsrika och gav upphov till många intressanta

frågeställningar och diskussioner. Det finns gott om saker att förbättra, även om mycket redan är bra…

Agneta Klingberg Rektor Kulturskolan

(14)

VERKSAMHETSRAPPORT

Scen & kulturproduktion 2021-04-06

1/2

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Verksamhetsrapport, scen och kulturproduktion, Mars 2021 Viktiga händelser

Utställningshall 2.0 på Multeum med trosskonstruktion i taket för upphängning av konst och teknik har genomförts. Pulverlackerade vita trossbitar har hängts upp i befintlig takkonstruktion för att forma ett rutnät över hela ytan. Ger ökade möjligheter för utställare att hänga sin konst fritt i rummet och att vi kan belysa på ett professionellt sätt samt hänga upp annan teknik som projektorer och högtalare i utställningshallen. Första utställningen med det nya taket är Helena Mutanens Chambre séparée. En mäktig konstupplevelse som utforskar

människans inre rum.

Juryarbetet för upphandlingen kring Magiska stigens fortsättning har pågått under mars månad.

Övrigt

Full aktivitet med utställningar på Multeum från Åkers hembygdsförening och Robert Christensen. Inspelningar och streamade program med bland andra UF- ensemble, Romska föreningen och digitalt musikbingo med Stallarholmens mötesplats.

Mötesplats Åker arbetar tillsammans med fritidsgårdens ungdomar och skolan med en ”miniatyrstig” i Åker. Med inspiration från magiska stigen i Strängnäs så skapar barn och unga i skogen i Åker en stig med miniatyrer som man kan upptäcka och fantisera kring.

Mötesplats Stallarholmen gör fotoorientering och tipspromenader och har dragit igång kurser i olika konstnärliga uttryck för barn.

Scen & kulturproduktion har varit delaktiga i planering och genomförande av Teknik och servicekontorets fortsatta medborgardialog runt torget (parken utanför Folkets hus) i Åker.

Kulturkontoret har tillsammans med flera andra kontor och avdelningar skissat på en ansökan av horisontella medel för arbete med Agenda 2030 och de globala målen. Ansökan har blivit godkänd vilket innebär att vi tillsammans kommer utveckla digitala och fysiska verktyg för medborgardialog, synpunktsinlämning, trygghetsvandringar och annat. Väldigt spännande! Mycket av arbetet kommer ske på Samhällsbyggnadskontoret med utveckling av Strängnäskartan där medborgare ska kunna vara med för att delta och påverka.

(15)

VERKSAMHETSRAPPORT

Scen & kulturproduktion 2021-04-06

2/2

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Under våren kommer Kvarnen att täckas med byggnadsställningar då SFAB (Strängnäs Fastighets AB) gör ytskiktsrenovering enligt deras underhållsplan men guidningar ska gå att genomföra som planerat.

Anders Lorentz Pantzar

Scen- och kulturproduktionschef

(16)

(17)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2021-02-25 1/2

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Christer Hermansson 0152-296 61

Kulturnämnden

Motion om dokumentation av Strängnäs kommuns kulturarv inför Gustav Vasas 500-årsjubileum

Förslag till beslut

Kulturnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. tillstyrka motionen,

2. ge kulturkontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för att genomföra förslagen i motionen.

Beskrivning av ärendet

Catharina De Geer och Pia Steensland skriver i sin motion följande: ”Vi ser fram emot år 2023 – ett jubileumsår då Strängnäs kommun kommer fira att Gustav Vasa valdes till kung av Sverige för 500 år sedan. Som en del i firandet anser vi att det vore värdefullt att dokumentera den rika kulturhistoriska miljön och de byggnader, som har vuxit fram och bevarats i kommunen under dessa 500 år.

Dokumentationen skulle exempelvis kunna ske genom utställningar och publicering av böcker.”

De föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar:

”att utreda förutsättningarna för att genomföra ett projekt med syfte att

dokumentera Strängnäs kommuns rika kulturhistoriska miljö och byggnader som en del i Gustav Vasas 500-årsjubileum,

att utreda förutsättningarna för att låta lokalt förankrade tecknare, fotografer och andra relevanta kulturaktörer ansöka om intresse för att delta i ovanstående projekt”.

Motionen diskuterades på kulturnämndens sammanträde 2021-02-16. Samtliga ledamöter var mycket positiva till den.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Uppföljning

Kulturkontoret informerar kulturnämnden om det fortsatta arbetet med motionen.

(18)

2/2

Beslutsunderlag

Motion från Catharina De Geer och Pia Steensland om dokumentation av

Strängnäs kommuns kulturarv inför Gustav Vasas 500-årsjubileum, KN/2020:42 Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Catharina De Geer Pia Steensland

Christer Hermansson Kontorschef

(19)

(20)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2021-02-25 1/2

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Handläggare Christer Hermansson 0152-296 61

Kulturnämnden

Medborgarförslag om att instifta en Augustadag för kvinnor som verkar i Augusta Widebecks anda

Kulturnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå medborgarförslaget.

Augusta Widebeck, född Svinhufvud 16 november 1847 på Kaptensbostället Kleva i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, död 1937 i Strängnäs i

Södermanlands län, var en svensk telegrafist och kvinnosakskvinna.

Widebeck var ordförande i Södermanlands länsklubb för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Hon var även engagerad i nykterhetsrörelsen som aktiv i Sveriges blåbandsförbund i Strängnäs från dess start 1887. Hon har en park uppkallad efter sig i Strängnäs där hon hedrats med en staty. (Källa:

Wikipedia.)

Susanna Göterstad föreslår i sitt medborgarförslag att ”Strängnäs kommun ska instifta en Augustadag för kvinnor som i Augusta Widebecks anda utvecklar faktorer som i positiv mening är en tillgång för flera medborgare och staden Strängnäs”.

Kulturnämnden diskuterade medborgarförslaget på sammanträdet 2021-02-16.

Att Augusta Widebeck är ett föredöme råder det inga tvivel om. Kommunen har ju gett henne en egen park och staty mittemot kommunhuset. På platsen finns även en informationsskylt samt en QR-kod som ger information om Augusta Widebeck. De dramatiserade och mycket populära stadsvandringarna berättar varje sommar om Augusta Widebeck som en viktig person i stadens historia. Så nog hörs och syns Augusta fortfarande.

Därför föreslår kulturnämnden att medborgarförslaget avslås. Det hindrar dock inte att kulturkontoret, Strängnäs Gille och andra föreningar tar med sig Susanna Göterstads tankar och på olika sätt lyfter fram Augusta Widebeck och andra kvinnors gärningar ännu mer på olika sätt, till exempel genom utställningar, i framtiden.

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

(21)

2/2

Beslutsunderlag

Medborgarförslag från Susanna Göterstad om att instifta en Augustadag för kvinnor som verkar i Augusta Widebecks anda, KN/2020:51

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Susanna Göterstad

Christer Hermansson Kontorschef

(22)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2021-04-12 1/5

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Handläggare

Kukkamariia Valtola Sjöberg 0152-296 76

Kulturnämnden

Remissvar Måltidspolitiskt program för Strängnäs Kommun

Kulturnämnden beslutar att

1. anta nedanstående remissvar som svar till Teknik- och fritidsnämnden avseende Måltidspolitiskt program.

Teknik- och fritidsnämnden har skickat Måltidspolitiskt program för Strängnäs Kommun på remiss till Kulturnämnden för besvarande senast 2021-03-29. Teknik- och fritidsnämnden påbörjade arbetet med styrdokumentet under 2020.

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun föreslås ersätta tidigare Måltidspolicy för Strängnäs kommun, daterat 2013-01-01.

Projektplan, genomförande av workshops, dialoger och utkast på program är gjort av tjänstepersoner på teknik- och servicekontoret. Karin Lundell, chef för måltidsservice, och Josefine Ericsson, chef för administrativa enheten, har varit projektledare. Projektplan togs fram i början av februari 2020 av projektledarna och stämdes av med kontorschef Anna Werner.

Måltiden är en viktig del i den övergripande målsättningen för kommunens arbete med folkhälsa och Agenda 2030. Därför är måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.

Ett måltidspolitiskt program är ett övergripande och politiskt dokument. Det är ett viktigt verktyg för att hela kommunkoncernen ska samverka och ha en horisontellt kopplad styrning och uppföljning. Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per mandatperiod.

Varje kontor, avdelning och bolag inom kommunkoncernen ansvarar enligt remissen för att det måltidspolitiska programmet efterlevs i alla berörda

verksamheter. I remissen föreslås även att programmet ska kompletteras med för verksamheten anpassade handlingsplaner och att dessa ska innehålla tydliga åtgärder som bidrar till att uppnå målen i programmet. Handlingsplanerna ska integreras i befintlig styrmodell och följs upp till Kommunstyrelsen årligen.

(23)

2/5

På Kulturnämnden den 2021-03-30 var Karin Lundell, chef för måltidsservice föredragande och nämnden diskuterade remissen.

Kulturnämnden anser att:

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?

Det måltidspolitiska programmet ska visa Strängnäs kommuns ”viljeriktning”.

Vad innebär det? Kan skrivningen utvecklas?

1.3 Ansvar och uppföljning

Det är viktigt med uppföljning och att det görs genom samverkan. Uppföljningen bör ligga på samma nivå som ansvaret.

Varje kontor ska ansvara för att det måltidspolitiska programmet efterlevs i alla berörda verksamheter. För verksamheten anpassade handlingsplaner med tydliga åtgärder ska upprättas. Hur ska detta gå till? Hur omfattande handlingsplaner ska göras? Hur ska uppföljningen ske? I vilka dokument ska det måltidspolitiska programmet in?

2. Övergripande målsättningar för mat och måltider

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tydliggör kommunens val i (---) kulturella och demokratiska perspektiv? Vad betyder det? I vilka kulturella perspektiv?

På sidan 7 under rubriken trivsam måltidsmiljö önskar nämnden ett tillägg angående att elever i skolan ska ha tillräckligt med tid i skolschemat för att kunna äta i lugn och ro. Under Covid-19 pandemin har tiderna för skolluncherna utökats och nämnden har nåtts av information att detta har gett positiva resultat.

När det gäller skrivningar på sidan 7 punkt 6 önskar nämnden ett förtydligande vad som avses med skrivningen "genom inköp och menyplanering minskas andelen animalier utan att matens närings- och energinivå påverkas negativt"?

Visst har animalier redan idag minskats? Här kan det vara bra att förtydliga att köttkonsumtionen inte helt ska tas bort utan att vi ska minska till hållbara nivåer så som till exempel var fallet innan köttkonsumtionen ökade i vårt land.

Nämnden anser att skrivningarna om god djurhållning är bra och viktiga att ha med.

2.1 Andra styrdokument

Här saknas Kulturpolitiskt program.

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

"Alla barn erbjuds frukt eller grönsak (---) och enkel frukost (---)" på sidan 9. Här behöver förtydligas var ansvaret ligger och vem som tar kostnaden?

(24)

3/5

3.2 Måltider inom vård och omsorg

Nämnden anser att det är ett bra avsnitt angående äldre och mötesplatserna och föreslår ett tillägg angående vikten av den sociala samvaron som främjar

näringsintaget.

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter

Skrivningen om fritidsgårdar. Vad innebär ”miljösmart” utbud?

4. Centrala begrepp och definitioner

Kulturnämnden anser att det är bra att ett avsnitt om centrala definitioner och begrepp finns med i det måltidspolitiska programmet.

Övrigt

Kulturnämnden anser att kommunen ska förorda användandet av viltkött.

Nämnden anser att det är viktigt med arbete mot matsvinn och att det beskrivs tydligare i det måltidspolitiska programmet.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen som helhet kommer att variera beroende på vald metod för att uppnå målen i programmet. I Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun står att varje verksamhet ansvarar för att ta fram en handlingsplan kopplat till programmet och i dessa ska åtgärder konkretiseras och ekonomiska konsekvenser beskrivas.

Övriga konsekvenser Miljökonsekvenser

I det fall att Kulturnämndens verksamheter gör omställningar av det utbud av måltider som erbjuds kan positiva miljökonsekvenser uppkomma t ex i

omställning till mer närproducerat och vegetariska alternativ.

Jämställdhetskonsekvenser

Beslutet beräknas inte medföra några negativa jämställdhetskonsekvenser.

Tillgänglighetskonsekvenser

Programmet tar hänsyn till tillgänglighet och säkerhet för alla. Bland

annat beskrivs att Strängnäs kommun tillämpar kost- och näringsriktlinjer för specialkost i förskola och skola samt att specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov. För barn med neuropsykiatriskt funktionshinder ingår anpassning av måltiden som en del i skolans extra anpassningar för det enskilda barnet.

Vad gäller måltiderna i vård och omsorg beskrivs i programmet vikten av anpassat näringsinnehåll och att kost anpassas för att förebygga ohälsa.

Ordination och utförande av insatser kring anpassad kost sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård och Måltidsservice.

I programmet beskrivs även den fysiska måltidsmiljön och vikten av att

(25)

4/5

den är anpassad för mat och måltider och att gästerna ska ha inflytande.

Barnkonsekvenser

I remissen av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun beskrivs att barnens perspektiv ska tas hänsyn till och att de ska få inflytande. Programmet hänvisar till Barnkonventionen och att barnen ska involveras i matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum, eftersom

måltidsmiljön är en plats som de befinner sig i dagligen.

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun bedöms inte ha en negativ påverkan för barn eller unga som grupp utan snarare tvärt om.

Vid framtagande av programmet har dialog förts med olika grupper av barn och unga men inte i den omfattning som var planerat. Ingen barnkonsekvensanalys har gjorts men programmet är delvis baserat på forskning om barns hälsa och dialog med barn har förts. Vidare bör barnens perspektiv fortsatt undersökas i samband med framtagande av respektive handlingsplan kopplat till programmet.

Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.)

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:

Agenda 2030 Barnkonventionen

Sveriges nationella livsmedelsstrategi Livsmedelsverkets råd för bra måltider Socialstyrelsens rekommendationer Skollag

Läroplan

Flerårsplan 2021 – 2023 Barn- och ungdomsstrategin Klimat- och energiplan Idrottspolitiska programmet Avfallsplan

Uppföljning

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per

mandatperiod. Handlingsplanerna kopplade till programmet integreras i befintlig styrmodell och följs därmed upp till Kommunstyrelsen årligen.

Beslutsunderlag

Styrdokument, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-02-08 Remissmissiv och svarsformulär för Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-02-08

Bilaga 1 Process, framtagande av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-01-29

Bilaga 2 Länkar och källor med nyttig information, kopplat till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-02-02.

Beslutet skickas till Teknik- och fritidsnämnden

(26)

5/5

Christer Hermansson Kukkamariia Valtola Sjöberg

Kontorschef Nämndsekreterare

(27)

2021-04-12

1

Svarsformulär Kulturnämnden

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun (Diarienummer TFN/2020:779- 001)

Inledning

Mat och måltider berör alla – en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare. Måltiden är en viktig del i den övergripande

målsättningen för kommunens arbete med folkhälsa och Agenda 2030. Därför är måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.

Ett måltidspolitiskt program är ett övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Det är ett viktigt verktyg för att hela kommunkoncernen ska samverka och ha en horisontellt kopplad styrning och uppföljning.

Syftet med remissen är att få med ett brett perspektiv, hela förvaltningen samt externa parter och medborgares syn. Därför ber vi er nu svara på remissen enligt nedan.

Beslut om remiss

Teknik- och fritidsnämnden beslutar 23 februari 2021 att sända Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun på remiss. Innan detta har dialoger och

workshopar genomförts samt inspel från hela förvaltningen tagits emot. Detta för att ha en så bra produkt som möjligt när remissen nu skickas ut officiellt och i ett sista steg.

Programmet skickas ut i sin helhet med uppmaningen att granska föreslagna mål, ansvarsfördelning och övriga avsnitt i förslaget till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun enligt mallen nedan.

Remissen avser texten i styrdokumentet. Den grafiska utformningen kommer att göras efter hantering av inkomna remissvar, för att få ett mer tilltalande och lättläst utseende.

Instruktion

Detta formulär för remissvar innehåller en svarsruta per avsnitt i programmet.

Vänligen lämna kommentarer i respektive ruta, gärna med beskrivning vilken sida och stycke kommentaren avser så att vi enklare kan revidera. Om det finns avsnitt i programmet som du inte vill lämna någon synpunkt på kan du bara

(28)

2021-04-12

2 lämna det blankt, du behöver inte radera något i formuläret. Sist i formuläret finns en ruta för eventuella övriga medskick eller synpunkter.

Remissvar skickas med e-post till teknikochfritidsnamnden@strangnas.se senast 2021-03-21. Vänligen ange ”Remissvar Måltidspolitiskt program” i ämnesraden.

Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden samt Kommunstyrelsen har på sig till och med 29 april att inkomma med remissvaren till Teknik- och fritidsnämnden.

Vid frågor, vänligen kontakta: Karin Lundell, chef för Måltidsservice, Strängnäs kommun, karin.lundell@strangnas.se .

Innehåll

Innehåll ... 2 Avsnitt 1 Inledning ... 3 1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? ... 3 1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem? ... 3 1.3 Ansvar och uppföljning ... 3 Avsnitt 2 Övergripande målsättningar för mat och måltider ... 4 Goda måltider ... 4 Integrerade måltider ... 4 Trivsam måltidsmiljö ... 4 Miljösmart mat... 4 Näringsriktig mat ... 5 Säker mat ... 5 2.1 Andra styrdokument ... 5 Avsnitt 3 Måltidspolitiska utvecklingsområden ... 5 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem ... 5 3.2 Måltider inom vård och omsorg ... 5 3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter ... 6 Avsnitt 4 Centrala begrepp och definitioner ... 6 Övriga kommentarer ... 6

(29)

2021-04-12

3 Avsnitt 1 Inledning

Remissvar: 1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?

Det måltidspolitiska programmet ska visa Strängnäs kommuns ”viljeriktning”.

Vad innebär det? Kan skrivningen utvecklas?

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?

Remissvar:

Remissvar: 1.3 Ansvar och uppföljning

Det är viktigt med uppföljning och att det görs genom samverkan.

Uppföljningen bör ligga på samma nivå som ansvaret.

Varje kontor ska ansvara för att det måltidspolitiska programmet efterlevs i alla berörda verksamheter. För verksamheten anpassade handlingsplaner med tydliga åtgärder ska upprättas. Hur ska detta gå till? Hur omfattande

handlingsplaner ska göras? Hur ska uppföljningen ske? I vilka dokument ska det måltidspolitiska programmet in?

(30)

2021-04-12

4 Avsnitt 2 Övergripande målsättningar för mat och måltider

Goda måltider

Remissvar: 2. Övergripande målsättningar för mat och måltider

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tydliggör kommunens val i (-- -) kulturella och demokratiska perspektiv? Vad betyder det? I vilka kulturella perspektiv?

Integrerade måltider

Remissvar:

Trivsam måltidsmiljö

Remissvar: På sidan 7 under rubriken trivsam måltidsmiljö önskar nämnden ett tillägg angående att elever i skolan ska ha tillräckligt med tid i skolschemat för att kunna äta i lugn och ro. Under Covid-19 pandemin har tiderna för skolluncherna utökats och nämnden har nåtts av information att detta har gett positiva resultat.

Miljösmart mat

Remissvar: Nämnden anser att skrivningarna om god djurhållning är bra och viktigt att ha med.

När det gäller skrivningar på sidan 7 punkt 6 önskar nämnden ett förtydligande vad som avses med skrivningen "genom inköp och menyplanering minskas andelen animalier utan att matens närings- och energinivå påverkas negativt"?

Visst har animalier redan idag minskats? Här kan det vara bra att förtydliga att köttkonsumtionen inte helt ska tas bort utan att vi ska minska till hållbara nivåer så som till exempel var fallet innan köttkonsumtionen ökade i vårt land.

(31)

2021-04-12

5 Näringsriktig mat

Remissvar:

Säker mat

Remissvar:

Remissvar: 2.1 Andra styrdokument Här saknas Kulturpolitiskt program.

Avsnitt 3 Måltidspolitiska utvecklingsområden 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

"Alla barn erbjuds frukt eller grönsak (---) och enkel frukost (---)" på sidan 9.

Här behöver förtydligas var ansvaret ligger och vem som tar kostnaden?

(32)

2021-04-12

6 Remissvar: Nämnden anser att det är ett bra avsnitt angående äldre och

mötesplatserna och föreslår ett tillägg angående vikten av den sociala samvaron som främjar näringsintaget.

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter

Remissvar: 3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter

Skrivningen om fritidsgårdar. Vad innebär ”miljösmart” utbud?

Avsnitt 4 Centrala begrepp och definitioner

Remissvar: Kulturnämnden anser att det är bra att ett avsnitt om centrala definitioner och begrepp finns med i det måltidspolitiska programmet.

Övriga kommentarer

Vänligen lämna övriga kommentarer här:

Kulturnämnden anser att kommunen ska uppmärksamma samt förorda användandet av viltkött.

Nämnden anser att det är viktigt med arbete mot matsvinn och att det beskrivs tydligt i det måltidspolitiska programmet så att kommunen kan minska på matsvinnet.

Uppgiftslämnare (frivillig):

Stort tack för dina synpunkter!

(33)

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

2021-2024

(34)

STYRDOKUMENT 2021-02-08

2/14

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3 1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? ... 3 1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem? ... 4 1.3 Ansvar och uppföljning ... 4 2. Övergripande målsättningar för mat och måltider ... 6 Goda måltider ... 6 Integrerade måltider ... 6 Trivsam måltidsmiljö ... 7 Miljösmart mat... 7 Näringsriktig mat ...8 Säker mat ...8 2.1 Andra styrdokument ...8 3. Måltidspolitiska utvecklingsområden ... 9 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem ... 9 3.2 Måltider inom vård och omsorg ... 10 3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter ... 12 4. Centrala begrepp och definitioner ... 13

(35)

Beslutad när: 2021-mm-dd § xx

Beslutad av Kommunfullmäktige

Diarienummer: TFN/2020:779- 001 eller KS diarienr?

Ersätter: Måltidspolicy för Strängnäs kommun, TFNG (G st/2011:71

Gäller för: Strängnäs kommunkoncern

Gäller fr o m: 2021-xx-xx

Gäller t o m: 2024-xx-xx

Dokumentansvarig: Teknik- och servicekontoret

Uppföljning: Årligen genom styrmodell

1. Inledning

Mat och måltider berör alla – en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare.

Måltiden är ett mycket tydligt exempel på hur arbetet med hållbar utveckling är en fråga för hela kommunorganisationen. De tre dimensionerna miljömässig, ekonomisk och inte minst social hållbarhet är tydlig i måltidens sammanhang.

Genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling bygger dessutom på tre principer som handlar om att vi själva inte kan välja vad som är hållbar

utveckling. Det krävs nämligen framgång utan negativa konsekvenser i alla de områden som de 17 utvecklingsmålen pekar ut. Vi kan heller inte välja vilka delar av verksamheten som ska arbeta med hållbar utveckling, och vi har genom agendan en särskild skyldighet att ta hänsyn till de människor som har sämst förutsättningar och därmed inte kan prioriteras bort.

Med Agenda 2030 kommer därför fokus att hamna på hur måltiden hjälper oss att hitta hindrande målkonflikter och hjälpande synergier. Maten och måltiden är central för hållbar utveckling och en viktig nyckel för att förstå var det finns möjlighet till synergier och hur målkonflikter ska lösas. Därför är

måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.

Måltiden är en viktig del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer. Därför innebär måltider i Strängnäs kommun vällagad, god och säker mat i tilltalande miljö, varje dag. Alla ska känna trygghet i att mat och måltider har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, måltidsmiljö och livs- medelshygien håller hög kvalitet. Matlusten stimuleras och grunden läggs för hälsosamma matvanor, för att uppnå en god hälsa hos kommunens invånare, sett ur ett livslångt perspektiv.

(36)

4/14

Det är viktigt att mat produceras på ett sätt som inte i onödan belastar miljön och bidrar till negativ klimatpåverkan. Miljö- och klimatsmarta inköp kombinerat med pedagogiska insatser gör att långsiktigt hållbara matvanor skapas och kan bibehållas upp i vuxen ålder. Att förändra människors matvanor är mödosamt och kräver samverkan och långsiktigt arbete. Den offentliga måltiden har stora möjligheter att bidra till samhällets omställning och hållbara utveckling när måltidsverksamheten, förskola, skola, vård och omsorg gör en gemensam ansträngning.

Ett måltidspolitiskt program är ett övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Det är ett viktigt verktyg för att hela kommunkoncernen ska samverka och ha en horisontellt kopplad styrning och uppföljning. Det Måltidspolitiska programmet ska även stärka kommunen i rollen som inköpare, utförare, inspiratör och samverkanspartner och bidra till ett positivt näringslivsklimat och ökad attraktionskraft i den lokala

livsmedelskedjan.

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?

Programmet gäller för alla verksamheter som hanterar och tar del av kommunens inköpta livsmedel, mat och måltider. Det är bland andra förskola, skola, olika kommunala boendeformer, hemtjänst/boendestöd/socialpsykiatrins boenden, LSS gruppbostäder och personlig assistans, fritidsgårdar, bad- och

fritidsanläggningar, cafeterior och mötesplatser. Programmet gäller även för representation, personalbefrämjande åtgärder och de kommunala bolagens inköp. Kommunens ambitionsnivå för mat och måltider ska återspeglas i utbud och kommunikation.

Programmet är också till för dem som beslutar om och arbetar med

måltidslokaler eller dess utrustning: förtroendevalda, fastighetsförvaltare, lokal-, kommun- och ekonomicontrollers, upphandlare, med flera.

Programmet ska användas för planering, uppföljning och vidareutveckling av måltiderna i samverkan av berörda verksamheter. Programmet är ett

övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning.

Programmet ska inspirera friskolors och fristående förskolors måltidsverksamhet och bidra till samverkan med kommunens måltidsservice.

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per mandatperiod. Varje kontor, avdelning och bolag inom kommunkoncernen ansvarar för att det måltidspolitiska programmet efterlevs i alla berörda verksamheter. Programmet kompletteras med för verksamheten anpassade handlingsplaner med tydliga åtgärder som bidrar till att uppnå målen i

(37)

5/14

programmet. Uppföljning av åtgärder och aktiviteter kopplade till det

måltidspolitiska programmet ska alltså integreras i styrmodellen och ske årligen i samband med ordinarie verksamhetsuppföljning till Kommunstyrelsen.

Handlingsplanerna ska ange de ekonomiska och personella resurser som krävs för att genomföra åtgärderna. Berörda brukarråd är delaktiga i framtagandet av handlingsplanerna, som är kända hos såväl matgäster som medarbetare.

Kommunens verksamheter har tillsammans rätt kompetens för att kunna ta ansvar för sina delar. Det kan handla om specifik kunskap inom kost, dietetik, hälsa eller särskilda gruppers behov av anpassad kost.

Förutom att laga och servera mat bidrar Måltidsservice till alla berörda verksamheter med kompetens och kunskap om mat och måltider samt stöttar verksamheterna i framtagandet av handlingsplaner och lokala rutiner.

Måltidsservice har tillsammans med inköpsenheten ett ansvar för att det finns ramavtal för livsmedel samt nödvändiga måltidstransporter.

I den linjeorganisering som kommunen har i botten av sin styrning är det en utmaning att integrera Måltidsservice i en i övrigt sammanhållen verksamhet. Ett horisontellt samverkande arbete för bästa måluppfyllnad, där brukare och

invånare står i centrum, är därför nödvändigt att prioritera där Måltidsservice finns med sin verksamhet. Måltidsservice fungerar dessutom som den

sammanhållande länken mellan övriga verksamheter, förmedlar kunskap och inspiration från andra delar av livsmedelskedjan.

Ansvaret för matens kvalitet och innehåll ligger hos den verksamhet där maten köps in och tillagas. Med kvalitet menas matens innehåll, råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation, menyplanering, presentation med mera. Detta innebär att Måltidsservice är ansvarig för råvaror och den mat som tillagas och skickas till ett särskilt boende, medan boendet är ansvarigt för de livsmedel som köps in och de måltider som bereds på plats hos dem.

Den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts, ansvarar för att varje matgäst får den mat den behöver för sin hälsa och sitt välbefinnande. Detta kräver kunskap och nära samarbete med andra delar av måltidskedjan, som till exempel Måltidsservice, elevhälsoteam samt hälso- och sjukvård.

Ansvaret för måltidsmiljön ligger hos den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts. Med måltidsmiljö menas rumslig gestaltning, möblering, ljudmiljö, mötet mellan medarbetare och matgäst, matens presentation på bordet, den pedagogiska måltiden med mera.

(38)

6/14

Resursanvändningen som krävs för kommunens måltider är omfattande och fördelas över flera nämnder och bolag. Därför sker utvärdering av

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun horisontellt för hela koncernen.

En viktig del av genomförande och uppföljning av programmet är måltidsråd och brukarråd som bidrar till matgästernas inflytande och delaktighet.

2. Övergripande målsättningar för mat och måltider

Bild: Måltidsmodellen. Källa: Livsmedelsverket

Mat och måltider i Strängnäs kommun främjar utvecklingen för ett hållbart samhälle. Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tydliggör kommunens val i miljömässiga, sociala, ekonomiska, kulturella och demokratiska perspektiv.

Goda måltider

Måltider tillagas och serveras med matglädje och hög kvalitet. Medarbetare som har måltidsrelaterade arbetsuppgifter har relevant utbildning, engagemang och kunskap samt ges regelbundet kompetensutveckling för sitt uppdrag.

Ändamålsenliga lokaler och utrustning är också viktiga förutsättningar för goda måltider.

Vad matgästerna tycker om sin mat och måltidsmiljö undersöks regelbundet. I varje verksamhet där måltider ingår, finns ett forum för dialog om måltider.

Forumets roll är att ta tillvara matgästernas åsikter, att sprida kunskap samt främja dialog och delaktighet. Matgäster, pedagoger, omsorgsmedarbetare och köksmedarbetare är representerade. Dialogforum finns på såväl verksamhets- som enhetsnivå i kommunens organisation.

Integrerade måltider

Måltiden är en resurs som används varje dag för att höja kvaliteten i hela verksamheten. Måltiden är en självklar del av pedagogiken, vården och omsorgen.

Varje verksamhet där måltider ingår (exempelvis på en förskola, skola eller särskilt boende) ansvarar för samverkan och utveckling tillsammans med övriga berörda kontor och avdelningar (exempelvis med måltidsservice eller

inköpsenheten). Tillagning nära matgästen främjar dialog och samarbete och gör köket till en integrerad del av kärnverksamheten.

(39)

7/14

Trivsam måltidsmiljö

Måltidsmiljön är inbjudande, ren, underlättar bra val för hälsa och miljö samt bidrar som helhet till trivsel. Bemötandet mellan matgäster och medarbetare är trevligt och respektfullt. Den som ansvarar för måltidsmiljön ser till att

matgästerna involveras i utformningen. Samverkan mellan ansvarig

fastighetsägare, förvaltare, lokalcontroller, lokalsamordnare, verksamheten och Måltidsservice är en viktig förutsättning.

Miljösmart mat

Livsmedelskonsumtionen kan påverka miljön både negativt och positivt. Faktorer som är viktiga och som Strängnäs kommun kan påverka genom inköp är bland andra om livsmedlen är producerade nära och möjliggör dialog direkt med producenten, om de gynnar den biologiska mångfalden, är växtbaserade i större utsträckning än i dag, producerade utan skadliga bekämpningsmedel,

producerade utan handelsgödning, samt bidrar till goda arbetsvillkor för producenten.

De viktigaste kraven som kommunen ställer i sin upphandling av livsmedel är

 Minst hälften av de upphandlade artiklarna ska ha EU-ekologisk, KRAV- eller annan tredjepartscertifierad miljömärkning.

 God djurhållning, ursprungsmärkning och livsmedel fria från genmodifiering.

 För varor från länder med stora sociala skillnader ställs krav på Rättvisemärkt eller annan tredjepartscertifierad märkning för social rättvisa. Detta gäller till exempel kaffe, te, socker, kakao och vanilj.

 Förpackningar, förbrukningsmaterial och transporter upphandlas med krav på så liten miljö-, klimat-, och hälsopåverkan som möjligt. Kraven kan med fördel höjas enligt en trappstegsmodell under avtalstiden.

 Andelen inköpta lokalt producerade livsmedel som bidrar till kommunens miljö- och klimatmål, ökas successivt.

 Genom inköp och menyplanering minskas andelen animalier utan att matens närings- och energinivå påverkas negativt.

 Genom inköp och menyplanering främjas intaget av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn.

 Fisk väljs från hållbara bestånd, märkta med ASC eller MSC alternativt från småskaligt regenerativt fiske.

 Inköp och utbud säsongsanpassas.

 Från planering till servering via upphandling och inköp arbetar berörda verksamheter med att minimera matsvinnet i hela livsmedelskedjan.

Alla miljö- och klimatkrav tillgodoses så långt det går och prioriteringar görs kontinuerligt för att uppnå en sammanvägd nytta för både invånare och miljö.

(40)

8/14

Näringsriktig mat

Maten som serveras är näringsriktig, god, varierad och av hög kvalitet.

Måltiderna är baserade på råd, rekommendationer och riktlinjer som är

utfärdade av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Matens innehåll motsvarar de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

Andelen hel- och halvfabrikat som används är låg och då de används är kvaliteten hög. Livsmedel som köps in är fria från onödiga tillsatser.

Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Tillagningskök har bättre förutsättningar att minska mängden matsvinn jämfört med mottagningskök. Smak, konsistens och näringsvärde gynnas av kort varmhållning, och maten sprider dofter som kan väcka aptit och nyfikenhet.

Säker mat

I varje verksamhet där livsmedel hanteras finns tydliga rutiner och regelbunden egenkontroll för säker mat. En tydlig ansvarsfördelning säkerställer vem som ansvarar för att lagstiftningen följs. Det är tydligt för matgästen vad maten innehåller.

Specialkost erbjuds av medicinska skäl. Måltidsservice har kompetens för att avgöra detta samt fattar beslut om individuella koster efter samråd med berörd verksamhet.

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:

Agenda 2030 Barnkonventionen

Sveriges nationella livsmedelsstrategi Livsmedelsverkets råd för bra måltider Socialstyrelsens rekommendationer Skollag

Läroplan

Flerårsplan 2021 – 2023 Barn- och ungdomsstrategin Klimat- och energiplan Idrottspolitiska programmet Avfallsplan

Intresse- och målkonflikter uppstår ständigt i kommunens olika verksamheter.

Dessa hanteras med matgästens välmående i fokus, utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. När målkonflikter uppstår i frågor av strategisk karaktär ska dessa lyftas till högre chef eller kommunens politiska organisation för avgörande.

(41)

9/14

3. Måltidspolitiska utvecklingsområden

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

Måltiderna i skolan och på fritids baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i förskolan samt Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i skolan.

Under barn- och ungdomsåren grundlägger vi våra matvanor vilket till stor del ligger till grund för framtida konsumtionsmönster. Livsmedelsverket med flera beskriver att bra matvanor har betydelse för inlärning, koncentration och välbefinnande samt bidrar till god hälsa genom livet. Övervikt och fetma är idag de största kostrelaterade hälsoproblemen, vilka ökar risken för en rad sjukdomar som till exempel diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdom. Det finns även andra typer av kostrelaterade hälsoproblem och det är därför viktigt att

måltiderna i skolan är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll.

Förskola, skola och fritidshem är arenor som förenar lek, rörelse och goda matvanor i vardagen, med en strävan att inspirera barn och unga till en sund inställning till kost och motion. För elever i skolan erbjuds daglig fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och inlärningen.

Skolmåltiden är en vardagsmåltid. Barnen i skolan äter sig mätta och måltiden bidrar till deras kunskapsresultat och långsiktiga hälsa och välbefinnande. Väl fungerande och integrerade skolmåltider bidrar till en jämlik skola. Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i vardagen.

Ett inbjudande utbud av såväl kalla som varma rätter och tillbehör ger alla barn möjlighet att äta sig mätta. Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl lokal och svensk matkultur som från världens mångfald av smaker och dofter.

Alla barn erbjuds frukt eller grönsak under för- eller eftermiddagen som

komplement till skollunchen. Elever i grundskolan erbjuds en enkel frukost som inledning på skoldagen. Alla platser och tillfällen där barn tar del av mat och måltider i skolan erbjuds ett hälsosamt sortiment. Detta gäller till exempel på utflykt och i skolans cafeteria.

Måltiderna i förskola och skola utgör ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa. I skolan kan schemalagd lunch vara ett bra sätt att ge större nytta av måltiden till undervisningen. Pedagogiska måltider är en värdefull resurs där pedagoger använder måltidssituationen som ett

arbetsverktyg, integrerat i skoldagen. Riktlinjer för pedagogiska måltider tas fram av den verksamhet som måltiden är en del av, alltså av den förskola eller skola där måltiden serveras.

Måltidsmedarbetarnas kompetens integreras och tas till vara i det pedagogiska arbetet på förskolor och skolor. Genom kollegialt lärande bidrar olika

yrkesgrupper till att öka barnens kunskap, intresse och nyfikenhet kring mat och

(42)

10/14

måltider och dess koppling till övriga ämnen och kunskapsområden. Lärare, specialpedagoger, skolsköterskor och pedagoger inom hemkunskap samt idrott och hälsa har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.

Den plats där barn och unga äter utformas så att både barn och vuxna tycker att det är trevligt att äta där. Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Barnen involveras i matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum och det är den verksamhet som har mandat att ändra lokalerna som ser till att detta sker. Barnkonventionen säger att barn ska

respekteras, ha möjlighet att själv kunna påverka sitt liv och att alla beslut som påverkar barn ska beakta barnets bästa. Därmed ska barn involveras i

utformningen av måltidsmiljön som de befinner sig i dagligen. De fyra grundprinciperna säger vidare att:

2. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras.

3. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.

6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

12. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet

Strängnäs kommun tillämpar Kost- och närings riktlinjer för specialkost i förskola och skola. Specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov.

Etiska och religiösa behov hos barn i förskola och skola tillgodoses så länge det inte inverkar på den stora gruppens möjligheter att få sina behov tillgodosedda.

För barn med neuropsykiatriskt funktionshinder ingår anpassning av måltiden som en del i skolans extra anpassningar för det enskilda barnet. Alla

individanpassade koster genomförs i samverkan mellan skola, elevhälsa,

vårdnadshavare och Måltidsservice. Beslut om individanpassade koster fattas av Måltidsservice.

Alla barn uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla såväl måltidernas kvalitet som elevernas kunskap inom området. Delaktighet i

skolmåltiden är en del av varje barns vardag. Varje förskola och skola erbjuder ett dialogforum där barn kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp.

Vårdnadshavare bjuds in att uppleva skollunchen minst en gång per år. Vid föräldramöten och öppet hus är skolmåltiderna en självklar del av det som skolan presenterar för vårdnadshavarna.

Måltider i äldreomsorgen baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i äldreomsorgen (särskilt boende och ordinärt boende). Måltider i LSS-boende baseras på Livsmedelsverkets broschyr Uppmuntra till bra måltider.