Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Teorier och metoder i socialt arbete samt examensarbete C Examensarbete C, 15 Hp
VT-18
Why would men choose to be sex
workers?
En kvalitativ studie om socialarbetares uppfattningar av män
som sexuellt exploateras i Thailand
Författare: Cehlin, Jenny Holmqvist, Stina Stenström, Lovisa Handledare: Nylander, Per-Åke
Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Teorier och metoder i socialt arbete samt examensarbete C Examensarbete C, 15 Hp
VT-18
Sammanfattning
I Thailand tvingas många unga män sälja sex för att få en inkomst för att kunna överleva, men trots det skildras inte män som sexuellt exploateras mycket inom forskningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur socialarbetare på en organisation i Thailand, som riktar sig till unga män som sexuellt exploateras, uppfattar männens situation samt attityder gentemot dem. För att besvara studiens syfte har kvalitativ metod använts bestående av sju semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med socialarbetare från en icke-statlig organisation. Resultatet från samtliga intervjuer indikerar att den vanligaste orsaker till att män exploateras inom sexindustrin är brist på försörjningsmöjligheter. Resultatet visar även ett behov av utbildning och yrkesfärdigheter för möjlighet till andra inkomstgenererande sysselsättningar. Vidare framkommer att männen som sexuellt exploateras löper risk att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar samt av psykisk ohälsa. Männens nätverk är ofta snävt och utgörs generellt av personer som befinner sig i samma situation som de själva. I resultatet framkommer även att det finns en bristande medvetenhet samt negativ attityd gentemot män som sexuellt exploateras i det thailändska samhället. Delar av resultatet har analyserats utifrån genusteori innefattande maskulinitet och heteronormativitet, samt utifrån begreppet inramning och stämplingsteori.
Nyckelord: Thailand, sexuell exploatering, män, orsaker, nätverk, risker, behov, attityder, medvetenhet.
Örebro University
School of law, psychology and social work Program of social work
Theories and methods in social work and bachelor thesis Bachelor thesis, 15 credits
Spring 18
Abstract
In Thailand, many young males are forced to sell sex to get an income to be able to survive, despite that men who are sexually exploited are not represented in scholarly research. The aim of the study is to investigate how social workers from an organization in Thailand, who works with young males that are sexually exploited, perceive these men’s situation and attitudes towards them. To answer the aim of the study a qualitative method has been used consisting of seven semi-structured interviews. The interviews were conducted with social workers from a non-governmental organization. The results of all interviews indicate that the most common cause why men get exploited in the sex industry are lack of livelihood. The results also indicate a need for education and professional skills to create opportunities for other income generating activities. Furthermore, men that are sexually exploited appear to be at high risk of sexually transmitted diseases and mental illness. The network of the men is often very small and generally consists of people in the same situation as themselves. The result also shows that there is a lack of awareness about men who are sexually exploited and there are also negative attitudes towards sexually exploited men in the Thai society. The results have been analyzed through gender theory including masculinity and heteronormativity and through the theoretical concept of framing and theory of labelling.
Keywords: Thailand, sexual exploitation, males, causes, network, risks, needs, attitudes, awareness
Tack!
Vi vill tacka vår handledare Per-Åke Nylander för all tid och energi du lagt ner
för att hjälpa oss. Vi vill också tacka organisationen och våra respondenter i
Thailand för ert deltagande i denna studie. Tack för den fantastiska insats ni gör!
Innehåll
Inledning ... 6
Syfte ... 7
Frågeställningar ... 7
Definition av målgrupp och användande av begrepp ... 7
Bakgrund ... 8 Tidigare forskning ... 9 Teoretiska utgångspunkter ... 14 Genusteori ... 14 Maskulinitet ... 15 Heteronormativitet ... 15 Inramning ... 16 Stämpling ... 17 Metod ... 18
Resultat och analys ... 22
Orsaker ... 22 Nätverk ... 26 Risker ... 28 Behov ... 30 Medvetenhet i samhället ... 32 Attityder ... 35 Diskussion ... 41 Referenslista ... 46
Bilaga 1: Interview guide ... 49
6
Inledning
Sexuell exploatering är ett mycket utbrett fenomen som förekommer världen över (Utrikesdepartementet, 2016). Enligt United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC, 2016) globala rapport om människohandel är sexuell exploatering, tillsammans med tvångsarbete, den mest upptäckta formen av människohandel. United Nations (UN, 2017) definierar sexuell exploatering på följande vis “Any actual or attempted abuse of position of vulnerability, differential power or trust, for sexual purposes, including, but not limited to, profiting monetarily, socially or politically from the sexual exploitation of another.” (s. 6). Sexuell exploatering innebär därmed enligt definitionen att en sårbar situation, maktskillnad eller ett förtroende missbrukas för sexuella ändamål. I definitionen förklaras även att sexuell exploatering kan innefatta, men är inte begränsat till, att göra vinning ekonomiskt, socialt eller politiskt av det sexuella utnyttjandet av en annan. Föreliggande studie avser att fokusera på pojkar och unga män mellan 14 till 24 år som sexuellt exploateras, en del av målgruppen är alltså under 18 år och därmed barn. Unicef (u.å.) beskriver att de vanligast förekommande formerna av sexuell exploatering av barn är: barnprostitution, människohandel, sexturism, dokumenterade sexuella övergrepp såsom barnpornografi samt tillfälliga äktenskap eller tvångsäktenskap.
I vetenskapliga diskussioner representeras inte män som sexuellt exploateras trots att det är något som förekommer i alla nationer (Dennis, 2008; Marques, 2011; McCamish, Storer & Carl, 2010). Dennis (2008) framhåller att striktheten i vetenskapliga studier ofta medför att stereotypa uppfattningar avfärdas men att det i forskning kring sexarbetare nästan uteslutande refereras till “hon” eller “kvinnan” som om inga män sålde sex. I de fall som manligt sexarbete framhålls i vetenskapliga studier görs det oftast i förbifarten för att sedan fokusera på den kvinnliga upplevelsen av sexarbete. Dennis (2008) framhåller att en förutfattad mening som finns i samhället, är att en prostituerad enbart kan vara en kvinna vilket medför att män inte förväntas bli sexuellt exploaterade. I vetenskapliga studier framställs ofta kvinnor som sexuellt exploateras som offer samt att de med tvång blivit involverade i sexindustrin medan män som sexuellt exploateras framställs som högavlönade med goda livsomständigheter (Dennis, 2008). Trots att män varken förväntas bli sexuellt exploaterade eller att de knappt är synliga i vetenskapliga diskussioner hävdar Ecpat (2017) att antalet pojkar i Sydostasien som blir sexuellt exploaterade ökar.
Det svenska utrikesdepartementet (2016) framhåller att framtagen statistik indikerar att omkring 300 000 individer prostitueras i Thailand. UNODC (2016) hävdar att den vanligaste formen av exploatering i Ostasien har påvisats vara sexuell exploatering, vilket utgör 61% av all exploatering såsom tvångsarbete, tvångsäktenskap och organhandel. Sexturismen i Thailand bidrar till denna höga andel men den största andelen sexköpare utgörs av thailändska invånare. Enligt Global Slavery Index (u.å.) är så kallat “survival sex” ett förekommande fenomen bland unga män som sexuellt exploateras i Thailand. Uttrycket antyder att individerna säljer sex i utbyte mot pengar för att kunna överleva. De unga männen utnyttjas på detta vis för att tillgodose efterfrågan av sex bland manliga turister. Global Slavery Index, u.å.) och Ferguson (2014) uppger att en stor andel av de personer som sexuellt exploateras i Thailand inte är thailändska medborgare. Flera är migranter från Burma och har av olika skäl hamnat inom sexindustrin. Richards och Reid (2015), Minichiello, Narino, Browne, Jamieson & Peterson (2002) och Kong (2009) framhåller i sina studier att orsaker till mäns ingång i sexindustrin exempelvis kan vara fattigdom, svårigheter till anställningsmöjligheter och därmed svårigheter till försörjning.
7
Utifrån att manliga sexarbetare inte representeras i lika hög utsträckning som kvinnliga sexarbetare inom forskningen finns ett behov av mer kunskap kring livssituationen för manliga sexarbetare. Då det har skett en ökning av unga mäns utsatthet inom sexindustrin i Sydostasien (Ecpat, 2017) finns det ett angeläget intresse av att undersöka situationen för manliga sexarbetare i regionen. I Thailand tvingas många unga män sälja sex för att få en inkomst för att kunna överleva. Därför är det av intresse att undersöka hur socialarbetare i Thailand som arbetar med unga män som sexuellt exploateras uppfattar deras situation för att på så sätt medvetandegöra problematiken. Genom att undersöka socialarbetares uppfattningar av männens livssituation skulle det kunna bidra till att uppmärksamma fenomenet och förhoppningsvis inspirera till vidare forskning kring män som sexuellt exploateras. Därmed kan behov av ytterligare kunskap inom forskningsområdet utgöra skäl för föreliggande studie.
Syfte
Studien syftar till att undersöka hur socialarbetare inom en organisation i Thailand, som riktar sig till unga män som sexuellt exploateras, uppfattar männens livssituation. Studien syftar även till att undersöka hur socialarbetare uppfattar samhällets inklusive myndigheters attityder gentemot män som sexuellt exploateras.
Frågeställningar
Vad kan orsaka att unga män sexuellt exploateras, enligt socialarbetares uppfattning? Hur uppfattar socialarbetare att nätverket hos unga män som sexuellt exploateras kan se ut?
Vilka eventuella risker och behov uppfattar socialarbetare hos unga män som sexuellt exploateras?
Hur uppfattar socialarbetare att medvetenhet om och attityder till unga män som sexuellt exploateras ser ut i det thailändska samhället?
Definition av målgrupp och användande av begrepp
I föreliggande studie har valet gjorts att fokusera på unga män i åldrarna 14–24 år då detta är den målgrupp respondenterna i studien arbetar med. En del av målgruppen är under 18 år och därmed pojkar men då den större delen är över 18 år kommer begreppet unga män att användas då det bäst beskriver målgruppen.
I denna studie används begreppet sexuell exploatering när det kommer till att beskriva målgruppens situation. Däremot använder såväl respondenter som forskare ofta andra benämningar, vilka då kommer användas vid de tillfällen då det refereras till dem. Ett vanligt förekommande begrepp som många respondenter och forskare använder är sexarbetare vilket medför att denna benämning också förekommer frekvent i studien.
Studien syftar delvis till att undersöka attityder i samhället gentemot unga män som sexuellt exploateras. Augustsson (2005) framhåller att attityder innebär uttryck som visar vad en individ tycker om något eller någon. Attityder består vidare av tankar och känslor som kan leda till ett visst beteende innefattande såväl negativa som positiva reaktioner. I föreliggande studie är det denna definition av attityder som det refereras till.
8
Bakgrund
I Thailand finns en omfattande sexindustri som till stor del beror på den globala sexturism som sker i landet. Sexindustrin i Thailand har existerat sedan länge men själva sexturismen ökade i omfattning kring Vietnamkriget, år 1955–1975. Nästan 40 000 amerikanska tjänstemän reste då till Thailand från Vietnam, för vila och återhämtning varav sexhandel fungerade som en del av återhämtningsprocessen (Davy, 2014). Samtidigt som Vietnamkriget pågick ökade globaliseringen med hjälp av nya och mer effektiva sätt att resa och kommunicera. Genom globaliseringen skapades fler möjligheter för ett ännu större antal personer att resa till Thailand, och på så sätt ökade även sexhandeln. Vid denna tidpunkt började sexturismen bli ett fenomen som orsakade en ökad efterfrågan av sexhandel. För att kunna möta efterfrågan blev barn från grannländer, som sökte sig till Thailand för att fly från fattigdom och civila konflikter i deras hemländer, rekryterade för sexuell exploatering (Davy, 2014). Efterfrågan kunde inte mötas på enbart ett regionalt plan utan även unga flickor från Östeuropa blev transporterade till Thailand för att sedan sexuellt exploateras. Under denna period då sexturismen ökade i stor utsträckning vidtog thailändska regeringen nästan inga åtgärder för att förhindra det eftersom sexindustrin genererar ekonomisk vinst för landet. Den thailändska regeringen har öppet främjat tillväxten av sexindustrin fram till sent 1980-tal då vissa åtgärder för att reducera sexindustrin vidtogs genom exempelvis lagstiftning (Davy, 2014).
Ferguson (2014) uppger att det finns mycket forskning som fokuserar på etniskt thailändska sexarbetare men att det även är viktigt att ta hänsyn till regionala, etniska, språkliga och kulturella aspekter. Många av sexarbetarna i Thailand är inte thailändska medborgare, bland annat har många migrerat från Burma. Ferguson fokuserar i sin etnografiska studie på manliga migranter från den etniska minoriteten Shan från Burma som av olika anledningar hamnat i sexarbete i Thailand. I sin studie tar hon upp att ekonomiska begränsningar är en vanligt förekommande anledning till att respondenterna migrerat till Thailand och sedan hamnat i sexarbete. I studien framkommer även ett exempel på en vanligt förekommande berättelse om hur 25-åriga Yee migrerat till Thailand tillsammans med sin bror för att söka arbete och därmed kunna försörja sig själva och skicka pengar hem till deras mor. Yee fick först arbete på en byggarbetsplats där det förekom dåliga arbetsförhållanden, varpå han fick ett förslag om att arbeta på en bar. Han förstod först när han kom till arbetsplatsen att det var en bar där sexuella tjänster såldes och då han insåg möjligheten till en god inkomst blev han snabbt involverad sexarbetet (Ferguson, 2014).
Utrikesdepartementet (2016) påvisar att prostitution är olagligt i Thailand, trots detta är prostitution ett mycket utbrett fenomen. Utrikesdepartementets framtagna statistik indikerar att ungefär 300 000 individer är prostituerade i landet. Den omfattande sexturismen bidrar till detta höga antal men den största andelen sexköpare utgörs av thailändska invånare. Utrikesdepartementet uppger även att människohandel är olagligt i Thailand, men trots detta är människohandeln ett omfattande problem. Människohandel för sexuella ändamål utgör en stor andel av människohandeln i Thailand. Utrikesdepartementet (2016) framhåller vidare att korruption förekommer inom landet genom att Thailands polis- och åklagarväsende tenderar att påverkas av inflytelserika personer och på så vis möjliggörs korruption. Davy (2014) hävdar att regeringen i Thailand, trots lagstiftningen mot människohandel, tenderar att ha överseende med sexindustrin inom landet, på grund av den ekonomiska vinning som industrin genererar. Sexindustrin i Thailand tillför drygt 22 miljarder dollar till landets bruttonationalprodukt, vilket innebär att sexindustrin har stor betydelse för landets ekonomi (Davy, 2014).
I föreliggande studie har respondenter valts ut från en icke-statlig organisation i Thailand som arbetar med unga män i åldrarna 14–24 år som sexuellt exploateras i Thailand. Organisationen
9
har sammanlagt 13 anställda som arbetar inom olika områden och de anställda har olika bakgrund både i form av utbildning och yrkeslivserfarenhet. Organisationen har ett drop-in center som är öppet dagtid och som är placerat centralt i staden, som har valts att hållas anonym. De insatser som erbjuds är dels kortsiktiga för att möta målgruppens mer akuta behov såsom enklare sjukvård, samtalsstöd samt juridiskt stöd för bland annat individer som saknar ID-handlingar. Organisationen erbjuder även långsiktiga insatser genom att exempelvis erbjuda utbildningsmöjligheter och diverse yrkesfärdigheter som skulle kunna leda till alternativa sysselsättningar. Utöver det tillhandahåller organisationen förebyggande arbete i samhällen utanför staden med fokus på att sprida medvetenhet gällande risker kring människohandel. Organisationen har även uppsökande arbete på exempelvis barer och massageställen där prostitution förekommer.
Tidigare forskning
I följande forskningsöversikt redogörs för olika aspekter som framkommer i forskning gällande män som sexuellt exploateras. De aspekter som har identifierats och kommer att beskrivas är;
Generella orsaker till sexuell exploatering, orsaker till att män sexuellt exploateras, medvetenhet och diskurs kring män som sexuellt exploateras, maskulinitet och sexualitet, attityder gentemot män som sexuellt exploateras. Sammanfattningsvis görs en summering av tidigare forskning.
Generella orsaker till sexuell exploatering
Då föreliggande studie utförs i Thailand kommer generella orsaksförklaringar till sexuell exploatering inom den asiatiska kontexten att redovisas i detta avsnitt. Två orsaker som är vanligt förekommande är ekonomisk begränsning och arbetslöshet (Davy, 2014; Jones, Hilliard, Engstrom och Sungakawan, 2009; Blackburn, Taylor och Davis, 2010). Ekonomiska svårigheter och arbetslöshet kan innebära att individer inte har andra valmöjligheter än att involveras i sexindustrin för att på så sätt kunna försörja sig (Davy, 2014). I Jones et al. (2009) studie, som genom djupintervjuer har undersökt hur kvinnor i Thailand och Japan hamnat i sexuell exploatering, framkommer att många kvinnor har blivit förledda till sexuell exploatering. Många av kvinnorna berättar att de haft begränsade arbetsmöjligheter samt levt under ekonomiska svårigheter och vidare blivit erbjudna arbeten såsom servitör och barnflicka. Dessa arbeten visades vara falska arbeten och kvinnorna blev istället tvingade till att sälja sex (Jones et al., 2009).
Ett flertal studier visar att påtvingad migration orsakar en ökad sårbarhet för att bli sexuellt exploaterad (Davy, 2014; Jones et al, 2009). Med påtvingad migration menas att en individ måste flytta antingen inom landet eller transnationellt för att få en bättre livssituation. Davy (2014) som intervjuat personal på organisationer som arbetar mot människohandel i Thailand och Kambodja menar att påtvingad transnationell migration ofta medför en risk för sexuell exploatering. När en individ kommer till ett nytt land har denne inte samma rättigheter eller möjligheter till arbete. Individen har i de flesta fall inte heller ett etablerat nätverk i det nya landet, vilket medför färre möjligheter till etablering i samhället. En sådan situation kan innebära att individer som migrerat, på grund av brist på andra försörjningsmöjligheter, måste sälja sex. Individer som migrerat kan även på grund av sin utsatta situation riskera att bli rekryterade till sexindustrin (Davy, 2014). Jones et al (2009) lyfter fram att nationell migration också är en orsak till sexuell exploatering. Oftast beror nationell migration på en förhoppning från individer om att städer ska erbjuda mer arbetsmöjligheter, men då det ofta är begränsade arbetsmöjligheter i städer kan individer därför tvingas sälja sex för att kunna försörja sig.
10
I Beyrers (2001) studie framkommer att minoritetsgrupper löper hög risk för att bli sexuellt exploaterade. I studien undersöker Beyrer varför minoritetsgruppen Shan i Burma är mer utsatta för att sexuellt exploateras än övriga befolkningen. Beyrer uppger att orsaken till att de är mer utsatta för sexuell exploatering beror på bristande rättigheter. Minoritetsgruppen har inte samma rättigheter som övriga befolkningen i Burma, de har exempelvis inte samma rätt till arbete eller tillgång till rättssystemet. I och med detta har minoritetsgruppen Shan inte samma möjligheter som övriga befolkningen att varken etablera sig i samhället eller få stöd. Detta menar Beyrer medför att de löper större risk för att antingen bli rekryterade till sexindustrin eller att de på grund av brist på andra möjligheter involverar sig i sexindustrin. Beyrer (2001) uppger även att det finns en brist på forskning gällande minoritetsgruppers utsatthet för sexuell exploatering.
Orsaker till att män sexuellt exploateras
I en litteraturstudie angående manliga sexarbetare på de karibiska öarna framkommer att lokala ekonomiska förhållanden såsom fattigdom och begränsade anställningsmöjligheter var de främsta motiven till att män engagerade sig i sexindustrin. Det framkommer även att män sällan är tvingade in i prostitution men att de däremot ofta upplever sig tvingade på grund av ekonomiska omständigheter (Richards & Reid, 2015). Ferguson (2014) lägger i sin studie gällande manliga burmesiska sexarbetare i Thailand, fokus vid ekonomiska omständigheter och brist på försörjningsalternativ som orsaker till att män involveras i sexindustrin. Ferguson beskriver att många av de burmesiska männen engagerar sig i sexindustrin på grund av att det är en enkel inkomstkälla och kortare arbetsdagar jämfört med arbete som exempelvis byggnadsarbetare. Det framkommer att många män inte skulle valt sexarbete om det inte vore för den inkomst det ger. En respondent i studien uttrycker att “I know most of them would not choose to have sex with men, their heart is not part of their actions; they are doing it for the money alone” (Ferguson, 2014, s. 33).
Gällande möjligheter till inkomst uppger Richards och Reid (2015) att sexindustrin, för många av de manliga sexarbetarna på de karibiska öarna, är en kompletterande inkomstkälla vid sidan av andra inkomstgenererande sysselsättningar. Detta framhäver även Miller (2011) i sin studie gällande pojkar som säljer sex till turister, så kallade “beach boys”, i Sri Lanka. Författaren nämner att arbete inom sexturismen för dessa pojkar är ett komplement till andra sysselsättningar inom turismen, men också den sysselsättning som genererar högst inkomst. I en annan studie, genomförd av Minichiello et al, (2002) undersöks situationen för manliga sexarbetare i Australien. Det framkommer att majoriteten av de män som deltagit i undersökningen har en begränsad ekonomi. Däremot beskriver Kong (2009) i sin studie som utförts i Hong Kong att den genomsnittliga sexarbetaren från studien är ung, utbildad, arbetarklass med begränsningar att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. På grund av svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och därmed ekonomiska svårigheter söker de sig till prostitution vilket de anser är ett enkelt sätt att göra sig en inkomst på.
Att barn sexuellt exploateras förklarar Reid och Piquero (2014) kan bero på begränsade arbetsmöjligheter men även brist på tillräcklig utbildning. Författarna menar att sexuell exploatering kan vara ett resultat av att barn behövt avbryta sina studier för att försörja sin familj eller sig själva. McCamish (2002) undersöker hur det i Thailand finns förväntningar kring att barn ska ge finansiellt stöd till sina familjer när de fått en inkomst samt hur detta kan kopplas till manlig prostitution. McCamish framhåller att det finns mycket forskning kring att denna förväntning är sammankopplad till kvinnors ingång och kvarblivande inom sexindustrin, men att det däremot inte finns forskning kring hur det påverkar män. McCamish (2002) fokuserar i sin studie speciellt på män som kommer från landsbygden i Thailand som flyttat in till storstaden Pattaya i hopp om fler möjligheter till försörjning och har hamnat i sexuell
11
exploatering. Det visar sig i studien att de kulturella värdena gällande barns bidrag till föräldrarnas finansiella situation är starkt etablerad bland dessa män.
Utöver de orsaker som tidigare nämnts till att unga män sexuellt exploateras framkommer i några studier även aspekter gällande familjesituation och tidigt sexuellt experimenterande. Reid och Piquero (2014) framhåller att uppväxt i en dysfunktionell familj där drog- och alkoholproblematik finns kan orsaka att pojkar sexuellt exploateras. Miller (2011) uppger andra orsaker till pojkars ingång till sexindustrin, exempelvis tidigt sexuellt experimenterande med andra ungdomar samt arbete utanför den formella arbetsmarknaden med andra ungdomar. Författaren beskriver även att problematiken gällande barnsexturism har en tendens att reduceras till individuella orsaksförklaringar där problematiken enbart härleds till förövaren.
Risker för män som sexuellt exploateras
En studie som genomfördes i Thailand undersöker förekomsten av HIV hos män som sexuellt exploateras samt hur livssituationen för dessa män ser ut. I studien framkommer att thailändska män som sexuellt exploateras löper hög risk att drabbas av HIV (McCamish et al, 2010). I studien framkommer även att vissa sexarbetare önskar säkrare arbetsvillkor, en miljö som främjar hälsoaspekter och som är fri från trakasserier. En säkrare arbetssituation kan dock vara svår att uppnå på grund av att det förekommer tvetydigheter kring vad en säker arbetssituation innebär. På grund av att arbetet handlar om att tillfredsställa kunden kan sexarbetaren tvingas ställa upp på diverse krav från kundens sida. Det framkommer även att sexarbetaren vanligtvis inte har möjlighet att bestämma över sin arbetssituation och har därmed inte makt att styra över vad som ska göras och vem det ska göras med. Sexarbetarna har således inte möjlighet att själva kontrollera sin arbetstillvaro. Inom en del bordeller främjas hälsoaspekten och det satsas på att göra arbetsförhållandena säkrare för sexarbetarna. Det framkommer även att vissa bordellägare uppmuntrar sexarbetarna att avvisa kunder som begär oskyddat sex (McCamish et al, 2010). En aspekt som Dennis (2008) lyfter fram är att våld ofta beskrivs som den största faran för kvinnor inom prostitution medan det finns en bild av att manliga prostituerade är fria från våld. Det framkommer dock att manliga prostituerade kan utsättas för våld både av partners, medarbetare, polisen eller av homofober som söker mål för hatbrott. Dennis (2008) skriver att “In addition, every year dozens of male sex workers are assaulted, some even murdered, by clients who thought they were getting women, or who wanted to prove that they were not ‘‘queer’’ after the transaction was over.” (s. 18).
Medvetenhet och uppfattningar kring män som sexuellt exploateras
Dennis (2008) hävdar likt Marques (2011) och McCamish, Storer och Carl (2010) att manliga sexarbetare existerar världen över men skildras däremot inte i vetenskapliga diskussioner. Dennis (2008) framhåller vidare att det i vetenskapliga diskussioner ofta föreligger förutfattade meningar om att det endast existerar kvinnliga prostituerade. Vid de tillfällen då manliga prostituerade nämns i vetenskapliga diskussioner görs det endast i förbifarten för att sedan fokusera på den kvinnliga upplevelsen av prostitution. Dennis (2008) framhåller också att striktheten i vetenskapliga studier ofta medför att stereotypa uppfattningar avfärdas, men att det i vetenskapliga diskussioner kring sexarbetare nästan uteslutande refereras till “hon” eller “kvinnan”, som om inga män säljer sex. Saewyc, Miller, Rivers, Matthews och Hilario (2013) har studerat medias framställning av sexuell exploatering av unga i Kanada. I studien nämns att diskurser i media skapas genom inklusion och exklusion av specifik information gällande vilka som sexuellt exploateras. Det framkommer exempelvis att det finns lite information om sexuell exploatering av vissa grupper såsom män, homo- och bisexuella vilket bidrar till en osynlighet av dem i media. Marques (2011) uppger att när manliga sexarbetare nämns i de vetenskapliga
12
diskussionerna fokuseras ofta på en diskurs relaterad till homosexualitet, individuell patologi samt HIV/AIDS. Uppfattningen om att manliga sexarbetare har en betydande roll avseende spridning av HIV har bidragit till att mycket forskning kretsar kring riskfyllt sexuellt beteende bland manliga sexarbetare.
I en studie gällande representation av sexuell exploatering i kanadensisk media framhålls vanligt förekommande gestaltningar fram gällande synen på kvinnor respektive män som sexuellt exploateras. En återkommande gestaltning i media av individer som sexuellt exploateras är bilden av kvinnor som offer medan män snarare ses som att de utför ett arbete (Saewyc et al., 2013). I en litteraturöversikt gällande unga mäns osynlighet i den vetenskapliga diskussionen om sexhandel framkommer i resultatet att många framhäver kvinnor som offer samt att de ofta utsätts för våld. Det framkommer även att många studier framhäver manliga sexarbetare som högavlönade med goda livsomständigheter (Dennis, 2008). I två studier som specifikt undersöker situationen för män som sexuellt exploateras beskrivs männen i båda fallen som sexarbetare eller prostituerade (Kong, 2009; Minichiello et al, 2002). I två andra studier görs ingen skillnad när det kommer till benämning och syn på män respektive kvinnor som utsätts för sexuell exploatering (Reid & Piquero, 2014; Oram, Abas, Bick, Boyle, French et al., 2016).
Avseende benämningar av manliga sexarbetare framhåller Marques (2011) att benämningarna beror på vilka sektorer männen arbetar inom såsom eskorter, massörer eller gatuarbetare. Dessa benämningar av manliga sexarbetare indikerar att deras situation kommer utifrån ett val samt att de ses mer som arbetare än offer (Marques, 2011). I Millers (2011) studie angående beach boys kan en skillnad märkas i hur pojkarna benämns gentemot tidigare nämnda studier. Pojkarna benämns i studien som offer och maktlösa inför att förändra sin situation (Miller, 2011). Personal på organisationer som riktas till pojkar som sexuellt exploateras anser att pojkarna blir fundamentalt skadade av den exploatering som de utsätts för. Vidare beskriver personal att pojkarna har brist på andra valmöjligheter för att kunna försörja sig och att de därför är involverade i sexindustrin. En del organisationer uppfattar dessa pojkar som socialt avvikande och att de lider av ett patologiskt tillstånd. Dessa faktorer, det vill säga maktlöshet, brist på andra försörjningsmöjligheter och lidande av patologiskt tillstånd, menar Miller (2011) kan leda till att pojkarna förblir i ett konstant utanförskap. Pojkarna själva instämmer med att denna syn på dem som offer förekommer från andra i samhället, dock uppfattar majoriteten av pojkarna sig själva som förövarna. Pojkarna uppfattar att de är orsaken till att turisterna köper sex och om de inte skulle sälja sex skulle heller inte turisterna vara intresserade av att köpa sex (Miller, 2011).
Maskulinitet och sexualitet kopplat till män som sexuellt exploateras
Dennis (2008) framhåller att en orsak till att män som sexuellt exploateras inte skildras i vetenskaplig forskning, kan vara den manliga överordningen. Vid vetenskapliga diskussioner om sexarbetare läggs ofta fokus på patriarkatet, hur män objektifierar, förtrycker och degraderar den kvinnliga kroppen. Dennis menar att män gör detta i vetenskapliga diskussioner för att öka deras politiska, sociala och ekonomiska dominans. Med utgångspunkt i att män överordnas kvinnor blir prostitution en form av slaveri eller nedgradering även om det är inramat som arbete (Dennis, 2008). Den sociala konstruktionen av manlighet framställer män som bland annat sexuellt omättliga och påverkas mindre av smärta i jämförelse med kvinnor. Därmed utesluts kvinnor från att ha rollen som förövare men även män från att ses som exploaterade eller viktimiserade (Richards & Reid, 2015). Kong (2009) framhåller att manlig prostitution ses som en underordnad form av maskulinitet på åtminstone fyra sätt eftersom idéen om hegemonisk maskulinitet, det vill säga en form av överordnad maskulinitet, bottnar i att: 1. en människas
13
kropp inte ska säljas, 2. en man borde vara autonom och rationell, 3. en man borde vara ett aktivt medel, inte ett passivt föremål samt 4. en manskropp borde uppvisa hälsa och fysiskt välbefinnande. Enligt Kong skulle manlig prostitution bryta mot samtliga av dessa punkter och på så sätt ses som en underordnad form av maskulinitet. Kong (2009) framhåller vidare att prostitution anses vara ett yrke som traditionellt involverar kvinnor samt att prostituerade förväntas inneha egenskaper som att uppföra sig respektfullt, vara passiv och underordnad. Dessa egenskaper kolliderar med idéen om hegemonisk maskulinitet som innefattar autonomi, självförtroende, kompetens och makt (Kong, 2009). Att män skulle vara offer och att en kvinna skulle vara förövare menar Richards och Reid (2015) kan ses som en psykologisk omöjlighet, där manlig prostitution mer ses som en möjlighet för mannen än en form av exploatering.
Vidare framhåller Dennis (2008) att flera studier lyfter fram manliga sexarbetares sexuella läggning som en aspekt för analys när det bland annat kommer till att jämföra mäns och kvinnors utsatthet för sexuell exploatering. Författaren framhåller att mycket forskning gällande kvinnor inom sexindustrin inte efterfrågar kvinnornas sexuella läggning då ett antagande görs att de är heterosexuella. Dennis (2008) uppger vidare att studier gällande män inom sexindustrin konstant frågar efter mäns sexuella läggning. I Marques (2011) litteraturstudie framkommer att många studier förklarar och förstår manliga sexarbetares situation utifrån en förutfattad mening om att de är homosexuella. Anledningen till att många studier utgår från denna idé är på grund av att deras kunder till största del är män och att de därmed utför samkönad sexuell aktivitet. Marques konstaterar att de studier som nämns i litteraturstudien inte belyser det faktum att många manliga sexarbetare kan identifiera sig som heterosexuella trots att de utför samkönad sexuell aktivitet. Marques (2011) framhåller även att några forskare anser att manliga sexarbetares sexualitet bör förstås genom deras självidentifikation snarare än genom deras handlingar. Detta skulle utmana binära kategoriseringar av heterosexualitet och homosexualitet samt dekonstruera idéer om att samkönad sexuell aktivitet innebär en homosexuell självidentifiering.
I en studie som undersöker manliga sexarbetare på de karibiska öarna framkommer att det finns skillnader i relationen mellan sexarbetare och sexköpare beroende på om sexköparen är man eller kvinna. Författarna betonar att till skillnad från män som köper sex av kvinnor anses kvinnliga sexköpare och manliga sexarbetare oftare ha en mer jämlik relation karaktäriserad av romans och intimitet (Richards & Reid, 2015). Miller (2011) framhåller, i sin studie gällande så kallade beach boys i Sri Lanka, skillnader i relationer mellan sexarbetare och sexköpare beroende på om sexköparen är man eller kvinna. I Millers studie framkommer att i situationer där sexköparna är män förekommer ofta mer långvariga relationer och att de manliga sexköparna exempelvis kan erbjuda möjligheter att köpa land, hem, gästhus eller restauranger byggda i pojkarnas namn. Avseende relationer med västerländska kvinnliga sexköpare kan erbjudanden i form av giftermål och flytt utomlands förekomma (Miller, 2011).
I en studie där intervjuer gjordes med manliga burmesiska sexarbetare i Chiang Mai, Thailand, framkommer att majoriteten av männen inte identifierar sig som homosexuella eller attraherade till män (Ferguson, 2014). En manlig sexarbetare från Burma berättar i en intervju att “Back in the Shan state, there are no ke men. We learned about this after coming to Thailand” (Ferguson, 2014, s. 26). Ke är det thailändska ordet för homosexuell och det framkommer att majoriteten av kunderna till de burmesiska sexarbetarna är homosexuella thailändska män följt av utländska män och sedan thailändska kvinnor. En av respondenterna uppger i studien att han finner det lättare att ha sex med kvinnor och att han behöver vara berusad för att kunna ha sex med män (Ferguson, 2014). Minichiello et al. (2002) undersöker karaktäristiska drag hos manliga sexarbetare i tre australiska städer. I studien efterfrågas sexuell läggning och det framkommer
14
att mer än hälften av deltagarna identifierade sig som homosexuella. I Kongs (2009) studie angående manliga kinesiska sexarbetare, framkommer att majoriteten var homosexuella medan en del uttryckte en ambivalens gällande sin sexuella läggning. Bland de män som uttryckte en ambivalens uttryckte en del av dem att de ”testade” sin sexuella läggning genom att sälja sex till män. Kong drar slutsatsen att detta kan vara en copingstrategi som männen använder för att hävda att de säljer sex frivilligt och att det är ett rationellt val de gjort. Miller (2011) har gjort en studie kring beach boys i Sri Lanka. Genom intervjuer med dessa unga pojkar och män framkommer det att många av dem har tidigare erfarenheter av sexuella samkönade relationer med jämnåriga. Det framkommer att två tredjedelar av alla tonårspojkar i Sri Lanka rapporteras ha engagerat sig i sexuella aktiviteter med andra pojkar.
Summering av tidigare forskning
Sammanfattningsvis kan konstateras att generella orsaker till att människor sexuellt exploateras är fattigdom, brist på försörjningsmöjligheter samt illegal migration. Andra orsaker som framkommer i tidigare forskning till att män sexuellt exploateras är brist på utbildning, dysfunktionell familjebakgrund samt drog- och alkoholproblematik. En orsak som framkommer i just Thailand är de kulturella förväntningarna kring att barn så fort de får en inkomst förväntas bidra till familjens försörjning. När det kommer till män som sexuellt exploateras visar forskning att män inte uppmärksammas i de vetenskapliga diskussionerna samt att det finns en utbredd bild av att prostituerade enbart är kvinnor. När det fokuseras på manliga sexarbetare inom forskning görs det ofta i en diskurs relaterad till homosexualitet, individuell patologi samt HIV/AIDS. Många studier kring manliga sexarbetare utgår från att männen är homosexuella på grund av att deras kunder till största del är män, vilket utesluter det faktum att många manliga sexarbetare kan identifiera sig som heterosexuella trots att de utför samkönad sexuell aktivitet. Några studier framhåller även idéer om hur maskulinitet ofta utesluter män från att ses som offer. Manliga prostituerade refereras i högre grad till arbetare jämfört med kvinnor som mer ofta refereras till offer.
Teoretiska utgångspunkter
I följande avsnitt kommer genusteori, innefattande begreppen maskulinitet och
heteronormativitet samt begreppet inramning och stämpling beskrivas.
Genusteori
Begreppen kön, genus och sexualitet är vanligt förekommande begrepp inom feministiska teorier. Inom den feministiska teorin finns ingen enhetlig teori utan feminismen innehåller flera olika inriktningar, och därför finns inte heller en definition eller användning av begreppen kön och genus (Mattsson, 2015). Däremot är många feministiska teoretiker överens om att en uppdelning görs mellan socialt kön, vilket är ett likvärdigt uttryck för genus, och biologiskt kön. Kön-genusuppdelningen kan härledas till 50- och 60-talen och psykiatriskt arbete med transsexuella personer (Ljung, 2015). Ljung (2015) skriver att “...patienternas upplevelse av att deras kroppsliga kön inte stämde överens med det kön de upplevde i sitt psyke, ledde till att termerna kön och genus uppstod” (s. 243). Den fundamentala utgångspunkten inom kön-genusuppdelningen bottnar i antagandet om att det finns en socialt “påtvingad” uppdelning mellan könen. Denna uppdelning är ojämlik och innebär att det ena könet förtrycker det andra. Det faktum att uppdelningen är påtvingad är detsamma som att den är socialt konstruerad och därmed separerad från de biologiska skillnaderna mellan könen (Ljung, 2015). Vad som är manligt respektive kvinnligt har visats vara föränderligt över tid, vilket i sig kan vara ett bevis på att våra föreställningar kring kön är socialt konstruerade (Mattsson, 2015). Kön konstrueras genom att vi bland annat uppmärksammar, synliggör eller osynliggör önskade respektive
15
oönskade beteenden. Genom vårt agerande, där vi upprepar och repeterar vissa handlingar som är könsnormerande, bidrar vi till att upprätthålla konstruktioner av kön (Mattsson, 2015).
Hirdman (2003) har utformat teorier om genus och har myntat begreppet genussystemet där diverse maktaspekter mellan könen belyses. Hirdman lägger fokus vid beroendeförhållandet mellan kvinnor och män och betonar att makt ständigt är närvarande inom genussystemet där olika maktmekanismer upprätthåller en könsordning där kvinnor är underordnade män. Enligt Hirdman finns två logiker som är centrala inom genussystemet vilka är isärhållning och
hierarki. Med isärhållning menas separation av män och kvinnor och med hierarki menas att
mannen utgör normen för de två könen, då män har en högre ställning. Hirdman menar att ju mer omfattande isärhållandet mellan könen är, desto självklarare och mindre ifrågasatt blir den manliga normens överordning. Mattson (2015) skriver även att kvinnor förväntas befinna sig i det privata och män i det offentliga, detta på grund av att det manliga är norm och det män gör värderas därför högre än det kvinnor gör.
Maskulinitet
Män har inom feministisk teori uppmärksammats mindre än kvinnor då det ofta funnits ett kvinnoperspektiv bland feministiska teoretiker. Feminismen har dock gått från ett kvinnoperspektiv till ett mer omfattande genusperspektiv där män och maskulinitet har fått alltmer uppmärksamhet (Mattsson, 2015). Mattsson (2015) framhåller att det inte är helt enkelt att teoretisera maskulinitet då män och maskulinitet ofta utgjort norm och på så sätt har mannen gjorts könsneutral i förhållande till kvinnan som setts som avvikande. Exempel som Mattsson ger på hur mannen gjorts könsneutral kan uppmärksammas genom att flera saker i samhället är maskulint kodade utan att vi tänker på det. Mattsson (2015) lyfter fram exempel på hur titlarna läkare och advokat ses som manligt kodade yrken utan att det egentligen finns något i ordet som indikerar att det är mansyrken.
Maskulinitetsforskaren Connell (1995) har utformat begreppen hegemoni, underordning och
medlöperi för att beskriva vilka olika positioner maskulinitet kan inta. Den hegemoniska maskuliniteten innebär den dominerande formen av maskulinitet både i förhållande till kvinnor
men också andra former av maskulinitet. Connell understryker att hegemoni uppstår i en samverkan mellan kulturella föreställningar och strukturella maktinstitutioner. Med
underordning menar Connell de män som inte lyckas leva upp till den hegemoniska
maskuliniteten, exempelvis män med invandrarbakgrund, homosexuella eller män från arbetarklassen. Connell menar att det är få män som faktiskt lyckas inta den hegemoniska maskuliniteten och att många män befinner sig i den underordnade positionen. Enligt Connell (1995) kan majoriteten män dra nytta av denna könsmaktsordning då de har fördelar jämfört med kvinnor oavsett om de ingår i den hegemoniska maskuliniteten eller ej. Det är just det som begreppet medlöperi handlar om, att män generellt drar nytta av kvinnors underordning. Hegemonibegreppet kan alltså förklaras som ett sätt att beskriva hur underordnade grupper tolkar sin situation med överordnade gruppers tolkningsram där det överordnade, alltså det hegemoniska, står för det självklara och det naturliga. De som är underordnade är alltså de som avviker från det överordnade vilket i det aktuella fallet är de som avviker från idéen om den hegemoniska maskuliniteten (Connell, 1995). Connell understryker dock att det är viktigt att förstå dessa aspekter kring maskulinitet i förhållande till andra kategorier som sexualitet, klass och etnicitet.
Heteronormativitet
Att leva i en heterosexuell relation anses vara det mest naturliga och självklara och något som ger en överordnad position i samhället gentemot andra former av sexuella relationer (Mattsson,
16
2015). Heteronormativitet är ett begrepp som används för att beskriva hur heterosexualitet görs till norm och på så sätt överordnas andra sexualiteter. Begreppet heteronormativitet lägger fokus vid hur normer kring sexualitet framställs genom bland annat lagstiftning, strukturer och relationer. På så sätt har begreppet heteronormativitet en vidare innebörd än heterosexualitet som fokuserar på människors sexuella handlingar. Heteronormativitet påverkas på flera sätt av hur bland annat media och filmer framställer relationer vilket exempelvis kan påverka de förväntningar socialarbetare har på sina klienter och det bemötande de får. Heterosexualitet uppmärksammas ständigt som norm i vårt samhälle och tvingar de som inte innefattas av den att tystas ned alternativt vara överdrivet tydliga, varav det senare kan tolkas provokativt då det går emot den rådande heterosexuella normen (Mattsson, 2015). Mattsson (2015) skriver att “När heterosexualiteten görs till norm kommer den att framstå som naturlig, medan andra sexualiteter framstår som onormala eller sjuka” (s. 71).
Ett begrepp som myntades av Judit Butler för att beskriva heteronormativitet är den
heterosexuella matrisen (Arvidsson & Henriksson, 2012). Den heterosexuella matrisen utgår
från att det finns två kön, män och kvinnor, samt att män endast känner erotisk dragning till kvinnor och att kvinnor endast känner erotisk dragning till män. Enligt Butler har den heterosexuella matrisen en nära relation till genus, då hon menar att genus konstrueras heterosexuellt och på så sätt påverkas av de föreställningar som finns kring biologiska kön. Ett exempel på hur den heterosexuella matrisen och genus påverkar varandra är att män kan antas bete sig på ett visst sätt för att attrahera kvinnor, på så sätt kan heterosexualiteten tolkas vara en del i att vara man (Arvidsson & Henriksson, 2012). En ytterligare konsekvens av den heterosexuella matrisen är att kvinnor antas tycka om att bli uppvaktade av män samt att män antas tycka om att uppvakta kvinnor. Butler problematiserar dessa föreställningar genom att konstatera att den heterosexuella matrisen ofta är mer än beskrivningar av relationer mellan människor. Butler menar att det problematiska med den heterosexuella matrisen är att den fungerar som kriterium för hur män respektive kvinnor förväntas vara och agera. Att den heterosexuella matrisen fungerar som kriterium, leder till att andra föreställningar gällande genus och sexualiteter utesluts och ses som avvikande (Arvidsson & Henriksson, 2012).
Inramning
Inramning är ett begrepp, formulerat av Goffman, som handlar om hur vi uppfattar och definierar vår verklighet (Arvidsson & Johansson, 2017). Inramning innebär enligt Goffman att verkligheten är relativ och påverkas av den kontext människan befinner sig i, på så sätt kan uppfattningar om verkligheten innefatta olika inramningar. Inramningen för en specifik situation utgör grunden för hur individer uppfattar sig själva och andra individers beteende och agerande. Inramningsbegreppet kan bidra till en djupare förståelse för människors agerande inom en specifik kontext eller gruppsituation. Vid de situationer då människor möter nya sociala miljöer söker de nå en förståelse för det sociala sammanhangets spelregler, detta för att veta hur de ska agera i enlighet med spelreglerna för att på så sätt inte utmärka sig (Arvidsson & Johansson, 2017). Inom olika sociala sammanhang utgör inramningen grunden för hur människor beter sig och förstår varandras beteenden. Den sociala situationens inramning utgör således det sociala sammanhangets spelregler. För att förstå den sociala omvärlden ägnar sig människor ständigt åt att rama in diverse sociala sammanhang. Begreppet inramning antyder att individers inramning av sociala situationer är en ständigt pågående process vid social interaktion (Arvidsson & Johansson, 2017).
Goffman (1974) framhåller att den sociala omvärlden och dess varierande miljöer kan tolkas på olika sätt. Vad som pågår i interaktionen människor emellan kan förstås på olika vis. En fundamental frågeställning inom inramningsbegreppet är “vad är det som försiggår här?”. På
17
grund av att inramningen för ett visst skeende kan tolkas på olika sätt kan individer ha olika uppfattningar och svar på frågan om vad som försiggår i den givna situationen. Goffman (1974) menar att begreppet inramning bland annat syftar till att beskriva huruvida gruppkulturer genereras utifrån den sociala inramningen. Inom diverse sociala grupper skapas mönster och informella regler som anvisar huruvida individerna inom gruppen förväntas förhålla sig och vara gentemot varandra. Vidare kan inramningen bidra till utformning av värderingssystem och åsikter inom gruppen och dess kultur. Goffman framhåller underliggande kontroverser gällande normalitet. Vad som anses vara normalt är föränderligt och kan variera beroende på sammanhangets inramning (Goffman, 1974).
Stämpling
Ett begrepp som kan ses som kompletterande till inramningsbegreppet är begreppet stämpling. Begreppet stämpling förklarar hur en individs avvikande beteende är kopplat till samhällets kultur, normer och värderingar (Berg, 2015). Det är alltså inte individen som har ett avvikande beteende i sig utan det avvikande beteendet skapas utifrån de rådande samhällsnormerna och sociala interaktioner. På grund av att individen inte följer samhällets rådande normer som anvisar hur denne ska se ut, agera eller tänka stämplas individen av andra som avvikande. Denna stämpling sker genom en relationell process där gruppen eller samhället genom social kontroll, det vill säga olika former av belöning och bestraffning, försöker få en avvikande individ att agera utefter de rådande normerna. Om individen inte responderar på detta sker en stämpling av individen från det övriga samhället och individen anammar en identitet som bottnar i att vara avvikande utifrån de rådande samhällsnormerna (Berg, 2015).
Berg (2015) lyfter fram Scheffs verk Being mentally ill där han undersöker hur sociala interaktioner producerar schizofreni. Förväntningar från samhället och gruppen som den blivande schizofrene tillhör skapar en ond cirkel där hen hindras att ta sig ur på grund av ett system av belöningar och bestraffningar. Den schizofrene rättar sig till slut efter de förväntningar som samhället har och skapar därmed en identitet som schizofren. En del i stämplingsprocessen är identitetsutveckling då avvikande beteende inte enbart handlar om handlingar utan också om uppfattningar. Med uppfattningar menar Berg (2015) att en individ allteftersom börjar identifiera sig själv som avvikande. Att identifiera sig själv som avvikare behöver inte enbart ha en negativ klang utan kan uppfattas positivt om den som avviker finner sammanhang där avvikelsen inte uppfattas negativ. I och med att någon blir stämplad som avvikande innebär det att någon även har makten att stämpla. Grupper i toppskiktet som uppfyller normerna har makt att kunna stämpla andra individer och grupper som avvikande. De som blir stämplade som avvikande tillskrivs därmed en lägre social position och har på så sätt även mindre makt i samhället. Genom stämpling skapas subkulturer, vilket innebär att en grupp med gemensam avvikelse från de dominerande normerna skapar en gemensam identitet. I subgruppen blir det som anses vara avvikande från övriga samhället en norm (Berg, 2015).
Teorisammanfattning
Genusteori lyfter fram hur sociala konstruktioner av kön leder till olika förväntningar mellan män och kvinnor samt en ojämlik relation dem emellan. Begreppet maskulinitet beskriver ideala förväntningar om hur en man bör vara samt hur dessa påverkar män som inte lever upp till dessa förväntningar. Heteronormativitet beskriver i sin tur hur heterosexuella relationer utgör normen och överordnas andra sexualiteter. Då tidigare forskning påvisat att det föreligger en bristande medvetenhet gällande manliga sexarbetare samt att många förväntar sig att sexarbetare är kvinnor kan det tänkas vara relevant att tillämpa genusteori som verktyg för analys av studiens resultat. Genusteori kan därför tänkas bidra till förståelse för den bristande medvetenheten samt
18
för livssituationen hos män som sexuellt exploateras. Begreppet inramning syftar till att beskriva hur individer uppfattar olika fenomen beroende på den aktuella kontexten. Inramning kan på så sätt tänkas komplettera genusteori som analysverktyg då det kan tillämpas för att analysera fler aspekter såsom exempelvis kultur och social kontext. Begreppet stämpling syftar till att beskriva hur individer som inte följer samhällets rådande normer blir stämplade som avvikande. Stämpling kan, till skillnad från inramning, tänkas vara relevant för hur att analysera hur männens livssituation påverkas av rådande normer.
Metod
I följande avsnitt kommer studiens metodval presenteras innefattande forskningsmetod,
litteratursökning, urval, intervjuer, bearbetning av data, validitet och reliabilitet, etiska aspekter samt metoddiskussion.
Forskningsmetod
Fejes och Thornberg (2009) framhåller att kvalitativ forskning kännetecknas av insamlandet av djupgående information och närhet till datamaterialet. Forskare som bedriver kvalitativa studier beskriver vanligen verkligheten genom ”orddata”. Med orddata menas data som utgörs av språkliga utsagor, exempelvis fältanteckningar, nedtecknade beskrivningar av sociala samspel, företeelser eller inspelade intervjuer. Kvalitativ forskning syftar till att förstå det fenomen som analyseras. Kvalitativa studier innebär alltså en strävan efter att nå en djupare förståelse för en viss företeelse eller ett specifikt fenomen (Fejes & Thornberg, 2009). På grund av att föreliggande studie syftar till att undersöka hur socialarbetare i Thailand uppfattar de unga männens livssituation bedömdes kvalitativ metod vara mest lämplig för att uppfylla studiens syfte. Kvalitativ metod bedömdes möjliggöra för föreliggande studie att inhämta data som innehöll socialarbetares uppfattningar, upplevelser och synsätt angående unga män som sexuellt exploateras.
Inom kvalitativ forskning är den vanligaste datainsamlingsmetoden intervjuer där respondenterna öppet får berätta om det som studien avser undersöka (Bryman, 2011). I föreliggande studie har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Bryman (2011) beskriver att semistrukturerade intervjuer innebär att forskaren utgår från en intervjuguide med någorlunda specifika teman. Forskaren är dock fri att kunna ställa följdfrågor som inte finns med i intervjuguiden och respondenterna har stor frihet att kunna utforma sina svar. Bryman uppger att semistrukturerade intervjuer syftar till att undersöka hur respondenten uppfattar och tolkar olika frågor och fenomen. Vidare framhåller Bryman att semistrukturerade intervjuer lämpar sig särskilt om intervjuerna ska genomföras av flera personer. Att använda semistrukturerade intervjuer till föreliggande studie har ansetts vara mest lämpligt då det ger möjlighet att undersöka hur socialarbetare uppfattar och förstår livssituationen för unga män som sexuellt exploateras samt attityder riktade mot målgruppen. En ytterligare fördel med den semistrukturerade intervjun är att den ger en viss frihet för respondenten att kunna svara utan att behöva vara låst av intervjufrågorna. På så sätt möjliggör det för respondenterna att föra fram sin uppfattning av unga män som sexuellt exploateras, vilket kan tänkas gagna studien på så sätt att risken att respondenternas svar påverkas av forskarnas sätt att ställa frågor reduceras.
Litteratursökning
För att kartlägga det nuvarande kunskapsläget söktes forskning gällande män och pojkar som sexuellt exploateras, framförallt i Asien då syftet var att undersöka situationen för unga män som sexuellt exploateras i Thailand. Sökning av forskning genomfördes i databaserna
19
Sociological Abstract och Social Service Abstract och sökord som (sex trafficking) AND (male victims), (sexual exploitation) AND (male victims), (male sex workers) och (male prostitutes) användes. De inklusionskriterier som användes var artiklar som: var peer-reviewed, berör män (eller män och kvinnor) som utsatts för sex trafficking eller sexuell exploatering, studier från hela världen samt alla åldrar (såväl under som över 18 år). Exklusionskriterier som användes var: artiklar där männen var förövare, sexuellt utnyttjande på internet eller online samt artiklar som berör andra former av exploatering såsom arbetskraftsexploatering och droghandel. Under sökningens gång framkom ganska tidigt att detta var ett område som bedrivits lite forskning inom. Tanken var från början att främst inkludera studier som utförts i Asien men med tanke på att det bedrivits lite forskning inom området gjordes valet att bredda sökningen och även inkludera studier som utförts i andra delar av världen. Vid val av studier har därför reflektion skett kring deras relevans beroende på kontext och det finns en medvetenhet kring att den geografiska och kulturella kontexten kan påverka studiernas betydelse i sammanhanget. Genom sökning i databaserna valdes de artiklar som uppfyllde kraven och ansågs relevanta. Vidare hittades ytterligare artiklar genom sökning i referenslistor på de redan valda studierna. Övrig litteratur som använts i studien är inhämtad på Örebro universitetsbibliotek.
Urval
Studien har utgått från ett så kallat bekvämlighetsurval när det kommer till att nå de respondenter som deltog i studien. Bryman (2011) skriver att bekvämlighetsurval är ett så kallat icke-sannolikhetsurval vilket innebär att urvalet inte görs utifrån någon vedertagen sannolikhetsprincip. Vidare skriver Bryman att bekvämlighetsurval innebär att de respondenter som för tillfället finns tillgängliga för forskaren väljs ut att delta i studien. Bryman uppger att denna form av urval är vanligt förekommande vid exempelvis organisationsstudier. I föreliggande studie var respondenterna och organisationen sedan tidigare kända genom att en av författarna haft sin praktik under utbildningen på den aktuella organisationen. Då de respondenter som deltagit i studien sedan tidigare var kända för oss och därmed var lättillgängliga för att delta i studien kännetecknar det ett bekvämlighetsurval. Då syftet med studien är att undersöka hur socialarbetare inom en icke-statlig organisation som arbetar med unga män som sexuellt exploateras uppfattar den beskrivna målgruppen bedömdes bekvämlighetsurval vara en lämplig urvalsmetod. I studien har sju socialarbetare, varav fyra män och tre kvinnor, inom en organisation som riktas mot unga män som sexuellt exploateras intervjuats. De flesta av socialarbetarna hade arbetat på organisationen under en lång tid. En respondent hade arbetat under en kort tid på organisationen men hade tidigare erfarenhet av socialt arbete och av att arbeta med män som sexuellt exploateras.
Intervjuer
Vid genomförandet av intervjuerna utgick vi från en intervjuguide. Bryman (2011) beskriver att en intervjuguide kan innebära en uppsättning teman över de områden som intervjun avser behandla. Det kan även innebära en lista över vilka frågeställningar som ska ställas. För att nå relevant information i enlighet med studiens syfte kategoriserades studiens frågeställningar in i olika delområden som sedan kom att utgöra intervjuguiden. Dessa delområden är; vad som
orsakar de unga männens ingång till sexindustrin, männens nätverk, eventuella risker, behov
hos målgruppen, medvetenhet i samhället kring manliga sexarbetare i det thailändska samhället samt attityder riktade till målgruppen. Ovan nämnda delområden operationaliserades i diverse delfrågor och kom att utforma en intervjuguide. I intervjuguiden utformades även frågor gällande eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga sexarbetare för att göra det möjligt att undersöka manliga sexarbetares livssituation ur ett genusperspektiv. Detta då genusteori är en del av studiens teoretiska ramverk och för att möjliggöra analys av studiens resultat utifrån
20
ett genusperspektiv. Intervjuguiden utgjorde sedan en prototyp för intervjuerna. Med samtycke av respondenterna spelades intervjuerna in och intervjumaterialet transkriberades efteråt. Bryman (2011) uppger vidare olika anledningar till att spela in och transkribera intervjuer. Han menar att inspelning och transkribering bidrar till förbättrat minne gällande intervjuförfarandet. Tillvägagångssättet framhålls även vara positivt på grund av att upprepade genomgångar av intervjumaterialet kan genomföras (Bryman, 2011). Vid intervjuerna deltog även en tolk som översatte från engelska till thailändska samt från thailändska till engelska.
Bearbetning av data
Efter att intervjumaterialet hade transkriberats påbörjades en sammanställning av resultatet genom att använda tematisk analys. Bryman (2011) förklarar att tematisk analys innebär att centrala teman och subteman skapas genom noggrann och upprepad läsning av det material som utgör studiens data. I föreliggande studie skapades centrala teman utifrån studiens syfte och de frågeställningar som låg till grund för bearbetningen av datamaterialet. De olika temana är;
orsaker, nätverk, risker, behov, medvetenhet i samhället och attityder. Bryman (2011) uppger
att vid tematisk analys finns diverse aspekter som är relevanta att söka efter såsom; Repetitioner, metaforer och analogier, övergångar, likheter och skillnader, språkliga kopplingar, saknade data och teorirelaterat material. Dessa aspekter har använts för att sammanställa de olika temana i resultatet. När sammanställning av resultatet utförts genomfördes därefter en analys kopplat till studiens teoretiska ramverk. Delarna av resultatet som analyserades var antingen framträdande mönster eller utsagor som berörde vissa aspekter som återfanns i det teoretiska ramverket. Maskulinitet och heteronormativitet har tillämpats för att analysera hur förväntningar kring kön och sexualitet påverkar männens livssituation. Begreppet inramning tillämpades för att analysera kulturella fenomen och dess påverkan på män som sexuellt exploateras. Genom stämplingsteorin analyserades attityder mot män som sexuellt exploateras samt respondenternas uppfattning om männens identitet. För att analysera olikheter mellan män och kvinnor som sexuellt exploateras har idéen om sociala konstruktioner tillämpats.
Validitet och reliabilitet
Bryman (2011) framhåller att i kvalitativ forskning används ofta begreppen intern och extern reliabilitet samt intern och extern validitet. Innebörden i dessa begrepp har omformats i viss mån från ursprungsbetydelsen för att bli lämpliga inom kvalitativ forskning.
Kvale och Brinkmann (2014) förklarar att reliabilitet innefattar huruvida studien kan reproduceras vid andra tidpunkter. Författarna förklarar att inom kvalitativa studier finns det svårigheter angående reproducering då intervjurespondenter kan ge andra svar vid en annan tidpunkt. Bryman (2011) beskriver att anledningen till att det föreligger svårigheter vid reproducering av kvalitativa studier beror på att samhället är en föränderlig process, vilket medför att samhälleliga företeelser som undersöks förändras över tid. Som tidigare nämnts används begreppen intern och extern reliabilitet i kvalitativa studier. Intern reliabilitet innebär att forskningslaget kommer överens om hur det insamlade datamaterialet ska tolkas (Bryman, 2011). Föreliggande studie har en deduktiv ansats, det vill säga den teoretiska utgångspunkten för studien har bestämts innan datainsamlingen. Detta har medfört att vi varit överens gällande tolkning av data från tidig start. Bryman (2011) beskriver att extern reliabilitet innefattar i vilken utsträckning som studien kan reproduceras. I intervjuerna användes öppna frågor för att respondenterna skulle få stor frihet att utforma sina svar. Detta skulle kunna tänkas öka sannolikheten att respondenten ger ett liknande svar vid reproducering av studien då respondenten har utformat svaret själv. För att bekräfta att vi hade förstått respondenterna
21
korrekt så användes ledande frågor såsom “Du nämner att det är så här, har jag uppfattat dig korrekt?”. Kvale och Brinkmann (2014) skriver att ledande frågor kan tänkas öka reliabiliteten när de används för att bekräfta tolkningen av respondentens utsaga överensstämmer. Respondenterna kan tänkas vara formade av organisationens arbetssätt och kultur vilket kan tänkas öka sannolikheten att om studien reproduceras kommer liknande svar återges. Det är dock viktigt att poängtera det som Bryman (2011) belyser angående att samhället är en föränderlig process. Därför kan det tänkas att vid en annan tidpunkt uppfattas unga män som sexuellt exploateras på ett annat sätt och därav blir resultatet annorlunda.
Validitet innebär huruvida studien undersöker det som den avser undersöka och handlar om resultatets trovärdighet, tillförlitlighet och rimlighet (Kvale & Brinkmann, 2014). Bryman (2011) beskriver att validitet inom kvalitativ forskning med begreppen intern och extern validitet. Med intern validitet menas att det mellan forskarens observationer och teoretiska idéer ska finnas en god överensstämmelse. Vidare skriver Bryman att intern validitet brukar vara en styrka i kvalitativ forskning då forskaren ofta har möjlighet att säkerställa överensstämmelse då forskarens delaktighet i forskningsprocessen är central. I föreliggande studie har det funnits möjlighet att kunna kontrollera intervjumaterialet i efterhand. De observationer som gjorts har gått i linje med det teoretiska ramverk som tillämpats i studien. Extern validitet handlar om studiens generaliserbarhet, alltså i vilken utsträckning studiens resultat kan överföras till andra sociala miljöer. I kvalitativ forskning är extern validitet en svårighet då forskningen ofta bygger på fallstudier samt icke-sannolikhetsurval (Bryman, 2011). Föreliggande studie syftar till att undersöka socialarbetares uppfattning i en specifik organisation samt grundas på ett icke-sannolikhetsurval vilket medför att det finns begränsningar gällande studiens generaliserbarhet. Det skulle dock kunna tänkas att resultatet till viss del kan överföras till andra organisationer med samma målgrupp. På grund av att studien genomförs i en thailändsk kontext finns det en begränsad möjlighet att generalisera resultatet till andra länder, dock kan det tänkas finnas möjlighet att överföra resultatet till närliggande länder där kontexten är liknande.
Forskningsetiska aspekter
Vid studiens början togs beslut om att fokusera på socialarbetares uppfattningar av målgruppens livssituation. Information har således samlats in från sekundärkällor och inte från de som utgör den primära källan, det vill säga unga män som sexuellt exploateras. Om vi istället skulle valt att intervjua män som sexuellt exploateras hade det kunnat innebära en risk för att utsätta dem för press vid intervjutillfällena. Detta med anledning av att frågor som ställs kan väcka obehagliga minnen hos respondenterna eller att respondenterna känner sig pressade att svara på frågor som de egentligen inte vill svara på. Beslutet att intervjua personal togs bland annat för att undvika etiska dilemman som kan uppstå i samband med datainsamling. Vid sökande av respondenter togs kontakt med ledaren för den organisation där studien genomfördes, därefter valde hon ut sju personer som vi sedan intervjuade. Ledaren för organisationen informerades om syftet med studien och intervjuerna, och förde detta vidare till respondenterna. Innan intervjuerna genomfördes, skickades ett informationsbrev till tolken, vi var dock inte säkra på att denna information framgick till respondenterna. På grund av att vi inte kunde vara säkra på att respondenterna fått information om sina rättigheter, uppstod ett etiskt dilemma gällande vad de på förhand informerats om och vad de inte informerats om. Av denna anledning var det av stor vikt att upplysa respondenterna om deras rättigheter i samband med intervjuerna. Mötet med respondenterna inleddes därför med att vi berättade om innehållet i informationsbrevet och upplyste dem om deras rättigheter. Respondenterna informerades även om möjligheten att avbryta intervjun om de önskade detta.
