Hur stress bland sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten

Examensarbete, 15hp

Hur stress bland sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten

Författare: Tajma Arifovic och

Dominik Uremovic

Handledare: Christina Engvall

och Hanna Holst

Examinator: Sylvi Persson Termin: HT19

Titel Hur stress bland sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten

Författare Tajma Arifovic, Dominik Uremovic

Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Handledare Christina Engvall, Hanna Holst

Examinator Sylvi Persson

Adress Linneuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap 351 95 Växjö

Nyckelord Patientsäkerhet, sjuksköterska och stress

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Negativ arbetsrelaterad stress har en negativ inverkan på sjuksköterskor och deras förmåga att utföra arbetsuppgifter, vilket leder till att bristfälliga beslut fattas.

Syfte: Att beskriva hur stress bland sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades utifrån Evans kvalitativa analysmetod.

Resultat: Efter analysen framkom två teman och fem subteman. Första temat Brister i omvårdnaden beskriver att stress ökade risken för misstag, vilket ledde till brister i

kommunikation och informationsöverföring. Viktig information förbisågs och sjuksköterskor fick inte en fullständig bild av patientens hälsotillstånd. Sjuksköterskor upplevde tidspress som ett hinder för att kunna ge en god vård till patienter. Andra teman Medicinska

konsekvenser och risker beskriver att en stressad situation ledde till att patientsäkerheten

minskades, som resulterade i negativa konsekvenser för patienter såsom felaktig

Innehållsförteckning

1. BAKGRUND 1

1.1 Stress 1

1.2 Negativ arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor 1

1.3 Patientsäkerhet 2

1.4 Koppling mellan stress och arbetsmiljö 2

2. TEORETISK REFERENSRAM 3 2.1 Krav-kontroll-stödmodellen 3 2.2 Livsvärld 3 3. PROBLEMFORMULERING 4 4. SYFTE 4 5. METOD 5 5.1 Design 5 5.2 Datainsamling 5 5.3 Urval 5 5.4 Analys 6 5.5 Etiska överväganden 7 6. RESULTAT 8 6.1 Brister i omvårdnaden 8

6.1.1 Kommunikationsbrist mellan sjuksköterska och patient 8 6.1.2 Bortprioriteringar av omvårdnadsuppgifter 9 6.1.3 Icke-delaktigt vårdande och objektifiering av patienten 9

6.2 Medicinska konsekvenser och risker 9

6.2.1 Felaktigheter i läkemedelshanteringen 9 6.2.2 Brister i rapportering mellan vårdpersonal 10

7. DISKUSSION 10

7.2 Resultatdiskussion 11

7.2.1 Kommunikationsbrist mellan sjuksköterska och patient 11 7.2.2 Bortprioriteringar av omvårdnadsuppgifter 12 7.2.3 Felaktigheter i läkemedelshanteringen 12 8. SLUTSATS 13 REFERENSER 14 BILAGOR Bilaga 1. Artikelsökning Bilaga 2. Granskningsmall

1

1. BAKGRUND

1.1 Stress

Stress har genom tiderna varit väsentligt för att överleva. När människor upplever hot, startar kroppen igång stressreaktioner för att skydda kroppen. Inför en hotande situation stiger blodtryck, puls och utsöndring av stresshormoner i blodet, vilket ger en ökad

koncentrationsförmåga och extra energi. Samtidigt minskar blodflödet till mag- och tarmkanalen, vilket hämmar kroppens matsmältningsprocess. Vid stress ökar kroppens koagulationsprocess som skyddar kroppen mot en eventuell skada. Alla dessa processer som händer i kroppen är nödvändiga för att bevara hälsa vid kortvarig stress, men om dessa processer pågår länge, ökar risken för utveckling av långvarig stress, vilket ger upphov till skador i kroppen (Lundberg & Wentz, 2004).

Stress upplevs på olika sätt hos olika individer. Tydliga symtom är bröstsmärta, ångest, depression, huvudvärk och hjärtklappning. Stress ökar risk för kardiovaskulära sjukdomar, såsom hypertoni och stroke (Gregg & Twibell, 2016). Faktorer som utlöser stress är beroende av individens livsstil och stresstålighet för olika påfrestningar såsom fysiska, psykiska och psykosociala. Till fysiska påfrestningar räknas till exempel buller, ljuskänslighet och temperatur. Psykiska faktorer handlar om att ständigt sträva efter att vara tillgänglig och att inte kunna säga nej, medan krav från arbete, samt socialt nätverk relateras till psykosociala faktorer. Stress kan upplevas som positiv och negativ. Positiv stress är när kroppen utsätts för stress under en kort period, vilket leder till att prestationen höjs, immunförsvaret förstärks och minnet förbättras. En stressreaktion som pågår i kroppen under en längre tid, resulterar i att kropp och själ behöver mer tid för återhämtning, vilket leder till negativ stress (Ringsberg, 2014).

1.2 Negativ arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor

Stress bland sjuksköterskor är oundvikligt. Faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor är: arbetsbelastning, underbemanning, tidspress, relationer med andra kollegor, kommunikationsbrist, anhörigas krav om att få kontinuerlig uppdatering om patientens

2 1.3 Patientsäkerhet

Patientsäkerhet innebär att främja patienters hälsa i hälso- och sjukvården. Vård som utförs ska vara av god kvalité, respektera patientens integritet och självbestämmande, samt genomföras på ett sådant sätt att vårdskador förhindras (Socialstyrelsen, 2017). Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659) 3 kap. 2§ ska vårdgivare vidta ansvarsfulla åtgärder för att förhindra att patienter drabbas av vårdrelaterade skador.

Enligt Öhrn (2014) ska hälso- och sjukvården ha en plan över hur åtgärder vidtas när en vårdskada sker, såsom vårdrelaterade infektioner, fel administrering av läkemedel, fallskador och trycksår.

Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659) 6 kap. 1§ ska personal som arbetar i hälso- och sjukvården utföra vård utifrån beprövad erfarenhet och vetenskap.

Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor har en sjuksköterska ansvar för att skapa en trygg patientsäkerhet och ge en omsorgsfull vård, vilket innebär att en

sjuksköterska ska utföra evidensbaserad vård för att undvika vårdrelaterade skador och främja patientsäkerheten (Socialstyrelsen, 2017).

1.4 Koppling mellan stress och arbetsmiljö

En stressad arbetsmiljö är en mer förekommande orsak till att negativ stress uppstår hos sjuksköterskor. Negativ arbetsrelaterad stress ökar risken för uppkomst av brister i vården, som resulterar i att patientens säkerhet hotas och att arbetsklimatet bland sjuksköterskor blir sämre. En hög arbetsbelastning ökar ångest, stress, utbrändhet och utmattning hos

3

2. TEORETISK REFERENSRAM

Uppsatsen utgår från vårdvetenskapen med livsvärlden och Karaseks och Theorells krav-kontroll-stödmodellen som en teoretisk referensram. I litteraturgenomgången framkommer det att stress hos sjuksköterskor är något som kan påverka patientsäkerheten om sjuksköterskan utsätts för många krav på arbetsplatsen. Genom att använda livsvärlden som teoretisk referensram skapas en förståelse om patientens upplevelse av hälsa och ohälsa. Teoretiska referensramen används som utgångspunkt i diskussion.

2.1 Krav-kontroll-stödmodellen

Upplevelse av stress kan förklaras med Karaseks och Theorells krav-kontroll-stödmodellen som beskriver interaktionen mellan krav och kontroll för att kunna analysera utsatthet i arbetslivet. När det skapas obalans mellan krav och kontroll, uppstår ohälsa och psykisk belastning, det vill säga att sjuksköterskor som utsätts för många krav, men inte lyckas hålla kontroll över en situation på arbetsplatsen, löper större risk att drabbas av stress. Motsatsen beskriver att sjuksköterskor som har färre krav men hög kontroll över situationen har störst chans att behålla en god hälsa (Eriksen & Ursin, 2002). Stress på arbetet leder till att

sjuksköterskor förlorar kontroll över att vara ödmjuka, lyhörda och förmågan över att avgöra vad som är gott och ont minskar. När en sjuksköterska utsätts för stress och förlorar kontroll över en arbetssituation, hotas patientsäkerheten (Öresland & Lützén, 2014).

2.2 Livsvärld

4

3. PROBLEMFORMULERING

Stress hos sjuksköterskor är ett hälsoproblem som ökar på grund av stressiga arbetssituationer. Om en sjusköterska uttsätts för höga krav, men förlorar kontroll över en situation på arbetet, kan det leda till stress. En stressad arbetssituation utan kontroll har en negativ inverkan på sjuksköterskor och deras förmåga att utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt, vilket ökar risken för brister i omvårdnaden. Sjuksköterskor har en skyldighet att utföra evidensbaserad omvårdnad och ge en trygg och omsorgsfull vård. För att kunna ge en god och optimal vård, är det viktigt att sjuksköterskor sätter patientens livsvärld i fokus, vilket kan uppnås genom ett förhållningssätt som är hälsostödjande och integritetsbevarande. Den höga stressnivån som sjuksköterskor upplever, påverkar patientsäkerheten. Trots att det finns forskning om hur stress påverkar sjuksköterskor, är det fortfarande lite forskning om hur stress påverkar patienter och deras säkerhet. Därför är det av stor vikt att beskriva hur sjuksköterskans stressnivå påverkar patientsäkerheten.

4. SYFTE

5

5. METOD

5.1 Design

En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats genomfördes i den aktuella studien. Litteraturstudie är en sammanställning av litteratur från andras forskningsresultat som besvarar det valda syftet (Kristensson, 2014). Kvalitativ studie används för att tolka, skapa mening och förståelse i människans subjektiva upplevelse av omvärlden, samt att beskriva upplevelse av fenomenet som studeras (Forsberg & Wengström, 2015). Den kvalitativa metoden var lämplig för att belysa ämnet och skapa förståelse om vad forskningen har kommit fram till. Induktiv ansats innebär att forskaren samlar in fakta om det valda problemområdet och därefter utvecklar nya teorier, vilket betyder att forskaren går från delarna för att forma en helhet (Forsberg & Wengström, 2015).

5.2 Datainsamling

En datainsamling innebär att samla in kunskap för att få en ingående förståelse för det problem som ska studeras och utgör grunden för resultat (Forsberg & Wengström, 2015). En sökning efter relevanta vetenskapliga artiklar påbörjades i databaserna Cinahl och Pubmed, där val av dessa databaser avgörs av litteraturstudiens syfte. Cinahl och Pubmed är två av de största och mest använda databaser som innehåller både medicinsk och vårdvetenskaplig litteratur. Först identifieras nyckelbegrepp som finns i syftet och omformuleras till tydliga sökord. Användning av synonymer till sökord kompletterar sökningen i databaserna

(Kristensson, 2014). De sökord som användes för att söka vetenskapliga artiklar var; Stress, Occupational stress, Patient safety, Nursing attitudes, Nursing role, Stress effects, Moral distress, Ethical challenge och Nursing care. Därefter kombinerades sökorden med AND och OR (Bilaga 1). Sökorden valdes eftersom de var lämpliga att besvara syftet.

5.3 Urval

Inklusionskriterierna var kvalitativa vetenskapliga originalartiklar, “peer review”, utgivningsår inte äldre än 12 år, tidsintervall från år 2007-2019. Vetenskapliga artiklar baserades på allmänsjuksköterskor, hur patientsäkerheten påverkades av en stressad sjuksköterska, samt artiklar på engelska. Ingen geografisk avgränsning gjordes. Exklusionskriterier var att utesluta review-artiklar och artiklar som handlade om andra professioner än sjuksköterskeprofessionen.

Urvalsmetoden som används vid kvalitativ litteraturstudie syftar till att finna lämpligt material som svarar mot syftet (Forsberg & Wengström, 2015). Först lästes artiklarnas titel och sammanfattning igenom för att få en uppfattning om de var relevanta för det valda syftet. Efter artikelsökning valdes 20 artiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av en modifierad granskningsmall av Forsberg och Wengström (2015) (Bilaga 2). Modifieringen innebär att frågorna har omformulerats av författarna till den aktuella studien, utan att ändra deras innehåll så att frågorna i granskningsmallen blir mer förståeliga. Syftet med

kvalitetsgranskningen var att bedöma vilka artiklar som var trovärdiga och med högst kvalité (Kristensson, 2014). Poängsättning gjordes på varje fråga i granskningsmallen som

6 5.4 Analys

Datamaterialet analyserades utifrån Evans (2002) analysmetod som består av fyra faser. I första fasen samlas data in, sedan i den andra fasen identifieras nyckelfynden. I den tredje fasen jämförs olika teman genom att identifiera likheter och olikheter i artiklarna. I den sista fasen skapas en beskrivning av fenomen med hjälp av teman och subteman genom att referera till originalartiklarna (Evans, 2002). För att identifiera nyckelfynden i datamaterialet lästes de valda artiklarnas resultat separat och enskilt av varje författare för att få en helhetsbild. Under läsningen skrevs nyckelfynd ned som sedan jämfördes för att se en överensstämmelse mellan nyckelfynden och för att få en bekräftelse på att författarna förstod innehållet i artiklarnas resultat. Nästa steg i processen var att jämföra olika teman artiklarna emellan, genom att likheter och olikheter identifierades och kategoriserades. Vid analysen av datamaterialet framkom 70 nyckelfynd som besvarade syftet och likheter och olikheter som framträdde bland nyckelfynden skapade två teman. Utifrån likheter i teman skapades fem subteman för att få en djupare förståelse av artiklarna (Tabell 1).

Tabell 1. Exempel på nyckelfynd, tema och subtema.

Nyckelfynd Subtema Tema

Kommunikationen med patienter försummades på grund av att mindre tid gavs till patienter, samt att vårdkvalitén försämrades (Chan et al., 2013).

Kommunikationsbrist mellan sjuksköterska och patient

Brister i omvårdnaden Mindre tid för patienter skapade

bortprioritering av patientens dagliga behov (Storaker et al., 2017).

Bortprioritering av omvårdnadsuppgifter

Felaktig administrering av läkemedel kunde leda till farliga konsekvenser för patienter (Berland et al., 2008).

Felaktigheter i

läkemedelshanteringen

7 5.5 Etiska överväganden

Forskningsetiska riktlinjer som används vid forskning som involverar människor finns beskrivna i Helsingforsdeklaration som innehåller etiska principer för alla som deltar i en medicinsk forskning. En av de grundläggande riktlinjer är att individen går alltid före vetenskapens intresse. För att forskning ska bedrivas, krävs ett godkännande från en etisk kommitté och att forskarna följer informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera uppgiftslämnare och deltagare om deras uppgift i forskningen, samt vilka villkor som gäller för deltagarna. Deltagandet i forskningen är frivilligt och deltagarna har rätt till att avbryta medverkan under forskningen. Att lämna samtycke innebär att deltagare har ett genuint fritt val och kontroll över sina personuppgifter, samt att de alltid har rätt att återkalla sitt samtycke.

Konfidentialitetskravet innebär att bevara deltagarnas integritet och att materialet som samlas in måste avidentifieras för att obehöriga inte ska ta del av det. Nyttjandekravet innebär att insamlade uppgifter om deltagarna endast får användas för forskningsändamål och inte för icke- vetenskapliga syften. Personuppgifterna får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde, utan bara vid medgivande av den berörda

(Helsingforsdeklaration, 2018).

Till den aktuella studien användes fråga 6 som finns tillagd i den modifierade

granskningsmallen (Bilaga 2) för att kontrollera att vetenskapliga artiklar som använts i den aktuella studien har granskats och godkänts av etisk kommitté utifrån riktlinjerna som finns i Helsingforsdeklaration.

Förförståelse

8

6. RESULTAT

Litteraturstudiens resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar och efter analysen framkom två teman; “Brister i omvårdnaden“, och ”Medicinska konsekvenser och risker”, samt fem subteman (Tabell 2). Subteman som framkom presenteras under respektive tema.

Tabell 2. Tema och Subtema

Tema Subtema

Brister i omvårdnaden

Kommunikationsbrist mellan sjuksköterska och patient Bortprioriteringar av omvårdnadsuppgifter

Icke-delaktigt vårdande och objektifiering av patienten

Medicinska konsekvenser och risker Felaktigheter i läkemedelshanteringen Brister i rapporteringen mellan vårdpersonal

6.1 Brister i omvårdnaden

Från temat “Brister i omvårdnaden“ framkom tre subteman; “ Kommunikationsbrist mellan sjuksköterska och patient“ ,“Bortprioriteringar av omvårdnadsuppgifter“ och Icke-delaktigt vårdande och objektifiering av patienten. Sjuksköterskor som hade en omfattande

arbetsbelastning och var under stress, fick inte tillräckligt med tid för att bemöta patienter utifrån ett helhetsperspektiv, vilket ledde till brister i omvårdnaden.

6.1.1 Kommunikationsbrist mellan sjuksköterska och patient

Kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter var betydelsefull för

patientsäkerheten. Stress ökade risken för misstag och ledde till brister i kommunikation och informationsöverföring. Viktig information förbisågs och sjuksköterskor fick inte en

fullständig bild av patientens hälsotillstånd, samt upplevde frustration och misslyckande över att inte kunna socialt interagera med patienter. Kommunikationsbristen var vanligast

förekommande mellan sjuksköterska och patient eftersom sjuksköterskor ägnar mer tid åt patienter än andra yrkesprofessioner. En faktor till att den sociala interaktionen försummades var tidsbrist, som resulterade i att mindre tid gavs till patienter och deras närstående, vilket hade en negativ påverkan på vårdkvalitén. En av deltagarna i studien beskrev att vårdkvalité handlade om att lyssna på patienterna, samt tillgodose deras behov för att bevara en god patientsäkerhet (Chan et al., 2013 & Eklöf et al., 2014).

”Communication and cooperation between professions and between individuals was critically

9

6.1.2 Bortprioriteringar av omvårdnadsuppgifter

Hög arbetsbelastning tvingade sjuksköterskor att göra bortprioriteringar av vissa

omvårdnadsuppgifter, vilket resulterade i en känsla av maktlöshet. Sjuksköterskor uppgav att det inte fanns möjlighet till att utföra sina arbetsuppgifter under sitt skift såsom vändning av sängliggande patienter och inspektion av hudkostym. När vissa omvårdnadsuppgifter blev försenade eller uteblev, kunde det leda till uppkomst av trycksår. Det hände även att registrering av vitala parametrar försenades eller missades, vilket resulterade i ett försenat ingripande vid en försämring av patientens tillstånd och ledde till en hotad patientsäkerhet. Sjuksköterskor beskrev hög arbetsbelastning där de fick hantera svåra situationer och slets mellan olika prioriteringar, vilket minskade möjligheten till att ge god omvårdnad (Tang et al. 2007, Winters & Neville, 2012, Enns & Sawatzky, 2016 & Carayon & Alvorado, 2007).

”Another nursing task that was regulary delayed or missed related to completing the patient observations or vital signs. The ability of registered nurses to perform this surveillance activity is important to prevent the occurrence of adverse events and to initiate prompt intervention in the condition of the patient does deteriorate.” (Winters & Neville, 2012, s.22) 6.1.3 Icke-delaktigt vårdande och objektifiering av patienten

När en sjuksköterska var stressad, upplevde patienter att de inte var tillräckligt inblandade i sin vård. Att inte bli involverad i sin vård och att bli behandlad som ett objekt, skapade negativa känslor hos patienter, såsom oro och rädsla. När patienten inte var delaktig, fick sjuksköterska inte viktig kunskap om dennes erfarenheter och upplevelser, samt kunde inte möta patientens individuella behov. Patientsäkerhet kunde inte uppnås om patienten inte erbjöds deltagande i det egna vårdandet. Det hände även att en stressad sjuksköterska inte uppmärksammade patientens verbala och icke-verbala signaler, vilket minskade patientens upplevelse av delaktighet. Patienten kände sig tvingad till att acceptera en situation där

sjuksköterskan var stressad, med frustration och ett icke-delaktigt vårdande som följd (Bishop & Macdonald, 2017, Storaker et al., 2017 & Vinckx et al., 2018).

”They did not know enough about their health care while hospitalized. Not knowing meant feeling as if they did not know anything about their care and were merely objects of

treatment”. (Bishop & Macdonald, 2017, s.83) 6.2 Medicinska konsekvenser och risker

Från temat “Medicinska konsekvenser och risker“ framkom två subteman; “Felaktigheter i läkemedelshanteringen“ och “Brister i rapportering mellan vårdpersonal“. Medicinska konsekvenser och risker uppstod till följd av yttre faktorer såsom avbrott från kollegor vid förberedelse och administration av läkemedel, samt trånga utrymmen. Medicinska risker uppstod även vid rapportering av patientens hälsotillstånd, eftersom sjuksköterskor var stressade och saknade arbetsrutiner.

6.2.1 Felaktigheter i läkemedelshanteringen

Stress i arbetsmiljön kunde leda till farliga konsekvenser för patienter, såsom felaktig

administrering av läkemedel. Sjuksköterskor hade ansvar för förberedelse och administration av läkemedel på ett säkert sätt, men en stressad arbetsmiljö hindrade sjuksköterskor att arbeta säkert. För att hantera arbetsbelastning, förberedde sjuksköterskor läkemedel i förväg och delade ut läkemedel till flera patienter samtidigt, vilket medförde risk för förväxling av läkemedel. Under förberedelse av läkemedel på en yta där det vistades fler sjuksköterskor än det ansågs få plats, stördes sjuksköterskors koncentrationsförmåga som påverkade

läkemedelshanteringen och det uppstod risk för förväxling eller feldosering av läkemedel.

10

environment...concentration are needed when preparing medications.” (Smeulers et al, 2014,

s.280). Distraktioner, konversationer och ständiga avbrott från kollegor, påverkade sjuksköterskorna att förbereda och administrera läkemedel. Förberedda läkemedel som förvarades på ett säkert sätt hade för- och nackdelar. Fördelen var att läkemedlen inte var åtkomliga för obehöriga. Däremot var nackdelen att de förberedda läkemedlen riskerade att administreras efter ordinations tid, vilket resulterade i en hotad patientsäkerhet (Berland et al., 2008, Popescu et al., 2010 & Smeulers et al, 2014).

6.2.2 Brister i rapportering mellan vårdpersonal

Hög omsättning av sjuksköterskor och bristande kompetens i kombination med tidspress påverkade hur information och rapportering av patientens hälsotillstånd vidarebefordras. Rapportering om försämringar hos patienter som utfördes av mindre erfarna och stressade sjuksköterskor, uteblev. Om en sjuksköterska missade att överrapportera viktig information under ronden, då riskerades att patientens hälsotillstånd försämras. “Patient safety was

thought to be threatened when nurses were not asserative in informing physicians about deterioration in patient's conditions”. (Jangland et al., 2017, s.327). Även patienterna som

inte hade en utarbetad vårdplan riskerade att bli sämre, då det inte fanns några mål att följa upp och uppnå (Smeulers et al., 2014 & Jangland et al., 2017).

7. DISKUSSION

En kvalitativ litteraturstudie ska fokusera på deltagarnas egna upplevelser, beskrivningar och verklighetsuppfattningar av ett fenomen (Forsberg & Wengström, 2015).

Den valda kvalitativa metoden ansågs därför vara lämplig att använda eftersom den ger en ökad förståelse kring fenomenet stress och dennes effekt på patientsäkerheten. I

litteraturstudien utgick författarna från redan insamlade datan i form av kvalitativa

vetenskapliga artiklar. En annan metod som hade varit lämplig är intervjustudie, eftersom det hade varit mer intressant att höra och få en förståelse över deltagarnas upplevelse, men det hade krävt mer tid för genomgång av etisk prövning och datainsamling. Kvantitativ metod var irrelevant att använda för att beskriva upplevelse av stress och dess påverkan på

patientsäkerheten då meningen inte var att mäta eller jämföra stress (Kristensson, 2014). Val av datamaterial i form av vetenskapliga artiklar var lämpligt, eftersom de artiklarna var baserade på intervjuer som gav direkta citat från deltagarnas upplevelse och tankar. Annat datamaterial som kunde varit intressant var observationer för att de hade kunnat ge detaljerade beskrivningar om den aktuella studiens syfte, vilket hade ökat tillförlitligheten. För att samla in material valdes databaser Cinahl och PubMed då det anses lämpligt för att finna relevanta artiklar som kunde besvarar det valda syftet. Eftersom avancerad sökstrategi skulle tillämpas, anlitades en erfaren bibliotekarie för att få en fördjupad kunskap i hur databaserna används. Detta ökade tillförlitligheten eftersom risken för felsökning minskade. Vid urvalet av

artiklarna som har publicerats i databaserna Cinahl och PubMed användes avgränsningen peer

reviewed som innebär att vetenskapliga artiklar har lästs och granskats av ämnesexperter

innan de accepteras för publicering (Kristensson, 2014).

I början av artikelsökningen valdes ett tidsintervallet på 0-10 år. Under sökningens gång hittades dock tre artiklar som var äldre än 10 år, vilket kan anses vara en svaghet eftersom forskningen inte var helt aktuell. Däremot var innehållet i dessa artiklar värdefullt för litteraturstudiens resultat, vilket var största anledningen till att tidsintervallet utökades

11

överens med de artiklarna som var inom tidsintervallet vilket stärker giltigheten.

Ingen geografisk avgränsning gjordes för att skapa ett större perspektiv av hur stress bland sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten, vilket kan öka överförbarheten av studiens resultat. En svaghet är att artiklarna från Norden var få, vilket resulterar i att det är svårt att få en överblick över hur stress bland sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten just i Norden. Vetenskapliga artiklar som valdes, kvalitetgranskades med hjälp av Forsbergs och

Wengströms (2015) granskningsmall för att stärka tillförlitligheten i den aktuella studien. För att försäkra sig om att artiklarna följer etiska riktlinjer utifrån Helsingforsdeklarationen kompletterades granskningsmallen med en fråga om etiska aspekter. Frågan anses vara

relevant då informanterna som deltog i de studierna måste ge samtycke för att kunna vara med i forskningen. Användning av denna granskningsmall har styrkor och svagheter. En styrka var att varje del i artikeln granskades detaljerat för att se om den uppfyllde kraven, vilket stärker trovärdigheten. Svagheten var att det inte fanns någon avgränsning för bedömning av låg, medelhög och hög kvalité av artiklarna, utan författarna fick själva bestämma hur

avgränsningen skulle sättas.

Analys av resultatet genomfördes utifrån Evans (2002) analysmetod som ansågs vara lämpligt att använda i den aktuella studien, eftersom denna metod skapar ett överskådligt resultat med teman och subteman. Analysen genomfördes av båda författarna vilket minskar risken av att artiklarnas resultat tolkas på ett inkorrekt sätt eller påverkas av den egna förförståelsen. Att arbeta i par anses som en styrka då reflektion och diskussion växlade mellan författarna i den aktuella studien, vilket ökar tillförlitligheten. Kristensson (2014) beskriver att personer som arbetar i par och tillsammans tolkar ett material, minimeras risken att förförståelsen kommer med i bilden vilket stärker tillförlitligheten.Att författarna använde sig av denna analysmetod för första gången anses som en svaghet. En annan svaghet är att information om Evans analysmetod endast fanns på engelska. När innehållet översätts på svenska, finns det en risk att feltolkning uppstår och att viktig information kan förloras, vilket försvagar

tillförlitligheten. Styrkan med den valda metoden var att den på ett strukturerat sätt följer fyra olika steg från datainsamling till resultatets uppbyggnad.

7.2 Resultatdiskussion

Resultatet besvarar litteraturstudiens syfte som var att beskriva hur stress bland sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten. Vid analysen av datamaterialet så framkom två teman; “Brister i omvårdnaden “, och ” Medicinska konsekvenser och risker”. Teman beskrev hur

arbetsrelaterad stress påverkade sjuksköterskor, vilket vidare mynnade ut i effekter på patientsäkerheten.

7.2.1 Kommunikationsbrist mellan sjuksköterska och patient

I resultatet framkom att stress orsakar kommunikationsbrist mellan sjuksköterskor och patienter, vilket leder till att viktig information om patientens hälsotillstånd förbises och därför är det viktigt att sjuksköterskor är fokuserade och ostörda vid informationsöverföring. Upplevd tidsbrist bland sjuksköterskor är ett hinder för patientmedverkan och när den begränsas på grund av tidsbrist då involveras inte patienter in till samtal, samt att de inte uppmuntras till att ställa frågor om sitt tillstånd.

Kommunikationsbrist på grund av stress uppstår även mellan läkare och patienter, vilket leder till att patienterna känner sig otillräckligt informerade om deras hälsotillstånd och

behandlingsplan. Patienterna får inte tillräcklig med information om sina diagnoser,

läkemedelshantering och sjukdomsförlopp, vilket leder till att patienterna känner otrygghet och brist på kontroll (Mäkinen et al., 2019, Pun et al., 2015 & Rathert, et.al, 2011).

12

brister som uppstår i kommunikationen mellan läkare och patient upplevs negativt, eftersom patienter tvivlar på läkarens kompetens och därmed känner otrygghet, samt övergivenhet. Brister i kommunikationen som råder mellan sjuksköterska och patient är mer förekommande, eftersom en sjuksköterska tillbringar mer tid med sin patient än andra yrkesprofessioner. Det betyder att nära arbete med patienter, som en sjuksköterska har, blir mer sårbart och

möjligheten till att brister i vården uppstår ökar. Patienten visar sin livsvärld genom berättelsen och då ges patienten möjlighet till eftertanke och reflexion. Genom att låta

patienten berätta om sin situation, ges möjlighet för patienten att beskriva hur ohälsa, lidande och sjukdom upplevs. För att god vårdkvalité ska uppnås måste en sjuksköterska lyssna på patientens berättelse och få en förståelse över dennes livsvärld (Ekbergh, 2012). Detta beskriver även Ramezani et al., (2019) att god kommunikation mellan sjuksköterska och patient stärker patientens livsvärld genom att en sjuksköterska lyssnar på patienten, förklarar viktig information om dennes hälsotillstånd, samt behandling. Genom att en sjuksköterska låter patienten berätta om sin livsvärld ges det möjlighet för patienten att öppna sig och uttrycka sina känslor, vilket leder till en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient.

7.2.2 Bortprioriteringar av omvårdnadsuppgifter

Resultatet visar även att sjuksköterskor är oförmögna att utföra vissa arbetsuppgifter på grund av hög arbetsbelastning, vilket leder till att omvårdnadsuppgifter uteblir eller försenas.

Bortprioritering av omvårdnadsuppgifter leder till ytterligare försämring av patientens tillstånd eftersom risken för uppkomst av vårdrelaterade skador ökar. Hög arbetsbelastning bidrar till stress hos sjuksköterskor, som resulterar i att sjuksköterskor inte involverar

patienter i den egna vården, vilket gör att de känner sig behandlade som ett objekt. Dahlberg & Segesten (2010) beskriver att en sjuksköterska måste utgå ifrån att förstå patientens livsvärld i syfte att kunna tillhandahålla optimal vård. För att en sjuksköterska ska kunna bevara patienters hälsa och åstadkomma tillfredsställelse, måste patienten vara i fokus. I det vardagliga mötet med patienter har sjuksköterska sin hälsofrämjande insats där även

omvårdnadsuppgifter ingår.

Resultatdelen visar försummning av omvårdnadsinsatser där sjuksköterskan inte stödjer patienter i hälsoprocessen på grund av stress och motsäger vård utifrån ett

livsvärldsperspektiv som författarna har valt att utgå ifrån. Stress och tidsbrist bland sjuksköterskor leder till att patientens livsvärld bortprioriteras, eftersom krav på administrativa och medicinska uppgifter ökar. Patienters livsvärld är centralt och en

sjuksköterska måste utgå ifrån att patienten är en person med mänskliga resurser såsom vilja, värdighet och ansvar. Om en sjuksköterska främjar och respekterar patientens resurser, blir vården mer effektiv (Dahlberg & Segesten 2010).

7.2.3 Felaktigheter i läkemedelshanteringen

I resultatet framkom att tidsbrist i kombination med distraktioner från omgivning leder till misstag i förberedelse och hantering av läkemedel. Administrering av läkemedel till flera patienter vid samma tidpunkt skapar stress, vilket medför risk för misstag vid

13

läkemedel, vilket hotar patientsäkerheten. Detta påverkar även en patientansvarig

allmänsjuksköterska som har ansvar att administrera läkemedel och vid misstanke om fel läkemedelsordination kan stress och oro uppstå, eftersom en sjuksköterska förlitar sig på att läkemedelsordinationen är rätt vid administreringstillfället. Detta beskriver även Öhrn (2014) att om det uppstår en misstanke om fel läkemedelsordination får en sjuksköterska aldrig ändra en läkares skriftliga ordination, utan istället återupprepa och ifrågasätta ordinationen.

Resultaten visar att sjuksköterskor utsätts för höga krav på arbetsplatsen, såsom utdelning av läkemedel till flera patienter vid samma tillfälle och omvårdnadsuppgifter som ska utföras parallellt med administrativt arbete, vilket kopplas till Karaseks och Theorells krav-kontroll-stödmodellen. Om sjuksköterskor inte kan lyckas hålla kontroll över höga krav på

arbetsplatsen, då ökar risken för brister i patientens vård. En betydelsefull faktor i Krav-kontroll-stödmodellen är socialt stöd. Sjuksköterskor behöver därför socialt stöd från

arbetskollegor för att en arbetsplats ska bli trivsam och ha en låg stressnivå. Detta kan uppnås genom en god och öppen kommunikation, återkoppling på prestationer som ökar

motivationen och avlastning vid hög arbetsbelastning (Arbetsmiljöverket, 2018).

Förslag till vidare forskning

För att öka kunskap och medvetenhet om hur stress bland sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten, behövs vidare forskning som skulle kunna bidra till att hitta lämpliga strategier för sjuksköterskor i syfte att förebygga och bevara deras hälsa för att kunna driva säker patientvård. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i vården och fungerar som en länk mellan olika professioner. Därför är det grundläggande att sjuksköterskor hanterar stressiga arbetsmoment med minimal inverkan på patientsäkerheten. I framtiden bör fler intervjustudier genomföras på allmänsjuksköterskor för att få en kunskap om hur de fungerar och reagerar i stressiga situationer, samt att utifrån intervjustudiens resultat kunna arbeta vidare

hälsofrämjande genom att erbjuda utbildning som handlar om stresshantering på arbetsplatsen för att på lång sikt kunna främja allmänsjuksköterskors hälsa och öka patientsäkerheten. Vidare forskning om hur patienternas livsvärld påverkas av sjuksköterskans stress bör utföras för att synliggöra allvaret av stressens negativa påverkan på patienter. Forskningen bör baseras på öppna intervjuer där patienterna ges möjlighet att berätta om sina upplevelser av stress hos sjuksköterskor. Framtida forskning skulle kunna hjälpa samhället att implementera innovationer i syfte att förebygga och hantera stress.

8. SLUTSATS

Stress är vanligt förekommande hälsoproblem inom vårdrelaterade yrken i stora delar av världen, vilket framkommer av uppsatsens resultat. Stressiga arbetssituationer orsakas av många olika faktorer såsom tidsbrist, hög arbetsbelastning, bristande kommunikation och avvikelser i arbetsmiljön. Sjuksköterskor som utsätts för negativ arbetsrelaterad stress kan inte ge en god vård till patienter. Arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor äventyrar

patientsäkerheten och medför brister i vården. Mer fokus behöver läggas på hur

sjuksköterskor hanterar arbetsrelaterad stress, för att i längden kan det leda till förödande konsekvenser som kan påverka patientsäkerheten och bidra till en vård utifrån ett

14

REFERENSER

Arbetsmiljöverket (2018). Psykisk ohälsa, stress, hot och våld. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtad 30 januari, 2020, från https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/

*Berland, A., Natvig, G.K. & Gundersen, D. (2008). Patient safety and job-related stress: A focus group study. Intensive and Critical Care Nursing, 24, 90-97.

*Bishop, A.C. & Macdonald, M. (2017). Patient Involvement in Patient Safety: A Qualitative Study of Nursing Staff and Patient Perceptions. Journal of Patient Safety, (13), 82-87

*Carayon, P. & Alvorado, C.J. (2007). Workload and patient safety among critical care nurses. Critical Care Nursing Clinics of North America.19(2), 121-129. doi: 10.1016/j.ccell.2007.02.001

*Chan E.A., Jones A. & Wong K. (2013). The relationships between communication, care and time are intertwined: a narrative inquiry exploring the impact of time on registered.

Journal of Advanced Nursing 69(9), 2020–2029. doi: 10.1111/jan.12064

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Livsvärld. Hälsa och vårdande i teori och praxis. (s.126-134). Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.

Donovan, R., Doody, O. & Lyons, R. (2013). The effects of stress on health and its implications for nursing. British Journal of Nursing, 22(16), 969-973.

Ekbergh, M. (2012). Tillämpning av vårdvetenskapliga begrepp i vårdandet. Wiklund-Gustin, L. & Bergbom, I (Red.). (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (s.493). Studentlitteratur AB.

*Eklöf, M., Törner, M. & Pousette, A. (2014). Organizational and social-psychological conditions in healthcare and their importance for patient and staff safety. A critical incident study among doctors and nurses. Safety Science, (70), 211-221.

doi: 10.1016/j.ssci.2014.06.007

*Enns, C-L. & Sawatzky, J-A. V. (2016). Emergency Nurses`Perspectives: Factors Affecting Caring. Journal of Emergency Nursing, 42(3), 240-245. doi:10.1016/j.jen.2015.12.003

Eriksen, H.R. & Ursin, H. (2002). Kognitiv stressteori. Ekman, R. & Arnetz, B. (Red.)(2002).

Stress: molekylerna - individen - organisationen - samhället. (s. 113). Stockholm: Författarna

och Liber AB.

Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.utgåvan), (s.117-137). Stockholm: Natur

15

Gregg, S.R. & Twibell, K.R. (2016). Experiential Learning of Holistic Stress Management in a Graduate Nursing Curriculum. Journal of Holistic Nursing, 34(3), 300-308.

doi: 10.1177/0898010115611788

Helsingforsdeklarationen (World Medical Association Declaration of Helsinki). (2018). hämtad 6 november, 2019. från: https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Heneka, N., Bhattarai, P., Shaw, T., Rowett, D., Lapkin, S.R. & Phillips, J-L. (2019).

Clinicians' perceptions of opioid error-contributing factors in inpatient palliative care services: A qualitative study. Palliative Medicine, 33(4), 430-444.

doi: 10.1177/0269216319832799

Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., Burke, K.J., Caperchione, C. M. & Gaskin, C.J. (2013). Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing

Management. 21, 638-647. doi: 10.1111/jonm.12037

*Jangland, E., Nyberg, B. & Yngman-Uhlin, P. (2017). It`s a matter of patient safety

understanding challenges in everyday clinical practice for achieving good care on the surgical ward- a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 31, 323-331.

doi:10.1111/scs.12350

Kristensson, J. (2014). Litteraturstudien. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik

för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (s.150-166). Stockholm: Författaren och Natur

& Kultur.

Källberg, A-S., Ehrenberg, A., Florin, J., Östergren, J. & Göransson (2017). Physicians’ and nurses’ perceptions of patient safety risks in the emergency department. International

Emergency Nursing (33) 14-19.

Lundberg, U. & Wentz, G. (2004). Stressad hjärna, stressad kropp. Om samband mellan

psykisk stress och kroppslig ohälsa. (s. 34). Falun: ScandBook AB.

Mäkinen, M., Castrén, M., Huttunen, K., Sundell, S., Kaartinen, J., Ben-Meir, M. & Renholm, M. (2019). Assessing the discharge instructing in the emergency department: Patient

perspective. International Emergency Nursing, 43, s.40-44.

Padula, R.S., Chiavegato, L.D., Cabral, C.M., Almeida, T., Ortiz, T. & Carregaro, R.L. (2012). Is occupational stress associated with work engagement ? Work: a journal of

prevention, assessment & rehabilitation, 41, 2963–2965. doi: 10.3233/WOR-2012-0549-2963 *Popescu, A., Currey, J. & Botti, M. (2010). Multifactorial Influences on and Deviations from Medication Administration Safety and Quality in the Acute Medical/Surgical Context.

Worldviews on Evidence- Based Nursing. 15-24, doi: 10.1111/j.1741-6787.2010.00212x

Pun, J.K.H., Matthiessen, C.M.I.M., Murray, K.A. & Slade, D. (2015). Factors affecting communication in emergency departments: doctors and nurses’ perceptions of communication in a trilingual ED in Hong Kong. International Journal of Emergency Medicine 8(48) 2-12, doi: 10.1186/s12245-015-0095-y

16

Rathert, C., Brandt, J. & Williams, E-S. (2011). Putting the `patient´ in patient safety: a qualitative study of consumer experiences. Health Expectations, 15, s. 327-336.

doi:10.1111/j.1369-7625.2011.00685.x

Ringsberg, K. C. (2014). Livsstil och hälsa. Friberg, F. & Öhlén, J (Red.). (2014).

Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt. (s.407-408). Lund: Studentlitteratur

AB.

Ross, C., Rogers, C. & King, C. (2018). Safety culture and an invisible nursing workload.

Collegian Journal (26), 1-7. doi: 10.1016/j.colegn.2018.02.002

Sahlström, M., Partanen, P., Rather, C. & Turunen, H. (2016). Patient participation in patient safety still missing: Patient safety experts’ views. International Journal of Nursing practice, 22(5), 461-469. doi: 10.1111/ijn.12476

SFS. (2010:659). Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 24 november, 2019, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

*Smeulers, M., Onderwater, A. T., van Zwieten, M. C. B., & Vermeulen, H. (2014). Nurses’ experiences and perspectives on medication safety practices: An explorative qualitative study.

Journal of Nursing Management, 22(3), 276–285. doi:10.1111/jonm.12225

Socialstyrelsen. (2017). Definitionen av patientsäkerhet och vårdskada. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 21 november, 2019, från

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/definitionen-av-patientsakerhet-och-vardskada

Socialstyrelsen. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 24 november, 2019, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-

svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

*Storaker, A., Nåden, D. & Sæteren, B. (2017). From painful busyness to emotional immunization: Nurses` experiences of ethical challenges. Journal of Nursing Ethics, 24(5) 558-568. doi: 10.1177/0969733015620938

Su, S.F., Boore, J., Jenkins, M., Liu, P.E & Yang, M.J. (2009). Nurses’ perceptions of environmental pressures in relation to their occupational stress. Journal of Clinical Nursing, 18, 3172-3180. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02771.x

*Tang, P-F., Johansson, C., Wandensten, B., Wenneberg, S. & Ahlström, G. (2007). Chinese Nurses` Ethical Concerns in a Neurological Ward. Nursing Ethic. 14(6) 811-824. doi:

10.1177/0969733007082140

*Vinckx, M-A., Bossuyt, I. & Dierckx de Casterlé. (2018). Understanding the complexity of working under time pressure in oncology nursing: A grounded theory study. International

Journal of Nursing Studies. (87) 60-68. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2018.07.010

17

Öhrn, A. (2014). Patientsäkerhet. Ehrenberg, A. & Wallin, L (Red). (2014). Omvårdnadens

grunder Ansvar och utveckling. (s.382-383). Lund: Studentlitteratur AB

BILAGOR

Bilaga 1. Artikelsökning

Datum Databas Sökord Filter Antal träffar Utvalda

16/10-19 Cinahl (MM "Patient Safety+")

Peer review 2007-2019

59749 0

AND

(MM "Stress, Occupational+") Peer review 2007-2019

149 0

AND

(MM "Nurse Attitudes") Peer review 2007-2019

5 2

16/10-19 Cinahl (MM "Stress, Occupational+")

Peer review 2007-2019

14309 0

AND

Nursing role Peer review

2007-2019

266 0

AND

Patient safety Peer review

2007-2019 22 3 15/11-19 Cinahl Stress Peer review 2007-2019 36468 0

AND occupational stress

Peer review 2007-2019

3509 0

AND

stress effects Peer review

2007-2019

AND

nursing role Peer review

2007-2019 36 3 20/11-19 Cinahl stress Peer review 2007-2019 183818 0

AND patient safety

Peer review 2007-2019

86

AND nursing care

Peer review 2007-2019

11 2

2/12-19 Cinahl moral distress

Peer review 2007-2019

966 0

AND nursing care

Peer review 2007-2019

252 0

AND ethical challenge

Peer review 2007-2019

4 1

16/10-19 PubMed “occupational stress”[Mesh] 2007-2019 19193 0

AND

“patient safety” [Mesh]

AND

“nursing role”[Mesh]

2007-2019 39 0

AND

“nursing attitudes” [Mesh]

2007-2019 14 2

Bilaga 2. Granskningsmall

Fråga Ja Nej

1 Är syftet tydligt formulerat ?

2 Har forskarna använt sig av kvalitativ metod ?

3 Är designen relevant utifrån syftet ?

4 Framkommer det inklusionskriterierna ?

5 Framkommer det exklusionskriterierna ?

6 Följer studien etiska riktlinjer ? *

7 Finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades ?

8 Beskrivs det vilken urvalsmetod som användes ?

9 Var urvalsmetod lämplig i förhållande till studiens syfte ?

10 Beskrivs undersökningsgruppen ?

11 Är undersökningsgruppen lämplig ?

12 Är metod för datainsamling tydligt beskriven ?

13 Är datainsamlingsmetoden lämplig i förhållande till studiens syfte ?

14 Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll) ?

15 Anges var studien genomfördes ?

16 Anges när studien genomfördes ?

17 Presenteras hur data har analyserats ?

18 Finns det teman och beskrivs det tydligt hur forskarna kom fram till dessa ?

20

Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)?

21 Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet) ?

22 Svarar resultatet på syfte ?

23 Stöder insamlade data forskarens resultat ?

24 Presenteras en slutsats ?

25 Ska artikeln inkluderas ? Max poäng: 25

Kvalitet: låg, medelhög eller hög

Bilaga 3. Sammanställning av artiklar som ligger till grund för resultat

Författare År

Land

Titel Syfte Design

Metod

Deltagare Resultat Kvalitetsgrad

Winters, R. & Neville, S. 2012 Nya Zeeland Registered nurse perspective on delayed or missed nursing cares in a New Zealand hospital

Att undersöka begreppet “ missad vård” orsakad av arbetsrelaterad stress Kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades 12 sjuksköterskor (12 kvinnor) Tre teman: omvårdnadsuppgifter som regelbundet blev missade eller försenade på grund av stress, vilka faktorer påverkar omvårdnaden och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorer. Hög Jangland, E. & Nyberg, B., & Yngman-Uhlin, P. 2016 Sverige

“It’s a matter of patient safety”: understanding challenges in everyday clinical practice for achieving good care on the surgical ward-a qualitative study

Syftet var att undersöka vilka situationer och processer som hindrar patientsäkerhet på kirurgavdelningar Kvalitativ Enskilda intervjuer 10 deltagare (6 kvinnor och 4 män)

En faktor som hindrade en god vårdkvalitet och patientsäkerhet var sjuksköterskans kompetens. Hög Carayon, P. & Alvorado, C.J

Workload and patient safety among critical care nurses

Syftet var att undersöka inverkan av arbetsrelaterad stress på Kvalitativ Intervjustudie 17 sjuksköterskor (12 kvinnor

Sjuksköterskor har inte tillräckligt med tid för att kunna skåda patienter

2007

USA

patientsäkerhet och 5 män) utifrån helhetsperspektiv,

samt att arbetsbelastning kan vara en faktor som bidrar till reducerad patientsäkerhet. Bishop, A-C.& Macdonald 2017 Kanada Patient involvement in patient safety: A qulitative study of nursing staff and patient perceptions

Att beskriva hur stress bland sjuksköterskor påverkar möjligheter för patienter att delta i sin egen vård. Kvalitativa enskilda intervjuer Två medicinska och två kirurgiska avdelningar

Det markerades vikten av patienternas engagemang i egna vårdprocessen och hur stress minskar

möjligheter för sjuksköterskor att samarbeta med sina patienter. Hög Berland, Natvig & Gundersen 2008 Norge

Patient safety and job-related stress: A focus group study

Syftet var att undersöka effekter av arbetsrelaterad stress med avseende på patientsäkerhet Kvalitativ Öppna intervjuer i fokusgrupper 23 sjuksköterskor (19 kvinnor och 4 män)

Det visade sig att en krävande arbetsmiljö tillsammans med minimalt stöd från

arbetskollegor resulterar i ökad stress som har påverkan på patientsäkerhet Hög Vinckx, M-A., Bossuyt, I. & Dierckx de Casterlé, B. 2018 Understanding the complexity of working under time pressure in oncology nursing: A grounded theory study

Att undersöka upplevelse av stress bland onkologi sjuksköterskor och dess konsekvenser på patientsäkerhet Kvalitativ Semistrukturerade intervjuer 14 deltagare (2 män och 12 kvinnor) Sjuksköterskans

upplevelse av att arbeta under stress, samt att tidspress var en barriär för att ge god omvårdnad.

Belgien Chan E.A., Jones A. & Wong K. 2013 Kina The relationships between communication, care and time are

intertwined: a narrative inquiry exploring the impact of time on registered nurses’ work.

Att undersöka

sjuksköterskans åsikt och upplevelse av tidspress Kvalitativ Individuella intervjuer som analyserades enligt narrativ innehållsanalys. 5 sjuksköterskor (5 kvinnor)

Tidspress resulterade i att sjuksköterskor inte hade tid att prata med patienter, eftersom det var viktigare att utföra dagliga rutiner och behandlingar som i sin tur påverkade

patientsäkerhet negativt. Hög Storaker, A., Nåden, D. & Sæteren, B. 2017 Norge

From painful busyness to emotional

immunization: Nurses` experiences of ethical challenges

Syftet var att få en djupare förståelse av de etiska utmaningar som sjuksköterskor står inför dagligen i sitt arbete pga tidsbrist. Kvalitativ intervjustudie 9 sjuksköterskor (8 kvinnor och 1 man)

I denna studie visades svårigheter i att

säkerställa den enskilda patientens behov och att kunna tillhandahålla en lämplig och tillräcklig information och kunna respektera patientens rätt att göra sina egna val. Deltagarna beskrev att de inte hade möjligheter att

tillämpa etiska värden och det ledde till etiska

utmaningar. Varje dag beskrivs som kaotisk utan möjligheter till förbättringar. Enns, C-L. & Sawatzky, J-A. V. 2016 Kanada Emergency Nurses`Perspectives: Factors Affecting Caring.

Syftet var att beskriva hur stress påverkar omvårdnad utifrån sjuksköterskeperspektiv Kvalitativ Inspelade intervjuer som sedan transkriberades 17 sjuksköterskor (12 kvinnor och 5 män) I resultaten redovisas vilka faktorer påverkar omvårdnad, såsom tidspress, arbetsbelastning och skiftarbete Hög Smeulers, M., Onderwater, A. T., van Zwieten, M. C. B., & Vermeulen, H. 2014 Nederländerna Nurses’ experiences and perspectives on medication safety practices: An explorative qualitative study.

Syftet var att undersöka sjuksköterskans perspektiv på att förebygga fel i läkemedelshantering Kvalitativ Semistrukturerade intervjuer 20 sjuksköterskor (15 kvinnor och 5 män)

I resultatet beskrevs att hög arbetsbelastning påverkar sjuksköterskans förmåga att administrera läkemedel på ett säkert sätt.

Tang, P-F., Johansson, C., Wadensten, B., Wenneberg, S. & Ahlström, G. 2007 Kina Chinese Nurses` Ethical Concerns In A Neurological Ward: Nursing Ethics

Syftet var att beskriva sjuksköterskornas erfarenhet av

arbetsrelaterad stress och etisk dilemma på en neurologisk avdelning Kvalitativ intervjustudie 20 sjuksköterskor (12 kvinnor och 8 män) I resultatet framkommer hur stor arbetsbelastning tvingar sjuksköterskor att göra bortprioriteringar och hur det påverkar dess rykte hos patienternas anhöriga Hög Eklöf, M., Törner, M. & Pousette, A. 2014 Sverige Organizational and social-psychological conditions in

healthcare and their importance for patient and staff safety. A critical incident study among doctors and nurses.

Att identifiera sociala och psykosociala faktorer som påverkar patientsäkerhet i Sverige Kvalitativ Intervjustudie 36 Sjuksköterskor (13 män och 23 kvinnor)

Resultatet visade att överbelastning, brist på socialt stöd och samarbete orsakade stress som ledde till misstag inom vården

Hög Popescu, A., Currey, J. & Botti, M. 2010 Multifactorial Influences on and Deviations from Medication Administration Safety and Quality in the

Att undersöka vilka faktorer påverkar kvalitet och säkerhet vid

administration av läkemedel Kvalitativ Semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades 11 Sjuksköterskor (8 kvinnor och 3 män)

I resultaten redovisas hur yttre distraktioner

påverkar negativt förberedelse och administrering av

Australien Acute

Medical/Surgical Context.