Oro och nedstämdhet vid kronisk obstruktiv lungsjukdom

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap

Oro och nedstämdhet vid kronisk obstruktiv lungsjukdom

Författare: Handledare:

Stina Boberg Afsaneh Roshanai Loise Olofsson

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Examinator:

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Gunnel Larsson Vt - 2011

Nyckelord: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, nedstämdhet, oro, HADS

SAMMANFATTNING

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns några skillnader i skattning av graden av oro och nedstämdhet mellan män och kvinnor diagnostiserade med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Dessutom undersöktes om det finns något samband mellan sjukdomens svårighetsgrad, duration och självskattning av oro och depression. Studien är av deskriptiv kvantitativ sort. Data samlades in med hjälp av Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) innehållande självskatting av oro och nedstämdhet. Data samlades in under

uppföljningsbesök hos KOL-sjuksköterska inom primärvården i Uppsala läns landsting under veckorna 6-12 under år 2011. Undersökningsgruppen bestod av 12 personer, varav 7 män och 5 kvinnor. Medelåldern på deltagarna var ca 68 år (range= 56-81 år). Medelvärdet för hela gruppens självskattning av nedstämdhet var 3,8 och självskattning av oro 3,1. Dessa siffror indikerar på låg grad av oro och nedstämdhet. Huvudresultatet i föreliggande studie påvisar ingen signifikant skillnad av självskattad oro och nedstämdhet mellan män och kvinnor i undersökningsgruppen. Inget samband mellan oro och nedstämdhet och sjukdomens svårighetsgrad, mätt i FEV1, hittades. Inget signifikant samband hittades heller för oro och nedstämdhet och sjukdomens duration. Utifrån studiens resultat kan författarna dra slutsatsen att varken kön, duration eller sjukdomsgrad påverkar graden av självskattad oro och

nedstämdhet.

Keywords: Chronic obstructive pulmonary disease, depression, anxiety, HADS

ABSTRACT

The aim of the present study was to examine whether there are any differences in the self- estimated degree of anxiety and depression between men and women diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). A further aim was to investigate if there is any association between the severity and duration of the disease and the level of anxiety and depression. A descriptive quantitative study was conducted. Data was collected by using Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), a self-assessment of anxiety and depression.

Data was collected at follow-up visit with COPD-nurse in primary health care in Uppsala during weeks 6-12 in 2011. The study group consisted of 12 patients (7 were men and 5 women). The mean age of participants was 68 years (range = 56-81 years). The mean self- rating of depression was 3.8 and the self-rating of anxiety was 3.1 for the entire group. These figures indicate a low degree of anxiety and depression. The main findings of this study show no significant difference of self-reported anxiety and depression between men and women in the study group. No association between anxiety and depression and severity (FEV1) or duration of the disease was found. Based on these results, the authors can conclude that neither gender, severity and duration of the disease affects the degree of self-reported anxiety and depression.

Innehållsförteckning

1. Introduktion………1

1.1. Kronisk obstruktiv lungsjukdom- KOL………..1

1.2. Behandling, omvårdnad och rehabilitering vid KOL……….2

1.3. Oro och nedstämdhet………..2

1.4. Förekomst av oro och nedstämdhet hos patienter med KOL………..3

1.5. Hur oro och nedstämdhet påverkar livskvaliteten………...3

1.6. Hur oro och nedstämdhet påverkar sjukdomen………..4

1.7. Skillnader mellan könen……….4

1.8. Association mellan sjukdomsklassifikation och oro och nedstämdhet………..5

1.9. Problemområde………..5

1.2.1. Syfte………..6

1.2.2. Frågeställningar……….6

2. Metod………..7

2.1. Design………...7

2.2. Urval/undersökningsgrupp………7

2.3. Datainsamlingsmetod………8

2.4. Tillvägagångssätt………...9

2.5. Etiska överväganden……….9

2.6. Bearbeting och analys.……….10

3. Resultat………..11

3.1. Skillnader i skattningar mellan män och kvinnor………11

3.2. Samband mellan graden av oro och nedstämdhet och sjukdomens svårighetsgrad………..12

3.3. Samband mellan sjukdomens duration och graden av oro och nedstämdhet…..12

4. Diskussion………..13

4.1. Huvudresultat………..13

4.2. Resultatdiskussion………13

4.3. Metoddiskussion………..14

4.4. Slutsats……….16

5. Referenser………..17

Bilaga 1………...21

Bilaga 2...22

Bilaga 3...26

1. INTRODUKTION

1.1 Kronisk obstruktiv lungsjukdom – KOL

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk sjukdom där lungfunktionen långsamt förvärras. KOL är den femte vanligaste förkommande kroniska sjukdomen i världen. År 1996 var sjukdomen även den femte vanligaste dödsorsaken i hela världen. Dock förväntas den ha stigit till tredje plats under början av 2000-talet. Senaste siffrorna visar att 8 % av Sveriges befolkning över 46 år har diagnosen KOL. I industriländerna är sjukdomen vanligare bland män. Dock kan man se en ökad förekomst bland kvinnor i Sverige (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, 2000).

Lungfunktionsnedsättning beror dels på kronisk bronkit, vilket orsakar inflammation i perifera luftvägar med slembildning och produktiv hosta under minst 3 månader per år under två på varandra följande år som följd. Nedsättningen beror också på emfysem, vilket innebär en patologisk nedbrytning av alveolväggarna. För att diagnostisera KOL använder man sig av spirometri där forcerad expiratorisk volym (FEV1) / forcerad vitalkapacitet (FVC) är < 70 % hos patienter under 65 år samt < 65 % hos patienter över 65 år. Denna luftvägsobstruktion är inte reversibel efter medicinering med bronkdilaterande läkemedel (Skoogh & Larsson, 2002).

Sjukdomen delas in i tre olika svårighetsgrader, som visas i tabell 1 (Dichmann Sorknäs, 2002).

Tabell 1. Kategorisering av sjukdomsgrad

Klassifikation FEV1 av förväntat värde

Lindrig KOL FEV1 >60 %

Medelsvår KOL FEV1 40-59 %

Svår KOL FEV1 < 40 %

De två främsta riskfaktorerna för KOL, i Sverige, är ökande ålder och tobaksrökning (Skoogh

& Larsson, 2002). Aktuella studier visar att hälften av alla rökare som uppnår hög ålder utvecklar KOL. Samtidigt finns det undersökningar som säger att 90 % av patienter som har emfysem är rökare (SBU, 2000). Andra faktorer som inte är lika dominerande men av betydelse är ärftlighet, låg socioekonomisk tillhörighet samt yrken där exponeringen för luftföroreningar förekommer (Skoogh & Larsson, 2002).

1.2 Behandling, omvårdnad och rehabilitering vid KOL

Rökavvänjning är det vikigaste och det som utgör grundstenen i behandlingen av KOL.

Läkemedel och rehabilitering är två andra viktiga delar i behandlingen. Den farmakologiska behandlingen syftar till att lindra symtom och att förebygga försämringsperioder, så kallade exacerbationer. Den utgörs främst av bronkdilaterande läkemedel som minskar spasmer i bronkmusklerna samt av glukokortikoider som minskar svullnanden i slemhinnan och

reducerar slemproduktionen. Syrgas är också en viktig del av läkemedelsbehandlingen och för en del svårt sjuka patienter krävs kontinuerlig syrgasbehandling även i hemmet (Dichmann Sorknäs, 2002).

Nutrition, fysisk aktivitet, andnings träning och psykiskt stöd är viktiga delar i omvårdnaden av dessa patienter. (Dichmann Sorknäs, 2002). Då KOL är en progredierande sjukdom krävs livslång uppföljning och rehabilitering. Rehabiliteringen sköts av fler yrkeskategorier med olika uppgifter och syftar till att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt.

Uppföljningen består av utvärdering av bland annat lungkapaciteten, förekomst och

svårighetsgrad av andnöd, allmän daglig livsföring (ADL), nutrition, livskvalitet, ångest och depression (Perk & Torstensson, 2006).

1.3 Oro och nedstämdhet

Vid livskriser så som sjukdom och trauman av olika slag är det vanligt att känna sig ledsen och nedstämd. Normalt går dessa känslor över med tiden. Om nedstämdheten är

genomgående och inte går över inom två veckor kallas det för depression. Personen ska dessutom större delen av tiden känt ett minskat intresse och minskad glädje för dagliga aktiviteter. Övriga symtom på depression kan vara viktförändringar, agitation, skuldkänslor,

försämrad koncentrationsförmåga och/eller tankar på döden. Symtomen innebär funktionsnedsättning för personen samt att denne med ansträngning klarar sin vardag (Allgulander, 2008).

Vid generaliserad ångest är det typiska att patienten har en ängslig läggning. Detta innebär att personen ofta tar ut oro i förskott och väljer att se hotbilder framför sig istället för att se glädjande och ljust på tillvaron. Andra typiska symtom är spänd muskulatur, sömnrubbningar, mag-tarmbesvär, rastlöshet och irritation (Allgulander, 1998).

1.4 Förekomst av oro och nedstämdhet hos patienter med KOL

Enligt resultatet av en studie där man undersökt oro och nedstämdhet hos KOL-patienter visade det sig att 49 % av patienterna led av nedstämdhet eller ångest (Roundry et al., 2005).

Dessa siffror stämmer överens med resultatet från en annan studie där 43 % av patienterna rapporterade medelsvår till svår ångest och 34,5% hade medelsvår till svår depression (Hynninen et al., 2007). Då man jämförde prevalensen av oro och nedstämdhet hos patienter diagnostiserade med KOL (28 % och 19 %) med standardpopulation (6 % och 4 %) visade det sig att KOL-patienterna hade högre nivåer av oro och nedstämdhet än kontrollgruppen (Di Marco et al., 2006).

1.5 Hur oro och nedstämdhet påverkar livskvaliteten

När andnöden och dyspnén, som KOL innebär, påverkar patientens förmåga och funktion att utföra ADL ökar risken för social isolering, vilket i sin tur ökar risken för ökad nivå av oro och nedstämdhet (Perk & Torstensson, 2006).

Enligt resultaten av en del studier är nedstämdhet, oro eller kombinationen av båda signifikant associerat med sämre livskvalité bland KOL-patienter. (Balcells et al., 2010; Cully et al., 2005; Lundbäck & Larsson, 2002). Balcell och medarbetare (2010) fann att nedstämdhet och oro var starkt korrelerat till en sämre livskvalitet. Korrelationen mellan oro och en sämre livskvalitet var starkare hos patienter som fortfarande var aktiva inom arbetsmarknaden än hos de patienter som var pensionerade.

1.6 Hur oro och nedstämdhet påverkar sjukdomen

Samtidigt som sjukdomen påverkar den psykiska hälsan påverkas sjukdomen också av patientens psykiska tillstånd. Psykisk obalans påverkar patientens andning och risk för exacerbationer (Dichmann Sorknäs, 2002). I en studie jämförde man patienter med kroniska sjukdomar, så som KOL, som samtidigt led av nedstämdhet eller oro med kroniskt sjuka patienter utan en komorbiditet med nedstämdhet och oro. Resultatet visade att första gruppen rapporterade fler medicinska symtom av sjukdomen (Katon, Lin & Kroenke, 2006). I flera studier har man funnit att oro och nestämdhet hos KOL patienter är förknippat med

exacerbationer samt längre och fler sjukhusinläggningar (Ng et al., 2007; Xu et al., 2008). Fan och medarbetare (2007) visade att symtom på nedstämdhet och oro hos KOL- patienter är associerat med sjukhusinläggningar och en ökad mortalitet. En viss ökad risk för mortalitet inom 3 år rapporterades, men inga signifikanta bevis för en ökad mortalitet inom 1 år eller en ökad frekvens av sjukhusinläggning kunde påvisas.

N de Voogd och medarbetare (2009) menar att depressiva symtom, oberoende av ålder, lungfunktion och fysisk aktivitet, är en riskfaktor för ökad mortalitet bland KOL-patienter

1.7 Skillnader mellan könen

Kvinnligt kön har visat sig vara en riskfaktor för oro och nedstämdhet hos KOL-patienter (Di Marco et al., 2006; Katon, Lin & Kroenke, 2006). Kvinnorna skattar även sin livskvalitet sämre trots lägre sjukdomsklassifikation (Carrasco-Garrido et al., 2009). Kvinnor rapporterar även en högre grad av dyspné än männen, trots likvärdig FEV1. Dyspné är starkt korrelerad med oro och depression hos kvinnor samtidigt som livskvaliteten hos kvinnor är starkt kopplad till de symtom de upplever (Hynninen et al., 2007; Dowson et al., 2001; Di Marco et al., 2006).

Laurin och medarbetare (2007) jämförde män och kvinnor med stabil KOL i anseende på nedstämdhet, oro och livskvalitet. Resultatet var att 56 % av kvinnorna, jämfört med 35% av männen uppfyllde kriterierna för ångest och oro. Av kvinnorna var 18% nedstämda, denna siffra motsvarades av 7% hos männen. Kvinnorna uppgav att de hade svårare att ha kontroll över sina respiratoriska problem och kände sig fysiskt begränsade i sin sjukdom, mer än vad

männen gjorde. Kvinnorna hade oftare både kriterier för oro och nedstämdhet samt flera ångestsjukdomar som panikångest. Kvinnorna rapporterade att de hade sämre förtroende till den egna förmågan att kontrollera sina symtom.

Dock finns det studieresultat som inte visar några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller oro och nedstämdhet hos KOL- patienter (Cleland, Lee & Hall, 2007; Ruy et al., 2010).

1.8 Association mellan sjukdomsklassifikation och oro och nedstämdhet

Oro och nedstämdhet är vanligt hos KOL-patienter, även då FEV1 motsvarar en mild sjukdomsgrad (Di Marco et al., 2006). Studier visar att FEV1 ensamt inte kan förutsäga förekomsten av depression och oro. Man menar att en svårare form av KOL inte behöver vara kopplat till ökad risk för oro och nedstämdhet (An et al., 2010; Hyannien, Pallesen &

Nordhaus, 2007). Det finns också studieresultat som påvisar att FEV1 inte har något samband med nedstämdhet och oro (Cully et al., 2005; Katon, Lin & Kroenke, 2006). Ryu och

medarbetare (2010) menar dock att KOL är associerat med depression, till större grad hos patienter med stora besvär av obstruktivitet. Samtidigt har en högre grad av oro och

nedstämdhet rapporterats hos patienter med en svårare sjukdomsklassifikation i en studie av Bacell och medarbetare (2010).

1.9 Problemområde

Enligt litteraturen finns det skillnader i graden av nedstämdhet och oro mellan män och kvinnor. Även studier som undersökt sambandet mellan sjukdomsklassifikation och förekomst av högre grad av oro och nedstämdhet visar olika resultat. Vid granskning av litteraturen har författarna till denna studie inte hittat någon evidens för att graden av oro och nedstämdhet skiljer sig åt i förhållande till den tid man varit diagnostiserad med KOL.

1.2.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några skillnader i skattning av graden av oro och nedstämdhet mellan män och kvinnor diagnostiserade med KOL. Dessutom undersöks om det finns något samband mellan sjukdomens svårighetsklassifikation, duration och självskattning av oro och nedstämdhet.

1.2.2 Frågeställningar

1. Finns det någon skillnad mellan män och kvinnor gällande självskattad grad av oro och nedstämdhet hos KOL-patienter?

2. Finns det något samband mellan graden av oro och nedstämdhet och sjukdomens svårighetsgrad hos KOL-patienter?

3. Finns det något samband mellan sjukdomens duration och graden av oro och nedstämdhet hos KOL-patienter?

2. METOD

2.1 Design

Studien är en deskriptiv kvantitativ studie.

2.2 Urval/undersökningsgrupp

Urvalsgruppen innefattade alla patienter diagnostiserade med KOL vilka följdes upp inom primärvården, veckorna 6-12, vid Gottsunda, Fålhagen, Storvreta, Flogsta och Sävja

vårdcentral. Urvalet var icke slumpmässigt då samtliga patienter som kom till vårdcentralen tillfrågades att delta. Både män och kvinnor inkluderades i studien. Patienter som inte kunde läsa, skriva eller förstå svenska exkluderades från studien. Sammanlagt tolv patienter, varav fem kvinnor och sju män, besvarade enkäten och utgör undersökningsgruppen. Medelåldern på deltagarna var ca 68 år (range = 56-81 år). Antalet tillfrågade patienter är för författarna okänt och bortfall kunde inte registreras. Detta på grund av att sjuksköterskorna inte informerades om att registrera antalet patienter som exkluderades och patienter som avstod deltagande.

Tabell 2 Bakgrundsdata på undersökningsgruppen Variabler Män

n=7

Kvinnor n=5

Total n=12

Ålder

50-60 1 1 2

61-70 3 3 6

71-81 3 1 4

FEV1

Lindrig 2 0 2

Medelsvår 4 4 8

Svår 1 1 2

Duration

< 100 dagar 100 – 1000 dagar

2 0

0      3

2 3

>1000 dagar 5 2 7

2.3 Datainsamlingsmetod

Frågeformuläret Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) används för att mäta oro och nedstämdhet. HADS är ett enkelt självskattningsformulär som innehåller två delskalor med 14 frågor. Sju frågor mäter nedstämdhet och sju frågor mäter oro. Varje fråga besvaras på en fyragradig skala (0-3 poäng). Poängen räknas sedan ihop för respektive skala. Poängsumman blir 0-21 där höga värden indikerar högre grad av oro respektive nedstämdhet (Zigmond &

Snaith, 1983). Noll till sju poäng indikerar ingen oro/nedstämdhet, åtta till tio poäng visar på mild oro/nedstämdhet och över tio poäng indikerar oro/nedstämdhet.

I en studie undersöktes applicerbarheten av HADS på patienter med KOL. Resultatet visade att HADS fungerade bra till dessa patienter då instrumentet förenklade identifiering och behandling av oro och nedstämdhet (Dowson et al., 2001)

Förutom HADS samlades demografiska och medicinska data in, så som kön, ålder och hur länge patienterna varit diagnostiserade med KOL samt vilken sjukdomsklassifikation patienten hamnar i. Det sistnämnda besvarades av sjuksköterska.

För att undersöka hur enkätfrågorna fungerade gjordes ett test med en patient som uppsökte Storvreta vårdcentral. Både patient och sjuksköterska förstod frågorna och tillvägagångssättet.

2.4 Tillvägagångssätt

Författarna fick tillstånd av verksamhetschefen på respektive ovannämnda vårdcentraler att genomföra enkätinsamlingen. Vid uppföljning hos KOL-sköterska i primärvården, inom Uppsala läns landsting, tillfrågades patienter att delta i studien. Vid deltagande delade sjuksköterskan ut skriftlig information om studien (Bilaga 1), ett medgivandebrev (Bilaga 3) samt HADS (Bilaga 2) vilket patienterna som accepterade att delta i studien fyllde i. Patienten angav även kön, ålder, hur länge denne varit diagnostiserad med KOL samt övriga sjukdomar.

Ifyllda formulär las i ett kuvert och förslöts. Innan hade sjuksköterskan angivit svårighetsgrad av KOL; FEV1. HADS-formuläret och blanketten med skriftligt medgivande kodades med samma nummer. Enkäterna delades ut till patienter under vecka 6-12. Utsatta tid för insamling av data var från början beräknat till fyra veckor (vecka 6-9). Vid uppföljning av antalet

insamlade enkäter i slutet av vecka 9 registrerades en låg svarsfrekvens. Författarna beslutade därför att förlänga tiden för insamling ytterligare tre veckor (vecka 10-12).7

2.5 Etiska överväganden

Enligt CODEX (2010) krävs det ingen prövning av etisk nämnd när det kommer till forskning på högskolenivå. Författarna har fått godkännande och tillstånd av verksamhetscheferna på respektive vårdcentral, att genomföra studien. Patientens HADS-enkät och blanketten med skriftligt medgivande kodades. Koden är okänd för sjuksköterskan och endast studiegruppen

skulle kunna avbryta sitt deltagande och då eliminerades patientens data från studien. För att anonymiteten skulle säkerställas inför sjuksköterskan var denne ovetande om patientens svar genom att patienten förslöt formuläret i ett kuvert.

När studien var godkänd och avrapporterad förstördes och kasserades insamlad data.

Forskningspersoninformationen har utformats efter riktlinjer enligt Etikprövningsnämnden, EPN (2010). Informationsbrevet gavs till patienten tillsammans med HADS enkäten och det skriftliga medgivandet.

2.6 Bearbetning och analys

Analys av insamlad data skedde med hjälp av dataprogrammet SPSS, version 10.1. För att få en överskådlig sammanfattning av graden av oro och nedstämdhet användes deskriptiv statistik. För att undersöka om det finns någon skillnad mellan kvinnor och män analyserades insamlad data med hjälp av oberoende t-test, vilket används för parametrisk data där man vill jämföra två grupper vid samma tidpunkt. Signifikansnivån bestämdes till P < 0.05.

För att undersöka om det fanns något samband mellan graden av oro och nedstämdhet och svårighetsgrad av sjukdomen användes chi². Eftersom flera celler hade förväntat antal mindre än fem användes Fisher's Exact test. Samma analys användes för att studera om det finns ett samband mellan graden av oro och nedstämdhet och antal dagar med diagnosen.

3. RESULTAT

3.1 Skillnader i skattningar mellan män och kvinnor

Resultatet visar ingen skillnad mellan män och kvinnors självskattning av oro och nedstämdhet (Tabell 3).

Tabell 3 Grad av oro och nedstämdhet hos KOL-patienter

Graden mäts från 0-21 poäng, där höga värden indikerar högre grad av oro respektive nedstämdhet.

Medelvärdet för självskattad oro och nedstämdhet för kvinnor respektive män indikerar låga nivåer. Medelvärdet för hela gruppens självskattning av nedstämdhet var 3,8 (range = 0-13) och självskattning av oro 3,1 (range = 0-8). Dessa siffror indikerar på låg grad av oro och nedstämdhet.

Skalor

Män (n=7) Mean (SD)

Kvinnor (n=5)

Mean (SD) p-värde

Nedstämdhet 2,9 (2,6) 5,6 (4,9) 0,233

Oro 2,3 (3,3) 4,2 (2,9) 0,321

3.2 Samband mellan sjukdomens svårighetsgrad och graden av oro och nedstämdhet Enligt resultatet finns det inget samband mellan sjukdomens svårighetsgrad och nedstämdhet:

χ² (2, N=12) = 5,455, p=0.333.

Enligt resultatet finns det inget samband mellan sjukdomens svårighetsgrad och oro:

χ² (2, N=12) = 0,545, p=1,0.

3.3 Samband mellan sjukdomens duration och graden av oro och nedstämdhet Resultatet visar inget samband mellan sjukdomens duration och oro:

χ² (2, N=12) = 3,273, p=0.417.

Resultatet visar inget samband mellan sjukdomens duration och nedstämdhet:

χ² (2, N=12) = 3,273, p=0.417.

4. DISKUSSION

4.1. Huvudresultat

Resultaten i denna studie visade inte något samband mellan sjukdomens svårighetsgrad eller duration och oro och nedstämdhet. Ingen skillnad mellan självskattad grad av oro och nedstämdhet hos män och kvinnor rapporterades heller.

4.2. Resultatdiskussion

Studiens syfte var att undersöka om det finns några skillnader i skattning av graden av oro och nedstämdhet mellan män och kvinnor diagnostiserade med KOL. Dessutom undersöktes om det finns något samband mellan sjukdomens svårighetsklassifikation, duration och

självskattning av oro och depression.

I vissa tidigare studier fann man att kvinnligt kön är en riskfaktor för oro och nedstämdhet hos KOL-patienter (Di Marco et al., 2006; Katon, Lin & Kroenke, 2006). Dock finns det

studieresultat som inte visar några skillnader mellan könen (Cleland, Lee & Hall, 2007; Ruy et al., 2010), vilket är i linje med resultatet av denna studie som inte heller påvisar någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande självskattning av oro och nedstämdhet.

En möjlig orsak till detta kan vara en för liten studiepopulation.

En tidigare studie visar på att oro och nedstämdhet är vanligare förekommande hos KOL- patienter än i normalpopulationen (Di Marco et al., 2006). Enligt resultatet av denna studie skattar KOL-patienter sin oro och nedstämdhet till en låg grad. Medelvärdet för både kvinnor och män hamnar under sju poäng vilket indikerar ingen oro och nedstämdhet enligt HADS (Zigmond & Snaith, 1983). Anledningen till att resultatet i denna studie motsäger resultatet i tidigare studier skulle kunna vara att för få deltagande patienter.

Tidigare studier visar också att FEV1 ensamt inte kan förutsäga förekomsten av oro och depression hos KOL-patienter, resultatet av dessa studier visar inte på något samband mellan FEV1 och självskattad grad av oro och nedstämdhet. En svår sjukdomsklassifikation innebär

Hyannien, Pallesen & Nordhaus, 2007; Cully et al., 2005; Katon, Lin & Kroenke, 2006).

Detta bekräftas i föreliggande studie där författarna inte funnit något samband mellan FEV1 och självskattad grad av oro och nedstämdhet. Detta resultat motsägs i studier där man funnit att det finns ett samband mellan en svårare sjukdomsklassifikation, främst med svår

obstruktivitet, och graden av oro och nedstämdhet (Ryu et al., 2010; Bacell et al. 2010). En möjlig anledning till resultatet i denna studie kan vara den ojämna fördelningen av patienter i de olika grupperna av sjukdomsgrad. Även det låga antalet patienter i studiegruppen kan förklara att inget samband kunde påvisas.

Vid genomgång av tillgänglig litteratur har författarna till denna studie inte funnit någon evidens för att graden av oro och nedstämdhet skiljer sig åt i förhållande till den tid man varit diagnostiserad med KOL. Resultatet i föreliggande studie visar inte heller att det finns något samband mellan sjukdomens duration och självskattad grad av oro och nedstämdhet. Detta resultat skulle också kunna bero på en ojämn fördelning av hur länge patienterna varit diagnostiserade. De flesta hade varit diagnostiserade i tusen dagar eller längre. Det skulle kunna vara så att durationen inte har någon betydelse. Symtomen kan vara lika besvärande efter en kort tid. Även den lilla studiegruppen kan ha inverkat på att författarna inte fann någon signifikans.

En faktor som kan ha betydelse för graden av oro och nedstämdhet är andra sjukdomar som författarna inte tittat närmare på. Samsjuklighet kan möjligen öka graden av oro och

nedstämdhet.

4.3. Metoddiskussion

Föreliggande studie undersökte graden av självskattad oro och nedstämdhet hos KOL- patienter genom enkäter. Insamlingen skedde på fem vårdcentraler i Uppsala läns landsting under veckorna 6-12 år 2011. Samtliga insamlade enkäter var korrekt ifyllda. Inga enkäter exkluderades på grund av att de var ofullständigt ifyllda. Studier på högskolenivå kräver ingen granskning av etisk nämnd (CODEX, 2010), dock anser författarna att studien är etiskt försvarbar genom att insamlad data är avidentifierad. Då behandlande sjuksköterska är helt ovetande om patientens svar påverkar detta inte den vård patienten erhåller.

Som datainsamlingsinstrument användes frågeformuläret HADS (Zigmond & Snaith, 1983).

Validiteten av resultatet i föreliggande studie stärks genom att användningen av detta instrument är beprövad och vanligen använd inom hälso- och sjukvården. Validiteten stiger ytterligare då man i tidigare studie funnit att HADS fungerar bra för att beskriva psykisk hälsa hos KOL-patienter (Dowson et al. 2001). En svaghet till studien är att bortfallet inte kunnat registreras. Författarna till föreliggande studie har heller ingen information om hur många som uteslöts på grund av exkluderingskriteriet att patienten måste kunna läsa, skriva och förstå svenska. Studiens kvalitet hade ökat om man kunnat beskriva detta bortfall.

Ytterligare en svaghet i studien är att svarsfrekvensen var låg, endast 12 patienter deltog i studien. Med tanke på antalet patienter diagnostiserade med KOL är 12 patienter för få för att beskriva hela gruppen angående oro och nedstämdhet. Det låga deltagandet kan ge ett

missvisande resultat, därför stämmer resultatet möjligen inte överens med verkligheten. Det låga antalet patienter gör det t.ex. svårt att hitta ett samband eller några skillnader. Detta leder till att resultatet inte är generaliserbart för KOL-patienter.

Det låga deltagarantalet medförde att andra statistiska analysmetoder användes än vad som från början var tänkt, vilket gällde beräkning av eventuellt samband mellan oro och

nedstämdhet med sjukdomsgrad och duration. Detta på grund av fler celler hade förväntat antal mindre än fem användes Fisher's Exact test.

Författarna anser att en större studiepopulation hade kunnat påverka resultatet. En möjlig anledning till den låga svarsfrekvensen kan ha varit att KOL-sköterskan glömt att tillfråga alla KOL-patienter som besökte mottagningen. Under studietiden blev dessutom vissa inplanerade besök inställda på grund av andra sjukdomar hos patienten. Möjligtvis hade svarsfrekvensen blivit högre om författarna själva varit på vårdcentralerna och delat ut enkäterna.

Bortfallsregistreringen kunde även den underlättas av detta. Ett alternativ till datainsamlingen hade kunnat vara att skicka hem enkäten till patienten.

En tidigare studie som författarna tagit del av visar på att oro och nedstämdhet är vanligare förekommande hos KOL-patienter (Di Marco et al., 2006). Sjukdomen påverkas också av patientens psykiska tillstånd med ökad risk för exacerbationer (Dichmann Sorknäs, 2002; Ng et al., 2007; Xu et al., 2008). Dessa studier påvisar att det är av vikt att undersöka och följa

patienter som riskerar psykisk ohälsa är att använda sig av HADS-formulär. Detta är en viktig aspekt då man i tidigare studier visat att oro och nedstämdhet påverkar livskvaliteten negativt (Balcells et al., 2010; Cully et al., 2005; Lundbäck & Larsson, 2002). Författarna anser att det vore intressant att genom kvalitativa studier undersöka KOL-patienters upplevelser av

undersökning, åtgärd och uppföljning av psykisk ohälsa.

4.4. Slutsats

Utifrån studiens resultat kan författarna dra slutsatsen att varken kön, duration eller

sjukdomsgrad påverkar graden av självskattad oro och nedstämdhet. Författarna anser att det vore intressant att genom kvalitativa studier undersöka KOL-patienters upplevelser av undersökning, åtgärder och uppföljning av psykisk ohälsa.

5. REFERENSER

Allgulander, C. (1998). Ångest – Klinik och behandling. Astra läkemedel AB: Södertälje.

Allgulander, C. (2008). Introduktion till klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.

An, L., Lin, Y-X., Yang, T., Zhang, H., Jiao, X., Zhang, S., … Wang, C. (2010). Predictive validity of BODE index for anxious and depressive symptoms in patients with chronic obstructive pulmonary disease. Chinese Medical Journal, 123(14), 1845-1851.

Balcells, E., Gea, J., Ferrer, J., Serra, I., Orozco-Levi, M., de Batlle, J., … Garcia-Aymerich, J. (2010). Factors affecting the relationship between psychological status and quality of life in COPD patients. Health and Quality of Life Outcomes, 8(108)

Baraniak, A. & Sheffield, D (in press). The efficacy of psychologically based interventions to improve anxiety, depression and quality of life in COPD: A systematic review and meta- analysis. Patient Education and Counseling.

Carrasco-Garrido, P., de Miguel-Diez, J., Rejas-Gutierrez, J., Martin-Centeno, A., Gobartt- Vázquez, E., Hernandez-Barrera, V., Gil de Miguel, A & Jimenez-Garcia, R. (2009).

Characteristics of chronic obstructive pulmonary disease in Spain from a gender perspective.

BMC Pulmonary Medicine, 9(2), 1-8. doi: 10.1186/1471-2466-9-2

Cleland, J. A., Lee, A. J. & Hall, S. (2007). Associations of depression and anxiety with gender, age, health-related quality of life and symptoms in primary care COPD patients.

Family Practice, 24(3), 217-23. doi:10.1093/fampra/cmm009

CODEX (2010). Regler och riktlinjer för forskning: Forskning som involverar människan.

Uppsala: Centrum för forsknings- och bioetik. Hämtad 10 januari, 2011 från http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml

Cully, J. A., Graham, D. P., Stanley, M. A., Ferguson, C. J., Sharafkhaneh, A., Souchek, J. &

Kunik, M. E. (2005). Quality of Life in Patients With Chronic Obstructive Pulmonary Disease and Comorbid Anxiety or Depression. Psychosomatics, 47, 312-19.  

Dichmann Sorknäs, A. (2002) Specifik omvårdnad vid kronisk obstruktiv lungsjukdom. H.

Almås (Red.). Klinisk omvårdnad – del 1 (ss. 339). Stockholm: Liber AB.

Di Marco, F., Verga, M., Reggente, M., Casanova, F. M., Santus, P., Blasi, F., Allegra, Luigi.

& Centanni, S. (2006). Anxiety and depression in COPD patients: The roles of gender and disease severity. Respiratory Medicine 100(10), 1767-74.

Dowson, C., Laing, R., Barraclough, R., Town, I., Mulder, R., Norris, K., … Drennan, C.

(2001). The use of the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) in patients with chronic obstructive pulmonary disease: a pilot study. The new Zealand Medical Journal 114(1141), 447-9.

Etikprövningsnämnden, (2010). Vägledning till forskningspersonsinformation. Stockholm:

Etikprövningsnämnden. Hämtad 10 januari, 2010, från

http://www.epn.se/media/17895/vägledning%20till%20forskningspersonsinformation.pdf

Fan, V. S., Ramsey, S. D., Giardino N. D., Make, B. J., Emery, C. F., Diaz, P. T., Benditt, J.

O., Mosenifar, Z., McKenna, R., Curtis, J. L., Fishman. A. P. & Martinez, F. J. (2007). Sex, Depression, and Risk of Hospitalization and Mortality in Chronic Obstructive Pulmonary Disease. Archives of Intrenal Medicine, 167(21), 2345-53.

Hynninen, J. M., Pallesen, S. & Nordhus, I. H (2007). Factors affecting health status in COPD patients with co-morbid anxiety or depression. International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, 2 (323-8).

Katon, W., Lin, E. H. B. & Kroenke, K. (2006). The association of depression and anxiety with medical symptom burden in patients with chronic medical illness. General Hospital Psychiatry, 29(2), 147-55

Laurin, C., Lavoie, K. L., Bacon, S. L., Dupuis, G., Lacoste, G., Cartier, A. & Labrecque, M.

(2007). Sex Differences in the Prevalence of Psychiatric Disorders and Psychological Distress in Patients With COPD. Chest, 132(1), 148-55.

Lunbäck, B & Larsson K. (2002). Naturalförlopp vid KOL. K. Larsson (Red.). KOL – kronisk obstruktiv ljungsjukdom (ss. 35-43). Lund: Studenlitteratur.

N de Voogd, J., Wempe, J.B., Postema, K., Sonderen, E., Ranchor, A. V., Coyne, J. C., … Sanderman, R. (2009). More evidence that depressive symptoms predict mortality in COPD patients: is type D personality an alternative explanation? Annals of behavioral medicine, 38(2), 86-93.

Ng, T P., Niti, M., Tan, W C., Cao, Z., Ong, KC. & Eng, P (2007). Depressive symptoms and chronic obstructive pulmonary disease: effect on mortality, hospital readmission, symptom burden, functional status, and quality of life. Archives of Internal Medicine, 8 (60-7).

Perk, J & Torstensson, O. (2006). Rehabilitering vid KOL. K. Larsson (Red.). KOL - Kronisk obstruktiv lungsjukdom. (ss. 393-403). Lund: Studentlitteratur.

Polit, D. F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (8th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Roundry, K., Cully, J. A., Stanley, M. A., Veazey, C., Soucheck, J., Wray, N. P…Kunik, M.

E (2005). Are Anxiety and Depression Addressed in Primary Care Patients With Chronic Obstructive Pulmonary Disease? A Chart Review. Primary Care Companion to the Journal of Clinical Physichiatry, 7 (213-8).

Ryu, Y. J., Chun, E. M. & Chang, J. H. (2010). Prevalence of depression and anxiety in outpatients with chronic airway lung disease. The Korean Journal of Internal Medicine, 25 (51-7).

Skoogh, B-E. & Larsson, S. (2002) Definitioner, basal diagnostik och svårighetsgradering vid KOL. K. Larsson (Red.). KOL – kronisk obstruktiv lungsjukdom (ss. 13-20). Lund:

Studentlitteratur

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2000). Behandling av astma och KOL – En systematisk kunskapssammansättning. Stockholm: SBU. Hämtad 24 februari, 2011, från http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/astma_2000/astma/Astma_kap1.pdf

Xu, W., Collet, J-P., Shapiro, S., Lin, Y., Yang, T., Platt, R. W., … Bourbeau, J (2008).

Independent effect of depression and anxiety on chronic obstructive pulmonary disease exacerbations and hospitalizations. American journal of respiratory and critical care medicine, 178(9), 913-20.

Zigmond, A. S. & Snaith, R. P. (1983). The hospital anxiety and depression scale. Acta Psychiatrica Scandinavica, 67(6), 361-70.

BILAGA 1

Förfrågan om deltagande i en undersökning om oro och  nedstämdhet bland patienter med diagnosen kronisk 

obstruktiv lungsjukdom. 

Vi är två studenter som läser sista terminen på sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet. Vi skriver just nu vårt examensarbete inom ämnet ”Oro och nedstämdhet bland patienter med diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom”.

Nu frågar vi Dig som följs upp via primärvården på en KOL-mottagning att delta i denna studie. Att delta i studien innebär att fylla i en enkät med 14 frågor rörande oro och

nedstämdhet, du kommer även att behöva ange kön, ålder, tid diagnostiserad med KOL samt övriga sjukdomar. Att fylla i enkäten beräknas ta ca fem minuter och görs i samband med ditt besök hos KOL-sjuksköterska på din vårdcentral. Sjuksköterskan kommer innan ha angett din svårighetsgrad av KOL i formuläret

Efter du fyllt i enkäten lägger du den i medföljande kuvert och försluter detta. Deltagandet är helt frivilligt och påverkar inte på något sätt den vård som du ska få. Behandlande

sjuksköterska kommer vara ovetande om dina svar. Ditt frågeformulär kommer vara kodat, detta för att du ska kunna avbryta ditt deltagande i studien när som helst. Insamlad data kommer efter analys och sammanställning att förstöras.

Resultatet kommer att sammanställs i ett examensarbete som sedan kommer att presenteras för studenter och lärare på sjuksköterskeprogrammet samt personal inom primärvården i Uppsala läns landsting. Studien har godkänt av Verksamhetschefen och KOL-sjuksköterskan på din vårdcentral .

Ditt deltagande i studien kan hjälpa till att ge en ökad kunskap inom området. Om du har några frågor eller funderingar kring studien är du varmt välkommen att höra av dig till någon av undertecknade.

Stina Boberg - sjuksköterskesstudent Loise Olofsson - sjuksköterskestudent Stina.Boberg.1036@student.uu.se Loise.Olofsson.3224@student.uu.se

0730-272001 0706-680343

Afsaneh Roshanai – handledare Fil. Dr., Leg. psykolog

Afsaneh.Roshanai@pubcare.uu.se

BILAGA 2

Kodnummer:_________

HADS- Hospital Anxiety and Depression Scale  

       

1. Jag känner mig spänd eller ”uppskruvad”

o

För det mesta

o

Ofta

o

Då och då

o

Inte alls

2. Jag uppskattar fortfarande samma saker som förut

o

Precis lika mycket

o

Inte riktigt lika mycket

o

^{Bara lite}

o

Knappast alls

3. Jag får en slags känsla av rädsla som om något farligt håller på att hända

o

Alldeles bestämt och rätt illa

o

Ja, men inte så illa

o

Lite, men det oroar mig inte

o

Inte alls

Läs varje påstående och sätt ett kryss i cirkeln till vänster om det svar som kommer närmast hur du känt dig under veckan som gått. Sitt inte och fundera allt för länge. Det första svar som dyker upp för dig på varje påstående är antagligen riktigare än ett svar som du tänkt på länge. Svara på alla frågor.

Kryssa bara i en cirkel för varje påstående.

4. Jag kan skratta och se saker från den humoristiska sidan

o

Lika mycket som jag alltid har kunnat

o

Inte riktigt lika mycket som förut

o

Absolut inte så mycket som förut

o

Inte alls

5. Oroande tankar kommer för mig

o

Mycket ofta

o

Ofta

o

Då och då men inte så ofta

o

Bara någon enstaka gång

6. Jag känner mig glad

o

^{Inte alls}

o

^{Inte ofta}

o

^Ibland

o

För det mesta

 

7. Jag kan sitta i lugn och ro och känna mig avspänd

o

Absolut

o

Oftast

o

Inte ofta

o

Inte alls

8. Jag känner mig som om jag gick på lågvarv

o

Nästan jämt

o

Mycket ofta

o

Ibland

o

Inte alls

9. Jag får en slags rädsla som om jag hade ”fjärilar” i magen

o

Inte alls

o

Någon gång

o

Rätt ofta

o

Mycket ofta

 

10. Jag har tappat intresset för mitt utseende

o

Absolut

o

Jag bryr mig inte om det så mycket som jag borde

o

Jag kanske inte bryr mig om det riktigt så mycket

o

Jag bryr mig precis lika mycket som förut

11. Jag känner mig rastlös som om jag vore på språng

o

Mycket

o

En hel del

o

Inte så mycket

o

Inte alls

12. Jag ser fram emot saker och ting med glädje

o

Lika mycket som förut

o

Något mindre än jag brukade

o

Klart mindre än jag brukade

o

Nästan inte alls

 

13. Jag får plötsligt panikkänslor

o

Verkligen ofta

o

^{Rätt ofta}

o

Inte så ofta

o

^{Inte alls}

14. Jag kan njuta av en bra bok, ett bra radio- eller TV-program

o

Ofta

o

Ibland

o

Inte ofta

o

Mycket sällan Kön Man / Kvinna (Ringa in)

Ålder ___________

Hur länge har du varit diagnostiserad med KOL? ______________

Har du andra sjukdomar än KOL? I så fall vilka? __________________________

_____________________________________________________________________

FEV1 (ifylles av sjuksköterska) ______________

BILAGA 3

Kodnummer:_________

Datum:__________

Överenskommelse

Härmed går jag med i studien ”Oro och nedstämdhet vid kronisk obstruktiv lungsjukdom”. Samtidigt ger jag mitt tillstånd att nödvändiga medicinska uppgifter hämtas från min journal från ansvarig sjuksköterska, under

förutsättning att sedvanlig tystnadsplikt iakttas. Jag är medveten om att jag när som helst kan avbryta mitt deltagande. Behandlande sjuksköterska kommer vara ovetande om dina svar.

Namnteckning:_________________________________________________________

Namnförtydligande:______________________________________________________