Pedagogers syn på dramapedagogik

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Pedagogers syn på dramapedagogik

Teachers views on drama in education

Catrine Elmström

Johannes Elvström

Lärarexamen 210hp Den fria tidens lärande 2012-11-07

Examinator: Gitte Malm Handledare: Mats Olsson

Lärande och samhälle Lärande och samhälleLärande och samhälle Lärande och samhälle

Förord

Vi som har skrivit denna uppsats heter Catrine Elmström och Johannes Elvström. Vi studerar sista terminen på Malmö högskola med huvudinriktning Fria tidens Lärande. Vi läste var för sig adekvat litteratur och därefter valde vi ut det vi ansåg vara relevant för vår undersökning och delgav varandra detta, för att slutligen tillsammans bestämma oss för vad som kunde vara passande till vårt arbete. Vi genomförde intervjuerna med endast en av oss närvarande vid varje tillfälle och kategoriserade sedan tillsammans den data vi fick från intervjuerna. När det gäller arbetet med vår text, från undersökning till syfte och analys gjort vi detta tillsammans.

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans värld använder dramapedagogik i undervisningen. Av de pedagoger som ingår i undersökningen är tre fritidspedagoger och tre lärare i årskurs ett till tre. Genomförandet skedde genom kvalitativa intervjuer på olika skolor i Skåne. Det som blev tydligt i undersökningen och som vi fann intressant var att flera av de intervjuade talade om sitt användande av dramapedagogik i faktabaserade ämnen t.ex. svenska och matematik. Samtidigt framkom det genom undersökningen att pedagogerna använde sig av dramapedagogik främst när de skulle arbeta med emotionellt baserade kunskaper så som känslor och samspel. Många av pedagogerna pratade sig varma om att använda sig av dramapedagogik för att hjälpa och träna barnen att våga saker, oavsett om det var att redovisa någonting eller våga visa sina känslor. I stort sett kände pedagogerna att de kunde använda dramapedagogik i det mesta som kan göras inom skolans värld.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 9

2. Syfte och frågeställning ... 10

3 Litteraturgenomgång ... 11

3.1 Dramapedagogikens uppkomst ... 11

3.1.1 Reformpedagogik ... 11

3.1.2 Dramapedagogik ... 12

3.2 Motivation ... 13

3.3 Dramapedagogik och teater ... 14

3.3.1 Theater in Education ... 14

3.3.2 Forumteater ... 14

3.4 Dramapedagogik och drama ... 15

3.4.1 Winifred Ward ... 15

3.4.2 Brian Way ... 17

3.4.3 Dorothy Heathcote ... 18

3.4.4 Gavin Bolton ... 18

3.5 Dramapedagogik och lek ... 19

3.6 Dramapedagogik och kunskapskrav ... 20

4 Metod ... 21

4.1 Urval ... 21

4.2 Forskningsetiska överväganden ... 22

4.3 Analysförfarande ... 22

6 Tolkning och analys ... 27

6.1 Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av dramapedagogik? ... 27

6.1.1 Utbildning... 28

6.1.2 Samarbete med teater ... 28

6.2 Hur använder pedagoger dramapedagogik i sin undervisning? ... 29

6.2.1 Dramatisering ... 29

6.2.2 Forumteater ... 30

6.2.3 Pedagogiskt redskap ... 30

6.2.4 Genom lek ... 31

6.3 Vilken funktion anser pedagoger att dramapedagogik kan fylla? ... 31

6.3.1 Att få gå in i en roll... 32

6.3.2 Att våga ... 32

6.3.3 Att stärka gruppen ... 33

6.3.4 Att fånga alla barn ... 34

6.3.5 Att bearbeta egna tankar och idéer ... 35

7 Slutsats och diskussion ... 36

7.1 Slutsats ... 36 7.2 Avslutande diskussion ... 37 8 Referenser ... 39 8.1 Litteratur ... 39 8.2 Elektroniska källor ... 40 9 Bilaga ... 41 9.1 Intervjufrågor ... 41

9

1. Inledning

Dramapedagogik är ett ämne som intresserat oss ända sedan vi under utbildningen hade en kurs om drama. Vi fastnade båda för dramapedagogik eftersom vi såg det som ett spännande och inspirerande arbetssätt och som en kontrast till en grå vardagsrutin vi ibland upplevt under vår verksamhetsförlagda tid. Vi såg dramapedagogik som ett sätt att göra lärandet roligare och mer konkret men hamnade i problem när vi försökte definiera vad dramapedagogik verkligen är.

Med detta arbete såg vi en chans att ändra på det. Vi vill skriva om dramapedagogik för att vi båda tycker att det är ett arbetssätt som passar väl in med de arbetsmetoder fritidspedagoger använder. Att avgränsa ämnet var dock inte lika lätt som att välja det. Vi begav oss därför till biblioteket för att med hjälp av litteratur försöka avgränsa oss. Första sökordet var ”dramapedagogik” och efter ett par sekunders väntande returnerade sökmotorn: Menade du flumpedagogik? Denna lilla fras, tillsynes både småhumoristisk och ignorant och dessutom levererad av en dator, fick oss att börja fundera på hur verksamma pedagoger ser på dramapedagogik.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) finns ingen kursplan för drama. Att drama med andra ord inte är ett eget ämne gjorde att vi blev än mer intresserade för vad man kan åstadkomma med dramapedagogik. Vårt problem var att vi inte visste hur pedagogerna i skolan såg på användandet av dramapedagogiken. Vi ville därför bilda oss en uppfattning om hur eventuella framtida kollegor kan tänkas ställa sig till användandet av dramapedagogik.

Vår förhoppning med detta arbete var att det skulle kunna skapa en gedigen grund för att både kunna använda sig av dramapedagogik men även kunna diskutera dramapedagogik med så väl belackare som den nyfikne.

10

2. Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att undersöka om och varför pedagoger i skolans värld använder sig av dramapedagogik i undervisningen. Vår förhoppning är att vi genom vårt arbete ska kunna visa på hur verksamma pedagoger tänker kring dramapedagogik.

Frågeställning

För att uppnå syftet med detta arbete har vi valt att utgå från följande frågor: • Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av dramapedagogik?

• Hur använder pedagoger dramapedagogik i sin undervisning?

11

3 Litteraturgenomgång

Att dramapedagogik är användbart i undervisningen är många teoretiker i ämnet överens om. Vad som inte är lika självklart är på vilket sätt det bör användas och vad elever verkligen kan läras med hjälp av det. Det finns i grund och botten två olika synsätt på dramapedagogik. Hårdrar man det är dramapedagogik antingen en undervisningsmetod eller ett estetiskt ämne. Nu är verkligheten aldrig riktigt så vit och svart vilket göratt många teorier handlar om att hitta en gyllene medelväg mellan dessa två ståndpunkter. I kommande rubriker görs ett försök att sammanställa olika teorier kring användandet av dramapedagogik.

3.1 Dramapedagogikens uppkomst

Under denna rubrik kommer vi att redogöra för vad dramapedagogik innebär och samtidigt ge en bild av hur den uppkom. Vi kommer även redogöra för reformpedagogiken eftersom den ligger till grund för den dramapedagogik som används idag.

3.1.1 Reformpedagogik

Det man idag menar är dramapedagogik har mycket att tacka för den reformpedagogiska strömning som växte sig stark i början av 1900-talet. Braanaas (1985) menar att även om denna koppling tidigare varit oklar och inte alls samstämmig så har forskning visat på en stark koppling. Reformpedagogiken växte fram som en revolt mot en skola som inte var så mycket en skola för barn utan snarare var en skola för att forma vuxna. Det var kunskap av akademiskt värde som eftersträvades av auktoritära lärare. Braanaas menar vidare att denna syn på skolan, en kunskapsskola, lever vidare idag men framhåller ändå att reformpedagogiken öppnade dörrar för dramapedagogiken genom att introducera ett synsätt där man satte barnet i centrum. Att tilltala barns inneboende intressen, ge barn frihet och en uppfostran kopplad till verkligheten och att utnyttja barnets självständiga aktiviteter och spontanitet är alla

12

gemensamma eller karakteristiska drag i reformpedagogiken, enligt den belgiska reformpedagogen Ovide Décroly (Braanaas, 1985). Sätter man barnens erfarenheter och intressen i första hand i dess lärande kan kunskapen på ett bättre sätt göras konkret och lättare tas in.

Den amerikanska filosofen Dewey, menar även han att pedagogik måste ta avstamp i barnens naturliga intresse för omvärlden. Dewey menar att alla barn instinktivt har intresse att bland annat undersöka och ta reda på saker och ett intresse för att skapa saker, att uttrycka sig genom målning, sång, dans och dramaaktiviteter (a.a). Enligt Philips och Soltis (2010) ger Dewey många olika beskrivningar av de processer som leder till lärande men att alla dessa beskrivningar innefattar en liknande tankegång:

Tänkandet börjar först när en person upplever sig vara ställd inför ett verkligt problem. Då sätts vårt medvetande i rörelse, det kämpar för att formulera problemet tydligare, letar efter uppslag till möjliga lösningar, överblickar aspekter av problemsituationen som skulle kunna vara relevanta och använder sig av tidigare kunskap i ett försök att bättre förstå situationen (Philips och Soltis, 2010:65).

I boken Dramapedagogisk historie og teori skriver Braanaas (1985) att Dewey även förespråkade arbetssätt som gav barn tillfälle att utföra uppgifter praktiskt. Braanaas (a.a) menar att lärande sker genom aktivering och handling snarare än upprepande av ord och traditionell kunskapsinhämtning och var således en förespråkare av tesen ”Learning by doing”.

3.1.2 Dramapedagogik

I början av 1900-talet formades dramapedagogiken i mötet mellan barnteater, undervisning och reformpedagogikens demokratiska värdegrund. I boken

Dramapedagogik som demokratisk fostran (2000) nämner Sternudd tre begrepp inom det dramapedagogiska fältet, de svenska begreppen är drama, dramapedagogik och pedagogiskt drama och det vanligaste begreppet är drama. Sternudd menar att dramat och dramapedagogik fungerar på två sätt. Drama fungerar med litterär text och yttrycks genom att spela teater medan i dramapedagogik genomför en grupp olika fiktiva situationer med en för stunden påhittad text eller ingen text alls, verbalt eller icke

13

verbalt. Fantasin får sätta sin prägel på om det är dåtid eller nutid och i vilken miljö som deltagarna befinner sig. Rollen de har är inte deras egen, även den är fiktiv.

Under en lärarstödd lektion spelar sedan deltagarna upp för varandra och har varandra som publik. Rasmusson och Erberth (2008) menar att genom upplevelse nås kunskap och att drama är ett bra sätt för att nå kunskap i sin egen verklighet. Med ord, gester och känslor kan deltagarna reflektera och lära sig att ta hänsyn till och ta del av andra människors synsätt då illustrationer synliggörs genom dramapedagogiken. Genom att i drama utgå ifrån en helhetssyn på människan kan det även göra att eleverna stärker både sin identitet och sitt självförtroende.

3.2 Motivation

Jagtøien och Hansen (2000) menar att om eleven får en uppgift som denne anser har ett givet syfte känner eleven sig motiverad att fortsätta. Det finns många motivations- och behovsteorier och i dessa framgår två huvudkategorier om vad människan behöver. De primära behov människan har är mat, sömn, vatten och luft och när dessa behov är tillgodosedda så uppstår nya behov, så kallade sekundära behov, som att socialisera sig. Vygotskij (2005) menar att socialiserar människan inte sig med andra, utvecklas varken tänkandet eller språket. Han anser även att dialog och mening är de centrala begreppen för kunskapsprocessen och att inlärning sker som en social process. Wagner (1993) beskriver hur Heathcote visar eleverna olika tillvägagångsätt att ta sig igenom och ta itu med något de ogillar och nå ett resultat, detta kan ske genom insikt, reflektion och eftertanke.

I Skapa och våga Om entreprenörskap i skolan (2010) kan man läsa att i brist på den inre företagsamheten som innebär att ta sig för, våga försöka och utmana gränser ökas inte heller den yttre företagsamheten. Vidare skrivs det även att våga betyder att individen måste hitta andra sätt att lära sig, tänka i nya banor och ha viljan att lämna invanda mönster genom att våga trotsa det gamla. Genom en tilltro till sig själv utvecklas den inre motivationen och eleven vågar utmana sig själv.

14

Ekstrand och Lelinge (2010) skriver att sannolikheten att skapa en klass som fungerar ökar om pedagogen ser till att eleverna skrattar och har roligt, oavsett hur denne väljer att arbeta. Så länge skollagen följs och att man även följer styrdokumenten driver detta till att eleverna blir motiverade.

3.3 Dramapedagogik och teater

3.3.1 Theater in Education

Ett sätt att använda sig av dramapedagogik är att upprätta ett samarbete mellan teatrar och skolan. Theater in Education åsyftar ett tillvägagångssätt där en utomstående teatergrupp samarbetar med en lärare och där de gemensamt identifierar ett problem. De framför sedan ett teaterstycke mot bakgrund av problemområdet och låter eleverna delta i föreställningen. Efter framförandet stannar skådespelarna kvar i sina roller och låter sig bli intervjuade av eleverna. På så sätt får barnen chansen att intervjua såväl den arga draken som Fredrik Reinfeldt eller Martin Luther King (Braanaas, 1999).

3.3.2 Forumteater

Boals har byggt upp en världsomspännande teaterrörelse med forumteater som den mest kända metoden. Boals mål med forumteater är att engagera publiken under föreställningen och låta publiken inte bara delta utan även vara en del i skapandeprocessen (Byréus, 2010). Forumteater ska även ge deltagare en chans att öva sig inför framtida händelser samtidigt som det ger dem en möjlighet våga öppna upp sig enligt Byréus (2010). Medan Boals forumsteater mer riktar sig åt att leka och improvisera på olika sätt och framställts för vuxna, har läraren och dramapedagogen Byréus anpassat Boals forumteaterteknik genom att introducera begreppet forumspel till de unga i skolans värld och vuxna i det svenska samhället. Byréus åsikt om forumspel är att det är en kombination av värderingsövningar och forumteater. När Byréus jobbar med vuxna använder hon sig mer av Boals övningar samt sina egna värderingsövningar (a.a).

15

Sedan likabehandlingslagen kom 2006 (Lag 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, har skolan i Sverige fått lägga lite extra fokus på att hitta effektiva och fungerande sätt samt bra metoder till att jobba mot mobbing och andra former av särbehandling. Då forumspel är en snabbare metod än forumteater och kan användas dagligen, är det en behändig metod att använda vid t.ex. konflikthantering eller teman. Byréus (2010) menar att forumspel erbjuder strategier genom att undersöka de motsättningar och konflikter som kan ha uppstått. Nya lösningar hittar eleverna genom att under kreativa former prova olika tillvägagångssätt. Genom att låta elever ta del av hur andra elever tänker och reagerar i olika situationer och sedan ge dem utrymme att fundera över sina kamraters agerande, kan de också få ett verktyg till att hantera liknande situationer i framtiden (Sternudd, 2000).

3.4 Dramapedagogik och drama

Under denna rubrik kommer vi att behandla några av de främsta förespråkarna för dramapedagogik. Vi kommer att återge de tankar de hade om nyttan med dramapedagogik och de teorier som de företrädde.

3.4.1 Winifred Ward

Det gemensamma för vad som kommer att tas upp under denna rubrik är att drama på ett eller annat sätt har ett egenvärde i sig själv. Drama bör man ha för dramats skull och utan att det ska verka som metod för andra syften. En av de allra första förespråkarna för detta synsätt var teater- och dramapedagogen Winifred Ward. Eftersom teater, framförallt den riktad mot barn, var Wards stora hjärtefråga, kombinerade hon sin universitetsanställning med att både utveckla den lokala barnteatern samtidigt som hon även undervisade i grundskolan.

16

Ward är upphovskvinnan till det hon själv kallade ”Creative Dramatics” vilket till en början hade till syfte att förnya litteraturundervisningen (Braanaas, 1985). Ward menade att man genom att använda sig av Creative dramatics som metod inte bara kunde ge liv åt litteratur utan även kunde väcka barns intresse för att skapa själva samtidigt som man kunde sätta fart på deras fantasi. Genom att använda sig av bland annat improvisationsövningar, rytmisk dans, rollspel och dramatiseringar menade Ward att det fanns fem grundläggande kunskaper.

Creative dramatics ska:

1. Ge ett kontrollerat utlopp för känslor.

2. Ge varje barn en möjlighet att uttrycka sig estetiskt. 3. Uppmuntra och vägleda barnets skapande fantasi.

4. Ge unga människor en möjlighet till social utveckling och samarbete.

5. Ge barn erfarenheter i självständighet och självtillit till att ge uttryck för sina tankar utan att frukta.

(Braanaas 1985:38) [Egen översättning]

Ward visar således på en mängd nyttoområden för Creative dramatics som tillsynes har det gemensamt att det inte är ämneskunskaper utan snarare själsliga sådana som fokuseras. Däremot menar hon att man mycket väl kan använda sig av denna metod i alla skolans ämnen, men att man då bör akta sig för att låta Creative dramatics bli bara ett redskap för att fylla andra syften.

17

3.4.2 Brian Way

Att använda sig av drama för att utveckla barn var även Brian Way en anhängare av. Way hade sin bakgrund i barnteater men ansåg till skillnad från Ward att framförande och teater hade en hämmande effekt på barns inre utveckling eftersom han ansåg att det vid publika uppträden förelåg en fara eftersom produkten blev viktigare än processen (Rasmusson & Erberth, 2008). Way menade att barn kan utveckla hela sin personlighet genom drama och utformade en personlighetscirkel för att visa vilka egenskaper han ansåg det möjligt att öva upp.

Figur 3.1 Brian Ways personlighetscirkel

(Way 1971:25)

Som synes i figuren ansåg alltså Way att drama kan utveckla sju olika delar av personligheten, däribland fantasi, talet och koncentrationen men även intellektet. Vidare går det att utläsa av personlighetscirkeln att arbetet med att utveckla personligheten börjar hos barnet själv. Barnet måste alltså i lärandeprocessen utgå från sina egna

18

funderingar och erfarenheter för att senare i lärandet vidga sina vyer och påbörja samarbete och samspel med andra individer (Braanaas, 1985). Vidare är det viktigt att personutvecklingen inte är föremål för pedagogens bedömning och att denne inte jämför barnen sinsemellan. En pedagogs främsta uppgift menar Way är att skapa en okritisk och accepterande miljö i klassrummet och motiverar detta med att barns personlighet ofta är ömtålig och känslig (a.a).

3.4.3 Dorothy Heathcote

Sedan slutet av sjuttiotalet har dramapedagogiken i Norden blivit influerad av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton (Braanaas, 1999). De teorier Bolton och Heathcote har påminner en hel del om konceptet Theatre in Education. Heathcote använder sig mycket av tekniken ”teacher in role” som går ut på att pedagogen själv medverkar i och styr de dramatiseringar som eleverna utför (Rasmusson & Erberth, 2008). Heathcote menar att drama med eleverna i allra högsta grad kan ge motivation och fördjupa inlärningen genom att göra abstrakta och oförståeliga begrepp konkreta och begripliga. Genom att eleverna själva är ”inne i” ämnet de ska lära sig och genom dramat får eleverna tillfälle att reflektera djupare på de erfarenheter de har fått (Braanaas, 1999). Så länge det man vill lära ut verkligen berör eleven och fångar dennes intresse menar Heathcote att dramapedagogik kan användas även för att motivera elever att intressera sig för ämnen som de annars kanske känner olust eller oro inför så som till exempel matematik eller historia (a.a).

3.4.4 Gavin Bolton

Gavin Bolton var elev till Heathcote och många av hennes tankar går igen i Boltons egna metoder. Bolton är dock (Braanaas, 1999) långt mer teoretisk och lägger större vikt vid att definiera vad drama är men i likhet med Heathcote anser Bolton att dramapedagogik kan hjälpa barnens tankeförmåga att vidgas och få ett bredare perspektiv.

19

Bolton anser även att drama har en viktig funktion att fylla när det gäller att hjälpa barn att komma till förståelse för sina värderingar och när det gäller att utveckla känslor (Rasmusson & Erberth, 2008). Han anser även att drama kan ge barn förståelse för någonting och detta sker främst i det han kallar dramatisk lek, något som Braanaas (1999) menar är det samma som barnens egna rollekar.

3.5 Dramapedagogik och lek

Både Bolton och Heathcote (Rasmusson, 2000) anser att leken har betydelse för drama, framförallt att rolleken har en betydelsefull plats vad gällande barns inlärning. Att rolleken är viktig för den känslomässiga, kognitiva och sociala utvecklingen är dagens lekforskare helt eniga om enligt Braanaas (1999). Genom rolleken kan barnen bland annat göra sig av med ångest, hitta nya sätt att tänka på, förbättra och lära sig att visa respekt och omtanke för andra men även lära sig nya ord, utryck och begrepp (Braanaas, 1999).

Elevers rollekar och regellekar skiljer sig på många sätt, samtidigt är dess likheter slående eftersom interaktion, turtagande, ömsesidig förståelse ochoskrivna grundregler ingår i båda lekmodellerna (Hägglund & Fredin, 1997). Det grundläggande när man arbetar med barn och unga är att vara medveten om vikten av hur betydelsefull leken är i deras liv och mognad. Denna kunskap och medvetenhet gör att möjligheten till att skapa en god miljö samt en bra stämning till att stimulera leken finns. Enligt Hägglund ochFredin (1997) är ett av de viktigaste målen med att undervisa i pedagogiskt drama att väcka leklusten hos de som deltar och att utveckla denna.

20

3.6 Dramapedagogik och kunskapskrav

Under denna avslutande rubrik kommer vi att gå igenom läroplanen och de kopplingar till dramapedagogik som finns i denna. Vi kommer även kortfattat gå igenom de kunskapskrav som finns i läroplanens centrala innehåll.

Sternudd (2000:24) beskriver skolans läroplan som ”det styrinstrument, där de centrala direktiven för hur vår skola ska arbeta formuleras.”. I Läroplan för grundskolan,

förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) finns det således många olika direktiv som såväl pedagogen som skolan ska arbeta efter. I Lgr11s avsnitt om skolans värdegrund och uppgift påpekas det att elever ska få möjlighet att bekanta sig med många olika former av kunskap, bild, dans och drama är exempel på olika uttrycksformer elever ska få prova på. Elever ska även få möjlighet att uppleva olika atmosfärer och känslolägen. Undervisning ska, utöver att vara mångsidig, ta avstamp i elevernas egna förutsättningar (a.a).

I andra delen står det att läsa i Lgr11s utläggning om de övergripande målen och riktlinjerna att skolans mål är att eleverna och alla anställda på skolan skall verkar för att motarbeta orättvisor och kränkande uppförande. Det står även att det är lärarens ansvar att skapa en undervisningssituation som ger meningsfullhet i lärandet och att kunskapen vidareutvecklas. Detta ska ske på ett sådant sätt att all den kunskap eleverna har utmanas och utvecklas (a.a).

I en tredje del i Lgr11 finner man skolans kursplaner och de kunskapskrav som finns. Denna del innefattar dels de syften ämnena har men även ämnets centrala innehåll, det vill säga vad som ska tas upp i undervisningen. Däremot är det centrala innehållet upplagt på sådant sätt att lärare har utrymme till att utforma undervisningen efter eget bevåg. I det centrala innehållet för skolans språkämnen, det vill säga svenska, engelska, svenska som andraspråk, moderna språk, modersmål samt teckenspråk för hörande, innehåller alla drama i någon form. Däremot går det inte att finna en uttryckt syftning till någon form av drama i övriga ämnens centrala innehåll (a.a).

21

4 Metod

Eftersom syftet med detta arbete var att undersöka vilken inställning pedagoger som arbetar i skolan hade till dramapedagogik baseras underlaget i detta arbete på kvalitativa intervjuer. Då det var pedagogernas egna tankar som var det intressanta och eftersom det således inte fanns några ”rätta” svar så kunde inga färdiga svarsalternativ göras och då lämpade sig en kvalitativ intervju bäst (Patel & Davidsson, 2003). Innan vi genomförde den första intervjun så utförde vi en testintervju för att försäkra oss om att de frågor vi ställde gav oss svar som kunde användas i arbetet. Våra intervjuer hade en övre tidsgräns på trettio minuter för att undvika att pedagogerna skulle behöva känna eventuell stress av att inte veta hur länge intervjun skulle vara. Vi arbetade under intervjuerna med öppna frågor och genomförde intervjuerna med endast en av oss närvarande. Alla intervjuer spelades in och transkriberades senare eftersom vi ansåg att både tempo och samtalsrytm skulle störas allt för mycket om vi skulle anteckna under tiden.

4.1 Urval

De personer som intervjuats i detta arbete är kvinnor, vilket är representativt för yrket men det är inte ett medvetet val i undersökningssyfte. Kanske kan det ses mer som en bieffekt av just könsfördelningen i yrket att ingen av de pedagoger vi intervjuat från partnerskolor och bekantskapskretsar är män.

Vi valde att genomföra intervjuerna med personer vi redan hade någon form av bekantskap med då den tidsram vi hade för detta arbete inte riktigt tillät oss att spendera tid på att försöka hitta pedagoger på för oss okända skolor, som skulle ha tid att ställa upp.

22

Vi är medvetna om att de pedagoger som deltar i vår undersökning är ett bekvämlighetsurval som skedde ur en tillgänglig grupp (Patel & Davidson, 2003) och således kommer vi akta oss för antaganden som gäller pedagoger i allmänhet. Vidare är de pedagoger som ingår i undersökningen antingen fritidspedagoger eller lärare i årskurs ett till tre. Vi valde pedagoger i denna kategori då det är inom dessa områden vår framtida yrkesroll ligger.

4.2 Forskningsetiska överväganden

För att skydda individer i ett forskningsprojekt har Vetenskapsrådet (www.cm.se) tagit fram fyra huvudkrav man bör följa. Alla de pedagoger som deltagit i intervjun har gjort det frivilligt och dessutom godkänt att intervjuerna spelades in vilket uppfyller samtyckeskravet. För att tillgodose informationskravet underrättade vi pedagogerna om arbetets syfte samtidigt som vi undersökte möjligheterna att intervjua dem för arbetet. För att ta hänsyn till nyttjandekravet så informerade vi pedagogerna vid intervjutillfällena om att den information vi samlade in endast skulle användas till detta arbete. Vidare är alla namn i denna studie ändrade vilket uppfyller konfidentialitetskravet.

4.3 Analysförfarande

Eftersom syftet med detta arbete var att beskriva vad pedagoger som jobbar i skolan anser om dramapedagogik, hade vi heller inte någon teori som vi ville prova. Under vår analys utgick vi från arbetets syfte och de frågeställningar vi hade och färgkodade sedan de transkriberade intervjuerna. Detta gjordes genom att färgkoda ord och meningar bland svaren som vi tyckte ingick i samma kategorier. Med hjälp av dessa kategoriseringar försökte vi sedan tolka och analysera intervjumaterialet för att hitta gemensamma nämnare. Vi använde oss även av internettjänsten Wordle (wordle.net) för att skapa illustrationer över de ord som mest frekvent återkommer bland intervjusvaren för att på så sätt försöka skapa en, för läsaren, överskådlig bild av det insamlade materialet.

23

5 Resultat

Nedan kommer en kort sammanfattning av de sex intervjuer vi genomfört.

Ulrika är utbildad fritidspedagog och har nyligen även utbildat sig till lärare i bild.

Ulrika har genom utbildningen till fritidspedagog erfarenhet av dramapedagogik men menar själv att hon inte har jobbat med det. Ulrika berättar att det har kommit dramapedagoger till skolan och jobbat med barnen med anledning av ett projekt skolan varit delaktiga i och att hon då fått en insyn i arbetet genom att vara med under övningarna. Själv säger hon att hon inte riktigt vet vad dramapedagogik innefattar men att hon varje dag arbetar med ”livskunskap” och tycker att det är något som känns som dramapedagogik eftersom det görs med övningar som tränar barn att hantera både olika situationer och känslor. Denna övning är dessutom någonting hon anser att man inte ska ha en gång i veckan utan att man ska arbeta med det varje dag. Ulrika tycker att drama är ett sätt att utrycka sig på medan dramapedagogik är både ett sätt att uttrycka sig på men även att det är ett pedagogiskt verktyg för inlärning. Ulrika tycker att man genom dramapedagogik låter barnen träna sig på att spela olika roller, att vara i olika sinnestämningar och att de genom denna träning får ett redskap för att hantera liknande upplevelser i framtiden. Likaså tycker hon att dramapedagogik är ett bra verktyg i såväl konflikthantering- som samarbetsarbete.

Lotta är utbildad grundskolelärare i svenska och samhällsorienterande ämnen och

arbetar som lärare i årskurs två. Lotta fick lära sig drama under sin utbildning och när det är ”elevens val-dagar” väljer Lotta alltid att leda drama. Hon berättar att hon använder drama som en metod för att hjälpa eleverna att lära. Hon menar att det i grund och botten handlar om att barn ska förstå. När barnen har fått förståelse för vad de gör så har de också lärt sig det. Lotta har haft musikaler för att lära barnen om kroppen och till konflikthantering tycker hon att det är ”out standing”. Lotta berättar att de ofta använder det i konflikthantering och att både hon själv och hennes kollegor kan spela upp något eller har någon form av dockteater. Lotta tycker att det är kul med drama eftersom det är ett annorlunda och konkret sätt att undervisa på. Lotta använder sig av

24

drama där hon tycker att det kan göra nytta. Som liten, berättar Lotta, var hon väldigt blyg och menar att hon genom teater i skolan fick leva ut sin personlighet. Drama är viktigt därför att man får lov att gå in i en roll och dessutom tränar sig att stå inför publik, något hon tror är ännu viktigare idag då barn, enligt henne, ska kunna göra ”reklam” för sig i olika sammanhang. Lotta menar dock att det inte alltid passar in men att drama är ett verktyg som hon väver in i undervisningen för att nå kunskapsmålen.

Lisa är utbildad fritidspedagog och jobbar sedan många på ett fritidshem. Lisa jobbar en del med dramaövningar och avslutar alltid med massage och avslappning eftersom hon känner att det är viktigt i och med att vi lever i ett så stressigt samhälle. Lisa bjuder gärna på sig själv och dramatiserar gärna inför eleverna, antingen själv eller med hjälp av kollegor. Lisa vill genom att göra olika dramaövningar lära eleverna att våga stå för vad de säger och tycker. Lisa låter gärna eleverna redovisa genom att till exempel dramatisera en historia och föredrar denna form i stället för att läsa direkt från ett papper. Hon säger att genom att använda drama vågar eleverna öppna upp sig mer och de lär sig att tillsammans med andra våga gå fram och redovisa någonting och i förlängningen sedan våga stå och redovisa själv. Genom drama vill Lisa att eleverna ska våga ta för sig lite mer och synas, att det är strunt samma om man gör bort sig eftersom alla gör det. Lisa brukar själv göra bort sig och vill med detta påvisa att hon trots det är samma person. Lisa menar att dramapedagogik kan ge eleverna en samhörighetskänsla och göra att de blir trygga i gruppen och att denna trygghete gör att eleverna vågar mer.

Anna är utbildad förskolelärare, fritidspedagog och lärare i Kultur, media och estetiska uttrycksformer med fördjupning inom såväl pedagogiskt drama som lekpedagogik och lek som specialpedagogisk metod. Under en kurs på Malmö högskola kom Anna i kontakt med dramapedagogiken och trollbands av läraren som fick alla att delta i övningarna, hur motvilliga de än var från början. Anna tror att både drama och lek är en ingång till de elever som har svårigheter i olika former och där skolan har svårt hitta lösningar. Dramapedagogik för Anna är något som kan bakas in i alla skolämnena och att då låta eleverna leka in kunskaperna, som en kontrast till det traditionella sättet att lära ut, med böcker, penna och papper. Till detta använder sig Anna av musik,

25

samarbetsövningar och värderingsövningar för att på ett, enligt henne, inspirerande sätt försöka få med sig eleverna. Anna har jobbat med dramapedagogik i grupper och för att då hjälpa dem att våga framföra saker inför sina kamrater. Anna anser att dramapedagogik är det bästa verktyget att använda för att fånga de eleverna som har svårt för att lära, har svårt för att koncentrera sig, de som saknar motivation och de som har misslyckanden med sig. Avslutningsvis nämner Anna även att hon suttit i många diskussioner med kollegor på olika skolor om dramapedagogik och att hon då, till och från, fått höra kommentarer om att dramapedagogik bara är flum. Anna menar dock att de ofta själva använder sig av dramapedagogik men att de bara inte vet om att de gör det.

Bella är utbildad barnskötare samt fritidspedagog. Som fritidspedagog har Bella haft

dramapedagogik med elever under ”elevens val”. Bella tycker att dramapedagogik är ett bra verktyg för att lära eleverna att spela teater och att lära eleverna att våga uppträda och att ta fram andra sidor hos eleverna istället för att bara läsa ämnen på ett traditionellt sätt. Hon menar att dramapedagogik är en bra form för de elever som kanske inte är så bra på att läsa och skriva eftersom hon anser att det är en friare form. Bella menar att dramapedagogik eller drama går att använda som en form till läsning, skrivning eller motivation och att det bara är pedagogens egna idéer som sätter hinder. Hon använder gärna drama som ett pedagogiskt redskap för att beröra och för att få upp ögonen på eleverna så att de blir aktiva och förstår. Vidare tycker Bella att dramapedagogik är ett mycket bra arbetssätt vid konflikthantering och hon brukar själv använda sig av det för att svetsa samman barngrupper. Bella tycker att dramapedagogik på skoltid används mer styrt eftersom det då finns en pedagogisk tanke kring det medan man på fritids kan använda sig av det i friare former. På fritids brukar hon använda sig av forumteater när hon, i tjej- och killgrupper ska prata om saker som kan vara lite jobbiga och menar att hon känner av barngruppen och använder sig bara av dramapedagogik när det passar in.

26

Malin är utbildad grundskolelärare i svenska och samhällsorienterande ämnen och

arbetar som lärare i en åldersblandad klass för tvåor och treor. Malin berättar att hon under utbildningen fått erfarenhet av dramapedagogik och att denna då kunde kännas lite laddad. Hon menar att man aldrig visste vad som skulle hända och att det gjorde att hon hade blandade känslor inför det men att det samtidigt var väldigt mycket skratt. Vidare berättar hon om att skolan är med i Malmö stadsteaters projekt ”Stora teaterkursen” och att det i och med detta kommer ut dramapedagoger till skolan och arbetar med barnen. Malin tycker att dramapedagogik är när man jobbar med hela kroppen och att vissa barn behöver ”göra” för att lära sig. Malin tycker inte att drama och dramapedagogik ska finnas i ett eget ämne utan att det ska integreras i alla ämnen. I till exempel svenska och samhällsorienterande ämnen menar hon att det fungerar jättebra och i matematik använder hon sig av det för att gestalta tiokompisar. Malin lyfter även fram att hon tycker att dramapedagogik är bra för att träna barnen att våga, såväl att våga berätta saker som att gestalta eller visa känslor. Avslutningsvis tycker Malin att det är svårt att dra ett streck mellan lek och drama, framförallt i en klassrumssituation där hon alltid har en tanke med de lekar som utspelas.

27

6 Tolkning och analys

I denna del av studien kommer vi att tolka och analysera den data vi samlat in. Vi kommer att göra det utifrån studiens tre frågeställningar. Som en del i tolknings- och analysarbetet kategoriserade vi de svar som vi tyckte liknade varandra. Vi färgkodade de transkriberade intervjuerna och hittade mönster som sedan blivit underrubriker i detta kapitel. Det går även att även finna tre illustrationer, innehållandes de ord som förekommer mest frekvent i de intervjusvar vi tagit del av. Illustrationerna är alltså inte representationer av de kategorier vi valt att analysera utan används för att grafiskt presentera vårt insamlade material för läsaren på ett lättöverskådligt sätt.

6.1 Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av

dramapedagogik?

28

6.1.1 Utbildning

Det var mögligt och det luktade och man visste ALDRIG vad man skulle ställas inför – Malin

Under intervjun med de sex pedagogerna nämner fyra att de fått sin kunskap och lärdom i dramapedagogik genom praktiska övningar i sin utbildning och två av dessa säger sig har erfarenheter efter att de har haft ansvar för elevens val. Det visar sig att båda oberoende av varandra gärna väljer att ha dramapedagogik när det är elevens val. En av pedagogerna, Malin berättar med skräckblandad förtjusning sitt minne från utbildningen i dramapedagogik, att det kunde vara lite laddat. De visste aldrig vilka pinsamheter som de skulle ställas infört.ex. när de skulle lägger sig på varandra, samtidigt kunde det ofta vara väldigt roliga händelser som de utsattes för. Malin menar att har man valt läraryrket så ska man klara av dessa företeelser men det är inte alltid att man tycker att det är okej. Malin menar också att precis som för barnen är det inte alla som tycker att det är okej med kroppskontakt. När det gäller drama är det lika mycket inblandade känslor för vuxna som för barn.

6.1.2 Samarbete med teater

Våra barn här har ju den fantastiska möjligheten att vara med i Stora teaterkursen - Malin

Ulrika och Malin berättar hur de har fått den möjligheten att delta i ett projekt med Malmö Stadsteater. I detta projekt kom det ut två teaterpedagoger till skolan vid åtta tillfällen och jobbar med barn och personal. Exempelvis gestaltade de och sade saker men visade något annat. Detta passar utmärkt ihop med Theater in Education som har till mål att upprätta ett samarbete mellan skolor och teatrar. I detta fall handlar det då kanske om att lära barnen om kroppsspråk och genom samarbetet med Malmö Stadsteater blir barnen delaktiga i en dramatisering om just detta, utförd av de teaterpedagoger som kommer ut. Efter en dramatisering kan barnen även få en möjlighet att ställa frågor till de rollfigurer som teaterpedagogerna gestaltar. Även Anna har haft hjälp utifrån på sin arbetsplats. När Anna jobbade med barn och ungdomar på ett Hem för vård eller boende hade hon och hennes arbetskamrater under en tid en konsult och konsulteringen skedde en gång i veckan. Detta innebar att konsulten hade

29

pedagogiska dramaövningar med personalen och sedan planterade personalen in det bland barnen samt med barnens föräldrar.

6.2 Hur använder pedagoger dramapedagogik i sin

undervisning?

Figur 6.2 De frekventast förekommande orden för denna fråga

6.2.1 Dramatisering

Jag var väldigt blyg när jag var liten men var det någon som höll på med teater så var det jag, för där fick jag leva ut min personlighet - Lotta

Tre av pedagogerna använder sig av dramatiseringar för att hjälpa barn i deras lärande. Lotta har gjort musikaler till att lära sig om kroppen och både hon och Lisa dramatiserar även med hjälp av sina kollegor i syftet att belysa något i barnens närhet samtidigt som de anser att det är väldigt bra till konflikthantering. Det här stämmer väl överens med vad vi tidigare skrivit. Rasmusson och Erberth (2008) menar att barnen når kunskap genom bland annat upplevelser, ord, gester och med känslor precis som Lotta, Anna och Lisa använder det till. Med detta verktyg kan barnen tänka igenom vad andra känner och tänker i samma situation och även få kunskap om sin egen verklighet vilket kan leda till att barnen stärker sin identitet och sin självkänsla och detta kan då synliggöras

30 genom dramapedagogiken.

6.2.2 Forumteater

Man låter publiken prata och komma med förslag, sedan får de själv spela upp det de har tänkt som en bra lösning på det hela - Bella

Bella använder sig av en form av Boals forumteater när hon jobbar med tjej- och killgrupper på fritids. Bellas säger att en av hennes tankar med att använda forumteater är att barnen ska få en chans att pröva på, fundera och vara verksam i skapandeprocessen. En forumteaterpjäs är kort, speglar ett verkligt problem och slutar alltid i en besvärlig situation. Den ger även ett konkret sätt att reflektera tillsammans utan några givna svar. Detta sporrar barnen till att försöka förändra situationen genom att säga stopp och byta ut skådespelarna och pröva ett nytt förhållningssätt. I detta tränar barnen sig i att våga öppna upp sig inför framtida händelser (Byréus, 2010).

6.2.3 Pedagogiskt redskap

Man kan baka in det i alla skolämnena och inte ha undervisning på det traditionella sättet med böcker och penna och papper - Anna

Att dramapedagogik är ett verktyg för lärande stämmer väl överens med vad alla de sex pedagogerna åsyftar då de använder det i samarbetsövningar, värderingsövningar, konflikthanteringsövningar, och som ett sätt att redovisa. Malin använder det även i sin matematikundervisning. Lotta, Anna och Malin använder dramapedagogik som en metod för alla de inlärningsstilar de träffar på i möten med barnen men också som och ett sätt att nå målen. Bella och Ulrika anser att livskunskap är en form av dramapedagogik och använder sig mycket av livskunskap genom olika slags småövningar. Vad som framgår klart och tydligt är att pedagogerna genom dramaövningarna vill påvisa att alla kan lära sig fast på olika sätt. Två av pedagogerna menar att dramaövningar är en friare form att jobba efter, en form som är bra för alla men framförallt för dem med inlärningssvårigheter. Lisa använder sig av dramapedagogik som pedagogiskt redskap därför att hon tycker det är ett konkret och kul sätt att nå barnen på t.ex. när de ska svetsa samman en grupp.

31

6.2.4 Genom lek

Det blir på ett lekfullt sätt. Saker man gör med kroppen och saker som är roligt sådant kommer man ihåg - Malin

Malin nämner leken och menar att skillnaden mellan lek och drama är hårfin. Malin tycker med andra ord att det finns en skillnad mellan drama och lek, en skillnad som är svårare att finna i litteraturen. Hägglund och Fredin (1997) menar att ett av målen med pedagogiskt drama är att utveckla leklusten vilket vi tolkar som att de inte tycker att det går att särskilja lek och drama. Även Bolton (Braanaas, 1999) anser att dramaleken har en viktig funktion när det gäller att hjälpa barn att komma till insikt med sina åsikter och utveckla sina känslor. Både Bolton och Heathcote bedömer att leken har betydelse för drama. Framförallt att rolleken har en avsevärd betydelse i barns inlärning.

6.3 Vilken funktion anser pedagoger att dramapedagogik

kan fylla?

32

Till att börja med ser vi att alla pedagoger anser att dramapedagogik kan fylla någon form av funktion i skolan. Vilka dessa funktioner kan tänkas vara varierar från pedagog till pedagog men många av tankarna kring användningsområde liknar varandra.

6.3.1 Att få gå in i en roll

Jag älskar när barnen får bygga sina redovisningar på att dramatisera en historia - Lisa

Fem av pedagogerna pratar till exempel om att använda dramapedagogik för att låta barnen leva sig in i olika roller. Bland annat berättar Bella att hon tycker att det är väldigt bra att låta barnen agera i roller eftersom det kan få fram andra sidor hos barnen som de sedan kan få utveckla. Dessutom tycker hon att barnens egna tankar och idéer stimuleras om man i dramaövningar låter barnen leva sig in i roller genom att till exempel klä ut sig. Dessa tankegångar går att koppla till vad vi tidigare skrivit om Rasmusson och Erberth (2008) och hur de anser att drama är ett bra sätt för barnen att lära sig men genom sin egen verklighet. Även Lisa berättar att hon tror att barnen kan öppna upp sig mer genom att gå in i roller och då kanske främst när de ska redovisa någonting. Lisa tillägger dessutom att hon föredrar att låta barnen bygga sina redovisningar på dramatiseringar hellre än att de läser direkt från ett papper, detta eftersom hon anser att det skapare en lättare stämning i klassrummet.

6.3.2 Att våga

De kan våga öppna upp sig mer med hjälp av drama, våga ställa sig upp läsa upp något man har gjort - Lisa

Fyra av pedagogerna talar sig även varma inför att använda dramapedagogik för att hjälpa barnen att våga göra saker. Bella pratar om att använda sig av dramapedagogik för att få barnen att våga prata om område som kan vara jobbig som till exempel olika känslor. Bella har även tidigare i arbetet pratat om att hon använder sig av forumteater och detta går att koppla till Boals (Byréus, 2010) mål med forumteater, vilka bland annat var att öva inför händelser i framtiden och ge barnen en möjlighet att våga öppna upp sig. Lisa nämner användandet av dramapedagogik som ett arbetssätt för att göra så

33

att barnen vågar ställa sig upp och redovisa något de gjort. Lisa menar också att det kan leda till att barnen vågar ta för sig mer och att de lär sig att det är okej att göra bort sig eftersom man visar att det är något som alla gör. Även Lotta talar om att använda sig av dramapedagogik för att öva barnen i att våga stå framför en publik och anser samtidigt att det är extra viktigt i dagens samhälle där hon tycker att det förväntas att alla ska kunna göra reklam för sig i olika sammanhang.

6.3.3 Att stärka gruppen

För att kunna bli en god samhällsmedborgare, få ett jobb och agera tillsammans med andra människor på ett bra sätt - Ulrika

Även om majoriteten av pedagogerna nämner att dramapedagogik är något som kan leda till att barn vågar göra någonting så är det bara tre av pedagogerna som pratar om gruppens roll i denna trygghetskänsla. Lisa säger att hon tycker att man med dramapedagogik kan få barn att känna sig trygga i gruppen och samtidigt skapa en vi-känsla. Lisa menar att barnen utan denna trygghet kan bli osäkra och att allt blir jobbigare för dem medan en trygghet i gruppen leder till att de vågar mer. Dessa tankar påminner om de Way hade med sin personlighetscirkel där andra steget i lärandeprocessen är att barnen måste börja samarbeta och samspela med andra. Utan en bra trygghet i gruppen kan barnen alltså enligt Way, inte utvecklas förbi steg ett. Ulrika tycker att den sociala biten hos barn är det viktigaste och säger samtidigt att dramapedagogik är bra att använda för att få barnen att agera tillsammans med andra på ett bra sätt. Dessa funderingar tangerar de tankar som Heathcote och Bolton hade om att rollekar med ett dramapedagogiskt syfte kan leda till att barn lär sig och förbättrar den omtanke och respekt de visar andra. Hon nämner även att man kan använda sig av den för att hjälpa barn i deras sociala utveckling. Även Bella pratar om att använda sig av dramapedagogik i gruppsituationer men hon menar då att det kan användas som ett verktyg för konfliktlösning.

34

6.3.4 Att fånga alla barn

Det finns alltid de elever som tar plats i ett klassrum men det blir en annan situation och det blir inte samma sak - Malin

Av intervjuerna framgår det att tre av pedagogerna anser att dramapedagogik kan fylla en funktion när det gäller göra alla barn delaktiga i en process. Anna menar t.ex. att man med dramapedagogik kan fånga upp barn som har svårt för att lära och koncentrera sig. På samma sätt som Heathcote (i Braanaas, 1999) menar att dramapedagogik kan vara användbart i motivationssyfte för barn som känner oro eller olust inför ett ämne tycker Anna att man kan få med sig de barn som kanske genom tidigare misslyckanden känner motstånd inför uppgifter. Även Bella är inne på samma spår och anser att dramapedagogik går att använda för att nå och hjälpa barn som inte är så bra på att läsa eller skriva. Hon berättar att hon tycker att dramapedagogik är en friare form än att strikt läsa och skriva och om den används som stöd vid dessa så kan man också hjälpa de barn som har läs- och skrivsvårigheter. Malin pratar även hon om att använda sig av dramapedagogik som ett sätt för att nå barn men pratar då mer om att det inte är alla barn som är bekväma eller gör sig bäst i en bänksituation i helklass. Hon menar att det alltid finns de barn som tar mycket plats i ett klassrum men att det med dramapedagogik inte blir samma sak eftersom andra situationer och tillvägagångssätt ger andra barn chansen att komma fram. Malin menar att genom att använda sig av dramapedagogiska övningar så skapas det också en situation som inte alls påminner om att ”gå fram och redovisa” utan att det kan göras på ett lekfullt sätt. Hon anser att saker som görs med kroppen och saker som är roligt kommer barnen ihåg och lär sig. Malins tankar om att det man gör med kroppen leder till inlärning påminner om det som vi tidigare skrivit om Dewey (i Philips och Soltis, 2010) och dennes tanke om ”learning by doing”. Även Bella pratar om att använda sig av dramapedagogik som ett lekredskap för att få barn att lära sig men poängterar att det är styrt från hennes sida och att det finns en pedagogisk tanke om vad hon vill att det ska leda till.

35

6.3.5 Att bearbeta egna tankar och idéer

Alla har sina upplevelser sina minnen sina känslor och sina tankar och det är viktigt för barn som växer att lära sig hantera de upplevelser och erfarenheter man har - Ulrika

Både Ulrika och Bella pratar om att dramapedagogik kan användas för att tillvarata och hjälpa barn att bearbeta sina egna tankar och idéer. Dessa tankar stämmer väl överens med det vi tidigare nämnt att Lgr11 tar upp, nämligen att elever ska få möjlighet att uppleva olika känslolägen och att undervisningen dessutom ska utgå från elevernas egna förutsättningar. Ulrika menar att dramapedagogik är ett bra verktyg att använda för allt det barn har i sina ”ryggsäckar”. Hon menar att alla barn har sina egna och unika känslor, minnen, upplevelser och tankar och att det är viktigt att barn får tillfälle att lära sig att hantera dessa erfarenheter. Vidare menar Ulrika att barnen genom denna bearbetning, också får bättre förutsättningar för att kunna veta vad de står för och vad de vill göra i sina liv. Med dessa tankegångar hamnar Ulrika nära Wards tankar om att dramapedagogik och hennes ”Creative dramatics” kan ge barn självförtroende till att kunna uttrycka sina åsikter utan att vara rädda.

36

7 Slutsats och diskussion

7.1 Slutsats

Till att börja med kan det konstateras att alla de intervjuade pedagogerna var positivt inställd till att använda sig av dramapedagogik i undervisningen. Detta var dock något vi inte blev jätteöveraskade över med tanke på urvalet. Överlag ser vi att pedagogerna i detta arbete har samstämmiga idéer och tankar om dramapedagogik och hur de både använder sig av det och hur de tycker att det kan användas.

Alla pedagoger har använt sig av dramapedagogik och dessutom har flera av dem fått med sig lärdomar om dramapedagogik från sina utbildningar. Vi kan inte heller utgå ifrån att de övriga pedagogerna saknar kopplingen mellan utbildning och dramapedagogik utan kan bara slå fast att det aldrig nämndes under intervjuerna. Vi menar trots detta att vi besvarat frågan om hur pedagoger beskriver sina erfarenheter av dramapedagogik.

Hade vi inte haft en övre tidsgräns på våra intervjuer så hade kanske första timmen gått åt till att låta pedagogerna delge oss alla de sätt de använder sig av dramapedagogik på. Alla pedagoger hade konkreta exempel på hur de använde sig av dramapedagogiska övningar inom en mängd olika områden. Vår undersökning visar att pedagogerna använder sig av dramapedagogik främst när de ska arbeta med det emotionella, så som känslor och samspel. Vad vi även fann intressant var att flera av pedagogerna uttryckligen nämnde att de även använde sig av dramapedagogik i ämnen såsom svenska och matematik. Vi har fått många inspirerande beskrivningar av hur pedagoger använder sig av dramapedagogik i undervisningen.

37

En annan intressant detalj vi hittade vid granskningen av våra insamlade intervjudata var att pedagogerna såg nyttoområden med dramapedagogiken som vi inte specifikt kunde hitta i den litteratur om ämnet som vi gått igenom. Många av pedagogerna pratade sig varma om att använda sig av dramapedagogik för att hjälpa och träna barnen att våga saker, oavsett om det var att redovisa någonting eller våga visa sina känslor. Faktum är att pedagogerna ansåg att dramapedagogik i stort sett kunde användas i det mesta man kan tänkas göra i skolans värld och vi anser samtidigt att vi har fått ett svar på vilken funktion pedagogerna tycker att dramapedagogik kan fylla.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans värld använder sig av dramapedagogik i undervisningen. Det är lätt att lägga märke till att alla pedagoger som deltog i denna undersökning använde sig av dramapedagogik. På frågan varför de använder sig av det tror vi att svaret går att finna i de användningsområden pedagogerna tycker att dramapedagogik har, med andra ord är det enligt dem väldigt användbart. Pedagogerna tycker helt enkelt att det är ett väldigt mångsidigt redskap både vad gäller vilka områden det kan användas inom men även för att de anser att det kan användas för att uppmuntra alla barns inlärning.

7.2 Avslutande diskussion

Vårt syfte med detta arbete var att undersöka hur pedagoger i skolan använde sig av dramapedagogik och i så fall varför. Vi är således medvetna om att undersökningens omfattning inte lämnar utrymme för några generella antaganden om hur pedagoger i allmänhet ser på dramapedagogik. Detta var dock aldrig vårt mål utan vi ville snarare beskriva hur pedagoger tänker kring denna pedagogik.

Den empiri vi använt oss av i detta arbete har kommit från intervjuer och vi tycker att kvalitativa sådana fungerade väl med tanke på arbetets syfte. Däremot går det att fundera kring antalet pedagoger som intervjuades. Vi har i detta arbete tagit del av sex pedagogers tankar och med största säkerhet hade vi fått mer data att analysera om vi hade gjort fler intervjuer.

38

En stor anledning till att det inte blev fler är arbetets omfattning och tidsram, i kombination med pedagogers brist på tid att avvara. Nu blev resultatet istället ganska samstämmiga tankar kring dramapedagogik vilket kanske hade kunnat förändras om vi hade utfört fler intervjuer.

Vi har i detta arbete konstaterat att pedagogerna anser att dramapedagogik kan hjälpa barn att våga. En möjlig konsekvens av detta arbete är att vi i vår framtida yrkesroll kommer våga stå för ett arbete med dramapedagogik. Dels eftersom vi har sett att det redan finns pedagoger som uppskattar och använder sig av det men också för att vi har satt oss in i teorier och således skaffat oss en solid bas för att kunna förklara dramapedagogikens syften och nytta för andra.

39

8 Referenser

8.1 Litteratur

Braanaas, Nils (1985). Dramapedagogisk historie og teori. Trondheim: Tapir

Braanaas, Nils (1999). Dramapedagogisk historie og teori: det 20. århundre. 4. [rev.] utgave Trondheim: Tapir

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Byréus, Katrin (2010). Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk

metod för frigörelse och förändring. 1., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber

Ekstrand, Gudrun & Lelinge, Balli (2007). Klassen som gud glömde: hur man

förebygger och åtgärdar oro och konflikter och får ett bra klassrumsklimat. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (1997[1993]). Dramabok. 1. uppl. Stockholm: Liber Jagtøien, Greta Langlo & Hansen, Kolbjørn (2002). I bevegelse: sansemotorikk - leik -

observasjon. 2. oppl. Oslo: Gyldendal

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Philips, D. C. & Soltis, Jonas F. (2010). Perspektiv på lärandet. Stockholm: Norstedt Rasmusson, Viveka (2000). Drama - konst eller pedagogik?: kampen om ämnet speglad

i den nordiska tidskriften Drama 1965-1995. Diss. Lund : Univ.

Rasmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008). Undervisa i pedagogiskt drama: från

40

Sternudd, Mia Marie F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran?: fyra

dramapedagogiska perspektiv : dramapedagogik i fyra läroplaner. Diss. Uppsala : Univ.

Sverige (2006). Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande

behandling av barn och elever = The act prohibiting discriminatory and other degrading treatment of children and pupils (2006:67). Stockholm: Jämställdhetsombudsmannen (JämO)

Vygotskij, Lev. (2005). Tänkande och språk. Enskede: TPB

Wagner, Betty Jane (1993). Drama i undervisningen: en bok om Dorothy Heathcotes

pedagogik. Göteborg: Daidalos

Way, Brian (1971). Utveckling genom drama: [Dramatisk improvisation som

pedagogiskt hjälpmedel]. [1. uppl.] Stockholm: Wahlström & Widstrand

8.2 Elektroniska källor

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf (2012-10-25)

Leffler, Eva, Svedberg, Gudrun & Mahieu, Ron (2010). Skapa och våga [Elektronisk

resurs] : om entreprenörskap i skolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2374 (2012-10-25)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

41

9 Bilaga

9.1 Intervjufrågor

B) Har det förändrats?

3. Vilka erfarenheter har du av dramapedagogik? 4. Vad är dramapedagogik för dig?

5. Hur använder du dig av dramapedagogik i undervisningen? 6. Vilken funktion anser du att dramapedagogik kan fylla?