Samlat Grepp 1

2005-06-10 Projektbeskrivning Göteborgsregionens kommunalförbund

Samlat Grepp 1

Samlingsprojekt för kompetensutvecklingsanalys –

Växtkraft Mål 3

Bakgrund... 3 Mervärdet ... 3 Projektägare ... 4 Målgrupper ... 4 Analysmodell... 5 Lokala processamordnare... 5 Konsultmedverkan ... 7 Organisation av analysen ... 7 Vägledningsmaterial... 7 Organisation av samlingsprojektet... 8 Projektägarens / GRs uppgifter ... 8 Kommunernas uppgifter... 9

Genomgående teman i Växtkraft Mål 3 ... 9

Jämställdhet ... 9

IT-utveckling... 9

Hållbar utveckling... 10

Regional och lokal utveckling ... 10

Information och spridning... 10

Uppföljning och utvärdering... 11

Tidplan ... 12

Bakgrund

Enligt den regionala planen för Växtkraft Mål 3 i Göteborgsområdet 2005 är samlingsprojekt prioriterade. Kvarvarande utrymme för offentliga arbetsplatser i insatsområde 1 är begränsat och enligt planen bör en ökad målstyrning av insatserna åstadkommas. Uppföljning av programmet har visat att lågutbildade är underrepresenterade i insatserna, samt att stöd till kompetensutvecklingsinsatser utges med högre belopp för män än för kvinnor. Under 2005 har ESF-rådets partnerskap av den anledningen valt att prioritera just lågutbildade och

kvinnodominerade arbetsplatser. Företrädare för svenska ESF-rådet i Göteborg har mot denna bakgrund tillfrågat GR om det finns intresse för att GR blir projektägare av ett

samlingsprojekt i Göteborgsregionen för det kommunala området. GR har tagit med sig frågan till GRs nätverk för personalchefer och ett gemensamt samlingsprojekt har diskuterats på träffar i mars och i april. Underhandskontakter har även tagits med kommunerna och avstämningar har gjorts under vägen. Resultatet är att elva (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, Tjörn) av de tretton GR kommunerna deltar i två samlingsprojekt med totalt 52 resultatenheter och 1244 anställda. Denna ansökan utgör ett samlingsprojekt för de deltagande resultatenheterna i Göteborgs Stad, med 20 resultatenheter och 592 anställda som deltar.

GRs samlingsprojekt innebär att flera verksamheter samlas och/eller sammanförs i ett gemensamt Mål 3 projekt inom kompetensutvecklingsanalys (åtgärd 1:1) samt inom kompetensutveckling (åtgärd 1:2). Projektet samordnas av en projektägare. I kompetens-analysdelen i samlingsprojektet ska projektägaren tillhandahålla processtöd till arbetsplatser där arbetsgivare och anställda avser att tillsammans göra en analys. I samlingsprojektet är en möjlighet att vissa delar av analysen kan genomföras med hela gruppen (eller delar av

gruppen) närvarande och andra delar genomförs verksamhetsvis. Om verksamheter från olika kommuner deltar i ett analysarbete mer eller mindre tillsammans, kan analyserna sannolikt bli bättre, med bredare perspektiv och möjligheter att dra strategiska slutsatser ur ett större underlag. Även andra fördelar som ökat idé- och erfarenhetsutbyte och möjligheter till fortsatt samarbete uppstår. GRs samlingsprojekt kan erbjuda både lokala och kommungemensamma analyser, utifrån intresse och praktiska förutsättningar.

Mervärdet

Mervärdet av ett samlingsprojekt för kommunerna i Göteborgsregionen bedöms vara stort. Fördelarna med ett centralt projekt- och processtöd från GR innebär minskad administration för kommunerna. Samplanering av analysarbete och efterföljande utbildningar ger ett effektivare resursutnyttjande. Samlingsprojektet skapar goda möjligheter till uppföljning, utvärdering och jämförelser av resultatet. Mindre yrkesgruppers kompetensbehov kan få ett bättre utfall genom att underlaget blir större i ett regionalt samarbete. Det finns också förhoppningar om att ett ”Samlat Grepp”, kring både analysarbetet och genomförandet av kompetensutvecklingen, kan leda till nya synsätt och nyskapande idéer i olika perspektiv. Samlingsprojektet skapar möjligheter att föra samman olika typer av verksamheter samt olika kommuner vid genomförandet av både analysprojekten och kompetensutvecklingen. Projektet har också förutsättningar att identifiera behov som kan vara gemensamma för målgrupperna och som kan leda till verksamhets- och kommunöverskridande insatser.

Projektägare

Göteborgsregionens kommunalförbund, GR är en samarbetsorganisation för tretton

kommuner i Västsverige med tillsammans cirka 865 000 invånare. Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: arbetsmarknad,

gymnasiesamverkan, vuxenutbildning, internationalisering, kompetensutveckling,

ledarförsörjning, läromedelsservice, miljövård, regional planering, samverkan skola-arbetsliv, socialtjänst och FoU, storstadsregionens utmaningar, transportstrategier. GR utför sitt uppdrag i tät samverkan mellan medlemskommunerna och organisationer i det omgivande samhället. GRs kontaktytor är stora och bidrar till öppenhet i relationerna mellan GR, dess målgrupper och de organisationer som GR samarbetar med. Detta samspel skapar förutsättningar för kreativitet, nytänkande och goda resultat i regionala sambruksuppdrag och utvecklingsprojekt.

GRs förbundsfullmäktige har 91 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter. Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgifter från

medlemskommunerna och dels genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten m.m. GR har en årsomsättning på cirka 170 mkr. GR har förutom en administrativ enhet, fyra avdelningar med olika inriktning: GR Planering för övergripande samhällsplanering, trafik och miljö, GR Kompetens för samverkan inom arbetsmarknad, socialtjänst, vård och omsorg, EU och internationalisering, kurser, seminarier och konferenser för kommunanställda och förtroendevalda, GR Utbildning för utbildningssamverkan, gymnasieantagning,

vuxenutbildning, internationellt forum, pedagogiskt centrum och läromedel samt FoU i Väst för forskning och utveckling inom det sociala området. Förutom att vara ett

kommunalförbund för de tretton medlemskommunerna, är GR sedan 2001 också ett av de fyra regionala kommunförbunden i Västra Götalands län.

Målgrupper

Uppföljningar av Mål 3 programmet har visat att lågutbildade är underrepresenterade i programmet, samt att stöd till kompetensutvecklingsinsatser utges med högre belopp för män än för kvinnor. Att prioritera dessa målgrupper har varit vägledande när kommunerna har valt ut arbetsenheter för deltagande i samlingsprojektet. Antalet deltagare i samlingsprojektet från respektive kommun grundar sig på en överenskommelse i GRs personalchefsgrupp om att fördela platserna efter befolkningsstorlek. Alla kommuner har erbjudits möjlighet att delta med minst en resultatenhet, med hänsyn tagen till de mindre kommunerna.

De målgrupper som finns representerade i samlingsprojektet speglar väl prioriteringen i den regionala planen av lågutbildade grupper och kvinnodominerade arbetsplatser. Exempel på yrkesgrupper i samlingsprojektet är: lokalvård, skolmåltidsbiträden, kokerskor, vaktmästeri, park- och anläggningsarbetare, fastighetsskötare, idrottsplatsarbetare, badmästare, däcksmän, djurskötare, vårdbiträden, undersköterskor, mentalskötare, arbetsterapeuter,

habiliteringspersonal, personliga assistenter, förskolelärare, barnskötare, kansli, växel, ekonomibiträden, löneadministratörer m.fl.

Dessa målgrupper har ett stort behov av kompetensutveckling och många saknar formell gymnasiekompetens. Ett samarbete med vuxenutbildningen och valideringscentrum kan bli aktuellt under steg två, genomförandet av samlingsprojektet för kompetensutveckling. Det har tidigare visat sig svårt att kompetensutveckla stora grupper av personal från ovannämnda

målgrupper p.g.a. svårigheter att lämna schemalagd verksamheten, samt avsaknad av medel för vikarier. Det kan vara svårt för verksamheten att avvara en hel eller stora delar av en arbetsgrupp samtidigt. Genom samlingsprojektet skapas möjlighet till ett flexibelt

genomförande av kompetensutvecklingen. Utbildningen kan anordnas med utgångspunkt i ett större deltagarunderlag och kan genomföras vid ett antal tillfällen för GR kommunerna gemensamt. Arbetsgrupperna kan därmed delas upp och hela gruppen kan få möjlighet att delta i utbildningen, men vid olika tillfällen. Gruppen kan på så vis använda sig av det lärda på ett annat sätt, än om endast enstaka personer genomgår utbildning.

Innehållet i samlingsprojektet för kompetensutveckling kommer att styras av resultatet av analysprocessen, både på verksamhets- och individnivå. Sammanställningen av analyserna kan komma att utgöra ett underlag, som gör att man långsiktigt kan planera

kompetensutveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Ett så genomgripande analysarbete, som utförs bland anställda i flera kommuner, kommer sannolikt att skapa ett mervärde. Utöver de medel som ska användas till individuell kompetensutveckling, kan flera av de idéer som framkommer under analysarbetet leda till att vi i kompetensutvecklingsfasen har möjlighet att driva gemensamma kompetensutvecklingsprojekt i GR kommunerna. Vi kan dra nytta av att analysen genomförs på ett samlat och jämförbart sätt och välja att genomföra vissa delar av såväl verksamhets- som kompetensutveckling gemensamt, om intresse för detta finns hos kommunerna.

Analysmodell

Analysprocessen samordnas av en projektledare på GR. Preliminär tidsplan för genomförandet av analysarbetet är 1 september – 31 december 2005.

• Kompetensanalysen ska genomföras med delaktighet av alla anställda på enheten (hel- och deltid), delaktigheten ska gärna också omfatta sjukskrivna och föräldralediga medarbetare, om möjligt.

• Kompetensanalysen ska utgöra grund för en handlingsplan för arbetsorganisations-utveckling och kompetensförsörjning (d.v.s. både på verksamhets- och individnivå) och ska tydliggöra de anställdas kompetensbehov både på kort och på lång sikt. • Kompetensanalysen ska omfatta en genomgång av verksamheten i nuläget och en

bedömning av framtiden.

• Arbetet med analysen ska dessutom fokusera på olika frågor, exempelvis kvinnor och män i arbetslivet, traditionsbundna könsmönster, mångfald, IT-samhällets krav och möjligheter, arbetsmiljö och förbättrad hälsa i arbetslivet, arbetsplatsens tillgänglighet för funktionshindrade.

I GRs samlingsprojekt kommer en processinriktad analys att genomföras av konsulter tillsammans med av kommunerna utsedda lokala processamordnare.

Lokala processamordnare

En grupp av lokala processamordnare utses av kommunerna för att medverka i det lokala genomförandet av analyserna. Syftet är att analysen ger ett större avtryck om det finns en struktur för den lokala förankringen. De lokala processamordnarna (ca 45 personer) kommer att få gå en processledarutbildning på cirka två dagar i början av hösten. Utbildningen går igenom vad det innebär att vara processamordnare och hur man arbetar med

vägledningsmaterialet. Ett antal träffar kommer att anordnas under hösten, där projektledaren, konsulter och ett urval av de lokala processamordnarna medverkar. Träffarna kommer att genomföras i nätverksform under en halvdag var tredje vecka för uppföljning och avstämning av analysprocessen, samt för att fånga det gränsöverskridande i projektet. De lokala

processamordnarna kan på så vis få stöd av varandra, utbyta erfarenheter och lära av varandra. Lärandet som sker redan under analysen kan på så vis medvetandegöras på ett annat sätt, än om enheterna skulle genomföra analysen var för sig. Att leda sina arbetskamrater i ett

analysarbete har tidigare visat sig vara mycket utvecklande och något som får medarbetare att växa genom det ansvar som uppgiften innebär. Att vara lokal processamordnare i

samlingsprojektet innebär förhoppningsvis en utmaning som ger vidgade vyer och nya kollegor från andra verksamheter och andra kommuner. Genom att delta i träffarna får man möjlighet att lyfta blicken från den egna arbetsplatsen och se till helheten på ett annat sätt. En beständig processledarkompetens i kommunerna skapas, liksom ett nätverk som har möjlighet att fortleva även efter avslutat projekt, vilket förhoppningsvis ger ett mervärde för

kommunerna.

De lokala processamordnarna kommer att ha ett avgränsat, men viktigt uppdrag och utgör kontaktpersoner gentemot projektledaren och konsulter för genomförandet av analysen på enhetsnivå. En viktig uppgift för de lokala processamordnarna blir att informera och förankra analysprocessen hos personalen i de deltagande enheterna och förbereda dem på kommande analys. Dessutom kommer diskussioner att äga rum på arbetsplatsträffar och vid andra möten i respektive kommun, där de lokala processamordnarna medverkar.

En första uppgift för de lokala processamordnarna blir att medverka vid valet av vägledningsmaterial. Vi tror att själva valprocessen skapar goda förutsättningar för att

gruppen lär känna varandra och får en gemensam begreppsbild och värdegrund att stå på i det fortsatta arbetet. Genom att denna grupp utses och bildar ett team, får också alla deltagande arbetsenheter anledning att diskutera genomförandet av sitt analysarbete innan det startar. På så vis kommer frågor som ”varför?” förhoppningsvis vara avklarade på förhand.

Uppgifter för de lokala processamordnarna:

• Genomgå processledarutbildning.

• Delta i en inledande workshop tillsammans med projektledaren och konsulter för att diskutera upplägget av analysarbetet; vägledningsmaterial, frågeställningar, hur vi kan skapa jämförbarhet o.s.v.

• Delta i planering av det praktiska genomförandet av analysprojektet. Tillsammans med enhetschefer och projektledaren på GR schemalägga träffar för analysarbetet.

• Delta i processamordnarträffarna.

• Leda och driva analysarbetet med stöd av konsulter och nätverket.

• Rapportera regelbundet till projektledaren på GR om hur analysarbete fortskrider och hur mycket tid varje medarbetare medverkat.

• Medverka i diskussionen av projektets slutrapport tillsammans med projektledaren och konsulter.

Konsultmedverkan

Meriterade konsulter med erfarenhet från kommunalt förändringsarbete leder processen och dokumenterar analysarbetet, både på enhets- och individnivå, i samarbete med de lokala processamordnarna. Konsulterna hjälper oss med att ta fasta på vilka frågeställningar som är centrala att fokusera på och att tydliggöra vilka behov vi har. Konsulterna skapar en struktur och modell för arbetet, sammanställer ett vägledningsmaterial och ser till att analysen dokumenteras på lämpligt sätt och att en slutrapport sammanställs. Konsulterna erbjuder handledning och stöttning av de lokala processamordnarna. (Se bilaga: offert.)

Organisation av analysen

I analysen kommer stor vikt att läggas vid de enskilda medarbetarnas delaktighet.

Analysarbetet organiseras så att kontaktskapande, samarbete och erfarenhetsutbyte främjas mellan olika verksamheter och mellan olika kommuner. Huvudanalysen genomförs under två dagar, eventuellt i form av internat med en övernattning. Formen avgörs av respektive

resultatenhet i samråd med de lokala processamordnarna och projektledaren på GR. (Om verksamheten inte har möjlighet att genomföra analysen genom internat får andra lokala lösningar diskuteras.) En till två konsulter leder analysarbetet tillsammans med lokala

processamordnare. Tillsammans med förarbete, genomförande av analys och efterarbete deltar varje medarbetare cirka 20-25 timmar i analysen. Vid slutet av analysprojektet samlar GRs projektledare konsulter och de lokala processamordnarna, för att gemensamt sammanställa projektets slutrapport.

Vägledningsmaterial

Det finns en flora av vägledningsmaterial som kan användas för analysarbete. Vi har inte hittat något material som vi tycker passar projektet perfekt, utan tror att det bästa är att ta fram ett eget vägledningsmaterial för samlingsprojektet. Vägledningsmaterial och frågeställningar kommer att diskuteras i nätverket av de lokala processamordnarna och tillhandahålls av konsulterna. Materialet tar sin utgångspunkt i redan befintligt material på området och ska väcka nyfikenhet och intresse. Det ska vara enkelt och innehålla ett antal relevanta och viktiga frågor och samtidigt lämna utrymme för viss valfrihet. Genom att vägledningsmaterialet har en enkel och öppen struktur, hoppas vi att det ska kunna passa in i och komplettera de olika processer av kvalitets- och utvecklingsarbete som redan pågår i kommunerna. Frågorna ska kännas verklighetsnära, meningsfulla och vara väl anpassade för de utvalda målgrupperna. Vi vill också att vägledningsmaterialet skapar möjlighet till jämförbarhet i projektet. Materialet kommer att följa ESF-rådets riktlinjer för analysarbetet och fokusera på programmets genomgående teman och behandla frågeställningar kring: lika möjligheter för kvinnor och män, hållbar utveckling, IT-utveckling och lokal och regional utveckling.

Organisation av samlingsprojektet

En projektledare kommer att arbeta i projektet på heltid och en administratör på 25 %. Personalchefsgruppen för GR kommunerna utgör styrgrupp för samlingsprojektet och har inom gruppen utsett en ordförande och vice ordförande som ingår i en projektgrupp. Styrgruppen tar ställning till projektets inriktning och tidsramar. Projektgruppen (6-7 personer) bestående av ordföranden och vice ordföranden i styrgruppen, träffas tillsammans med projektledaren och representanter från projektägaren. En arbetsgrupp (cirka 4 personer) på GR kommer också att bildas, som tillsammans med projektledaren och administratören står för den löpande avstämningen i projektet. Projektledaren på GR rapporterar till

personalchefsgruppen och till GRs styrgrupp för arbetsmarknad. Projektledaren kommer att anordna träffar för de lokala processamordnarna från kommunerna (cirka 30-35 personer), för att diskutera och förankra analysprocessen. De lokala processamordnarna återkopplar och för en dialog med enhetschefer och medarbetare i hemmakommunen.

(Se sid.13: projektorganisation)

Projektägarens / GRs uppgifter

Projektledning

• Är central samordningsfunktion och svarar för projektledning och processtöd.

• Samordnar genomförandet av analysprojekten (d.v.s. avtal med konsulter, bokning av konferensställen, resor, inköp av material o.s.v.)

• Information, uppföljning, utvärdering och slutrapport.

• Ansvarar för att projektet utförs inom överenskommen tidplan.

• Ansvarar för att det inom projektet tas fram verksamhets- respektive individuella kompetensutvecklingsplaner för alla deltagare, samt verksamhets- och

kommunövergripande handlingsplaner på ”GR-nivå”.

• Återkoppling och avstämning av projektet gentemot personalchefsgruppen, nätverket och styrgruppen för arbetsmarknad.

Administration och ekonomihantering

• Bär hela det legala ansvaret för projektet och rekvirerar ESF-stödet mot redovisade uppkomna kostnader.

• Ansvarar för att ESF-reglerna efterlevs, både när det gäller genomförandet av insatser i projektet och att de ekonomiadministrativa reglerna efterlevs. (Projektägaren blir återbetalningsskyldig om stöd utbetalas på felaktiga grunder.)

• Ansvarar för att nödvändiga ekonomiska och administrativa rutiner upprättas för att förebygga att inga icke-stödberättigade kostnader uppstår i projektet. (Insamling av deltagarlistor, redovisning av eventuella kostnader i kommunerna o.s.v.)

• Ansvarar för arkivering av samtliga handlingar och rekvisitionsunderlag tillhörande projektet.

• Upprättar överenskommelser / avtal mellan GR och de deltagande kommunerna för att reglera de ekonomiska ansvarförhållandena om någon kommun tvingas avbryta

analysen. (Om en kommun har upparbetat en kostnad i projektet som visar sig vara icke-stödberättigade enligt ESF-reglerna, får kommunen att själv svara för den kostnaden.)

Kommunernas uppgifter

• Personalcheferna meddelar resultatenheter för medverkan i analysprojektet. • Medverka i projektets styrgrupp.

• Utse lokala processamordnare.

• Förankra projektet lokalt och ge de utvalda enheterna och de lokala

processamordnarna goda förutsättningar för ett bra deltagande i samlingsprojektet. • Redovisa och fakturera eventuella kostnader som uppkommer i projektet till GR i

enlighet med ESF-rådets regler för stödberättigade utgifter, samt efter avstämning med projektledaren på GR.

• Svara för den fackliga förankringen av projektet.

Genomgående teman i Växtkraft Mål 3

Analysprocessen kommer att belysa de genomgående teman som finns i Växtkraft Mål 3 på olika sätt. Analysseminarierna fokuserar på en eller ett par av dessa teman och

vägledningsmaterialet ställer frågor som uppmuntrar till diskussion om de krav som

omvärlden ställer på verksamheten och på individerna, hur man arbetar med miljötänkande och arbetsmiljö, hur IT-utvecklingen påverkar, hur man aktivt kan arbeta med jämställdhet och integration o.s.v. Förutom under den del av analysen som genomförs som internat, kommer frågorna också fortsättningsvis utgöra tema för gruppdiskussioner på enheternas arbetsplatsträffar.

Jämställdhet

Större delen av de yrkeskategorier som finns representerade i projektet återfinns inom kök, städ och vaktmästeri, handikappomsorg, hemtjänst och vård och barnomsorg. Detta är i många fall starkt kvinnodominerade arbetsplatser, med låga löner och låg utbildningsnivå. Många saknar helt formell utbildning och har därmed få alternativ till andra arbeten. Det är också inom dessa yrkesgrupper som kommunerna har störst andel långtidssjukskrivna medarbetare. Arbetslivet är många gånger tungt, både fysiskt och psykiskt. Det innebär ofta tunga lyft och påfrestande arbetsställningar, samtidigt som det exempelvis inom vården också är emotionellt krävande. 1990-talets nedskärningar drabbade dessa områden hårt, vilket har medfört känslor av otillräcklighet och stress på arbetsplatserna.

Det är viktigt att lyfta dessa yrkesgrupper och ge dem samma möjligheter till utveckling och utbildning som andra yrkeskategorier. Män och kvinnor ska ha samma möjligheter till kompetensutveckling och vi hoppas att samlingsprojektet för kompetensanalys ska bidra till att förmå individer att intressera sig för sina möjligheter, att utveckla den kapacitet man har, att söka tillfredställelse i arbetet, att finna det lustfyllt att studera m.m.

IT-utveckling

Informationstekniken är viktig både för verksamhetsutveckling och för enskilda personers möjligheter att utvecklas. Analysprocessen omfattar en bedömning av de nya krav och möjligheter som IT-samhället medför och ställer på verksamheterna. Anställda kan behöva höja sin IT-kompetens för att följa med i utvecklingen och en bedömning av om medarbetarna har relevant IT-kunskap och färdighet att använda IT-hjälpmedel ingår i kompetensanalysen. Vägledningsmaterialet utformas så att dessa frågor behandlas och ett eventuellt

kompetensutvecklingsbehov på IT-området kommer att framgå av handlingsplanerna, både på verksamhets- och individnivå.

Hållbar utveckling

Ekonomisk tillväxt, bra miljö och en god folkhälsa är ömsesidigt beroende av varandra. Målet för arbetslivspolitiken är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbete för både kvinnor och män. Ökad hälsa i arbetslivet är ett angeläget område i kommunernas

folkhälsoarbete. Höga sjuktal, liksom bestående sociala och könsrelaterade skillnader i hälsa är ett grundläggande hot mot hållbar utveckling. Goda arbetsvillkor och arbetsmiljö, både fysisk och psykisk, är viktiga frågor som kommer att diskuteras under analysarbetet.

Regional och lokal utveckling

Det långsiktiga målet för regional utveckling är väl fungerande och hållbara lokala

arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå. Här ingår utöver ekonomisk tillväxt, välfärd och minskad miljöpåverkan, också hälsa och jämställdhet. Människorna i Sverige blir allt äldre, år 2020 kommer Sverige att ha två miljoner personer över 65 år. Det föds alltför få barn för att kompensera nedgången av andelen människor i arbetsför ålder. Samtidigt upplever allt fler arbetslivet som påfrestande och kostnader för sjukfrånvaro och förtida pensionsavgångar ökar. För att klara följderna av de demografiska förändringarna måste alla människors arbetsförmåga tas till vara och en större andel stanna kvar i eller återgå till arbetslivet.

Förhoppningen är att samlingsprojektet för kompetensanalys och kompetensutveckling kan bidra till att de anställda känner en stolthet att tala om sin verksamhet och en glädje att stanna kvar i yrket, eftersom det sker en utveckling. På sikt kan det bidra till färre arbetsskador, lägre sjukfrånvaro, samt underlätta rekrytering på grund av verksamheternas goda rykte.

Information och spridning

GR, ansvarar för att fortlöpande sprida nödvändig information till alla aktörer i

samlingsprojektet. Projektägaren har en skyldighet att synliggöra projektet och att informera om medfinansieringen från ESF och EU.

Information om samlingsprojektet och hur projektet utvecklas sker främst via personalchefsgruppen och träffarna för de lokala processamordnarna. De lokala processamordnarna förmedlar informationen vidare till enhetschefer, medarbetare på

respektive arbetsenhet och till fackliga företrädare. Samlingsprojektet kommer att finnas med som en återkommande punkt på dagordningen på enheternas arbetsplatsträffar under hösten. Styrgruppen informerar sina respektive kommun- och förvaltningsledningar. Kommunerna har också möjlighet att skriva om projektet i sina personaltidningar och informera via hemsidor och intranät. GR kommer att sprida information om samlingsprojektet i relevanta nätverk i GRs regi, samt via hemsidan, informationsbladet ”Aktuellt från Göteborgsregionens kommunalförbund” samt det mer frekventa ”Nyhetsbrevet!”.

Tre trycksaker kommer att tas fram under projektperioden. Inledningsvis kommer ett kortfattat informationsblad att tryckas om samlingsprojektet, som distribueras till alla anställda som deltar i projektet, till kommunerna och övriga intresserade.

Efter analysens avslut kommer en slutrapport att tas fram, som sprids till alla deltagande enheter och även till en vidare krets i kommunerna och till andra intresserade.

Utöver detta, kommer också utvärderingsrapporten att tryckas och spridas till kommunerna och övriga intresserade.

En slutkonferens kommer att anordnas vid projektets avslut för att presentera resultatet och utvärderingen.

Uppföljning och utvärdering

Projektet kvalitetssäkras genom en kontinuerlig uppföljning och utvärdering, framförallt genom de regelbundna träffarna för de lokala processamordnarna. När hela analysprocessen är klar i samlingsprojektet kommer de lokala processamordnarna att samlas under ett par dagar tillsammans med konsulter och projektledaren, för att gemensamt reflektera över resultatet och sammanställa en slutrapport.

Samlingsprojektet kommer också att genomgå en mer genomgripande processinriktad uppföljning och utvärdering under hela projektperioden. En utvärderare följer projektet från start till slut, med syfte att på ett mer övergripande plan beskriva och analysera den

projektmodell som används för att genomföra kompetensutvecklingsanalyserna. Särskild vikt kommer att läggas vid att studera vilka eventuella mervärden som tillförs genom ett

samlingsprojekt där flera kommuner arbetar tillsammans.

Utformningen av utvärderingen kommer att diskuteras med de deltagande kommunerna inför projektstart och ett förslag kommer att presenteras för ESF-rådet.

Tidplan

Juni - Beslut från ESF-rådet.

- Överenskommelse / avtal skrivs mellan de deltagande kommunerna och GR.

- Tider bokas för möten med enhetschefer / kontaktpersoner från de deltagande arbetsenheterna om projektets praktiska

genomförande.

- Kommunerna utser lokala processamordnare.

Juni-augusti - Planering av genomförandet av analysprojektet. - Projektorganisation fastställs / rekrytering.

- Avtal sluts med konsulter.

Augusti-september - Processamordnare utbildas.

- Workshop planering: vägledningsmaterial diskuteras och fastställs.

- Preliminär ansökan om samlingsprojekt för kompetensutveckling till ESF-rådet.

- Förslag till utformning av utvärdering lämnas till ESF-rådet.

September - Start av analysseminarier.

September-december - Genomförande av analyserna, framtagande av handlingsplaner. - Möten med projektets styrgrupp, projektgrupp, arbetsgrupp. - Träffar för de lokala processamordnarna.

December-januari 2006 - Sammanställning av projektets slutrapport. - Slutredovisning av analysprojektet till ESF-rådet. - Komplettering av ansökan för samlingsprojekt för kompetensutveckling till ESF-rådet.

2006 preliminärt

Januari - Planering av genomförandet av kompetensutvecklingsinsatserna.

Januari-december - Genomförande av kompetensutvecklingen.

2007 - Slutförande av kompetensutvecklingsinsatser. - Slutredovisning av projektet till ESF-rådet.