Systematiskt kvalitetsarbete – för att förstå och utveckla!
I detta dokument beskriver vi kvalitetsarbetet inom ThorenGruppens skolor. Det systematiska kvalitetsarbetet är en intressant pedagogisk utmaning. Tillsammans strävar vi efter att orientera
oss i en riktning för att förstå och utveckla vår egen skolverksamhet.
Övergripande Kvalitetsrapport för ThorenGruppen
I augusti färdigställs ThorenGruppens sammanfattade kvalitetsrapport. Den bygger på skolenheternas enskilda kvalitetsrapporter, affärsområdeschefernas sammanfattande rapport för sitt affärsområde, stabens kvalitetsrapport och annan data som finns tillgänglig.
Kvalitetschefen har huvudansvaret att denna rapport blir färdig i tid och presenterar rapporten för både Styrelse och ledningsgrupp. Utifrån denna rapport tas årets övergripande mål för ThorenGruppen (TG) fram och arbetet med skolenheternas och stabens verksamhetsplaner kan påbörjas.
Verksamhetsplanen
Enheternas arbete med verksamhetsplanen har redan startats då arbetet med er kvalitetsrapport börjar bli klart. När kvalitetsrapporten skickas in finns de flesta frågeställningarna och målen till er verksamhetsplan uppsatta. Nu ska ThorenGruppens övergripande mål och affärsområdets mål vävas in i er verksamhetsplan.
Kvalitetsrapporten och verksamhetsplanen hänger på så vis ihop och är i stora delar samma dokument. Det är i er verksamhetsplan som ni så konkret som möjligt utifrån de S.M.A.R.T.A. målen tar ut riktningen för årets utvecklingsarbete:
• S Specifikt: Var exakt i formuleringarna och sätt upp konkreta mål.
• M Mätbart: Målet ska innehålla exempelvis antal eller procentenheter.
• A Attraktivt: Målet ska vara attraktivt och förankrat i att vi verkligen vill.
• R Realistiskt: Målet upplevs genomförbart i tid, kostnad eller kreativitet.
• T Tidsbestämt: Exakt när ska målet vara uppnått?
• A Accepterat: Målet ska vara accepterat av mig och andra som berörs.
Rektor ansvarar för att verksamhetsplanen är färdig i tid och skickar in den till sin affärsområdeschef (AOC) för godkännande.
Kollegial skuggning - frivilligt men utvecklande
Genom kollegial skuggning utvecklas både enskilda lärare och hela verksamheten. Mycket forskning av bland annat Hattie, Timperly och Hargreaves visar på positiva effekter av detta arbetssätt. Kollegial skuggning brukar leda till djupare reflektion kring såväl planering som undervisningen och genomförande. Tanken är att läraren förutom att utvärdera sin kollega även fokuserar sin skuggning kring något av målen i verksamhetsplanen. Syftet är, utöver det direkt kollegiala lärandet, att skolan lyfter upp och levandegör verksamhetsplanen gemensamt. Kollegial skuggning kan ses som ett första steg i att öka det kollegiala lärandet. Förutom själva skuggningen i sig själv leder samtalet och feedbacken efteråt till lärande, utveckling och en större samsyn.
Skolforskaren Hans-Åke Scherp kallar passande nog metoden för lärande samtal. En inspirerande översikt av Hatties banbrytande studie Synligt lärande finns att ladda ner på www.skl.se.
Likabehandlingsplan
Skolan ska varje år ta fram en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. De båda planerna kan sammanföras till en gemensam plan förutsatt att innehållet uppfyller lagarnas krav. Arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många beröringspunkter och likheter. Därför finns många fördelar med att väva samman planerna till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Det handlar i båda fallen om att arbeta för alla elevers lika värde. Arbetet med att ta fram och revidera planen genomförs under oktober. Beslutet att genomföra detta arbete så långt in på läsåret har sin grund i att skolans nya elever och ny personal skall ha fått god insyn i verksamheten. Rektor ansvarar att planen blir färdig i tid och skickar in den till affärsområdeschef för godkännande.
Skolan kan med fördel använda sig av det verktyg som diskrimineringsombudsmannen (DO) erbjuder. Inspireras på http://www.planforskolan.se/
Elevenkät nummer 1
Elevenkäten – Upplevd kvalitet och konceptuell kvalitet genomförs i månadsskiftet oktober/november. Denna elevenkät har fokus på elevernas upplevelse av kvalitet samt av den konceptuella kvaliteten. Rektor ansvarar för att eleverna besvarar enkäten, samt att eleverna får återkoppling när den är sammanställd. Målet är att eleverna skall få resultatet presenterat för sig senast två veckor efter att sammanställningen är slutförd.
Kvalitetschefen ansvarar för att sammanställningen sker och att skolorna och affärsområdescheferna får ta del utav resultatet. Senast sex arbetsdagar efter sista svarsdatum skall sammanställningen skickas ut.
Höstterminens verksamhetsbesök av rektor
Innan november månads slut ska rektor ha besökt sin pedagogiska personal i en undervisningssituation. Detta sker vanligtvis på skolan, men kan även bestå av att rektor följer med lärare på APL-besök. Observationen dokumenteras och berörd personal får muntligt ta del av rektors iakttagelser.
Analys av höstterminen
Skolan skall genomföra en analys av höstterminens verksamhet. Senast den 1:a februari skickas den till affärsområdeschefen. Analysen kommer att utgöra en betydande del av kvalitetsrapporten som ni skriver klart i juni. Analyserna ni gör kan vara jämförande, tolkande eller förklarande. För att bli en del av skolans förbättringsarbete ska ni minst analysera dessa fem perspektiv:
• Elevenkäten:
Denna del av analysen rekommenderas att skolan gör i samband med att enkätens resultat är sammanställt och presenterat. När eleverna får ta del av enkätresultatet är det önskvärt att de får delta i diskussioner samt komma med förslag på åtgärder utifrån enkätens resultat.
• Kränkningar:
Förutom att sammanställa antalet kränkningar bör skolan söka likheter eller tendenser bland kränkningarna: Framgår mönster så som att flera kränkningar sker på samma vis eller är vissa fysiska platser extra frekventa. Om antalet kränkningar ökat jämfört med tidigare terminer bör likabehandlingsplanen ses över och eventuellt revideras för att få en förändring till stånd. Antalet kränkningar skall redovisas till affärsområdeschefen.
• Åtgärdsprogram:
Skolan ska vidare analysera hur många åtgärdsprogram har utfärdats och i vilken grad åtgärderna varit framgångsrika. Analysera också om ni finner något mönster som utmärker sig extra mycket bland höstens åtgärdsprogram: Finns en överrepresentering av åtgärdsprogram från vissa program, vissa ämnen eller kurser eller syns ett genusperspektiv där ena könet dominerar i antal?
• Frånvaro:
I analysen av höstterminen ska ni reflektera kring eleverna närvaro och frånvaro:
Hur mycket frånvaro har skolans elever haft under terminen?
Är det en ökning eller en minskning gentemot tidigare läsår?
Vilka mönster går att se i frånvaron kring genus, utmärkande årskurser eller skillnader mellan olika program?
Kan ni hitta andra faktorer som kan ha påverkat frånvaron så som ett schema med allt för utspridda lektioner med håltimmar emellan?
• Måluppfyllelse:
Analysen av elevernas måluppfyllelse genomförs med fördel i samband med klasskonferensen där alla elevers prestationer diskuteras. Om Nationella prov är genomförda under terminen analyseras även dessa resultat.
Efter genomförd analys har en klarare bild över vilka insatser som måste genomföras redan under vårterminen växt fram. För att träffsäkert kunna prioritera bland utvecklingsbehoven finns en enkel modell till er hjälp. Diskussionerna kring prioriteringar förs i två dimensioner - å ena sidan den betydelse som de identifierade utvecklingsbehoven har, å andra sidan den tidsmässiga angelägenheten i behoven. Se figuren:
Stor betydelse I II
Påbörjas nu Påbörjas senare
III IV Liten betydelse
I fält I placerar ni de utvecklingsområden som kräver direkta åtgärder som är mycket betydelsefulla för att nå era uppsatta mål. Ett exempel kan vara att upplevelsen av studiero har sjunkit markant i en elevgrupp. De direkta åtgärderna kan handla om personalförstärkningar eller om förändringar i lokalernas användning.
I fält II återfinns era utvecklingsområden som bedöms ha stor betydelse men kan påbörjas senare. Här kan kompetensutveckling eller förändrade undervisningsformer utgöra exempel.
Vissa utvecklingsidéer måste prioriteras ner i förhållande till andra. De är inte oviktiga områden, men de vinner ofta på att mogna en tid. Det är dessa utvecklingsarbeten ni placerar i fält III och IV.
Vårens verksamhetsbesök av rektor
Vårens verksamhetsbesök av rektor riktas endast till den del av personalen som rektor anser behöva mer uppföljning eller stöd för att utvecklas. Innan den sista mars skall rektor genomfört detta och givit återkoppling i lämplig form.
Elevenkät nummer 2
I april genomförs den andra elevenkäten. Denna gång ligger fokus på skolans faktiska kvalitet. Ett litet antal viktiga frågor inom upplevd kvalitet samt konceptuell kvalitet ingår också i denna enkät. Liksom vid den första enkäten ansvarar rektor för att eleverna besvarar enkäten, samt att eleverna får återkoppling när den är sammanställd. Målet är att eleverna skall få resultatet presenterat för sig senast två veckor efter att sammanställningen är slutförd. Kvalitetschefen ansvarar för att sammanställningen sker och att skolorna och affärsområdescheferna får ta del utav resultatet. Senast sex arbetsdagar efter sista svarsdatum skall sammanställningen skickas ut.
Kvalitetsrapporten
I slutet av maj skickar skolan in ett första utkast på kvalitetsrapporten till sin affärsområdeschef. Kvalitetsrapporten bygger i stora delar på analyserna av läsårets två
elevenkäter samt det lokala kvalitetsarbete och andra analyser som genomförts under året.
I juni ger er affärsområdeschef återkoppling på utkastet och ni färdigställer er kvalitetsrapport innan juni månads slut.
