PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys

(1)

Sida 1 av 9

Projekt

Ny Bro 2020

Diarie-/Upphandlingsnummer

TN/2013:74 13/196

Dokumentnummer

NB2020-00-066

Handläggare av (leverantör)

E. Miörner/ATKINS

Granskad (leverantör)

S. Broberg/Atkins

Version

2.1

Datum

2014-06-05

Godkänd (leverantör)

R. Timmerman/ATKINS

Godkänd beställare

B.-M. Jacobsson/Lidingö Stad

Rev.datum/Sign.

2014-09-11/ELMI

PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys

Ny Bro 2020

Underlag för inriktningsbeslut

(2)

Sida 2 av 9

Innehåll

1 Bakgrund ... 3

2 Jämställdhetsanalys ... 3

2.1 Definition av jämställdhet ... 3

2.2 På vilket sätt kan Ny bro 2020 påverka jämställdheten?... 3

2.3 Mål ... 3

2.4 Nulägesanalys ... 5

3 Barnkonsekvensanalys ... 5

3.1 Mål ... 5

3.2 På vilket sätt kan Ny bro 2020 påverka barn? ... 6

3.3 Nulägesanalys ... 6

4 Utvärdering av alternativ ... 6

4.1 Sammanfattning ... 9

(3)

Sida 3 av 9 1 Bakgrund

Lidingö stads kommunfullmäktige beslutade år 2012 att en ny bro ska byggas mellan Lidingö och Stockholm. Projektet, som benämns Ny bro 2020, ska vara färdigställt år 2020. Den nya bron ska då ersätta Gamla Lidingöbron och dess funktioner för gång-, cykel- och mopedtrafik samt spårväg.

I aktuell PM konsekvensbeskrivs de sex broalternativ som studerats djupare utifrån ett jämställdhets- och barnperspektiv. Inledningsvis beskrivs hur Ny bro 2020 kan påverka jämställdhet respektive barn, varefter relevanta mål presenteras. Vidare görs nulägesanalyser innan alternativen utvärderas utifrån läge, profil och sektion.

2 Jämställdhetsanalys

2.1 Definition av jämställdhet

Med jämställdhet avses att kvinnor och män, flickor och pojkar har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet.¹ Inom samhällsplanering innebär det exempelvis att kvinnor och män på jämlika villkor ska kunna förvärvsarbeta och delta i samhället.

2.2 På vilket sätt kan Ny bro 2020 påverka jämställdheten?

Generellt sett är staden i många avseenden anpassad för resor med bil. Den är dock sämre anpassad för resor kopplade till hemmets obetalda arbete, så som till förskola, matbutik och servicemålpunkter. Dessa resor görs oftare med gång, cykel och kollektivtrafik som

huvudsakligt färdmedel. Idag utförs hemmets obetalda arbete i större utsträckning av kvinnor än av män. En anpassning av staden så att den bättre uppfyller de krav som ställs vid

reproduktivt arbete (obetalt hem- och omsorgsarbete) är en viktig jämställdhetsfråga.²

En viktig aspekt för såväl kvinnors som mäns resande är hur tryggt trafiksystemet är. Trygget är, till skillnad från säkerhet, en subjektiv upplevelse. Människors trygghet kan påverkas av faktorer som ålder, etnicitet, funktionsnedsättning och religion, men också av kön. Särskilt kvinnors rörelser i det offentliga rummet begränsas ofta av potentiella, snarare än faktiska, kränkningar. Många kvinnor utvecklar strategier, som att ta bilen istället för att gå, ha obiltelefonen i ringläge eller hålla en nyckelknippa i handen för att avfärda en potentiell förövare. Den fysiska utformningen av en plats kan påverka känslan av trygghet.³ 2.3 Mål

2.3.1 Projektmål

Målet med Ny bro 2020 är att skapa en långsiktigt hållbar förbindelse som ersätter Gamla

1 Nationalencyklopedin, uppslagsord jämställdhet

2 Larsson, Anita och Jalakas, Anne 2008 Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv

3 ibid

(4)

Sida 4 av 9 Lidingöbron och som möjliggör uppfyllande av lokala, regionala och nationella mål inom berörda områden.

2.3.2 Jämställdhetspolitiska målen

Regeringen har formulerat en vision som ska vara vägledande i det strategiska arbetet för att uppnå en ökad jämställdhet: ”Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Fyra delmål styr huvudsakligen inriktningen för regeringens politik.⁴

Tre av dessa berör Ny bro 2020:

 En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället.

- Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att påverka i samråd och medborgardialoger. Projektgrupp samt beslutsfattare bör vara jämt fördelade avseende kön.

 En jämn fördelning av det obetalda arbetet i hem- och omsorgsarbetet.

- En anpassning av staden så att den bättre uppfyller de krav som ställs vid reproduktivt arbete, exempelvis genom bättre tillgänglighet till förskola, skola, matbutik och servicemålpunkter.

 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

- Kvinnor ska inte behöva använda strategier för att undvika potentiella kränkningar i det offentliga rummet.

2.3.3 Transportpolitiska målen

Enligt ett riksdagsbeslut från 2009 är det övergripande målet för transportpolitiken att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet har delats upp i två delar; funktionsmålet och hänsynsmålet, där funktionsmålet bland annat handlar om jämställdhet.

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods.

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till

utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. ⁵

2.3.4 Plan- och bygglag

I plan- och bygglagens (2010:900) portalparagraf framhålls att planeringen ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala förhållanden⁶. Jämlikhet är ett bredare

4 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och- skrivelser/Jamstalldhetspolitikens-inrikt_GZ033/?text=true#page_8

5 http://www.regeringen.se/sb/d/18128/nocache/true/a/229619/dictionary/true

6 Plan och bygglag 2010:900 §1

(5)

Sida 5 av 9 begrepp än jämställdhet, som syftar till den jämlika relationen mellan kvinnor och män.

Därmed ska allt arbete inom ramen för PBL även verka för jämställdhet mellan könen.

2.3.5 Lidingö stad

I Lidingö stads trafikstrategi finns fem strategier, en av dem gäller att Lidingö ska vara en trafiksäker och tillgänglig ö. För att Lidingö stad ska vara tillgänglig för alla måste den fysiska miljön utvecklas och förbättras så att alla har rätt till och ges möjlighet till att delta i samhällslivet på jämlika villkor.⁷

2.4 Nulägesanalys

Gamla Lidingöbron bidrar idag till möjligheten att röra sig mellan Lidingö och Stockholm med kollektivtrafik, gång och cykel. Lidingöbanan (spårväg) slutar idag i Ropsten, där byte kan ske till tunnelbana. Den planeras dock att byggas ihop med Spårväg City vilket kommer att möjliggöra en bekvämare resa, utan byte, från Lidingö till Stockholms innerstad. Gång- och cykelbanan på Gamla Lidingöbron är kopplad till det övergripande GC-vägnätet och ger goda förutsättningar för exempelvis arbetspendling. Den är dock smal, vilket kan begränsa framkomligheten för gående och cyklister.

Gamla Lidingöbron är smal (cirka 3,5 meter bred gång- och cykelbana), vilket kan leda till en känsla av instängdhet. Bron är dock väl upplyst. På Lidingösidan ansluter Gamla

Lidingöbron till ytor som i hög grad präglas av storskaliga trafiklösningar. Det handlar om vägbrons anslutande ramper, det lokala vägnätet och spårvägssträckningen. I övrigt utmärks platsen av havet och den branta, delvis klippiga stigningen mot Lidingö centrum/Torsvik. På Stockholmssidan är miljön delvis liknande då infrastrukturen är mycket dominerande. Platsen för brons anslutning är dock mer utredd än på Lidingösidan och här finns tunnelbanestation Ropsten samt sluthållplats för Lidingöbanan. Under vägbrons ramper finns idag stora parkeringsytor och söder om ramperna en bensinmack samt en del verksamheter, främst i form av industrier. Områdena i anslutning till bron kan upplevas som ödsliga och otrygga under dygnets mörka timmar, då det inte finns bostäder eller verksamheter som bidrar med folkliv utanför kontorstid.

3 Barnkonsekvensanalys 3.1 Mål

3.1.1 FN:s konvention om barnets rättigheter

Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter (även kallad

barnkonventionen) ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt regeringens strategi, för att stärka barnets rättigheter (Prop. 2009/10:232), ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Detta kräver kontinuerliga konsekvensanalyser av

7 Lidingö stad, Lidingö trafik 2030, Lidingö möter framtiden – en trafikstrategi 2013

(6)

Sida 6 av 9 beslut som påverka barns fysiska och sociala miljö.

3.1.2 Plan och bygglag

Plan och bygglagens portalparagraf med formuleringen ” planeringen ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala förhållanden”⁸ är tillämplig även ur ett barnperspektiv.

3.2 På vilket sätt kan Ny bro 2020 påverka barn?

Barns rörelsefrihet har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Färre barn kan och tillåts leka i gaturummet och på egen hand ta sig till målpunkter som skola, fritidsaktiviteter och kompisar. Detta innebär ett hot mot deras livskvalitet, men det får också negativa konsekvenser som ökade kostnader och tidsåtgång för föräldrar som skjutsar sina barn. En följdeffekt av detta är att det blir mer trafik vid till exempel skolor och i samband med fritidsaktiviteter, vilket medverkar till en ytterligare försämring av närmiljön.⁹

Barn uppträder inte alltid trafiksäkert. Deras syn- och hörsel är inte fullt utvecklad och de kan inte sprida sin uppmärksamhet, utan ägnar sig i högre grad än vuxna åt en sak i taget. Ett barn kan inte heller sätta sig in i exempelvis bilistens situation och ta hänsyn till den. Vidare förväntar sig barn att vuxna ska följa de regler som gäller. När det gäller cykling så ställer detta särskilt höga krav på trafikmognad hos barn.¹⁰

Cyklande och gående barn behöver breda gång- och cykelbanor, då de rör sig annorlunda än vuxna och exempelvis behöver mer vingelmån. Barn har också svårare än vuxna att bedöma hastigheten som mötande cyklister och mopedförare. Anslutningar till omgivande gång- och cykelvägnät bör utformas utan korsningar i plan med fordon eller spårvägstrafik i plan. De kan även ha svårare att orka cykla i uppförsbacke och att hantera höga hastigheter i

nedförsbacke. Vidare är barn mer beroende av tydlighet och enkelhet i trafikmiljön, vilket gör att planskilda korsningar med spårvägen bör studeras i projektets fortsatta arbete.

3.3 Nulägesanalys

Gångbanan och cykelbanan på Gamla Lidingöbron är separerade från varandra med en heldragen linje. Gångbanan är dock smal och medger inte utrymme för ”busande” barn. Även cykelbanan är smal, vilket gör trafikmiljön komplicerade för cyklande barn, särskilt vid möte.

Broöppning kan skapa en komplicerad situation för barn, men detta sker inte i dagsläget då den är plomberad på grund av tekniska förutsättningar.

4 Utvärdering av alternativ

Följande faktorer utvärderas ur ett barn- och ett jämställdhetsperspektiv:

Läge: Placeringen av bron i plan kan påverka tillgängligheten i trafiksystemet, främst

8 Plan och bygglag 2010:900 §1

9 Trafikverket 2005 Barnen och vägplaneringen

10 Trafikverket 2005 Vägledning för barnkonsekvensanalyser i vägplaneringen

(7)

Sida 7 av 9 avseende kollektivtrafik där de olika brolägena ger olika långa bytesavstånd mellan spårväg och tunnelbana.

Profil: Brons profil bestämmer vilka lutningar GCM-banan får, vilket i sin tur påverkar barns tillgänglighet till gång- och cykelbanorna. En hög lutning ger generellt sämre tillgänglighet till bron, vilket även kan påverka jämställdheten.

Sektion: Brons sektion för GCM-trafik påverkar framkomligheten för dessa trafikslag.

Sektionen påverkar även barns tillgänglighet, då de kan behöva mer utrymme än vuxna.

Vidare kan en smal sektion upplevas som mer otrygg och instängd än en bred sektion.

För en djupare beskrivning av alternativen, se PM Trafik samt PM Alternativstudie.

Alternativ 1 innebär att en ny bro anläggs norr om och parallellt med Gamla Lidingöbron.

Linjeföringen i profil avser en låg bro med en lutning om max 0,5 %. Alternativet är likt Gamla Lidingöbron, med skillnaden att sektionen för GCM-trafiken är betydligt bredare (7,37 meter mot 3,5 meter) vilket ger bättre tillgänglighet och trygghet.

‐ Alternativet innebär ett förbättrat trafiksystem för kollektivtrafik, gående och cyklister, vilket är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv.

‐ Alternativet innebär ett förbättrat trafiksystem för kollektivtrafik, gående och cyklister, vilket är positivt ur ett barnperspektiv.

Linjeföringen i profil avser en mellanhög bro med en lutning på max 2 %. Alternativet innebär en viss försämring för GCM-trafiken ur ett lutningsperspektiv jämfört med Gamla Lidingöbron, men detta vägs delvis upp av den bredare sektionen (7,37 meter mot 3,5 meter), som ger ökad framkomlighet och trygghet.

‐ Alternativet bedöms sammantaget inte ge några konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv, jämfört med Gamla Lidingöbron.

‐ Alternativet bedöms sammantaget inte ge några konsekvenser ur ett barnperspektiv, jämfört med Gamla Lidingöbron.

Linjeföringen i profil avser en hög bro med en lutning på 3-4 %. Lutningen ger inte en acceptabel tillgänglighet för GCM-trafiken. Sektionen är bredare jämfört med Gamla

Lidingöbron (7,37 meter mot 3,5 meter), vilket gynnar framkomligheten och ökar tryggheten.

‐ Alternativet bedöms med hänsyn till den ökade lutningen vara negativt ur ett jämställdhetsperspektiv, jämfört med Gamla Lidingöbron.

‐ Alternativet bedöms med hänsyn till den ökade lutningen vara negativt ur ett barnperspektiv, jämfört med Gamla Lidingöbron.

Alternativ 4 innebär att en ny bro anläggs söder om och parallellt med Lidingöbron.

(8)

Sida 8 av 9 Linjeföringen i profil avser en låg bro med en lutning om max 0,5 %. Alternativet har en bredare sektion än Gamla Lidingöbron (7,37 meter mot 3,5 meter), vilket ger ökad framkomlighet och trygghet. Den södra placeringen innebär dock att avståndet till tunnelbanan i Ropsten kan bli längre, vilket ger längre bytestider och ett mindre sammanhållet kollektivtrafiksystem.

‐ Alternativet bedöms sammantaget inte ge några konsekvenser ut ett jämställdhetsperspektiv, jämfört med Gamla Lidingöbron.

‐ Alternativet bedöms sammantaget inte ge några konsekvenser ut ett barnperspektiv, jämfört med Gamla Lidingöbron.

Linjeföringen i profil avser en mellanhög bro med en lutning på max 2 %. Alternativet innebär en viss försämring för GCM-trafiken ur ett lutningsperspektiv jämfört med Gamla Lidingöbron, men detta vägs delvis upp av att sektionen blir bredare än Gamla Lidingöbron (7,37 meter mot 3,5 meter) som ger ökad framkomlighet och trygghet. Den södra placeringen innebär att avståndet till tunnelbanan i Ropsten kan bli längre, vilket ger längre bytestider och ett mindre sammanhållet kollektivtrafiksystem.

‐ Alternativet bedöms innebära en viss försämring för kollektiv- och GCM-trafik, vilket är negativt ur ett jämställdhetsperspektiv, jämfort med Gamla Lidingöbron.

‐ Alternativet bedöms innebära en viss försämring för kollektiv- och GCM-trafik, vilket är negativt ur ett barnperspektiv, jämfort med Gamla Lidingöbron.

Linjeföringen i profil avser en hög bro med en lutning på 3-4 %. Lutningen ger inte en acceptabel tillgänglighet för GCM-trafiken. Alternativet har en bredare sektion än Gamla Lidingöbron (7,37 meter mot 3,5 meter), vilket ger ökad framkomlighet och trygghet. Den södra placeringen innebär att avståndet till tunnelbanan i Ropsten kan bli längre, vilket ger längre bytestider och ett mindre sammanhållet kollektivtrafiksystem.

‐ Alternativet bedöms innebära en försämring för kollektiv- och GCM-trafik, vilket är negativt ur ett jämställdhetsperspektiv, jämfort med Gamla Lidingöbron.

‐ Alternativet bedöms innebära en försämring för kollektiv- och GCM-trafik, vilket är negativt ur ett barnperspektiv, jämfort med Gamla Lidingöbron.

(9)

Sida 9 av 9 4.1 Sammanfattning

Sammantaget bedöms alternativ 1 vara mest fördelaktigt ur ett barn- och

jämställdhetsperspektiv. Alternativet bidrar till en förbättring av kollektiv- och GCM-trafiken jämfort med Gamla Lidingöbron. Alternativ 2 och 4 bedöms inte ge några konsekvenser, varken ur ett barn- eller jämställdhetsperspektiv. Alternativ 5 innebär att bron lutar något mer än Gamla Lidingöbron, samtidigt som avståndet mellan spårväg och tunnelbana kan öka.

Sammantaget försämrar det kollektiv- och GCM-trafiken jämfört med Gamla Lidingöbron något. Alternativ 3 och 6 innebär lutningar om 3-4%, vilket inte ger en acceptabel

tillgänglighet för GCM-trafiken. I Alternativ 6 ökar dessutom avståndet mellan spårväg och tunnelbana.

Jämställdhetsperspektiv Barnperspektiv Alternativ 1

Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 Alternativ 6

Positiv konsekvens Ingen konsekvens

Något negativ konsekvens Negativ konsekvens

Vidare barnkonsekvens- och jämställdhetsanalyser av utformningen av bron och dess anslutningar bör göras i kommande skeden, när bron gestaltas. Trafikmiljön bör då utformas med hög trafiksäkerhet, tydlighet och trygghet. Det kan exempelvis innebära god belysning, trafiksäkra korsningar och tydlig skyltning av de olika körfälten på cykelbanan.