Januari-augusti med helårsprognos 2016

(1)

Delårsrapport

Januari-augusti med helårsprognos 2016

(2)

Innehåll

Inledning

Femårsöversikt, kommunen Sammanfattning och kommentar

3 4-6 Förvaltningsberättelse

Omvärldsanalys Måluppföljning Personal

Finansiell analys Framtidsbedömning

Drift- och investeringsredovisning

7-8 9-24 25-30 31-35 36 37-39 Resultaträkning

Balansräkning Finansieringsanalys

Noter till resultat- och balansräkning Redovisningsprinciper

40 41 42 43-46 47 Verksamhetsberättelser

Bilaga: Nämndernas verksamhetsberättelser inklusive målredovisningar.

(3)

Inledning

Femårsöversikt

2012 2013 2014 2015 150831 160831 Allmänt

Antal invånare 6 858 6 879 6 925 6 943 6 967 6 969

Utdebitering 32,30 32,30 32,30 32,30 32,30 32,30

Varav kommunen 21,43 21,43 21,43 21,43 21,43 21,43

Budgetomslutning

Verksamhetens nettokostnader 334,1 335,3 353,6 360,9 243,9 234,4

Därav personalkostnader, mnkr 258,8 261,1 278,3 293,9 196,5 209,6

Nettoinvesteringar, tkr 29,1 7,4 11,0 10,2 7,3 16,2

Resultat

Årets resultat, mnkr 6,1 2,9 6,0 8,8 2,3 34,3

Tillgångar och skulder

Tillgångar, mnkr 316,8 263,1 279,4 308,4 265,6 311,1

Per invånare, tkr 46,2 38,2 40,3 44,4 38,1 44,6

Avsättningar och skulder 180,4 123,8 134,0 151,8 117,8 120,1

Per invånare, tkr 26,3 18,0 19,3 21,9 16,9 17,2

Eget kapital, mnkr 136,4 139,3 145,4 156,6 147,7 191,0

Per invånare, tkr 19,9 20,3 21,0 22,6 21,2 27,4

Långfristig låneskuld 95,1 44,7 42,7 42,1 42,2 41,5

Per invånare, tkr 13,9 6,5 6,2 6,1 6,1 6,0

Finansiering

Skatteintäkter, mnkr 238,6 245,1 246,6 252,3 168,4 176,6

Kommunal utjämning, mnkr 98,9 94,2 108,4 112,3 74,0 85,0

Övriga intäkter, mkr 6,1 4,4 5,1 5,8 3,9 7,2

360,1 370,4 246,3 268,8 Nyckeltal

Nettokostnadsandel, % 98,2 99,2 98,1 100,6 99,0 87,2

Likviditet,% 131,6 192,3 186,7 165,4 207,1 230,4

Soliditet exkl pensionsskuld, % 43,1 52,9 52,2 50,8 55,6 61,4

Självfinansieringsgrad, % 208,0 218,0 197,0 175,0 141,0 716,2

(4)

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning Resultatet för januari-augusti visar ett överskott på 34,3 mnkr inklusive

jämförelsestörande post. Jämfört med föregående år är detta en resultatförbättring på 32 mnkr främst beroende på att avtalsrörelsen dragit ut på tiden så att löneökningspotten inte kunnat fördelas ut på verksamheterna. Det finns även stora kostnadsposter som inkommer under återstående månader vilket ger att förvaltningarnas överskott i delårsbokslutet kommer att förbrukas och i skatteprognosen förutses ett återkrav på 2 mnkr. Skatteintäkter, kommunal utjämning samt finansnetto uppgår 261,6 mnkr. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 234,4 mnkr för samma period.

Årsprognos är ett överskott på 14,0 mnkr, 3,3 mnkr högre än budget. Nämndernas totala budgetunderskott enligt årsprognos är -0,7 mnkr och finansförvaltningen har ett överskott på 4 mnkr.

Kommunstyrelsens årsprognos är att budget hålls.

I utfallet för de första 8 månaderna finns ett överskoll på 3 miljoner. Det finns en

periodiseringseffekt av budgeterad summa för bristande underhåll om 2 miljoner, som beräknas utfalla efter att upphandlingen Kommunhusen vunnit laga kraft i kvartal 4. Det finns även ett nytt avtal med GYF om ersättning för SVA, elever som fått uppehållstillstånd men inte är berättigade till statsbidrag ännu som kommer faktureras retroaktivt från januari, samt att GYF ännu inte har fakturerat Kundskapsnavet. Totalt bedöms augustis överskott förbrukas under återstående månader och årsprognosen är oförändrad.

Bygg- och miljönämndens årsprognos är ett överskott på 300 tkr. Intäkterna för bygglov har inte motsvarat förväntningarna trots ett antal större byggprojekt. Med anledning av svårigheterna att rekrytera vikarier med kort varsel bedöms personalbudgeten ge ett positivt utfall.

Bostadsanpassningsbidragen har ökat i antal och kostnader.

Tekniska nämndens årsprognos för den skattefinansierade verksamheten är att budgeten hålls.

Verksamheten ligger något lågt på kostnadssidan. Det beror i huvudsak på åtgärder som kommer att utföras under hösten.

Tekniska nämndens årsprognos för den affärsdrivande verksamheten är ett underskott på 1 mnkr. Hittills under året har få incidenter i ledningssystemet inneburit ett lågt utfall för övriga kostnader. Ett regresskrav från Länsförsäkringar på 1 milj. kr belastar övriga kostnader i redovisningen. Vi bedömer att kostnaderna i övrigt kommer att följa budget vilket innebär ett överskridande med ca 1 milj. kr. Underskottet kompenseras i bokslutet med medel från det balanskonto som finns för VA-verksamheten.

Socialnämndens årsprognos är att budget hålls. Gällande större intäkter än prognos är det till största del intäkter från Migrationsverket som ökat.

Övrig kostnader som överstiger budget är bl.a. placeringskostnader på IFO. Under första delen av 2016 har 8 nya placeringar skett enl. SoL eller LVU. Det har även funnits LVM placering under 6 månader.

(5)

Bildningsnämndens årsprognos är att budget hålls. Intäkter: För Korrespondensgymnasiet bedöms intäkterna vara högre än budgeterat beroende på ett högre söktryck och därmed fler intagna elever. Övriga verksamheter följer budgeten i stort sett dock med ett tillskott på 90 tkr för ett samarbetsprojekt i grundskolan med Skolverket som inte var budgeterat.

Personalkostnader: Fler elever på Korrespondensgymnasiet betyder också fler tjänster som därmed ökar personalkostnaderna. Även på grundskolan finns fler personal än budgeterat främst beroende på vikarier.

Övriga kostnader: Ökningen här följer ökningen av elevantalet.

Nedan redovisas volymförändringar för socialförvaltningen och bildningsförvaltningen.

Budget 2016

Årsprognos 2016 Antal hemtjänsttimmar 86 000 84 500

Antal barn förskola 265 265

Antal elever grundskola 685 726

Antal elever särskola 6 10

Antal elever KORR 500 535

För finansförvaltningen lämnas ett överskott på 4 mnkr. Lägre investeringstakt än beräknat ger ett överskott för avskrivningar med 1 mnkr, avkastning från finansiell placering ger ett överskott på 3 mnkr. I delårsrapporten finns ett antal oreglerade budgetposter som kommer hanteras fram till årsskiftet. Löneökningspotten är inte fördelad till förvaltningarna då löneförhandlingarna främst med kommunal dragit ut på tiden och troligen kommer överstiga budgeterade medel.

Slutavräkningen av årets skatteintäkter är prognostiserad i augustiprognosen från SKL till -2 mnkr, samt att Resursfördelningsmodellens medel inte är utfördelade fullt ut samt en del kapitalkostnader kommer först till årsskiftet.

I delårsrapporten ingår ingen sammanställd redovisning. Delårsresultatet och årsprognosen för kommunens bolag, Torsås Bostads AB(TBAB) är -0,1 mnkr per sista aug och årsprognosen -1,5 mnkr och Torsås Fastighets AB(TFAB) är -0,2 mnkr per sista aug och årsprognosen 0.

Kommunens två finansiella mål uttryckta som nettokostnadens andel av skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen(nettokostnadsandel) samt självfinansieringsgrad avseende investeringar 100 % har nästan uppnåtts för åren 2011-2015. Den högre investeringstakten 2016 gör att behovet av lånefinansiering kommer att utnyttjas med 10 mnkr.

Av överskådlig målavstämning för nämndernas åtaganden gentemot kommunfullmäktiges mål och uppdrag gällande perspektiven Hållbar utveckling och Effektiv organisation kan noteras att 39 ärenden påbörjats och att 14 ej påbörjats samt att ett mål är avslutat.

Antalet anställda uppgick i augusti till 603 tillsvidare anställda och 617,6 årsarbetare.

Medelåldern för tillsvidareanställda är 46,0 år totalt för kommunen.

Den totala sjukfrånvaron uppgick i augusti till 7,44 % av sammanlagd arbetstid vilket ligger på samma nivå som de två senaste åren men drygt 1 % över åren 2012-2013. Korttidsjukfrånvaron dag 1-14 är 2,6 % vilket är 0,3 % högre än snittet de senaste åren.

Planerade pensionsavgångar under perioden 2016 - 2022 beräknas totalt 104 personer gå i ålderspension. Den största andelen pensionsavgångar finns bland olika lärarkategorier samt personal inom äldreomsorgen. Beräkningen av antalet pensionsavgångar utgår från en

(6)

ålderspensionering vid 65 år. Eftersom pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år kan de verkliga pensionsavgångarna avvika något.

Kommentar

Vid delårsbokslutet 2016 fortsätter kommunen visa på ett starkt ekonomiska resultat och en förbättrad styrning mot mål och uppdrag. Det ger tid och möjlighet att ta tag i dom utmaningar som finns dels under återstoden av året och dels in i början av nästa år och inför planeringen av 2018 års budget.

Kompetensförsörjningen verkar som en allt större utmaning. Det gäller att höja kommunens attraktivitet som arbetsgivare både för att behålla och attrahera nya medarbetare.

Att samla Torsås kommun för att skapa bästa möjliga kvalitet med dom resurser vi har, där vi genom att ta små steg i vardagen blir lite bättre hela tiden är ett stort arbete som kräver mångas engagemang. Kommunens förmåga till kommunikation med medborgare och medarbetare behöver förbättras. Kraven på förbättrad service och information märks tydligt.

Prognoserna över framtiden visar på ökat tryck på kommunen inom några få år. Det gör att det gäller att ta vara på tiden vi nu har att rusta oss starka inför tuffare tider på så vis skapar vi en tydligare och självsäkrare organisation som genom effektivitet och långsiktighet ger oss framtidstro och kraft att möta framtiden med tillförsikt.

Henrik Nilsson-Bokor Thomas Danielsson Kommunstyrelsens ordförande Ekonomichef

(7)

Förvaltningsberättelse

Omvärldsanalys

Kommunen påverkas ständigt av förändringar i vår omvärld. Vi påverkas av det internationella ekonomiska läget, hur arbetsmarknaden ser ut i landet, hur utvecklingen i våra grannkommuner och regionen ser ut samt hur näringslivet och arbetsmarknaden ser ut i den egna kommunen. I det följande beskrivs några av förutsättningarna som på olika sätt påverkar kommunens utveckling.

Samhällsekonomin Sveriges ekonomi fortsatte att växa i en lägre takt andra kvartalet, jämfört med den starka

uppgången under 2015. BNP-tillväxten ligger därmed ungefär i linje med genomsnittstillväxten under de senaste fem åren. Den ekonomiska utvecklingen är fortfarande inhemskt driven med bostadsinvesteringarna i spetsen, dock stannade den tidigare starka tillväxten för

hushållskonsumtionen av. Exporten minskade för andra kvartalet i rad.

BNP steg med 0,5 procent andra kvartalet, säsongsrensat och jämfört med kvartalet innan. Det var främst de fasta bruttoinvesteringarna som stod för tillväxten, medan hushållskonsumtionen stagnerade och exporten sjönk. Efter en stark uppgång under 2015 har BNP återgått till en tillväxttakt ungefär i paritet med genomsnittstillväxten sedan återhämtningen från finanskrisen.

Under första halvåret har ekonomin utvecklats i nivå med genomsnittet i EU, Sveriges största exportmarknad.

Den globala tillväxten fortsatte att peka svagt uppåt andra kvartalet. BNP i euroområdet växte dock något mindre än första kvartalet, vilket till stor del berodde på att tillväxten bland flera av de stora ekonomierna tappade fart. Den ekonomiska utvecklingen i USA var fortsatt dämpad.

Sveriges export fortsatte att minska under andra kvartalet medan importen ökade. Varuexporten sjönk för första gången sedan början av 2013 medan tjänsteexporten vände upp på bred front.

Både exporten av investeringsvaror och insatsvaror som har drivit uppgången för varuexporten under de senaste kvartalen minskade.

Hushållskonsumtionen, som under de senaste åren har varit en av de främsta drivkrafterna bakom BNP-tillväxten, stannade av andra kvartalet. Medan hushållens restaurangbesök fortsatte att öka minskade klädinköpen. Sparandet var återigen högt då konsumtionen inte ökade i samma takt som den disponibla inkomsten.

De fasta bruttoinvesteringarna stod, liksom under de senaste kvartalen, för det största

tillväxtbidraget till BNP. Det var framförallt investeringar i bostäder och immateriella tillgångar som ökade.

Produktionstillväxten i det svenska näringslivet ökade måttligt. I likhet med kvartalet innan minskade varuproduktionen efter en kraftig nedgång inom industrin. Produktionen i tjänstebranscherna uppvisade dock en starkare tillväxttakt än första kvartalet.

Bilden av arbetsmarknaden är fortsatt ljus och dämpningen av tillväxten i produktionen har ännu inte spridit sig till sysselsättningen. Både sysselsättningen och arbetade timmar ökar fortfarande mest inom de privata tjänstenäringarna.

(8)

Kommunsektorn I Sveriges Kommuner och Landstings(SKL) senaste prognos 2016-08 reviderades skatte-

underlagets förändring ned mot tidigare prognoser. Den nya prognosen finns i tabellen nedan.

Olika skatteunderlags-

prognoser, % -förändring 2015 2016 2017 2018 2019 2020

SKL, feb 4,9 5,6 5,6 5,2 4,4 4,1

SKL, april 5,0 5,0 5,2 4,3 4,3 4,1

SKL, aug 4,8 4,8 4,6 4,1 4,2 4,1

(9)

Måluppföljning

Uppföljning finansiella mål Finansiella mål, fastställt av kommunfullmäktige i budget 2015

Utfall

augusti 2016 Måluppfyllelse, årsprognos 2016 Över en rullande

femårsperiod ska inte nettokostnaden ta mer än 98% av skatteintäkter och kommunal utjämning.

87,2% 98,0%

Över en rullande femårsperiod ska investeringarna vara självfinansierade.

212,8% Över 100%

Uppföljning mål för verksamheten

Kommunfullmäktiges strategiska mål 2016-2018 I årsplan och budget 2016 har kommunfullmäktige utifrån visionen ”ett gott liv i en livskraftig kommun” fastställt strategiska mål 2016-2018 utifrån perspektiven Hållbar utveckling och effektiv organisation och två finansiella mål för 2016. Hållbar är det utåtriktade perspektivet och anger vad vi ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Effektiv organisation är det inåtriktade perspektivet och anger hur det inre arbetet utförs och vilka resurser som finns.

Utifrån dessa två perspektiv har kommunfullmäktige i årsplan och budget 2016 formulerat nedanstående uppdrag till nämnderna. Nämndernas åtaganden redovisas i verksamhetsplan och har godkänts av kommunfullmäktige.

Hållbar utveckling

Miljö

 Kommunens verksamheter är hållbara, energieffektiva och bidrar till god livsmiljö.

Invånare

 Torsås är över 7 000 invånare 2018.

 Kommunens invånare ges goda möjligheter till ett gott liv i trygghet och känner förtroende för kommunen genom ett gott bemötande och hög delaktighet.

 Näringslivspolitiken stödjer och stärker tillväxt, utveckling och sysselsättning.

(10)

Effektiv organisation Medarbetare

 Kommunens medarbetare är delaktiga och ansvarstagande för kvalitet och effektivitet i kommunens verksamheter.

 Rättssäker kommunal service efter behov med god tillgänglighet och en hög kvalitet.

Verksamhet och ekonomi

 Kommunen har god ekonomisk hushållning med kraft att möta dagens och morgondagens utmaningar.

 Kvalitet och kostnadseffektivitet är allas ansvar och säkras genom systematiskt förbättringsarbete för planering, genomförande och lärande uppföljning.

 Kompetenta ledare och medarbetare som fokuserar på kommunens mål och uppdrag genom ständiga förbättringar skapar hög måluppfyllelse.

 Stärkt lokal och regional samverkan för ökad kvalitet och hållbarhet.

(11)

Uppdrag kommunkoncernen Hållbar utveckling

Miljö

 Fossilbränslefri kommun 2030. (Alla)

 Öka andel godkända enskilda avlopp. (BMN)

 Bygga nya lägenheter på Spelet 11 (Propsbacken) i Bergkvara. (TBAB)

 Aktualisera Översiktsplanen. (BMN, KS)

 Projektera VA-utbyggnad enligt antagen VA-plan. (TN) Invånare

 Planera för fler bostäder. (BMN, KS)

 Breddad arbetsmarknad för fler i självförsörjning och fler arbetstillfällen. (KS, SN)

 Prioritera och vidta åtgärder ur Funktionshinderpolitiskt Handlingsprogram. (Alla)

 Satsning på kommunutveckling. Stöd till fiberföreningar för bredband på landsbygden (KS)

 Kvalitet i välfärden. Förbättrade resultat i omsorg och skola. (SN, BIN)

 Ökad tillgänglighet till kommunal service. (Alla)

 Utveckla medborgardialog. (Alla)

 Näringslivsrådets prioriterade strategier omsätts i handling 2016. (KS)

Alla = Hela kommunkoncernen KS=Kommunstyrelsen

BMN=Bygg- och miljönämnden TN= Tekniska nämnden

SN=Socialnämnden BIN= Bildningsnämnden

TFAB=Torsås Fastighets AB

TBAB=Torsås Bostads AB

(12)

Effektiv organisation Medarbetare

 Genomför kompetensutveckling och processledning i ständiga förbättringar. (Alla)

 Fortsatt implementering av ledar- och medarbetarpolicy. (Alla) Verksamhet och ekonomi

 God ekonomisk hushållning genom budgetföljsamhet och handlingsberedskap. (Alla)

 Mål och mått för verksamhet i volym, kvalitet och effektivitet, ska vara förankrade i nämnder och verksamhet och användas för uppföljning och utvecklingsarbete. (Alla)

 Skapa ett långsiktigt utvecklingsprogram för ständiga förbättringar i Torsås kommun.

(KS)

 Fortsatt implementering av ledar- och medarbetarpolicy. (Alla)

(13)

Indikatorer Hållbar utveckling

1. Befolkningsutveckling bättre än prognos.

År 2013 2014 2015 2016

Folkmängd 6 879 6 925 6 943 6 969

2016=utfall 10823 **

2. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen?

År 2013 2014 2015 2016

Index 63 80 59 95

*Utfall för åren 2013 och 2015,Ingen mätning gjord för åren2014 budgetvärde 2016

3. Nöjdhetsindex på äldreboende ska öka.

År 2013 2014 2015 2016

Index 60 65 70 91

Mål 2013-2015, 2016 publicerat utfall för 2015

4. Nystartade företag per 1 000 invånare i kommunen.

År 2013 2014 2015 2016

Antal 3,2 3,2 4,6 7,2

*Utfall 2013-2015, mål (mätdata ej klart) 2016

5. Ranking företagsklimat.

År 2013 2014 2015 2016

Placering 178 160 150 111

6. Miljögodkända personbilar inom kommunkoncernen

År 2013 2014 2015 2016

Antal mål 49 53 61 35

Utfall 2016

7. Indikatorer från SALSA*

År 2013 2014 2015 2016

Faktiskt genomsnittligt meritvärde åk 9 grundskolan 207 197 209 221 Modellberäknat beräknat värde åk 9 grundskolan 210 198 216 200

Residual -3 19 20 21

*Mätdata ej klart för 2016 inlagt budgetvärde

(14)

Indikatorer Effektiv organisation

1.. Hur stor del av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

År 2013 2014 2015 2016

%mål 81 76 80 85

Källa KKIK: ej mätt 2015

2. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna?

År 2013 2014 2015 2016

Index mål 76 75 76 88

Utfall 2013-2015, budgetvärde 2016

4. Total sjukfrånvaro av sammanlagd arbetstid ska minska.

År 2013 2014 2015 2016

% 6,3 7,4 7,6 7,4

2016=utfall 160831

(15)

Nämndernas måluppföljning

Nedan görs en överskådlig målavstämning av nämndernas åtaganden mot kommunens verksamhetsmässiga mål som fastställts i årsplan och budget 2016 för perspektiven Hållbar utveckling och Effektiv organisation. Hänvisar i övrigt till nämndernas bilagda redovisningar av mål och uppdrag.

Totalt Hållbar

utveckling

Effektiv organisation

Påbörjade 22 17

Ej påbörjade 7 7

Avslutade 1 0

Summa 30 24

Kommunstyrelsen Hållbar

utveckling Effektiv organisation

Påbörjade 6 4

Ej påbörjade 3 2

Avslutade 0 0

Summa 9 6

Bygg- och Miljönämnden

Hållbar utveckling

Påbörjade 6 4

Ej påbörjade 1 1

Avslutade 0 0

Summa 7 5

Tekniska nämnden

Hållbar utveckling

Påbörjade 2 4

Ej påbörjade 3 1

Avslutade 0 0

Summa 5 5

(16)

Socialnämnden Hållbar

Påbörjade 5 2

Ej påbörjade 0 2

Avslutade 0 0

Summa 5 4

Bildningsnämnden Hållbar

Påbörjade 3 3

Ej påbörjade 0 1

Avslutade 1 0

Summa 4 4

(17)

Måluppfyllelse kommunstyrelsen 2016

Uppdrag Genomförda åtgärder

Hållbar utveckling, miljö

 Fossilbränslefri kommun 2030

Samarbetsavtal tecknat med Blekinge Tekniska Högskola och processer kring Hållbar

kommunutveckling. Startår 2015 och pågår till 2017.

Projektet har utav olika anledningar stannat upp något i dess implementering men arbetet kommer under första kvartalet att återupptas.

Papperslösa sammanträden infört i KSAU och KS, KF planeras. Hårdvaran genom inköp av Ipad till KF har gjorts och fortsatt planering med införande även på KF fortsätter.

Klimatfond (klimatkompensation) är skapad och KSAU utsedda att fatta beslut om lämpliga projekt.

Resepolicy antagen med önskemål om mötesfria resor.

Programvara (LYNC) installerad för ändamålet tillsamman med att utbildning av verktyget har i flera steg och nivåer hållits under hösten 2015.

Vid anskaffning av nya tjänstebilar byts flottan successivt ut till fossilbränslefria fordon. Torsås inbjuden som del av ett projekt rörande regional laddinfrastruktur där vi även i arbetsform har för avsikt att väva in vårt arbete med BTH gällande hållbar utveckling.

 Aktualisera Översiktsplanen.

Arbetssättet med aktualiseringen fastställd och arbetsmöten under hösten bokade. Första mötet och därmed arbetets uppstart(plangruppen) äger rum den 7 september.

Hållbar utveckling, socialt och ekonomiskt

 Breddad arbetsmarknad för fler i självförsörjning och fler arbetstillfällen

Samverkansavtal är tecknat mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Fortsatt arbete mellan kommun och arbetsförmedling har skett under hösten tillsamman med en planerad ansökan om externa medel när utlysning kommer våren 2016. Redovisad

arbetslöshetsstatistik avseende första halvåret 2015 har diskuterats och utifrån detta resonerat om lämpliga åtgärder Översyn av arbetsmarknadsenhet och integrationsenhet under 2016 kan var en sådan åtgärd tillsammans med ett intensifierat samarbete med arbetsförmedlingen. Diskussioner under försommaren har i kompletteringsbudget 2016 (genom beslut i KF) landat i en riktad ekonomiskt förstärkning till socialnämnden just inom uppdraget ”breddad arbetsmarknad för fler i självförsörjning och fler arbetstillfällen”.

 Planera för flera bostäder

Kontakter tagna och möten genomförda med eventuellt presumtiva externa exploatörer i Torsås kommun.

(18)

 Näringslivsrådets prioriterade strategier omsätts i handling 2016.

 Ökad tillgänglighet till kommunala tjänster

Medborgarkontor planeras i samband med

sammanbyggnad av kommunhusen vari besökare ska få snabb och professionell hjälp direkt över disk i flera typer av ärenden. Beslut av sammanbyggande av kommunhusen fattades under hösten 2015. Ett av de tydliga incitamenten i ett sammanbyggande är att skapa en tydligare och mer naturlig tillgänglighet.

Kommunstyrelsens egna verksamheter är mindre lämpade för e-tjänster men IT-enheten stöttar införandet inom andra nämnder.

 Satsning på kommunutveckling. Stöd till fiberföreningar för bredband på

landsbygden

Beslut om rekrytering av kommunutvecklare togs under hösten 2015 och i det sammanhanget fastlades en kompetensprofil till grund för rollen. Rekryteringen startades genom annonsering i samband med 2015 års utgång. Denne nya medarbetare ska samordna kommunens externa utvecklingsarbete och vara kontaktperson visavi föreningar och regionala aktörer samt arbeta med bredbandsfrågor och EU-medel.

Kommunutvecklare är sedan inledningen på sommaren på plats och har i sammanhanget redan tagit en hel del viktiga kontakter.

 Prioritera och vidta åtgärder ur Funktionshinderpolitiskt Handlingsprogram.

 Utveckla medborgardialog.

Effektiv organisation, medarbetare

 Genomföra kompetensutveckling och processledning i ständiga förbättringar.

Processorienterat arbete med både central

ledningsgruppen och den samlade chefsgruppen är uppstartat och fortlöper

 Fortsatt implementering av ledar- och medarbetarpolicy.

Policyn har under senare delen av 2015 presenteras och diskuteras med alla medarbetare på APT, i enskilda medarbetarsamtal samt inom kommunens chefsgrupp.

Ledare – och medarbetarpolicyn kommer även att vara föremål för ytterligare implementering vid

personaldagarna april 2016

Effektiv organisation, process och ekonomi

 God ekonomisk hushållning genom budgetföljsamhet och

handlingsberedskap

Ekonomiavdelningens bemanningssituation har varit svår och arbete pågår med att finna en stabil lösning.

Detta har påverkat möjligheten till fortsatt utveckling och införandet av ett beslutsstödsystem.

 Mål och mått för verksamhet i volym, kvalitet och effektivitet. Ska vara

förankrade i nämnder och verksamhet och användas för uppföljning och

utvecklingsarbete.

Processorienterat arbete med både central

ledningsgruppen och den samlade chefsgruppen är uppstartat och fortlöper

(19)

 Skapa ett långsiktigt utvecklingsprogram för ständiga förbättringar i Torsås kommun

 Fortsatt implementering av ledar- och medarbetarpolicy.

(20)

Måluppfyllelse bygg- och miljönämnden 2016

Uppdrag Genomförda åtgärder

Fossilbränslefri kommun 2030 Beviljats bidrag för laddstolpar. Genomförande under 2017-2018

Öka andel godkända enskilda avlopp. Fler förelägganden och fler vitesförelägganden bör innebära fler godkända avlopp

Aktualisera Översiktsplanen. Påbörjat

Planera för flera bostäder. Programarbete påbörjat för två områden Prioritera och vidta åtgärder ur

Funktionshinderpolitiskt Handlingsprogram. Inventering klar. Kostnadsberäkning pågår.

Ökad tillgänglighet till kommunala service.

Utveckla medborgardialog. Påbörjat för ett av programarbetena Effektiv organisation, medarbetare

Genomföra kompetensutveckling och processledning i ständiga förbättringar.

Fortsatt implementering av ledar- och medarbetarpolicy.

Påbörjat

God ekonomisk hushållning genom budgetföljsamhet och handlingsberedskap

Påbörjat

Mål och mått för verksamhet i volym, kvalitet och effektivitet. Ska vara förankrade i nämnder och verksamhet och användas för uppföljning och utvecklingsarbete.

Påbörjat

(21)

Måluppfyllelse tekniska nämnden 2016

Uppdrag Genomförda åtgärder

Hållbar utveckling, miljö Fossilbränslefri kommun 2030

Prioritera åtgärder enligt VA-planen Renovering av överföringsledningar påbörjat.

Ombyggnad av Bergkvara reningsverk är klart.

Förprojektering Kvilla är påbörjat.

Prioritera och vidta åtgärder ur

Funktionshinderpolitiskt Handlingsprogram. Inventering klar. Kostnadsberäkning pågår.

Ökad tillgänglighet till kommunala service.

Utveckla medborgardialog.

Effektiv organisation, medarbetare Genomföra kompetensutveckling och

processledning i ständiga förbättringar.

Påbörjat Fortsatt implementering av ledar- och

medarbetarpolicy.

Påbörjat

God ekonomisk hushållning genom budgetföljsamhet och handlingsberedskap

Påbörjat Mål och mått för verksamhet i volym, kvalitet och

effektivitet. Ska vara förankrade i nämnder och verksamhet och användas för uppföljning och utvecklingsarbete.

Påbörjat

(22)

Måluppfyllelse socialnämnden 2016

Uppdrag Genomförda åtgärder

 Fossilbränslefri kommun 2030 Nuvarande andel ca 50 %.

 Följ upp så att andel närproducerade livsmedel i kosten ökar

Uppskattad likvärdig med 2015, 18 %

 Breddad arbetsmarknad för fler i självförsörjning och fler arbetstillfällen

Utökat samarbete mellan olika område ex. LSS-AME, AME-AF. Arbeta med praktikplatser.

 Tidiga samordnade insatser för färre placeringar

Utökat Familjeresurs till 2,25 tjänster.

Samverkan BIN-SOC.

Kvalitet och ledningssystemet klart jan 2017.

Fyra hemtjänstgrupper grupper är i gång med Laps Care.

 Förankring av ledarpolicy Ej genomfört.

handlingsberedskap

God ekonomisk hushållning finns hos cheferna. Rutiner för ek. uppföljning ska implementeras.

 Process kring strategiska mål för budget plan 2017-2019 utifrån Vision och verksamhetsidé med utvecklade metoder för uppföljning

Utifrån turbulens på ett flertal chefsbytet och långa vakanser på cheftjänster har detta ej varit möjligt.

 Förstärk intern koncernsamverkan och utökad regional samverkan

Sydostjouren, Barnahus, ATV, SKL.s analysprojekt m.m. Samverkan med Bildningsförvaltningen kring flera kulturarrangemang.

(23)

Måluppfyllelse bildningsnämnden 2016

Uppdrag Genomförda åtgärder

 Fossilbränslefri kommun 2030

Skolskjutstrafiken som inhandlas kommer att drivas med förnybara drivmedel från 2017 (HVO-drivmedel).

Pågående dialog med fastighetsägaren

 Följ upp så att andel närproducerade livsmedel i kosten ökar

Vi ingår sedan förra året i Kalmars nya samlastningscentral vilket har minskat antalet transporter och förkortat transportvägarna för närproducerade livsmedel vilket leder till ökad tillgänglighet och därmed användandet.

 Tidiga samordnade insatser för färre placeringar

Förskolan har en framgångsrik samverkan med IFO och familjeresurs.

Familjecentral är under uppbyggnad.

Skapa möjligheter för ökad digital tillgänglighet för nämndens brukare; Tempus finns på omsorgen och Dexter kopplas på för grundskolans vårdnadshavare fr o m ht-16, där t ex frånvaro kan anmälas digitalt och elevers resultat kan följas.

Korrespondensgymnasiet har tecknat avtal med leverantör av lärplattform i syfte att öka tillgängligheten av läromaterial för eleverna. Korr har också genomfört en omorganisation och förstärkning av den

administrativa sidan, vilket innebär att en registrator nu ansvarar för att arkivera och lämna ut handlingar.

 Förankring av ledarpolicy Delvis genomfört. Handlingsplan utifrån medarbetarenkäten är gjort i alla verksamheter.

handlingsberedskap

Kontinuerlig uppföljning och översyn av kostnader.

Brister i budgetarbetet har varit under 2015 vilket fortfarande släpar för speciellt grundskolan.

 Process kring strategiska mål för budget plan 2017-2019 utifrån Vision och verksamhetsidé med utvecklade metoder för uppföljning

Kvalitetsarbetet med resultatfokus gäller. Samtliga verksamheter har årshjul för kvalitetsarbete.

Kvalitetsmått används i uppföljning och redovisas för nämnd.

 Förstärk intern koncernsamverkan och utökad regional samverkan

Ej genomfört.

(24)

Uppföljning miljömål

Kommunens strategiska mål för hållbar utveckling inom kommunens verksamheter kommer att lyftas fram då kommunen gått in i ett treårigt projekt med Blekinge tekniska högskola- Hållbar kommun och regionsutveckling. Projektet ska leda till att koncernen Torsås kommun ska få en metodik för strategisk planering i verksamheten. Hur arbetet med projektet ska utformas är inte klarlagt än.

Kommunfullmäktige har delat ut fem uppdrag, inom hållbar utveckling- miljö 2016, som de olika förvaltningarna och bolag ska arbeta med. Nedan följer en kort presentation av vad som gjorts hittills i år.

Fossilbränslefri kommun 2030

(Alla nämnder och bolag har fått detta uppdrag)

Kommunkoncernen jobbar kontinuerligt med frågan Papperslösa sammanträden infört i KSAU och KS, KF planeras. Hårdvaran genom inköp av Ipad till KF har gjorts och fortsatt planering med införande även på KF fortsätter. Vid anskaffning av nya tjänstebilar byts flottan successivt ut till fossilbränslefria fordon. Beviljats bidrag för laddningsstolpar. Genomförande under 2017- 2018. Skolskjutstrafiken som inhandlas kommer att drivas med förnybara drivmedel från 2017 (HVO-drivmedel).

Aktualisera Översiktsplanen (KS och BMN har detta uppdrag)

Arbetssättet med aktualiseringen fastställd och arbetsmöten under hösten bokade. Första mötet och därmed arbetets uppstart(plangruppen) äger rum i september.

Öka andel godkända enskilda avlopp (BMN har detta uppdrag)

Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med uppdraget. Det är fastighetsägarens ansvar att se till att avloppsanläggningen är godkänd och kommunen har ett tillsynsansvar. De avlopp som inte är godkända får ett föreläggande på sig och 12 månader på att åtgärda det bristfälliga avloppet. Om föreläggandet inte leder till åtgärd läggs ett förbud förenat med vite på avloppsanläggningen. Fler förelägganden och fler vitesförelägganden bör innebära fler godkända avlopp

Prioritera åtgärder enligt VA-planen (TN har detta uppdrag)

Renovering av överföringsledningar påbörjat. Ombyggnad av Bergkvara reningsverk är klart.

Förprojektering Kvilla är påbörjat

Bygga nya lägenheter på Spelet 11, Propsbacken i Bergkvara (TBAB har detta uppdrag)

TBAB har projekterar och upphandling påbörjad.

(25)

Personalstatistik 2016-08-31

Personalstruktur

Anställda i Torsås kommun 2016-08-31 Förvaltning Tillsvidare-

anställda Visstids-

anställda Intermittent

anställda Totalt antal Anställda

Personer

Antal Tjänster Årsarbetare Förvaltningen för

ledning

och administration

25 3 1 29 27

Samhällsbyggnads-

förvaltningen 22 1 1 24 22

Bildnings- förvaltningen

244 49 79 372 265,5

Social-

förvaltningen 312 27 204 543 303,1

Totalt kommunen 603 80 285 968 617,6

Antal anställda Tillsvidare Årsarbetare

2012 540 534,7

2013 554 551,1

2014 564 562,8

2015 568 581,1

2016-08-31 603 617,6 Antal anställda har ökat stadigt 2011 - 2015 . Ökningen kommer till största delen från

socialförvaltningen beroende på integrationsarbetet och till viss del bildningsförvaltningen.

Ålder

Medelålder tillsvidareanställda per verksamhetsområde 2016-08-31 Förvaltningen för ledning och administration 48,4

Samhällsbyggnadsförvaltningen 49,6

Bildningsförvaltningen 46,5

Socialförvaltningen 45,3

Totalt kommunen 46,0

Medelåldern är som i många kommuner relativt hög, 46 år, men har sjunkit från 47,4.

(26)

Här ser man hur fördelningen av den tillsvidare anställda personalen är.

Notera gruppen 65 – där det nu finns 10 st anställda .

Hälsa och arbetsmiljö

Subventionerad

friskvård 2012 2013 2014 2015 >2016-08

Antal personer som

nyttjat erbjudandet 104 113 103 136 93

% av anställda 13,3% 14,5% 12,7% 15,8% 9,6%

Kostnad 73 722 83 803 90 648 107 008 98 815

0 20 40 60 80 100 120

20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-

Antal anställda

Åldersintervall

Åldersfördelning tillsvidareanställda

(27)

Övertid och fyllnadstid

Övertid och fyllnadstid timmar

2012 2013

Fylln Övertid Totalt Fylln Övertid Totalt Förvaltning för

ledning och administration

159 188 347 203 200 403

Samhällsbyggnads-

förvaltningen 59 472 531 136 707 843

Bildnings-

förvaltningen 4 889 2 400 7 289 4 140 2 323 6 463

Social-

förvaltningen 5 013 1 719 6 732 5 702 2 463 8 165

Totalt kommunen 10 120 4 779 14 899 10 181 5 693 15 874

2014 2015

Fylln Övertid Totalt Fylln Övertid Totalt Förvaltning för

ledning och administration

213 157 370 221 130 351

Samhällsbyggnads-

förvaltningen 262 646 908 90 500 590

Bildnings-

förvaltningen 3 220 1 502 4 722 2 040 1 505 3 545

Social-

förvaltningen 7 083 2 871 9 954 6 378 3 230 9 608

Totalt kommunen 10 778 5 176 15 954 8 729 5 365 14 094

>2016-08-31

Fylln Övertid Totalt Förvaltning för

ledning och

administration 211 238 449

Samhällsbyggnads-

förvaltningen 174 497 671

Bildnings-

förvaltningen 1 597 697 2 294

Social-

förvaltningen 5 620 4 329 9 949

Totalt kommunen 7 602 5 761 13 363

Antalet övertidstimmar har ökat markant inom socialförvaltningen men har samtidigt halverats inom bildningsförvaltningen, dock får vi invänta höstterminens slut innan vi vet om nedgången enbart beror på olika jämförelsetider. Samtidigt har den ökat mycket inom förvaltningen för ledning och administration, denna ökning kan förklaras av dels underbemanning på ekonomi samt ökad belastning inom IT. Vi hoppas därför att vi under hösten kan bromsa in dessa siffror

(28)

nu när bemanningen inom ekonomi är tillfredsställande. IT har dock fortfarande en resurs mindre jämfört med tidigare år och risken finns att antalet övertidstimmar ökar inom deras avdelning.

Redovisning av sjukfrånvaron 2011 -2016-08-31 enligt lagen om kommunal redovisning

2012 2013 2014 2015 >2016-08 Total sjukfrånvaro i procent av sammanlagd arbetstid 6,0 6,3 7,4 7,7 7,44 Långtidssjukfrånvaro – sjuk mer än 60 dagar – i

procent av den totala sjukfrånvaron 43,4 40,3 41,5 44,5 45,54 Total sjukfrånvaro för kvinnor i procent av

sammanlagd arbetstid

6,7 6,9 8,0 8,6 8,44 Total sjukfrånvaro för män i procent av sammanlagd

arbetstid 2,9 3,5 4,9 4,4 3,84

Total sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år och yngre i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden

3,7 3,5 3,9 2,7 4,16 Total sjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år i procent

av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 4,8 5,5 7,1 8,4 8,77 Total sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år och äldre i

procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden

7,5 7,4 8,3 8,3 6,94

Redovisning av sjukfrånvaron i procent av sammanlagd arbetstid per förvaltning

Förvaltning 2012 2013 2014 2015 >2016-08

Förvaltningen för ledning och administration 3,1 3,0 3,95 6,2 1,48

Samhällsbyggnadsförvaltningen 1,8 2,8 1,30 2,3 6,39

Bildningsförvaltningen 3,5 4,0 4,06 5,8 5,44

Socialförvaltningen 8,6 8,5 10,53 9,7 9,51

Korttidsjukfrånvaro 1-14 dagar i procent av den totala arbetstiden

Förvaltning 2012 2013 2014 2015 >2016-08

Förvaltningen för ledning och administration 1,38 1,40 1,22 1,79 1,00

Samhällsbyggnadsförvaltningen 0,95 1,08 1,06 1,21 1,66

Bildningsförvaltningen 1,46 1,52 1,69 1,86 1,90

Socialförvaltningen 2,94 2,89 2,98 2,98 3,40

Hela kommunen 2,20 2,22 2,33 2,33 2,60

Redovisning av sjuklönekostnader

År 2012 2013 2014 2015 >2016-08

Total sjuklön 4 411 471 5 024 675 5 679 074 5 478 645 4 231 662 Sjuklön dag 2-14 3 255 374 3 675 541 4 057 542 4 057 542 3 291 568

(29)

Den längre sjukfrånvaron minskar i kommunen som helhet, dock har vi haft en stor ökning inom samhällsbyggnadsförvaltningen. På övriga förvaltningar ser vi dock en nedgång i sjukfrånvaro.

Det som är intressant i sammanhanget är att vi ser en tydlig nedgång i gruppen 50 år och äldre, en grupp som annars ökat under ett par års tid. Korttidsfrånvaron har dock ökat under tiden och det förklarar också de ökade sjuklönekostnaderna då arbetsgivaren har större betalningsansvar under de första 14 dagarna jämfört med den senare delen av sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaron inom socialförvaltningen har minskat det senaste året och det är också inom denna förvaltning som personalavdelningen har arbetat mest aktivt med rehabiliteringsarbetet. Som personalavdelning äger vi inte orsaken till inflödet av nya sjukskrivningar utan vi är en

stödfunktion för cheferna i deras arbete med att hantera den uppkomna sjukfrånvaron. I våra kontakter med Försäkringskassan är det tydligt från deras håll att vårt rehabiliteringsarbete har blivit avsevärt bättre jämfört med tidigare och vi får ständigt positiv återkoppling från

myndigheten för vårt arbetssätt.

Personalavdelningen har under 2016 arbetat aktivt med 45 rehabiliteringsärenden varav fem stycken har fått ett avslut, tre är tjänstlediga för att pröva annat arbete och fem medarbetare är nu friskförklarade och omplacerade till redan befintliga tjänster. Vi håller också i nuläget på att avsluta ytterligare fyra rehabiliteringsärenden.

Rehabiliteringsarbetet är långsiktigt och tar mycket tid om man är noggrann och följer de lagar och bestämmelser som vi har att förhålla oss till. Detta är också orsaken till att vi ännu inte kan skönja de stora effekterna av vårt arbete.

Planerade pensionsavgångar 2016-2022

Beräkningen av antalet pensionsavgångar utgår från en ålderspensionering vid 65 år. Eftersom pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år kan de verkliga pensionsavgångarna avvika något från nedanstående beräkningar.

Pensionsavgångar 2016-08-31-2022

Förvaltning 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Förvaltningen för ledning och

administration 0 0 0 0 0 1 3

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2 0 0 0 0 2 0

Bildningsförvaltningen 6 5 6 3 9 10 8

Socialförvaltningen 6 4 7 4 13 11 4

Totalt kommunen 14 9 13 7 22 24 15

Under perioden 2016 - 2022 beräknas totalt 104 personer gå i ålderspension. Den största andelen pensionsavgångar finns bland olika lärarkategorier samt personal inom äldreomsorgen.

Med hänvisning till att anställda är mera flexibla med sitt pensionsuttag är det svårt att göra prognos med hänsyn till kommande rekryteringsbehov. Det är däremot viktigt att chef – medarbetare i god tid tar upp pensionsavgången vid medarbetarsamtalet och att resurs finns till pensionsrådgivning.

(30)

Antal annonserade tjänster i Offentliga jobb >2016-08

53 st Tillsvidareanställningar

25 st Tidsbegränsade visstidsanställningar 62 st Sommarjobb

Sammanfattning av aktiviteter perioden 2016-01-01 – 2016-08-31

Under årets första åtta månader har personalavdelningen arrangerat en utbildning i syfte att öka kvalitén i våra Resultat-och utvecklingssamtal. Utbildningen var en heldag och gick bland annat igenom syftet med samtalet, samtalets psykologi, samtalets innehåll samt stöd till förberedelse.

Under våren har det också genomförts en utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete för alla chefer och skyddsombud.

Vi har genomfört utbildning i rehabiliteringsarbete för chefer och skyddsombud. Medverkande var Personalavdelningen, Företagshälsovård, Psykolog (social arbetsmiljö) och Försäkringskassan.

Torsås kommun har under 2016 fortsatt delta i regionförbundets ledarutvecklingsprogram och har i år haft 8 deltagande chefer.

Vi har också påbörjat ett arbete för en ESF-ansökan som har till mål att sänka kommunens sjukfrånvaro, andra deltagare i projektet är Försäkringskassan, Ljungby kommun, Vimmerby kommun samt landstinget. I mitten på november förväntas vi få besked om projektet blir finansierat eller inte av ESF.

(31)

Finansiell analys

Inledning

Den finansiella analysen omfattar endast Torsås kommun och ej kommunkoncernen.

Analysmetod För att beskriva kommunens finansiella situation används den så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är:

Resultat - vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden?

Kapacitet - vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt?

Risk - föreligger någon risk som kan påverka kommunens resultat och kapacitet?

Kontroll - vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen?

Årets resultat Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det löpande resultatet. God

ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp.

Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, t ex negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar.

Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Prognos

mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Årets resultat +5,2 +4,7 +6,1 +2,9 +6,0 +8,8 +14,0

Synnerliga skäl -2,5 +7,4 +0,1

Justerat resultat +5,2 +4,7 +3,6 +10,3 +6,1 +8,8 +14,0

Ackumulerat resultat +13,8 +18,5 +22,1 +32,4 +38,5 +47,3 +61,3

I delårsrapporten ingår ingen sammanställd redovisning. Delårsresultatet och årsprognosen för kommunens bolag, Torsås Bostads AB(TBAB) är -0,1 mnkr respektive -1,5 mnkr och Torsås Fastighets AB(TFAB) är -0,2 mnkr respektive årsprognosen 0.

(32)

Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan

löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och kommunal utjämning. På sikt räcker det inte att intäkterna och kostnaderna är lika stora, utan minst 2 procent av de

löpande intäkterna bör finnas kvar för att bland annat finansiera årets nettoinvesteringar med och för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar. Det innebär att de löpande kostnaderna

över en rullande femårsperiod inte bör ta mer än 98 procent av de löpande intäkterna.

Nettokostnadsandel, % 2011 2012 2013 2014 2015 Utfall

aug-15 Utfall aug-16 Nettokostnadsandel

Rullande femårsperiod

98,6 98,2 99,2 98,3 97,5 98,4

99,0 87,2

Investeringsvolym och självfinansieringsgrad När den löpande driften har finansierats bör det återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och kommunal utjämning så att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. Summan av årets resultat, avskrivningar och avsättningar utgör det finansiella utrymmet för investeringar som kommunen kan göra utan att ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet.

Detta nyckeltal benämns självfinansieringsgrad.

Som framgår av nedanstående tabell har kommunen i genomsnitt för åren 2011-2015 klarat uppställt finansiellt mål om en självfinansiering av investeringarna på 100 %.

Investeringar 2011 2012 2013 2014 2015 Utfall

aug-15 Utfall aug-16 Nettoinvesteringar, mnkr 24,2 29,1 7,4 11,0 18,1 7,3 16,2 Självfinansieringsgrad, %

Rullande femårsperiod, %

266 208 218 197 175,0 212,8

141,0 716,2

Soliditet Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras.

Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter.

Soliditen, exklusive pensionsskuld intjänad före 1998, uppgår i delårsbokslutet till 61,4 procent, vilket är en förbättring med 5,8 procentenheter jämfört med augusti 2015. Att även ta med pensionsskulden i nyckeltalet speglar bättre kommunens långsiktiga finansiella kapacitet.

Soliditeten, inklusive pensionsskuld intjänad för 1998 uppgår i delårsbokslutet till 9 procent.

Soliditet, % 2011 2012 2013 2014 2015 Utfall

aug-15 Utfall aug-15 Soliditet exkl pensionsskuld 46,7 43,1 52,9 52,2 50,8 55,6 61,4

(33)

Likviditet Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet (likvida medel

+ kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder).

Kommunens kassalikviditet uppgår i delårsbokslut 2016 till 230,4 %. Förändringen jämfört med föregående period förra året beror på minskade kortfristiga skulder.

Kassalikviditet% 2011 2012 2013 2014 2015 Utfall

aug-15 Utfall aug-16 Kassalikviditet 122,1 131,6 192,3 185,2 165,4 207,1 230,4

Ränterisk – Finansnetto Kommunen uppvisar ett positivt finansnetto på 7,2 mnkr i augusti 2016. Avkastning från finansiell placering av pensionsmedel och ingen nyupplåning bidrar till detta positiva finansnetto.

Finansnetto, mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Utfall

aug-15 Utfall aug-16

Finansnetto 4,2 2,8 -0,1 4,6 5,1 3,9 7,2

Kommunens budgetföljsamhet En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns en god

budgetföljsamhet i kommunen.

En förutsättning för att kommunen ska klara kravet på god ekonomisk hushållning är att verksamheten bedrivs inom budget. Den positiva trenden från 2015 fortsätter i prognosen för 2016 där verksamheterna rapporterar ett resultat inom budget. Avvikelsen på Tekniska nämnden är ett regresskrav från försäkringsbolaget, men verksamheten i övrigt följer budgeten.

Nämndernas avvikelser, mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos 2016

Kommunstyrelsen -2,6 2,1 -1,4 2,3 2,3 0

Bygg- och miljönämnden 0,8 0 1,3 0,5 0,6 0,3

Tekniska nämnden -0,2 -0,8 0,6 0,4 0,7 -1,0

Socialnämnden -2,9 -1,2 -8,1 -9,9 -1,1 0

Bildningsnämnden 0,5 0,2 -0,7 -0,4 -0,3 0

Summa nämnder -4,4 0,3 -8,3 -7,1 2,2 -0,7

 Bygg- och miljönämnden, svårigheterna att rekrytera vikarier med kort varsel bedöms personalbudgeten ge ett positivt utfall.

 Tekniska nämnden, Ett regresskrav från Länsförsäkringar på 1 milj. kr.

(34)

Kommunens pensionsskuld I kommunal redovisningslag(1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt

den så kallade blandmodellen. Enligt denna modell ska pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.

Kommunens samlade pensionsförpliktelser per augusti 2016 uppgår till 177,3 mnkr varav 14,5 mnkr redovisas som avsättning i balansräkningen och 162,8 mnkr som ansvarsförbindelse.

Utbetalningarna hänförliga till denna ansvarsförbindelse och som belastar resultaträkningen kommer successivt att öka.

Pensionsförpliktelser, mnkr 2012 2013 2014 2015 Utfall

aug-15 Utfall aug-16 Pensionsförpliktelser 172,5 182,1 177,5 171,8 175,9 177,3

Pensionsförpliktelser och

pensionsmedelsförvaltning, mnkr 2012 2013 2014 2015 Utfall

aug-15 Utfall aug-16 1. Avsättning inkl löneskatt 12,4 11,6 13,4 12,4 13,1 14,5 2. Ansvarsförbindelse

inkl löneskatt 160,1 170,5 164,1 159,4 162,8 162,8 3. Placerade pensionsmedel(KLP)

a. Bokfört värde

b. marknadsvärde 7,5

8,6 36,3

42,9 39,1

47,8 45,1

50,5 43,1

50,6 47,1 53,5 4. Återlånade medel(1+2-3b) 181,1 225,0 225,3 226,5 226,5

Tillgångsanslag placerade pensionsmedel, Mkr(KLP) Aktier

Obligationer m m 4,5

4,1 24,1

18,8 27,0

20,8 28,9

21,6 29,0

21,6 31,7 21,8

(35)

Borgensåtaganden

Kommunens borgensåtagande per den siste augusti 2016 uppgår till 512,0 mnkr varav 242,0 mnkr till Torsås Bostads AB(TBAB), 262,0 mnkr till Torsås Fastighets AB(TFAB) och 8 mnkr till Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås(RFET).

2012 2013 2014 2015 Utfall

aug-15 Utfall aug-16 Borgensåtaganden, mnkr 150,8 254,8 254,4 280,6 276,2 512,0

Känslighetsanalys Torsås kommun påverkas av omvärldsfaktorer och i tabellen nedan ges exempel på händelser och dess effekter på kommunens ekonomi.

Tänkta händelsers påverkan (mnkr) 2016 Folkmängd, ökning/minskning 100

invånare 5,0

Löneförändring med 1 %, inklusive PO 3,0 Inflationsökning med 1 % utöver

budgeterat 2,5

Förändring utdebitering med tio öre 1,3 Förändring upplåning med 10 mnkr 0,1

Tio nya heltidstjänster 4,3

3 % budgetöverskridanden av nämnder 16,8

Sammanfattande kommentarer Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen

över tiden ser ut. Genom analys av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifieras finansiella problem och visar om kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att kommunen i ett kort-och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem.

Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att både kommunfullmäktiges mål för verksamheten och de finansiella målen ska uppfyllas. Vid

målavstämning av kommunfullmäktiges mål och uppdrag noteras att många åtaganden har påbörjats. Vad gäller kommunfullmäktiges finansiella mål för nettokostnadsandel 98 % och självfinansieringsgrad 100% för investeringar har dessa båda mål nästan uppfyllts i genomsnitt för åren 2011-2015. Ekonomiskt utfall i delårsbokslutet för verksamheterna indikerar att uppställda finansiella mål 2016 klaras.

(36)

Framtidsbedömning

Omvärlden och konjunkturen kommer även fortsättningsvis att ha stor betydelse för kommunens förutsättningar, men det blir alltmer angeläget att rikta fokus mot kommunens egna strukturella utmaningar med avseende på demografisk utveckling, kärnverksamhetens utveckling samt den kommunutveckling med stora investeringsbehov som har påbörjats.

Den demografiska utvecklingen påverkar Den demografiska utvecklingen är en av de viktigaste förutsättningarna för att planera och

genomföra de kommunala välfärdstjänsterna. Det har relativt länge talats om kommunsektorns utmaningar att klara och finansiera det växande kommunala välfärdsuppdraget. Det demografiska trycket på kostnadsutvecklingen ökar och att den utvecklingen fortsätter framöver. Dessutom ökar förväntningarna på innehållet i de kommunala välfärdstjänsterna både genom statliga ambitioner men också genom egna lokala ambitioner. Sammantaget innebär detta att resursbehovet inom kärnverksamheten växer framöver.

Kommunen arbetar med ett antal viktiga parametrar för att möjliggöra och förbättra förutsättningarna för att kunna hantera de framtida utmaningarna utifrån ett ekonomiskt Under hösten 2016 och våren 2017 fortsätter kommunledningen att utveckla styrning och ledning för en mer effektiv organisation som styr mot bättre måluppfyllelse och hållbarhet. Det ställer nya krav på systematiskt kvalitetsarbete och en konsekvent förankringsprocess bland ledare och medarbetare. Strategin att fokusera på förbättringsarbete i vardagen som sätt att möta

framtidens utmaningar och förändrade förutsättningar ligger fast. Kompetensförsörjningen framstår allt mer som en viktig fråga att adressera. Det handlar om att bygga attraktivitet för kommunen som bostadsort och som arbetsgivare. Både när det gäller att finna nya medborgare och medarbetare och när det gäller att behålla dom vi har.

I ett yttre utvecklingsperspektiv fokuserar kommunstyrelsen utifrån kommunfullmäktiges mål om förbättrad dialog med föreningar, företag och medborgare. Kommunstyrelsen fortsätter planera för och skapa förutsättningar för fler bostäder genom att förstärka vår position i regionen och att finna nya partners som kan vara med och investera för framtiden i kommunen. De kommunala bolagen spelar en viktig roll i att driva kommunal utveckling och på den lokala

bostadsmarknaden, under hösten förbereds nya och uppdaterade ägardirektiv för bolagen som kommunfullmäktige kan besluta om innan årets utgång.

Fiberutbyggnaden är ett exempel på en mycket aktuell fråga under hösten och kommande år.

Beskedet om stängningen av sågverksamheten på SÖDRA aktualiserar vikten av en aktiv

näringspolitik och ett närmare samarbete med andra aktörer som till exempel arbetsförmedlingen, Regionförbundet och näringslivet.

Nu investeras i Torsås framtid, det ställer krav på långsiktighet därför tas nu en koncernövergripande investeringsplan fram under hösten.

Kraften i utvecklingen fortsätter det ger stärkt framtidstro och trygghet i förändringen.

Torsås är på god väg.

(37)

Drift- och investeringsredovisning

Driftredovisning

Utfall Utfall Budget Prognos ^Avvikelse

tkr aug-15 aug-16 2016 2016 2016

Kommunstyrelsen -45 607 -44 865 -69 131 -69 131 0

Kommunrevisionen -156 -330 -500 -500 0

Bygg- och miljönämnden -3 306 -3617 ^{-6 331} ^{-6 031} ³⁰⁰

Tekniska nämnden -4 368 -5 058 -5 066 -6 066 -1 000

Socialnämnden -102 424 -98 173 -164 833 -164 833 0

Bildningsnämnden -81 283 -76 731 -119 348 -119 348 0

Summa nämndernas nettokostnader -237 144 -228 774 -365 209 -365 909 -700

Finansförvaltningen- kommungemensamma -2 139 -5 640 -26 628 -22 628 4 000 kostnader

Verksamhetens nettokostnader -239 283 -234 414 -391 837 -388 537 3 300